Hur ska alla överklaganden i asylmål hanteras?

Den 22 april 2016 sände Justitiedepartementet ut promemorian Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål till ett 35-tal remissinstanser: domstolar, organisationer, verk och föreningar. Remissvar skulle lämnas senast den 10 juni 2016.

Bland de många svar som kommit in har jag läst ett antal (inte alla). Ett av dem stack genast ut och för att det inte ska drunkna bland alla de andra mer eller mindre förutsägbara svaren, skrev jag om det i en artikel som publicerats på Dagens Samhälles sajt idag, den 14 juni. Dagens Samhälle har gett den rubriken Låt tingsrätterna ta över asylmålen.

Det remissvar som stack ut var det som Lars-Gunnar Lundh (med ett tvåårigt förflutet som överdirektör på Migrationsverket, vilket kan vara värt att nämna) lagman vid Norrköpings tingsrätt, skrev. I det finns ett nytänkande och ett kreativt och, som det ter sig, helt genomförbart förslag till lösning. Dessutom utan några större kostnader att tala om.

Regeringen är ”på hugget” och snabbar på processer och remisser och nya bestämmelser så gott det låter sig göra utan att rättssäkerheten sätts ur spel. Det är nya tider som kräver både att man agerar lite snabbare än tidigare och dessutom behövs handlingskraft så att nya bestämmelser och lagar kan träda i kraft i tid och inte i o-tid. Att vara förutseende och att ha förmågan att omge sig med, och ta hjälp av, människor utanför den egna sfären, som kan tillföra nya synsätt och nya idéer är viktigare än någonsin tidigare. Alldeles särskilt för regeringen vars beslut får stor betydelse för alla som vistas i landet Sverige.

Artikeln på Dagens Samhälles sajt redogör kort och koncist för lagman Lars-Gunnar Lundhs och Norrköpings tingsrätts syn på vad som kan göras för att utökad möjligheterna för migrationsdomstolar att överlämna mål, det behöver här inte redovisas på nytt.

En annan sak som finns med i remissvaret och som inte direkt påverkar det som regeringen i sin promemoria efterfrågat, men som regeringen också i allra högsta grad bör fundera över och ta reda på vad som ligger bakom det, är meningen:

Tingsrätterna fick år 2012 in 183.000 mål och år 2015 170.000 mål. Motsvarande siffror för förvaltningsrätterna är 129.000 respektive 128.000 mål nämnda år.

Det faktum – att antalet mål i tingsrätterna minskat med hela 13.000 på två år – tål verkligen att funderas över. Jag har mina teorier… men synpunkter och information av dem som vet mer tas gärna emot.

© denna blogg. Vänligen länka till inlägget vid ev citat eller uppslag ur texten.

Svenska språket i Ankebadstappning

Det är så här det blir – otydligt, oklart och felaktigt – när det inte längre ställs krav på kunskaper i svenska i landet Sverige, vars officiella språk faktiskt är svenska sedan juli 2009:

I propositionen föreslås att dömda personer med hemvist eller närmare anknytning till en annan medlemsstat inom Europeiska unionen (EU) i större utsträckning än i dag ska verkställa straffet i den staten. Syftet är att den dömde ska verkställa påföljden i den medlemsstat där den dömdes sociala återanpassning kan förväntas ske bäst. Förslaget är ett led i att genomföra rambeslutet om verkställighet av frihetsberövande påföljder.

Någon – den som skrivit detta – vet uppenbart inte vad ordet ”verkställa” betyder och använder det felaktigt i en officiell text från Sveriges regering, närmare bestämt från dess justitiedepartement, inom vars område väl språket torde vara viktigare än på något annat. I den här märkliga texten anges alltså att de dömda själva ska verkställa sina straff! Hur ska det gå till? Och sedan när blev det brottsdömdas sak att själva se till att de avtjänar sitt straff och var de gör det?

För att ytterligare göra det klart för alla och envar att regeringen faktiskt menar att det är den dömde som ska verkställa sitt eget straff, sägs det också att:

Syftet är att den dömde ska verkställa påföljden i den medlemsstat där den dömdes sociala återanpassning kan förväntas ske bäst.

Det har nu gått så långt – detta har jag under lång tid varnat för – som en följd av den undermåliga utbildning som ges i svenska skolor (inte alla, men i alltför många), att inte ens i regeringen behärskar man svenska språket. Vad det innebär för förståelsen och tillämpningen av deras skrivelser och hur det kommer att se ut inom rättsväsendet när landet inte har ett gemensamt riksspråk som alla måste behärska, kan varje tänkande människa inse. Det är helt enkelt en katastrof för landet och folket. Och det här är ju absolut inte det enda exemplet, anledning till oro vad gäller hur svenska språket används finns på alla nivåer och i alla sammanhang i Sverige idag: från regeringen till riksdagen till domstolar till Polisen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, alla landets myndigheter.

