Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro. Alla bidr […]
Europeiska regeringars likgiltighet för den humanitära krisen i Medelhavet har bidragit till en 50-faldig ökning av antalet migranter och flyktingar som dött sedan årsskiftet
är en aning magstarkt. Människor har också ett eget ansvar för vad de gör och särskilt de som kallas ”migranter”, dvs människor som inte är vare sig flyktingar eller asylsökande, måste inte göra dessa resor. Amnesty kan ju också, i stället för att anklaga europeiska regeringar för att människor väljer att försöka ta sig illegalt till Europa i sjöodugliga farkoster, ta på sig ett ansvar själva och till exempel göra vad de kan för att informera människor som är på väg att välja att göra en livsfarlig resa om de stora farorna och riskerna.
Man kommer aldrig någonsin att helt kunna hindra människor från att ta risker, det har människor alltid gjort i alla tider och det kommer de alltid att göra. Däremot kan man intensifiera arbetet med att gripa människosmugglarna och få dem dömda och inlåsta i fängelse i betydligt större utsträckning än vad som verkar ske idag. Och, som sagt: satsa på att varna människor på plats för farorna och riskerna med de här båtresorna. Samtidigt bidrar man då också till att minska den enorm mängden illegala invandrare till Europa. När det gäller faktiska flyktingar skulle större ansträngningar kunna göras för att, i samarbete med UNHCR men ändå med varje lands egna lagar som grund, via det redan existerande kvotsystemet och under ordnade former, bereda en möjlighet för en del av dem som verkligen behöver skydd att få det. Då gäller det bara att hålla ögonen på korruptionen inom UNHCR lokalt – mutor och hot gör att det inte alltid är ”rätt” människor som väljs ut av UNHCR… Men sista ordet har ju varje lands myndigheter och om Migrationsverket blir lite skarpare på att utreda och se igenom lögner och bedrägeriförsök så kan ett kvotsystem kanske fungera.
P.S. Just när ovanstående inlägg skrivits klart, kommer en rapport om en ny båtkatastrof vid Libyen. Ytterligare ett fartyg, denna gång med 700 personer ombord, ska ha kapsejsat norr om Libyen. Endast 28 ska ha överlevt. Att denna cyniska, fullständigt hänsynslösa trafik måste stoppas är självklart. Grip smugglarna, förmå länderna som dessa människotransporter sker ifrån att införa höga straff för alla som medverkar till dem, även dem som tillhandahåller fartygen. Och det borde som sagt skyndsamt utredas och övervägas om det går att utöka möjligheten för människor med faktiska asyl-och skyddsskäl att via ett kvotsystem tas ut av länder som vill ta emot dem och där de kan få skydd.
OBS! Bidra gärna ekonomiskt så kan jag fortsätta skriva och publicera viktig information! I ett helt decennium har jag skrivit, researchat, talat med människor om vad de skrivit, formulerat, gjort faktakontroller, publicerat, svarat på mejl, läst oräkneliga dokument och lagtexter – och sammanställt och gett ut två böcker. Ideellt. Nu behövs dock ekonomiskt understöd från er som uppskattar det jag publicerar. Tack!
Ur artikeln Så ska han förebygga korruption (Sydsvenskan 1 november) där Migrationsverkets generaldirektör bland annat säger:
Migrationsverket ska bli bättre på att förebygga korruption. Rutinerna ska skärpas, bifallen granskas lika noga som avslag, fler avgöranden tas som tvåmansbeslut. Detta är nödvändigt för att återställa förtroendet för Migrationsverket.
I artikeln kan man också läsa:
Interngranskningen ska under nästa år utmynna i en serie åtgärder. Ska beslut om asyl, uppehållstillstånd och medborgarskap fattas som enmansbeslut eller tvåmansbeslut? Bör Migrationsverket få en intern funktion för ”whistleblowers” – en enhet som tar emot anmälningar om interna missförhållanden?
Och:
Som generaldirektör är Anders Danielsson djupt bekymrad över att svenska folket har rekordlågt förtroende för Migrationsverket. Den förtroendekrisen lär bli ytterligare accentuerad när korruptionshärvan inom verket snart går vidare till åtal och rättegång.
Enligt TNS Sifo har bara 9 procent av svenskarna ett högt förtroende för verket.
En migga kommenterar:
Hur ska vi ha tid att granska alla bifall? Den tiden kan omöjligen finnas, eller ska vi anställa lika många handläggare och beslutsfattare som redan jobbar på verket? Jag vet av erfarenhet att det finns handläggare som väljer att bifalla ärenden som inte ska bifallas för att det tar sådan tid att föredra ärendet för beslutsfattare. Den tiden har man tydligen inte och då är det lättare att bifalla ansökan.
”Migrationsverket ska bli bättre på att förebygga korruption. Rutinerna ska skärpas, bifallen granskas lika noga som avslag, fler avgöranden tas som tvåmansbeslut.
– Detta är nödvändigt för att återställa förtroendet för Migrationsverket, säger generaldirektören Anders Danielsson.”
Jo, tjena! Snacka om snömos, ordbajseri, eller kalla det vad du vill!
Kommentar: Vad ska man säga? I över sex år har miggorna rapporterat, berättat, reflekterat och lika länge har jag publicerat deras rapporter, berättelser, reflektioner och – ofta – kommenterat dem. Journalister läser. Politiker och myndighetschefer läser. Människosmugglare i de stora asylländerna, och andra med asylbedrägerier som mycket lukrativ huvudsyssla, läser. Skattebetalare, som ska bekosta dårfinkeriet, läser. Ändå lyckas man i den svenska journalistiska offentligheten helt låtsas som om de viktiga, ofta helt horribla vittnesmålen – som i vilket annat land som helst skulle få alla på fötter! – inte finns och de förblir oomnämnda. Jag förstår det inte, hur mycket jag än försöker.
Från tryggt välfärdsland till otryggt ofärdsland på två decennier. Sverige. På alla områden blir Sverige i stadig takt ett sämre och mer otryggt land att leva i. För väldigt, väldigt många. På samhällsområde efter samhällsområde, inom myndigheter, i politiken, inom rättsväsendet, sjukvården, skolan – överallt ser vi en mycket omfattande och oerhört snabb nedgång, försämring, rentav förfall och haveri. I Sverige. Här några exempel – korta och schematiska. Var och en kan googla och ta del av mycket mer ingående material om varje område som tas upp här.
Korruption Mut- och korruptionsskandalerna i Göteborg och Leksand m.fl ställen har beskrivits ingående i Uppdrag granskning och i mängder av andra medier. Ekonomiska märkligheter i Solna har tagits upp. Slöseriombudsmannen visar i en strid ström på slöseri med skattemedel där korruption eller korruptionsliknande beteenden ingår som en självklar ingrediens. På DN Debatt under rubriken ”Svenskar misstror offentliga tjänstemäns ärlighet” kan man bland annat läsa följande:
När fler människor uppfattar korruptionsproblem skadas tilltron till demokratin. Här avviker Sverige från de övriga nordiska länderna: Jämfört med Danmark, Finland och Norge misstror svenskar i större utsträckning offentliga tjänstemäns ärlighet. Studier visar bland annat att 9 av 10 svenskar tror att offentliga tjänstemäns bemötande beror på personliga kontakter, en anmärkningsvärt hög siffra internationellt sett. Mönstret går igen i flera undersökningar.
Arbetsförmedlingen
Vuxna människor som söker jobb tvingas sitta och syssla med dagisaktiviteter eller andra fullständigt meningslösa påhitt inom det s.k. Fas3, i stället för att aktivt söka jobb. På ett alldeles utmärkt sätt beskrivs tillvaron i dessa Fas3-läger av musikern, skribenten och mycket annat, Pentti Salmenranta, i denna visa skriven av honom själv under hans tid i Fas3:
Sjukförsäkringen Man skulle stävja sjukskrivningsfusket och att man kunde vara sjukskriven i princip hur länge som helst, vilket var katastrofalt för landet, finanserna och även för många människor som slentrianmässigt var sjukskrivna.
Hur blev det? Jo, man gick från en ytterlighet till en annan och det slog över lika hårt åt andra hållet. Nu ska också människor som ligger till sängs med dropp eller har obotlig cancer och andra mycket svåra sjukdomar, ut och söka jobb. En ung man, döende i cancer, fick av Försäkringskassan krav på intyg om när han beräknades avlida… (Försäkringskassan kräver dödsintyg av cancersjuka. SVT 26 februari 2013). Även här kan en del av galenskaperna illustreras av den galghumoristiske Pentti Salmenranta, i en visa skriven och framförd av honom själv:
Skolan
Finlands ambition – som man uppnått – till vänster. Sveriges ambition – som man inte uppnått – till höger.
Ja, vad ska man säga? Alla vet ju att skolan är mycket långt ifrån det mål som svenska politiker ofta framhåller: ”Vi ska ha världens bästa skola!”. Svenska elever halkar för varje gång som kunskapsutvärderingar görs bland OECD- och andra länder, allt längre ner på kartan och ligger nu, vad gäller kunskaper förmedlade av skolan, under genomsnittet. Här finns en rapport – Seminarium på Finlands ambassad om ”det finska skolundret” – om de stora skillnaderna mellan skolväsendet, utbildningen och kunskaperna i Finland respektive Sverige. Finland ligger år efter år i topp i alla kunskapsmätningar som görs och Sverige kunde ha haft en hel del att lära sig av Finland. Nu är det för sent, Sverige är inte längre en kunskapsnation, kunskap och allmänbildning värdesätts inte, språket förflackas och tillåts förflackas, lärarutbildningen är alldeles för dålig.
Asylinvandringen Även här ser det helt annorlunda ut i Sverige än i något annat land. Bland sina nordiska grannländer sticker Sverige ut som en elefant bland myror. Det är bara att ta del av Migrationsverkets statistik och jämföra den med andra länders och att ta del av tidningsartiklar och radio- och tv-inslag för att förstå, att den stora inströmningen av människor från utomeuropeiska länder som ska slussas genom en dyr asylprocess och under lång tid försörjas av skattebetalarna i Sverige, medför gigantiska kostnader och stora problem. Att tillåta människor (mellan 90 och 95 procent!!!) att ansöka om den stora förmån som det är att få uppehållstillstånd i Sverige utan att ens styrka sin identitet, nationalitet och asylhistoria, är förödande. Och att genom lagstiftning om skola och sjukvård nästan uppmuntra dem som bryter mot lagen och stannar kvar när de fått beslut i sista instans om att de ska lämna landet, är groteskt. Liksom att Polisen av högljudda debattörer störs i sin uppgift att söka efter människor som vistas illegalt i landet! Mer om allt detta kan man bland annat läsa här på bloggen eller sammanfattat i Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar.
Arbetskraftsinvandringen Migrationsminister Tobias Billström menade och ville väl och det var en riktigt fin idé på papperet som inte blev lika fin i verkligheten. Inte så fin som man hade hoppats att den skulle bli… Det finns givetvis goda sidor med lagen, och om den följdes skulle den vara alldeles utmärkt. Men det stora problemet är att svenska myndigheter inte följer upp och stoppar missbruket som allt mer har brett ut sig på det här området. Och som vi var en del som förutsåg och visste skulle inträffa när lagen började gälla…
Tillstånd har beviljats arbetstagare där arbetsgivaren är försatt i konkurs eller inte har någon aktiv verksamhet, och kiosker som av någon outgrundlig anledning ska ha en handfull anställda på en gång. Oavsett hur jobbigt det är för dem som arbetar med dessa ärenden så har hanteringen hittills varit att stämpla och bevilja. I SVD Näringsliv den 23 juni fanns en rätt avslöjande artikel om bluffinvandring från Kina – Bluffbolag fick hjälp av Invest Sweden. Sedan är det också så, för riktighetens skull, att när väl Migrationsverket har utfärdat tillstånd så finns idag inget bra lagstöd för efterkontroller – man får vänta och se vad som händer när arbetstagaren söker förlängning av sitt tillstånd. Vilket kanske inte händer. Eftersom personen då är försvunnen.
En syrier berättade för mig idag att det kostar 50.000 kronor att få ett arbetstillstånd med ett fejkat jobb. Gammelmedia vill förstås få det till att det handlar om elaka svenskar som lurar utlänningar, men det är en ömsesidig överenskommelse parterna emellan. ”Arbetsgivaren” får sina pengar och ”arbetstagaren” får sitt uppehållstillstånd. Läs mer →
Europeiska regeringars likgiltighet för den humanitära krisen i Medelhavet har bidragit till en 50-faldig ökning av antalet migranter och flyktingar som dött sedan årsskiftet
OBS! Bidra gärna ekonomiskt så kan jag fortsätta skriva och publicera viktig information! I ett helt decennium har jag skrivit, researchat, talat med människor om vad de skrivit, formulerat, gjort faktakontroller, publicerat, svarat på mejl, läst oräkneliga dokument och lagtexter – och sammanställt och gett ut två böcker. Ideellt. Nu behövs dock ekonomiskt understöd från er som uppskattar det jag publicerar. Tack!
Merit Wager 