Det är inga nyheter

Ibland, när jag söker efter något bland mina drygt 8300 (!) publicerade inlägg här på bloggen, så hamnar jag i inlägg som jag glömt eller förträngt. Och då kommer minnena kring texterna tillbaka och för med sig tankar och funderingar om vad som hänt sedan de skrevs. Som i detta osannolika fall, ett av tusentals lika osannolika, mer eller mindre hårresande saker jag skrivit om genom åren.

Klicka på text- och bildrutan för att läsa inlägget.

Det här inlägget är 8 år och 3 månader gammalt. vad har hänt med dessa och andra förfalskare sedan dess? Ingenting, gissar jag, precis som det berättas i det här inlägget. Ur texten:

Vid rättegången visade det sig att polisen hittat en hel förfalskarverkstad i lägenheten. Allt fanns för att förfalska vilka irakiska dokument som helst. Hur domen löd? Eftersom det inte gick att bevisa (!!!) att mannen förfalskat något frikändes han. Däremot dömdes han för att ha kört svarttaxi…

En annan text som också kom upp är från den 26 oktober 2010, alltså skrivet för 5,5 år sedan: En migga: ”Sagan om kejsarens nya (arbets-)kläder”. Ur den texten:

Omfamningen av Miljöpartiet blir bara värre och värre. Men det framstår som ett svårslaget rekord i fördumning när Miljöpartiet får applåder för att framföra argumentet att våra invandrare ger ökad utrikeshandel. De invandrare som avses är som bekant de som kommer från asyl- och anhöriginvandrarspåret, och de kommer främst från Somalia, Afghanistan, Irak, Eritrea och Kosovo. När blev det för EU en storsäljare att ordna handelsavtal för dessa länder? De finns knappt i statistiken.

Att det inte funnits information om galenskaperna på asyl- och migrationsområdet, att ”ingen har kunnat ana att det skulle bli så här” etc är ren och skär lögn. Läs gärna hela ovanstående inlägg, det innehåller information som man inte med bästa vilja i världen kan låtsas som om den inte funnits!

Och sist, men inte minst, kom jag in på den här texten från den 28 februari 2011, alltså skrivet för drygt fyra år sedan: Röda Korset: ‘Sverige bäst på att ge förutsättningar för lyckad integration.’ Det skrevs med anledning av att Migration Integration Policy Index – MIPEX i en ny studie som presenteras den 28 februari 2010 pekade på stora skillnader i hur väl olika länder lyckas med att ge invandrare och flyktingar möjlighet att delta i samhället. Enligt den hamnade Sverige på första plats bland 31 länder i Europa och Nordamerika. Röda Korset i Sverige i ett pressmeddelande den 28 februari konstaterade så snabbt att:

Sverige bäst på att ge förutsättningar för lyckad integration.

Men som så ofta var näsorna korta. De såg inte – eller låtsades inte se – det som jag framhöll i min text:

Sverige kanske har de bästa förutsättningarna efter vissa uppställda kriterier i studien, men att ha förutsättningar är inte detsamma som att verkligen ha förmåga att uppfylla och fullfölja dem!

En del av det som skrivits om här på bloggen i många år har nu – under galgen – börjat tas upp av svenska medier. Men som om det vore nyheter, vilket det ju absolut inte är! Väldigt mycket har varit känt hur länge som helst, men en stor del av journalistkåren har misskött sitt uppdrag. Den har kört med skygglappar och öronproppar och selektiva urvalsmetoder och av egna outgrundliga skäl inte rapporterat till allmänheten om en hel del sådant som varit väl känt och som allmänheten har haft rätt att veta.

Inte förrän nu, år 2015 och 2016, efter nära tre decennier av ständigt ökande asyl- och annan invandring till Sverige har Public Service utnämnt två – som de kallar dem – ”migrationskorrespondenter”, en för Sveriges Radio och en för Sveriges Television. Hur objektiva och mångsidiga deras reportage kommer att bli återstår att se. SR:s migrationskorrespondent har gjort en del redan, SVT:s dito har väl ännu inte riktigt kommit i gång. Hoppas att de börjar med att lära sig vokabulären (inte kalla asylsökande och migranter för ”flyktingar”, till exempel) och skalar bort de värsta flosklerna och att de har mandat att rapportera objektivt, mångsidigt, faktabaserat, sanningsenligt och korrekt.