Arma land! Arma Sverige!

© denna blogg. Vid citat eller om ämnet tas upp efter läsning av den här texten, vänligen länka till det här inlägget.

En migga har skickat ”Minnesanteckningar förda vid ledningsgruppens möte den 17 september 2013”.

En migga har skickat Minnesanteckningar förda vid ledningsgruppens möte den 17 september 2013. I dessa kan bland annat läsa:

Om Fördjupad Syriendiskussion
Anders (generaldirektören, min anm.) inleder med att säga att han vill ha fullständig ärlighet kring situationen i verksamheten, vilka problem som finns, och svar på de frågor som skickats ut inför mötet.

Om Asylprövningen
Asylprövningen har en ansträngd situation där ansökningsprocessen prioriteras. Vi får in sökande i systemet, men utredning och beslut dröjer. Nu går det åtta veckor från ansökan till utredning. Detta ökar med en vecka varje vecka med nuvarande förutsättningar.

Om Mottagningen
Mottagningen har också en mycket ansträngd situation. De tillfälliga boenden som upphandlats räcker i fyra månader till, (en migga säger att det snarare är två månader innan allt faller ihop och ”det är dags för jympahallar, hotell och kyrkor”. Min anm.) med de förutsättningar som vi har idag. Måste påbörja ny upphandling. Personalen hanterar den situation som är, men det är viktigt att se på hur länge personalen klarar en så här ansträngd situation. Tittar på långsiktig rekrytering.

Om Omvärldsenheten
Omvärldsenheten ska fundera över behov av att skicka personal utomlands till strategiskt viktiga orter, exempelvis, Italien, Turkiet, Bulgarien, Egypten. Anders manar till restriktiv semesterplanering för jul och nyårshelger med tanke på det läge vi ser idag.

Om BBM (Besök Bosättning Medborgarskap)
BBM ska konsultera Leancenter för att hitta effektiviseringar och på bästa sätt förbereda sig för de ökningar av anknytningsärenden som med största sannolikhet kommer att följa.

Lisa och Anders ska tala med Justitiedepartementet om situationen.
Allt annat har lägre prioritet än detta. Uppföljning ska ske varje vecka i ledningsgrupp.

Avslutande kommentar
Anders meddelar att även arbetet med ”Bra ska bli bättre” kan komma att parkeras om läget i verksamheten fortsätter att vara så ansträngt som det är just nu.

Kommentar: Delar av vad som tas upp på Migrationsverkets ledningsmöte är svamligt (här är endast en ganska liten del ur protokollet publicerat), delar visar en gryende insikt om den katastrof som redan är här och som kommer att bli större och värre. Men det förekommer inte den typ av riktigt stark handlingskraft och förslag på omedelbara åtgärder för att ta itu med en helt orimlig situation som så desperat skulle behövas. Som att se till att de som kommer och som inte visar vilka de är, varifrån de kommer eller varför de söker asyl eller skydd här, snabbt får avslag och återsänds till sina hemländer, och att de, som visar vilka de är, varifrån de kommer och att de har skäl att beviljas asyl eller skydd kan processas och ges den fristad de behöver. Och ett vettigt mottagande!

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

Om man följer lagen och gör rätt från början så behöver det kommunala självstyret inte ruckas på!

Justitiedepartementet meddelar den 2 maj att kommuner (har kommunerna i Sverige inte självstyre?!) ska tvingas ta emot vad departementet kallar ”ensamkommande barn”. Man har här tappat såväl ”asylsökande” som ”minderåriga” och talar bara om ”ensamkommande barn” när en betydligt mer korrekt benämning skulle vara: ”asylsökande, ensamkommande minderåriga”…

Kommunalt mottagande av ensamkommande barn

I lagrådsremissen föreslås att lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ändras så att Migrationsverket får utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som inte har en överenskommelse med verket om mottagande av ensamkommande barn. Några särskilda skäl för anvisning till kommuner utan överenskommelse ska inte längre krävas.

Förslaget innebär ingen förändring när det gäller ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Migrationsverket ska alltså även fortsättningsvis ha det övergripande ansvaret för mottagande av ensamkommande barn och mottagandet av barnen ska ske i kommunerna.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

Lagrådsremissen kan läsas här.

