Sverige verkar vara det land i världen där flest människor känner sig kränkta

Sverige verkar vara det land i världen där flest människor känner sig kränkta. Hur blev det så? Vem/vilka lärde ut att så fort något känns ”jobbigt” (detta så vanliga ord för att beskriva hur människor i Sverige har det: ”Det är så jobbigt…”) så har man rätt att uttala att man på ett eller annat sätt är ”kränkt”? Den här typen av kränkthetsepidemi (i brist på bättre ord) hör jag inte talas om i något annat land än i Sverige. Någon måste ha hittat på det och börjat lära ut det – och nu är det så etablerat att det nästan en del av folksjälen i Sverige – att ständigt och jämt hitta något som är ”jobbigt” och som man har rätt att uttrycka att man är ”kränkt” över.

Nu, när polisen utför något effektivare inre utlänningskontroller än de hela tiden gjort i enlighet med landets utlänningslag, med EU-direktiv och på regeringens uppdrag, når kränkthetsepidemin nya, sällan skådade höjder. Det talas i upprörda termer om ”etnisk profilering” (???), ”diskriminering”, ”kränkande åtgärder” etc, etc, etc i alla medier, såväl gammel- som nydito. Människor som inte har en aning om utlänningslagstiftningen – en sådan petitess behöver man inte bry sig om när man utan kunskap uttalar sig i kraft av sitt namn eller sin position! – sitter i tv och radio och skriver i tidningar och på olika internetsajter om hur ”kränkande” det är att människor kontrolleras för att ta reda på om de vistas illegalt i landet.

Illegalt = olagligt = brottsligt. Detta är ett faktum vare sig man gillar det eller inte och det går inte att bortse från det hur gärna man än skulle vilja det.

I stället för att tala om det kränkande i att ett lands lagar på ett fullständigt respektlöst sätt ignoreras av människor som man i Sverige inte har en aning om vilka de är (påhejade av svenska journalister och politiker), varifrån de kommer eller ens varför de faktiskt är här, så skriks det i falsett om hur hemskt det är att människor som till utseendet har mycket gemensamt med de personer som vistas illegalt i landet, ombeds styrka sin identitet och sin rätt att vistas i landet. Men Herre Du Milde, människor! Det tar en människa en eller två minuter att visa att han/hon har medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige och därmed rätt att vistas här. Det är ett mycket lågt pris att betala för att Sverige ska börja komma till rätta med den stora mängd människor som vägrar lämna landet trots att de inte får vara här. För vi vill väl alla att rättssäkerhet ska gälla och att lagar ska följas, inte att vi ska ha ett anarkistiskt system där man gör som man vill för att man inte gillar den eller den lagen, den eller den bestämmelsen? Eller?

Om det är så, att svenska folket vill att asyl- och migrationssystemet ska fungera så måste utlänningslagen följas och då är det som sagt ett mycket lågt pris man betalar när man, snabbt och lätt, visar att man har laglig rätt att befinna sig i landet. Till dem som lärt sig att skrika i högan sky om kränkthet och diskriminering i allehanda sammanhang skulle man behöva säga att om de inte vill bidra till att Sveriges lagar efterlevs och att reglerad invandring upprätthålls genom en så snabb och enkel åtgärd som att styrka sin identitet på anmodan, så är deras ovilja faktiskt betydligt mer ”kränkande ”än det faktum att Polisen ser till att utlänningslagen efterlevs.

Polisen ska kunna göra sitt jobb på området: hitta personer som inte har rätt att vara här och utvisa dem. Om det var så att de allra flesta asylsökande och personer som vistas i landet illegalt var blonda eller rödhåriga så skulle väl Polisen i första hand och största utsträckning be dem styrka sin identitet och visa att de har uppehållstillstånd. Men nu är det ju de facto så – alltså det är ett faktum som är ovedersägligt – att uppåt kanske 96-98 procent av dem som ska utvisas är mörkhåriga, mörkögda, ibland med mörk hudfärg. Det är då självklart att det i första hand är personer med sådana utseenden som kontrolleras.

För landets säkerhet, för att undvika att vi får svarta parallellsamhällen och att ett stort antal människor som inte ska vara här och som vi inte vet vilka de är och varför de är här, stannar olagligt i landet, så får vi nog alla acceptera att Polisen gör sitt jobb. Det finns, som sagt, betydligt större anledning att känna sig kränkt om Polisen inte gör sitt jobb och inte ser till att lagar följs och inte skyddar landet mot olaglig invandring.

Sluta upp med Vet Bästerbergeriet

Apropå Bengt Westerbergs (och regeringens) utredning ”Främlingsfienden inom oss” (finns att ladda ner här) uppstår en del frågor. Bland annat :

•  Vad är ”främlingsfientlighet”?
•  Varför får man inte hysa fientlighet mot främlingar i Sverige
(om man nu gör det)?

Att ställa sig avvaktande (rädd, fientlig etc) gentemot just främlingar är ju något som ligger nedärvt hos människan – av naturliga orsaker. Sedan urminnes tider har det varit sunt att hysa viss misstänksamhet mot dem man inte känner och att uppleva en vilja att beskydda och försvara sina närmaste och sitt revir.

Om en människa känner sig fientligt inställd mot främlingar så gör den det. Det måste ju vara tillåtet för människor att känna sig fientligt inställda till både främlingar och bekanta! Svenska staten kan inte tro att den kan ta sig rätten att bestämma och reglera vad människor ska känna och tycka. Staten kan inte ha rätt att ens försöka hjärntvätta människor.

Bengt Westerberg säger:

En grundläggande princip i internationella mänskliga rättighetskonventioner liksom i svensk lagstiftning är att alla, utan åtskillnad, ska ha lika rättigheter och möjligheter.

Om människor är ”främlingsfientliga” (exakt vad BW menar med det vet jag inte), så betyder det väl inte att den svenska lagstiftningen förändras utan den gäller ju oavsett hur ”främlingsfientlig” någon är.

Ju fler Vet Bästerberg-typer i regering, riksdag och utredningsväsende politiserar och problematiserar allt i människors liv, desto värre kommer det att bli. Människor revolterar mot ständiga pekpinnar och allt mer ingående och omfattande reglerande av deras tyckande, tänkande och kännande.

I stället för det numera så vanliga tjatet om ”främlingsfientlighet”, ”rasism”, ”islamofobi” som vi ständigt matas med och som människor påstås hysa även när de inte alls gör det, borde man göra något helt annat:

Lägg ner kränkthetsindustrin! Lär människor att sluta upp att påstå att de är kränkta för minsta lilla. Lär människor att ibland slå dövörat till, bita ihop och gå därifrån när någon säger något de inte gillar. Man måste inte reagera eller överreagera på vartenda korkat ord eller i ilska uttalat tillmäle!

Lästips: Ingen tar skit i de lättkränktas land.

Nyanlända asylsökande lär sig mycket snabbt att deras bästa valuta är att dra fram rasist – främlingsfientlighets – islamofobi-kortet när svenskar inte gör som de vill eller de inte får som de vill. Det är förnedrande för dem och förödande för oss att bland det första de lär sig är att förminska sig själva och se, ofta sunt skeptiska svenskar, som allt detta. På samma sätt som svenskar kan känna sig allt mellan lätt avvaktande och ganska starkt emot människor från helt andra kulturer, med främmande språk och helt annorlunda och okända traditioner, kan också de nyanlända asylsökande känna likadant gentemot svenskarna. Det är helt naturligt och mer vanligt än ovanligt. En sund skepticism, en avvaktande hållning eller rentav en rejäl misstänksamhet är som sagt helt naturlig och normalt och kan inte lagstiftas eller utbildas bort. Det har alltid – och kommer alltid – att finnas. Hos alla människor.

Bäst är att sluta upp med alla dessa utredningar, påbud och stämplanden av människor som uttrycker skepticism eller oro. Låt integrationen eller assimiliationen (det måste vara upp till varje enskild att välja väg) och den ömsesidiga respekten, närmandet till ”de främmande” ske i sin egen takt – från ömse håll. Statliga påhitt och påbud och framstressande av en integration som bevisligen tar flera generationer, gör bara människor irriterade. Och med ökad irritation finns risk att klyftor och misstänksamhet mellan folkgrupper ökar. Minskar gör de i alla fall inte.

© = COPYRIGHT denna blogg. Min text är min och ska inte förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten kan givetvis ske, men kopiering av mina texter är INTE tillåtet. Jag har inget samarbete med någon annan och skriver mina texter själv eller återger miggors och andras berättelser, med deras skriftliga tillstånd.