Det finns även en hel del goda exempel på journalister och skribenter som på djupet verkar ha insett att de har varit enkelspåriga och okunniga på asyl-, migrations- och integrationsområdena och som nu beskriver dessa områden på ett mer balanserat och allsidigt sätt. Jag ska försöka hinna skriva något om dem också, det är inte mer än rätt.

Tips 1: Följ gärna bloggen så kommer information varje gång en ny text publiceras!
Tips 2: Alla texter om och från Finland från början av den stora migrantvandringen genom Europa (början av september 2015), finns samlade här.

© denna blogg.

En migga om att nu kommer också ett stort antal människor från Europa till Sverige och söker ”asyl”

Personer från ett antal länder i Europa – och då speciellt från Kosovo – utgör den näststörsta gruppen asylsökande i Sverige under de senaste sju dagarna, 11 – 17 februari 2015, enligt Migrationsverket. Och enligt en migga kommer antalet asylsökande från dessa länder att ytterligare öka och föra med sig stora kostnader för Sverige, helt i onödan. I Norge, till exempel, hanteras den som lämnar in en uppenbart ogrundad ansökan om asyl inom 48 timmar och ska lämna landet omgående.

Antalet personer från Europa, som i troligen 99,99 % av fallen saknar asylskäl och därmed kan antas vilja försörjnings- eller sjukdomsinvandra eller av andra, icke asylgrundande skäl – dock inte som arbetskraftsinvandrare – tar sig till Sverige, var under den här tidsperioden större än antalet från Syrien.

Under dessa sju dagar lämnade 1012 personer in ansökningar om asyl. Av dem var (eller sade sig vara, detta påpekat för att Migrationsverket i en stor del av asylärendena använder mindre än en timme åt varje ärende):

203 från Syrien
141 från Kosovo
50 från Serbien
35 från Albanien

Sålunda sökte under en enda vecka i februari, 226 personer från Europa ”asyl” i Sverige och 203 som sade sig vara från Syrien! Under samma vecka var det totala antalet asylsökande i Sverige 1012, vilket innebär 145 personer om dagen.

Någonstans är det något som är fel här. Och hur den här avsaknaden av rättssäkerhet har byggts upp, det har man kunna följa i – hittills – 2861 inlägg på den här bloggen, skrivna och publicerade i över sju år.

Den 6 februari skrev jag i detta inlägg om att Migrationsverket kände till att det skulle komma många människor just från Kosovo och söka asyl. Hur man nu kunde veta det, men det är en annan fråga… Och varför man inte gick ut i Kosovo, i medierna till exempel, och informerade om att man inte kan söka asyl utan asylskäl i Sverige kan man undra, när man nu ändå hade förhandsinformation om att en våg av människor skulle söka sig hit. Fast å andra sidan: det hade väl varit fel att informera om att man inte kan söka asyl utan skäl, för det kan man ju. I Sverige…

Man visste alltså på Migrationsverket att personer från Kosovo planerade att, i stora skaror, uppenbart ogrundat, komma hit för att söka bidragsförsörjning. I Sverige är ju alla som uttalar ordet ”asyl” (det är ju ”en mänsklig rättighet” att söka asyl…) välkomna in i asylsystemet som ger bostad, mat, dagersättning (om än låg) och möjlighet att stanna så länge man vill som ”papperslös” även efter att beslut om utvisning kommit. Och detta känner man till i Kosovo, Serbien, Albanien liksom i hela världen. Utdrag ur texten jag skrev den 6 februari:

Den svenska blåögdheten och dumheten – är som sagt vida känd i hela världen och människor tar sig hit helt utan asylskäl, i akt och mening att helt enkelt bli försörjda, få ”gratis” (=andra betalar) sjukvård, tandvård, utbildning, bostad och bidragsförsörjning i princip hur länge som helst. Många lyckas. Andra kommer inte in i systemen helt, men också som ”papperslösa” har de ju i Sverige – på grund av det oansvariga Miljöpartiet och de lika oansvariga Moderaterna, som stiftat lagar mot befintliga lagar – rätt till skolgång för sina barn och sjuk- och tandvård i relativt stor omfattning. Och de kan också belasta asylsystemet på nytt efter att de ”hållit sig undan” i parallellsamhället i fyra år, söka ”asyl” på samma obefintliga grunder.

Det parallellsamhälle som uppstått på grund av de oansvariga partiernas oansvariga överenskommelser växer. Laglöst, utanför. Parallellt med det som vi lever i. Det relativa fåtal som har asyl- och skyddsskäl får ett sämre mottagande och en dålig start i Sverige på grund av att asylbedrägerierna inte stävjas och på grund av slappheten vad gäller ”uppenbart ogrundade” ansökningar. Bland annat. Och svenska folket har fortsättningsvis ingenting att säga till om.

© denna blogg. Vid korta citat ur inlägget, vänligen länka alltid till originaltexten.

 

En migga undrar och reflekterar

En migga undrar och reflekterar också kring Sveriges Radios rapportering (läs inlägget här):

När det gäller familjen Karimanovic så saknas fler pusselbitar i Studio Etts inslag än bara vad de hade för asylskäl när de kom till Sverige från Kosovo år 2010!

Kosovo blev ju en självständig stat 2008.

– Varför utvisas en familj från Kosovo till Serbien?
– Varför skulle Serbien ta emot den här familjen?
– Varför skulle svenska myndigheter ge familjen ”lite pengar handen” för att de ska ta sig till Kosovo med buss?
– Varför åker inte familjen till Kosovo där de hör hemma och har rätt tills sjukvård utan hyr istället ett rum hos en serbisk kvinna som städar på flygplatsen?
– Varför betala massa pengar för pojkens sjukvård i Serbien närde har rätt till sjukvård i sitt eget land?

Det kanske finns jättebra förklaringar till allt det här, men varför tas det inte bakgrunden upp i Sveriges Radio? Jag tror att de som rapporterat om pojkens sjukdom säkert har tagit del av hela ärendet och då borde de också ha förklarat hela bakgrunden!

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat och alltid med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa.

Sverige har inte sjukdomsinvandring

Återigen rapporterar Expressen – Riad, 2, är hjärnskadad – kan ändå utvisas – om att fall där endast en del av informationen ges. Artikeln börjar så här:

Tvåårige Riad lider av vattenskalle, har allvarliga hjärnskador och är förlamad.

Familjen Bislimi hoppades på en bättre framtid för sin son i Sverige – men har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd i flera instanser.

Av artikeln, som alltså kan läsas genom att man klickar på länken ovan, framgår att familjen är från Kosovo och inte har några som helst asyl- eller skyddsskäl. Detta informerar Expressen inte om. Inte heller informerar Expressen om att Sverige inte har sjukdomsinvandring, oavsett hur grava skador någon har. Det borde man låta läsarna veta, men underlåter som så ofta att ge viktiga och relevanta upplysningar.

Allt fler fall av sjukdomsinvandring har på senare tid tagits upp i olika medier utan att man informerat läsarna/tittarna/lyssnarna om att sjukdom inte är ”asylskäl” (vilket själva ordet ”asylskäl” redan indikerar). Att Sverige skulle börja åta sig att ta emot sjuka människor och ge dem uppehållstillstånd, försörjning, bostad etc är en utopi. Det finns garanterat inte resurser till det, hur mycket Sverige än är – som Carl Bildt uttryckt det – ”en humanitär stormakt”.

Här har en familj, utan asylskäl och utan rätt att invandra i Sverige (dvs inte arbetskraftsinvandrare) redan fått vård för stora summor samt bostad och dagersättning och ombud och tolkar och kunnat överklaga till migrationsdomstol och till och med fått sitt ärende prövat av allra högsta instans, nämligen Migrationsöverdomstolen. Enligt Expressen gick också Migrationsöverdomstolen på Migrationsverkets linje och avslog ansökan i maj i år. Nämnas kan, att Migrationsöverdomstolens dom som Expressen hänvisar till, inte kan hittas vare sig i Migrationsverkets databas eller hos Domstolsverket.

Att en familj från Kosovo kommit till Sverige och, som de själva säger: ”hoppades på en bättre framtid för sin son i Sverige”, är som sagt inte skäl för asyl, enligt utlänningslagen. Ändå har generösa Sverige, den ”humanitära stormakten”, gett familjen sex månaders tillfälligt uppehållstillstånd och bekostat – och bekostar – såväl deras uppehälle som sjukhusvård dygnet runt  för den sjuke sonen.

Också SR Nyheter P4: Familj med sjukt barn riskerar utvisning rapporterar:

Enligt ett läkarutlåtande har neurokirurger i Lund gjort bedömningen att han inte kommer att överleva. Den vård han får, dygnet runt, handlar om palliativ vård – vård i livets slutskede. Trots det har Migrationsverket och Migrationsdomstolen sagt nej till uppehållstillstånd.

Det finns inget ”trots det”, myndigheterna har följt lagen. Ett barns (eller en vuxens, för den delen) sjukdom är inte grund för permanent uppehållstillstånd i Sverige för en hel familj. Migrationsverket har valt att ta till den möjlighet verket har, att skjuta upp verkställigheten så att barnet kan få den vård det inte sägs kunna få i Kosovo. De har kommit utan asylskäl och har redan varit här i drygt ett år och fått avslag på sin ansökan om att få uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket har skjutit upp verkställigheten av det lagakraftvunna beslutet om utvisning till februari 2014, vilket är både generöst och humanitärt. Därefter verkställs utvisningen, om det inte är så att livsviktig vård som inte kan ges i Kosovo då fortfarande behövs. Då kan Migrationsverket besluta om ytterligare respit.

Förr, för inte så länge sedan och med i princip samma lagstiftning som idag, gavs då och då vård i Sverige åt svårt sjuka utländska barn och vuxna utan uppehållstillstånd, förutsatt att de faktiska kostnaderna inte belastade svenska skattebetalare. Det hände många gånger att insamlingar startades för att kunna hjälpa svårt sjuka att få vissa operationer eller viss vård här, varefter de återvände till sina hemländer. Det är inget som hindrar t.ex. Expressen att dra i gång en sådan insamling där de som så önskar kan bidra till att tvåårige Riad får den vård han behöver. Många skulle säkert gärna lämna en slant, svenskarna är generösa och har stora hjärtan.

Men sjukdomsinvandring via asylsystemet är alltså inte en möjlighet för sjuka människor eller människor med sjuka barn.

I texten Utlänningslagen medger inte sjukdomsinvandring skrev jag den 5 juni 2009 om ett liknande fall och utvecklade också mer utförligt vad utlänningslagen stadgar. Jag avslutade texten:

Man får, som medmänniska och läkare, självklart aldrig visa en dödssjuk eller svårt skadad människa på porten. Men det är en helt annan sak än att människor ska beviljas permanenta uppehållstillstånd i Sverige med allt vad det innebär, för att de behöver sjukvård.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister.)

Återigen rapporterar SR P1 inte allsidigt och kritiskt utan ensidigt och okritiskt

Apropå nyhetsinslaget i SR P1 – Avvisad flicka skickades tillbaka: ”För sjuk” – infinner sig några frågor som man inte berör i inslaget:

I inslaget: ”Den fjärde mars så ringde vi på dörren och då var flickan, som vi tyckte i alla fall, frisk”, säger chefen för gränspolisen i Dalarna och Gävleborg Willy Aflarenko.

Varför undrade reportern inte alls: Blev flickan apatisk på en månad, från 4 mars till 10 april när familjen skulle avvisas? Och blev hon det i direkt samband med att Polisen meddelade att familjen skulle avvisas?

I inslaget: Kosovo tog inte emot dem då flickan var så sjuk.

Varför tog reportern inte upp: Ett land har en absolut folkrättslig skyldighet att ta emot sina medborgare. Sverige kan inte på en flygplats vägra ta emot sina egna medborgare om de är svårt sjuka! Familjen, uppenbarligen medborgare i Kosovo, befann sig på landets territorium, varför flög svensk polis den tillbaka till Sverige där den inte har befunnits ha rätt att få vare sig asyl eller uppehållstillstånd?

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!

Utlänningslagen medger inte sjukdomsinvandring

Det finns ingen som helst värdering i detta, det är bara ett faktum: Sverige har inte sjukdoms-, vård- eller operationsinvandring.

Det finns inga juridiska, lagliga möjligheter för människor som behöver olika vårdinsatser, oavsett hur behjärtansvärda de må vara, att asylinvandra på grund av sjukdom eller operationsbehov. Däremot kan man söka sig hit för vård eller operation och betala för det, precis som i de flesta andra länder i världen.

Många gånger har svenskar och andra, både enskilda och organisationer, samlat in pengar och hjälpt svårt skadade och sjuka att få vård i Sverige. Läs t.ex. här. Men man kan alltså inte söka asyl utan minsta asylskäl, för att man behöver bli opererad eller för att få vård och mediciner, det går helt enkelt inte enligt nu gällande lag.

I en artikel i Oskarshamns-Tidningen berättades för en tid sedan om en familj från Kosovo som kom hit år 2006 och sökte ”asyl”, uttryckligen för att få vård åt sitt svårt sjuka barn. Tidningen rapporterar att:

”…och bara några dagar senare är risken överhängande att hon liksom hela hennes familj har utvisats till det tidigare hemlandet Kosovo. Detta trots att hon har mycket allvarliga skador sedan födseln”.

Familjen har fått avslag i två instanser – Migrationsverket och i migrationsdomstol – på sina ansökningar om asyl eller uppehållstillstånd och har inte rätt att vistas här. Enligt lagen finns inte möjligheten att söka asyl för att få vård. Kosovo är dessutom inte ”deras tidigare hemland”, det är deras hemland.

Det går att starta en penninginsamling och den vägen hjälpa i enskilda ömmande fall, som t.ex. den lilla flickan i familjen från Kosovo. Fri sjukvård gäller inte alla människor som kommer till Sverige, men om läkaren och sjukhuset har tid och möjlighet kan de operera, behandla, vårda mot att man betalar den faktiska kostnaden.

De som engagerat sig för den lilla flickan i familjen från Kosovo kan inte vara ovetande om att familjen enligt beslut i två instanser, ska utvisas. De vet också att ett sådant beslut knappast kommer att ändras. I stället för att ”skapa opinion för familjen” och ge familjen falska förhoppningar om att ett verkställighetsförbud ska meddelas så kanske de kan göra något mer praktiskt som kan få faktisk betydelse som t.ex. just att starta en insamling av pengar  för att flickan ska få hjälp antingen här eller i sitt hemland.

Det är också viktigt att framhålla att det finns fall där människor absolut måste få behandling här, och att utlänningslagen ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd vid livshotande sjukdomar som det inte finns behandling mot i hemlandet. Man kan då bevilja människor tillfälligt uppehållstillstånd så att de kan få livsnödvändig vård. Så här står det i utlänningslagen 5 kap. Uppehållstillstånd, under rubriken Tidsbegränsat uppehållstillstånd, 9 §:

Ett uppehållstillstånd som beviljas med stöd av 6 § på grund av sjukdom skall vara tidsbegränsat om utlänningens sjukdom eller behov av vård i Sverige är av övergående natur.

I utlänningslagen står också i 5 kap. Uppehållstillstånd, under rubriken Uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter 6 §:

Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund, får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet.

När det gäller dessa paragrafer måste man också titta på förarbeten och praxisbeslut – det är inte så lätt som man kan tro när man bara läser lagtexten…

När det handlar om t.ex. den svårt cancersjuke mannen från Azerbajdzjan vars läkare intygar att han inte kan transporteras och att det krävs slutenvård i hans fall, bör antingen tillfälligt (beroende på alla omständigheter) eller permanent uppehållstillstånd  – om läget är sådant att personen behöver vård under mycket lång tid – beviljas. Att sätta en svårt cancersjuk man på ett plan, mot en läkares absoluta avrådan, ska Migrationsverket inte få göra. Att göra det kan innebära att man aktivt medverkar till att mannen dör, och om man medvetet agerar så att någon dör så brukar det antingen kallas dråp eller mord. Efter en del medieuppmärksamhet i just detta fall verkar rättschefen på verket nu börja inse att det något är fel i verkets hantering… Men det ska inte behövas medieuppmärksamhet för att lagar och läkares uttalanden ska respekteras.

En sak till: Om någon människa som är i svår nöd, har smärtor och är mycket allvarligt sjuk knackar på sjukhusets dörr så ska läkarens ed alltid väga tyngre än alla andra lagar och bestämmelser. I den står bland annat:

Jag försäkrar på heder och samvete att jag i min läkargärning skall sträva efter att tjäna mina medmänniskor med humanitet och vördnad för livet som rättesnöre.

Man får, som medmänniska och läkare, självklart aldrig visa en dödssjuk eller svårt skadad människa på porten. Men det är en helt annan sak än att människor ska beviljas permanenta uppehållstillstånd i Sverige med allt vad det innebär, för att de behöver sjukvård.

© Vid citat ur min text, var vänlig länka till denna bloggning
så att hela texten kan läsas och inte bara lösryckta ord
eller meningar.