Läs gärna följande texter i sin helhet – ur vilka här endast återges mycket korta utdrag:

Finland och Norge: allt färre ensamkommande minderåriga asylsökande. I Sverige ökar de kraftigt. – 4 mars 2012

Under tiden 1 januari-31 oktober 2011 sökte totalt 134 asylsökande som sade sig vara minderåriga asyl i Finland. I  Norge var antalet 717. Motsvarande siffra för Sverige var 2081. (Källor: resp lands migrationsmyndigheter).

I Finland: 65 procent av de påstått minderåriga asylsökande var över 18 år – 3 juli 2012

Enligt utredningsledaren vid Helsingfors utlänningspolis, Arvo Mäntykenttä, visade sig 42 av 63 testade, alltså 65 procent, vara äldre än 18 år. Han säger:

Vanligtvis är de som uppträder som minderåriga 19-20 år gamla. En del är dock betydligt äldre. En av dem som vi utredde, som sade sig vara 16 år, kunde vi till slut avslöja var 29 år gammal.

I Norge och Finland följer man resp lands lagar. Om man i Sverige också följde sin utlänningslag och valde att göra rätt redan i början av asylprocessen, då skulle situationen med absolut säkerhet se helt annorlunda ut – och problemen vara betydligt mindre – även här. Med den nu föreslagna ändringen av lagen sänder regeringen en tydlig signal/uppmaning till Migrationsverket om att fortsätta att börja i slutändan i stället för att börja från början! För det är i början av asylprocessen som en tillfredsställande utredning ska göras. Det är då identitet ska fastställas liksom ålder, och det är då frågor som vem som betalt resan och hur den gått till etc ska ställas. Varje rättsstat med normal självbevarelsedrift ser till att dess lagar följs och att man inte beviljar uppehållstillstånd åt personer som man inte vet vare sig vilka de är, varifrån de kommer eller varför de är här. Och – i fall där personer säger sig vara minderåriga – kontrollerar man givetvis deras ålder om den uppgivna åldern ter sig falsk eller verkar orimlig.

Här finns diverse texter om minderåriga och påstått minderåriga asylsökande, skrivna av miggor och av HVB-hemspersonal som tagit emot dessa unga pojkarmän (oftast) och unga flickor/kvinnor (mer sällan).

Svaren på ett antal frågor som ställts till Migrationsverket i det här sammanhanget kommer att redovisas när de inkommer. Det brukar ta lite tid.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

Regeringen vill inte längre hantera ansökningar från brottsdömda om att slippa utvisas

Justitiedepartementet har beslutat om överflyttning av vissa utlänningsärenden till den ordinarie migrationsprocessen m.m. från den 1 september i år, och meddelar:

I propositionen 2012/13:151 föreslås att regeringens ärenden enligt 8 kap. 14 § utlänningslagen (2005:716) om upphävande av allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott flyttas över till den ordinarie migrationsprocessen. Förslaget är ett led i den allmänna strävan att flytta över sådana ärenden som inte kräver ett ställningstagande av regeringen till myndighetsnivå.

Förslaget innebär i huvudsak följande. En utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott ska kunna ansöka hos Migrationsverket om uppehållstillstånd eller om upphävande av utvisningsbeslutet. Om Migrationsverket finner att ansökan bör beviljas ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i frågan hade kunnat överklagas. Om Migrationsverket kommer fram till att det inte finns skäl att bevilja ansökan ska den avslås. Migrationsverkets avslagsbeslut ska kunna överklagas till en migrationsdomstol. Migrationsdomstolens beslut ska kunna överklagas till Migrationsöverdomstolen. Prövningstillstånd ska som regel krävas vid överklagande till Migrationsöverdomstolen. Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen ska kunna bevilja uppehålls- och arbetstillstånd och i vissa fall upphäva utvisningsbeslutet.

I propositionen föreslås vidare att regleringen i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. om s.k. automatiskt uppskov med verkställighet av fängelsestraff vid ansökan om nåd upphävs.

Det är inte svårt att förstå att regeringen vill slippa dessa ärenden som ofta torde uppta ganska mycket av regeringssammanträdena som hålls varje torsdag. Det kan röra sig om flera sådana här ärenden vid varje tillfälle. Vissa veckor (totalt 19 av årets 52) har inga ”nådeansökningar” behandlats, men övriga 43 veckor har inte sällan fyra, fem och sex sådana ansökningar hanterats av regeringen. Vecka 39 förra året togs, under ett sammanträde, beslut i hela tio sådana ärenden. När man tittar på regeringens ärendeförteckningar ser man att, förutom dessa ärenden där personer som begått brott och dömts till fängelse och utvisning, begär att utvisingsbesluten ska hävas, är det mängder av andra beslut som ska fattas under regeringens torsdagssammanträden. Att regeringen vill bli av med de allt fler ansökningarna är som sagt inte svårt att förstå. Dessutom ter det sig mer korrekt att dessa frågor hanteras i domstol, inte av regeringen. Det är domstolar som dömer till utvisning vid grova brott och de kan också hantera ”nådeansökningarna”. Vilket de nu ska börja göra från kommande höst om regeringen får som den vill.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

Justitiedepartementets skrivelse om 2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Justitiedepartementet presenterade den 14 november en ny skrivelse: 2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Där kan man bland annat läsa:

Enligt lagen ska en utlänning kunna utvisas om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om personens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Det krävs inte att personen i fråga tillhör en viss organisation för att lagen om särskild utlänningskontroll ska kunna tillämpas. Lagen kan tillämpas även vid befarad brottslig gärning i en främmande stat.

I redogörelsen för hur lagen om särskild utlänningskontroll tillämpats under tiden 1 juli 2011 till 30 juni 2012, alltså under ett år, informerar justitiedepartementet att:

Regeringen har fattat ett beslut med stöd av lagen under tidsperioden från och med den 1 juli 2011 till och med den 30 juni 2012. Beslutet innebar avslag på ett överklagande av ett beslut om utvisning. När det gäller detta ärende kan följande nämnas.

Migrationsverket beslutade i december 2010 att en person skulle utvisas från Sverige men beviljade samtidigt personen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eftersom det bedömdes föreligga verkställighetshinder. Beslutet överklagades till regeringen och Migrationsverket överlämnade handlingarna i ärendet till Migrationsöverdomstolen för yttrande. Domstolen yttrade sig i maj 2011. Regeringen avslog överklagandet i december 2011.

Det innebär att det under ett helt år funnits – eller uppdagats – ett enda fall där lagen om särskild utlänningskontroll tillämpats. Mellan åren 1991/1992 och 2010/2011, under 20 år, har lagen tillämpats sammanlagt 36 gånger.

Under rubriken Utvecklingen av den internationella  terrorismen i skrivelsen, berättas bland annat följande:

Bland de mer uppmärksammade islamistiskt motiverade attentaten under det senaste året är attentatet mot den amerikanska ambassaden i Sarajevo i oktober 2011 och den serie attentat som ägde rum i Toulouseområdet i mars 2012 då tre franska militärer och fyra civila med judisk bakgrund dödades. Under samma tidsperiod har personer misstänkta för attentatsplanering gripits i exempelvis Sverige, Danmark, Tyskland och Storbritannien. Fallen påvisar en variation beträffande val av mål och tillvägagångssätt. När det gäller aktörer finns det exempel på såväl grupper som ensamagerande individer.

I Norge utfördes i juli 2011 två omfattande attentat med i första hand anti-islamska förtecken. Gärningsmannen i Norge förefaller ha planerat och genomfört attentaten ensam.

Hösten 2010 höjdes hotnivån avseende terrorism i Sverige från lågt till förhöjt hot, dvs. från två till tre på en femgradig skala. Det förekommer fortsatt terroristrelaterade aktiviteter med bäring på Sverige som föranleder en förhöjd hotnivå varför denna bedömning kvarstår (november 2012). Våldsfrämjande islamistiska extremister i Sverige och utomlands har i högre grad än tidigare pekat ut Sverige som legitimt mål för attentat. Upplevda kränkningar av islam och svensk truppnärvaro i Afghanistan har liksom tidigare använts som motiv för att legitimera attentat i Sverige.

Ytterligare en del om internationell terrorism kan läsas i skrivelsen, som slutar med detta stycke:

Säkerhetspolisens arbete mot terrorism under perioden har i hög grad inriktats på att avbryta attentatsplanering i Sverige. Säkerhetspolisens förebyggande arbete har även bidragit till att avvärja attentat utomlands. Terrorhändelserna i bl.a. Sverige (december 2010) och Norge (juli 2011) har gjort hotet från bl.a. våldsbejakande extremism och terrorism mycket påtagligt. För att ge Säkerhetspolisen möjlighet att vidareutveckla arbetet mot terrorism och genomföra förstärkningar av skyddet för vitala funktioner i samhället gör regeringen ytterligare satsningar på Säkerhetspolisen.

Säkerhetspolisens anslag ökades med 85 miljoner kronor 2012. I budgetpropositionen har regeringen föreslagit att anslaget ska ökas med 42 miljoner kronor 2013. Anslaget beräknas därefter öka med 43 miljoner kronor 2014 och 51 miljoner 2015.

Här finns justitiedepartementets skrivelse 2012/13:43 i sin helhet: 2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll.