• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    april 2021
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    2627282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Liten textkavalkad – 11 texter från lika många år

Här följer länkar ett antal blogginlägg som dels är något av ”det har jag skrivit om i flera år”-texter, dels sådana som helt enkelt bara tål att påminnas om och därför upprepas. Eftersom urvalet inlägg är så enormt har jag valt ut texter från februari månad från alla år jag bloggat. Eftersom jag började blogga i maj 2005 är texten från det året från just maj. Alltså:

•  Brain damage – 30 maj 2005. Ur texten:

Sverige kommer inte att riskera någon brain drain i framtiden! Detta för att svenskarna kommer att stanna i Sverige eftersom de inte kommer att kunna konkurrera med människor från andra länder och ingen kommer att vilja ha dem.
Landets skol- och utbildningsväsende är så svagt och dåligt att de minimala kunskaper som eleverna inhämtar inte kommer att leda till annat än brain damage. I betydelsen ”förstörda hjärnor”.

•  Be my guest 28: Vera Efron – 27 februari 2006. Ur texten:

Aktiebolaget Rysk RouletteSommaren 2003 förverkligade jag min dröm om att bli författare och debuterade med den självbiografiska romanen ”Aktiebolaget Rysk Roulette”. Det var det mest självutlämnande jag någonsin skrivit. Jag skrev om min uppväxt i Sibirien, om min far som övergav mig och om Sovjetunionens hjärntvätt som började redan på dagis. Jag skrev om min kamp mot diktaturen och om att ha jagats av KGB. Jag skrev också om mitt nya liv i Sverige, om hur det var att slitas sönder mellan arbetet, omtanken om barnen och kärleken till en gift man. Fast den största anledningen till att jag, en ensamstående tvåbarnsmamma och småföretagare lyckades förmå mig själv att skriva en bok, var min vilja att belysa hur det känns för en vanlig människa när hon drabbas av myndigheternas makt.
(Flera texter om Vera Efron kan läsas här.)

•  Utländska medier rapporterar om den svenska asylmottagningen – 26 februari 2007. Ur texten:

Det är bra att utländska medier kommer till Sverige och granskar oss och beskriver saker och ting utifrån sina referensramar, sitt sätt att se på saker.

•  Somalier gripna misstänkta för att ha planerat terrordåd – 29 februari 2008. Ur texten:

Vad är det som gör att man i Sverige tror, att så fort någon kommit hit och fått svenskt medborgarskap så är han eller hon ”svensk”? Fråga vem som helst bland invandrare i första generationen – och ofta också i andra – om de upplever sig som ”svenskar”! Och tänk lite själva: om svenskar emigrerar till Australien eller USA eller Thailand – känner de sig då som australiensare, amerikaner eller thailändare så snart de bosatt sig där? Visst inte.

•  Vidare om Migrationsverkets stenvänderi – 28 februari 2009
(mer om Adil Hakimjan kan läsas här och här.) Ur texten:

Birgitta Elfström

Efter tillkomsten av Dublinkonventionen och Dublinförordningen blir den s.k. första asyllandsprincipen tillämplig endast när utlänningen har kommit till Sverige direkt från land utanför EU-området. Då måste väl även verkets generaldirektör Dan Eliasson, rättsenhetens beslutsfattare Helene Hedebris och rättschefen Mikael Ribbenvik inse att det inte blir många personer som kommer att utvisas från Sverige med stöd av första asyllandsprincipen eftersom det inte kommer att finns många som Adil som varit inspärrade på Guantánamo i flera år, blivit dumpade i Albanien och har nära släktingar i Sverige.

•  ”Ge mig en bomb så ska jag utplåna förvaren från Sveriges yta” – 28 februari 2010.Ur texten:

Att uttala sig som pjäsförfattaren är förkastligt. Han uttrycker sig samhällsomstörtande när han meddelar att han vill spränga lokaler i luften för att han inte gillar dem och inte accepterar de lagar som gäller i landet. Det han säger skulle i många andra länder anses allvarligt. Hur man ser på det rent juridiskt i Sverige är svårt att veta – polis och rättsväsende är inte de mest väl utvecklade och effektiva i detta land.

•  Röda Korset: ‘Sverige bäst på att ge förutsättningar för lyckad integration.’ – 28 februari 2011. Ur texten:

mipexVad som däremot inte bara bör utan måste krävas av alla som får en fristad och försörjning i Sverige är att de anpassar sig till det land och det samhälle de kommit till. Att de respekterar det land och det samhälle de kommit till och som ingen tvingar någon att stanna kvar i om han/hon inte vill göra det. Detta är så självklart att det är häpnadsväckande att man inte förstått det i Sverige!

•  Är ”verklighetsfrämmandeskap” ett plus för ministrar i Sverige? – 24 februari 2012. Ur texten:

Erik Ullenhag. Foto: Johan Ödmann”Utrikes födda”??? Särbehandlingen ska alltså inte gälla för svenskfödda som anställer svenskfödda, men ska de gälla för utrikes födda som anställer inrikesfödda? Och vad är då ”inrikesfödda”? Är det svenskar eller är det också barn till afghaner, somalier, irakier födda i Sverige? Ska kriteriet vara att alla som bor inom vissa, av Ullenhag definierade gränser, i s.k. utsatta områden, omfattas av hans idéer om ”lägre kostnader för att verka och anställa” i hans ”nystartszoner”? Eller ska det enbart gälla asylinvandrade? Eller ska det bara gälla asylinvandrare som inte behärskar svenska? Hur ska Ullenhag definiera vilka som ska särbehandlas?

•  En migga: ”Inte heller flydde han till Sverige utan han reste hit legalt efter att det första asyllandet beviljat honom både uppehållstillstånd och främlingspass!” – 28 februari 2013. Ur texten:

profilePå frågan varför han låtsades vara minderårig när han kom till Sverige (och varför han sökte asyl i Sverige när han redan hade fått asyl i ett annat land) men inte när han kom till det första asyllandet ville han inte svara, och på frågan om varför han inte stannade i det första asyllandet där han redan ju hade fått tillstånd som alternativt skyddsbehövande, var svaret att så fort man får tillstånd i det landet så måste man lämna förläggningen och då måste man klara sig själv. Man måste försörja sig själv, det finns inga jobb eller bostäder och man får inte hämta dit sin fru om man inte har jobb och bostad…

•  Blandade fakta från de nordiska länderna – 27 februari 2014. Ur texten:

norges-flaggaNorge. Asylmottagningn i Bodø har skickat ett bekymrat brev till regeringen om att asylsökande med påstått skyddsbehov reser till sina hemländer på semester. UDI (Udlendingsdirektoratet, motsvarande Migrationsverket i Sverige) har ingen översikt av hur många det handlar om. Så här skriver Beate Klette, återvändanderådgivare vid Bodø Mottagningscenter i brevet till justitieminister Anders Anundsen (Frp):
Hur farligt är det egentligen i hemlandet som gör att man kvalificerar att man får uppehållstillstånd när man bara efter några månader kan återvända dit på semester?

•  En migga: ”Det man inte får glömma bort i detta sammanhang är att på den svarta marknaden säljs även de av Migrationsverket utfärdade resehandlingarna resedokument och främlingspass.” – 26 februari 2015. Ur texten:

FrämlingspassResedokument och främlingspass
Rapportering finns om att personer som sålt sina resedokument och främlingspass har fått upp till 30.000 kronor per styck. Dessa dokument är också mycket eftertraktade på den svarta marknaden.

•  Finland. ”Var femte kan inte läsa och skriva ens på sitt modersmål och engelska talar som mest cirka 10 procent av de asylsökande.” – 12 februari 2016. Ur texten:

Finlands flagga mörkare blått kors– Det är inte särskilt många som har någon yrkesutbildning; de utgör endast cirka 10–20 procent. Andelen högutbildade asylsökande är klart under 10 procent, säger justitie- och arbetsminister Jari Lindströms specialmedarbetare Sakari Puisto. Dessutom kan var femte inte läsa och skriva ens på sitt modersmål och engelska talar som mest cirka 10 procent av de asylsökande.

På bloggen finns idag 8.462 inlägg i mängder av olika ämnen. En stor del av texterna har skrivits av miggor – anställda på Migrationsverket – men också av andra under rubriken Be my guest, bland annat: Krister Thelin, Thomas Gür, Nuri Kino, Nima Dervish, Mirka Kettunen, Karin Dahlström, Evelyn Malzani och många fler.

Det finns texter av utlänningspoliser, familjehemsföräldrar och personal på HVB. Men också av mig. Dessutom finns mängder av texter om och från Finland och en hel del också från övriga Norden.

mummelforlaget logo ljusgrön mindreJag passar också på att slå ett slag för de böcker som getts ut på Mummelförlaget, skrivna av:

Nima Dervish, David Eberhard, Ilan Sadé, Zulmay Afzali, Katrin Fogelby, SFI-elever, Aniram Niletram och mig själv, Merit Wager.

Samtliga böcker finns i pappersform men också som e-böcker, klara att ladda ner direkt för en billig penning.

Mummelböcker

 

 

 

 

Det uppenbara har med dåraktig envishet upprepats i många år…

…men har ändå inte trängt in hos dem, som kallar sig ”ansvariga”.

Dessa tweets från juristen Krister Thelin, som också är ad hoc domare vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg, talar för sig själva. De ska läsas nerifrån uppåt.

Krister Thelin om miggberättelserna 4 tweets

Framsida miggbok 1 2008-2012 Framsida miggbok 2012-mars 2014Miggornas berättelser finns samlade i två lättlästa e-böcker som förstås också har sökfunktioner, en för tiden 2008-2011 och en för tiden 2012-31 mars 2014 (klicka på böckerna för att komma till Mummelförlagets widgetshop). En tredje bok kommer så småningom.

Det är inte tillåtet med lagar som särbehandlar till för- eller nackdel för en eller vissa religioner eller åskådningar eller favoriserar vissa trosbekännare framför andra, eller troende framför icke-troende.

Krister Thelin informerar:

Krister ThelinTvärtemot vad många måhända tror har – numera- hädelseförbud eller omsorg om religiöst kränkta inget stöd i mänskliga rättigheter. I MR-konventionens artikel 19 om yttrandefrihet kan den begränsas i vissa fall. MR-kommittén som vakar över konventionens tillämpning slog för något år sedan fast att förbud mot hädelse inte (!) är en godtagbar inskränkning.

Int konv om medb o politiska rättigheterBeslutet att anta Allmänna kommentarer nr 34 – Artikel 19: Åsikts- och yttrandefrihet (FN:s kommitté för mänskliga rättigheter 102:a sessionen, Genève, 11–29 juli 2011) var enhälligt, inklusive kommitténs fyra nordafrikanska ledamöter (av 18 totalt). Denna kunskap är förvånansvärt lite spridd bland våra vanligaste svenska tyckare (Ola Larsmo, Ulrika Knutson m.fl), som av och till uppträder som de kränktas apologeter när det bränner till. Som i fallet Lars Vilks.

Citat ur ovan nämnda Allmänna kommentarer nr 34:

Förbud mot yttringar som visar bristande respekt för en religion eller andra trosuppfattningar, inbegripet lagar om hädelse, är oförenligt med konventionen, utom under de omständigheter som avses i artikel 20.2 i konventionen. Sådana förbud måste även vara förenliga med de strikta kraven i artikel 19.3 och i artiklarna 2, 5, 17, 18 och 26. Följaktligen är det till exempel inte tillåtet att sådana lagar särbehandlar till för- eller nackdel för en eller vissa religioner eller åskådningar eller favoriserar vissa trosbekännare framför andra, eller troende framför icke-troende. Det är inte heller tillåtet att använda sådana förbud för att förhindra eller straffa kritik av religiösa ledare eller kommentarer om religiösa läror och trossatser.

(Läsare som vill ta del av artiklar som nämns i stycket ovan får vänligen själva ta fram dem.)

Kommentar: Ska man uttala sig så ska man veta vad man talar om och inte bara låta tungan slinta hit och dit, som en hel del svenska journalister emellanåt (inte så sällan) gör.

På asyl- och migrationsområdet möter jag ständigt liknande och större kunskapsluckor bland svenska medierepresentanter, som den som Krister Thelin påpekar ovan. Det är skrämmande och det är farligt att Sverige har så många journalister som med patos och tvärsäkerhet tutar ut sina ”sanningar” och därmed vilseför alla de människor som fortfarande tror på dem (många kanske tror på Tomten också…).

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka till detta inlägg.

Krister Thelin: ”Detta ”förhandlande” och dunkla tal om kronofogdebeslut på avhysning (från bussen) innan verkställighet kan ske, tyder på okunnighet eller medveten taktik för att undvika att fatta obekväma beslut.”

Från FB-status av Jens GanmanFrån en öppen och offentlig Facebook-uppdatering, gjord av Jens Ganman, kommer bildcollaget som visar en situation som har gått helt överstyr. Det är bilder från Grytans asylboende där asylsökande vägrar låta sig inkvarteras för att de vill till något bättre och för att de, som de själva säger, är araber och inte kan bo i kylan bland farliga djur som björn och varg.

Hur många år har miggorna berättat om kaoset, rättsosäkerheten, kollapsen av den svenska asylhanteringen? Jo, i åtta år! Det var för åtta år sedan de började rapportera här på bloggen. Själv har jag skrivit om det, pratat med folk i regeringskansliet, riksdagsledamöter, ”vanliga människor”, varnat, varnat och varnat. Jag har talat med folk i regeringskansliet, partipolitiker av olika slag och riksdagsledamöter som fegt och mot löfte att inte avslöjas, sagt att de nog vet och förstår att asyleriet inte fungerar och att den enorma inströmningen av utomeuropeiska invandrare (alla som kommer är absolut inte i behov av skydd, inte ens alla som bevilja PUT är det…) kan komma att innebära ett sammanbrott av många samhällstjänster och traditionella värderingar och den livsstil som varit den svenska. Men de säger att de inte kan göra något för de får absolut inte ”gynna SD”. Hellre då missgynna folket och landet… Fast det säger de inte och inser kanske inte ens till fullo att de gör, hemska tanke. Trots att riksdagsledamöter, som de själva alltid påpekar, är ”folkvalda” så har de inga problem med att gå emot folket och i stället lyda sina partiledare. Hellre säljer de ut landet och folket och bidrar till att skapa ett totalt kaos när det väller in (och ja: ordet ”väller” är korrekt i sammanhanget, fråga Migrationsverket hur det ser ut!) än att de ”gynnar SD”.

Det ett enda parti i Sveriges riksdag som på allvar tar upp de här frågorna och som dessutom, vare sig man öppet vill erkänna det eller inte, också har rätt i en hel del (om inte allt) de säger, är samtidigt det parti som alla andra, alla ansvarslösa partier, rabiat och nästintill maniskt gör vad som helst för att stoppa och frysa ut. Som de övriga sju partierna i riksdagen gör vad som helst för att ”inte gynna”. Det finns anledning att befara att historiens dom kommer att bli betydligt hårdare mot dessa sju partier och deras folkvalda än mot SD på just det här området.

Polisen gör inte sitt jobb, den heller. Avhyser inte protesterande asylsökande från en buss som ju är någons privata egendom och som den har rätt till. Polisen är lika feg och undfallande som politiker och myndighetschefer (t.ex. på Migrationsverket). Hänvisar till Kronfogden och att det skulle behövas avhysningsbeslut. Det är rent nonsens och som den erfarne juristen och domaren med mera, Krister Thelin, säger:

Krister ThelinFrågan om de syriska asylsökandes motvilja mot det jämtländska klimatet engagerar. Har full förståelse för deras reaktion. Men vad hade de väntat sig? Och hur många länder i EU har de passerat innan de hamnat i Migrationsverkets asylprocess?

Sverige är kallt på vintern – och mörkt. Vad jag är förbryllad över är polisens handfallenhet. Om nu Migrationsverket vill att de skall vara på en viss förläggning, asylprocessen medger proportionerligt tvång, har polisen att bistå med handräckning och placera dem där. Detta ”förhandlande” och dunkla tal om kronofogdebeslut på avhysning (från bussen) innan verkställighet kan ske, tyder på okunnighet eller medveten taktik för att undvika att fatta obekväma beslut. På vilken nivå i den sedan idag centraliserade polisen har taktiken bestämts? Numera är också rikspolischefen operativt ansvarig. Har han kontaktats? Dan Eliasson kan ju onekligen migrationsverkets arbete… Många frågor som jag hade önskat att medierna orkat klarlägga!

Polisen ska sköta sitt jobb, Migrationsverkets chefer och tjänstemän ska sköta sitt. Politikerna ska agera som vuxna, ansvarstagande människor och inte bete sig som småbarn i en sandlåda medan folket och asylsökande med faktiska skyddsbehov, tvingas se på hur människor kommer till Sverige av andra orsaker än just skyddsbehov och beter sig som om de är på en charterresa där de har rätt att klaga på boende och annat som de inte ens betalar för. I ett annat land hade den fars som i skrivande stund (läs bland annat här) ännu pågår på andra dygnet i Östersundstrakten knappast kunna spelas upp. Det är dags att Sverige blir en rättsstat och att den osannolikt illa hanterade asylsituationen klaras upp. Nu. Omedelbart.

 

Krister Thelin: ”Den dramatiska ‘DNdebattaren’ är helt fel ute i sina närmast hysteriska toner om vad som skall ske.”

DN logoApropå texten Kommuner saknar plan när barnkonventionen blir lag, publicerad i Dagens Nyheter den 20 november, skriver Krister Thelin, under 2008-2012 ledamot av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter, följande:

Krister Thelin 15.11 2011Lite folkupplysning för icke-jurister

Sverige tillhör den sk dualistiska rättstraditionen ( vilken vi fått från Tyskland under den tid 1871-1942/43 då vi såg ljuset därifrån) vilken medför, att ratificerade konventionen inte automatiskt blir gällande rätt i Sverige. Motsatsen kallas monistisk ordning, som bl.a finns i USA. Hos oss måste en konvention antingen transformeras, dvs. överföras till andra lagar, eller inkorporeras, dvs. genom beslut av riksdagen ( ja, samma organ som också redan ratificerat den) formellt göras till svensk lag.

Barnkonventionens ställning är en sorglig saga i Sverige. Trots att skilda regeringen i olika omgångar konstaterat – redan vid ratificeringen och senare – att svensk rätt ( bl.a sociala vårdlagar och föräldrabalk ) uppfyller konventionens krav, har det funnits en naiv föreställning hos vissa ideella organisationer och av dem påverkade politiska konstellationer att barnkonventionen måste bli ”gällande rätt”.

Nu har de nått fram. Alliansregeringen höll emot, även om främst KD och Fp svajade betänkligt, men den nuvarande, fylld av änglakörmedlemmar, redan i regeringsförklaringen angav, att nu skulle det ske.

En meningslös symbolhandling, särskild som vi i vår dualistiska ordning också anser att ratificerade konventioner är sk tolkningsdata, dvs. kan vara stöd och utfyllnad vid tolkning av gällande svensk lag. Och den dramatiska ”DNdebattaren” är helt fel ute i sina närmast hysteriska toner om vad som skall ske. Den blandar också ihop rekommendationer från den FNs sk övervakningskommitté, Committee on the Rights of the Child, som har till uppgift att bevaka efterlevnaden av barnkonventionen. Denna kommitté blir aldrig nöjd. Jag vet, för jag har varit ledamot av den äldsta FN-kommittén, människorättskommittén, och vi hittade alltid saker som kan bli bättre, särskilt i mogna demokratier för att hålla FN-hyckleriet vid liv.

Skulle vi göra något alls, borde vara att överge dualismen och bli monister. Då skulle vi slippa diskussionen om ”gällande rätt”, men också bli mera försiktiga vid antagandet av allehanda godhjärtade konventioner, eftersom de ju vid ratificering omgående blev åberop- och tillämpbara.

End of lesson.

© denna blogg och Krister Thelin.

Om en ny bok om migration och människor

mummelforlaget logo ljusgrön mindrePå Mummelförlagets sajt kan man läs en text med rubriken ”Å ena sidan vill hon enligt egen utsago lyfta debatten, å den andra framgår inte vad hon själv anser.” I den recenserar Krister Thelin en bok om migration som han inte riktigt blir klok på.

Läs den här texten, men var och en bör också läsa och ta reda på så mycket den kan om asylinvandringen, eftersom rapporteringen i svenska medier under inga omständigheter och på intet sätt är objektiv, allsidig eller ens korrekt alla gånger. Därmed blir det varje medborgares egen sak att ta reda på hur det förhåller sig genom studier av böcker, av artiklar i nordiska grannländers tidningar där rapporteringen är en helt annan än i Sverige, genom att granska Migrationsverkets statistik och riksdagens budget för utgiftsområde 8 (=migration) samt ta del av lättillgänglig statistik från Danmark, Norge och Finland. Och andra EU-länder.

Om en recension av Ilan Sadés bok Frommare kan ingen vara

Boken Frommare kan ingen vara har recenserats av Krister Thelin, domare och bland annat tidigare ledamot av FNs kommitté för mänskliga rättigheter. Här är ett mycket kort utdrag, läs hela recensionen här:

Det är överlag en mycket välskriven produkt med många träffsäkra iakttagelser med udden riktad mot rådande vänsterparadigm.

hq_ilan_omslag

 

En migga: ”Vår GD skriver i sin krönika på vårt intranät idag den 4 mars, att Dagens Nyheter, genom sin publicering av dessa anställdas namn, har sänkt sig till en nivå som man kan förvänta sig av obskyra nätsajter.”

En migga skriver:

profileHar du läst i Dagens Nyheter om en armenisk konstnär? Jag har ärligt talat inte följt dessa skriverier så noga. Jag vet exempelvis  inte om konstnären i fråga fått avslag även i domstol. Men den som skrivit i Dagens Nyheter om honom har också skrivit namnen på den föredragande och beslutsfattaren på Migrationsverket som fattat avslagsbeslutet (Arne Ruth: De ansvariga döljer vad det vet, DN Kultur 28 februari 2013) Min anm, inte miggans). Dessa personer är tjänstemän som agerat enligt de riktlinjer de har. Vari ligger poängen att publicera deras namn? Om konstnären även har fått avslag i migrationsdomstolen – eller om han kommer att få det – ska Dagens Nyheter då även publicera namnen på domaren och nämndemännen?

Vår GD (generaldirektör) skriver i sin krönika på vårt intranät idag den 4 mars, att Dagens Nyheter, genom sin publicering av dessa anställdas namn, har sänkt sig till en nivå som man kan förvänta sig av obskyra nätsajter. Jag håller med. Sedan skriver vår GD också att vi på Migrationsverket borde påtala detta i olika medier. Men vore inte vår GD den mest lämpade att påtala detta, genom en debattartikel etc?

I sak tycker jag att GD har rätt vad gäller Dagens Nyheters publicering. Men inte i att det är vi miggor som ska påtala det! Det kan GD själv göra om han har åsikter. Han är ju också den som sannolikt kan få sin åsikt publicerad eftersom han är vår GD.

framsida_miggorKommentar 1: Ni miggor får era åsikter publicerade här på bloggen sedan drygt fem år och kommer att få det så länge ni orkar skriva och berätta! Och ni kan vara helt säkra på att både andra skribenter och journalister samt politiker och folk i  regeringskansliet läser vad ni skriver, även om de beter sig som fega gäddor i vassen och inte låtsas om det! Så fortsätt att skriva, nästa bok med era texter kommer i höst eller i början av 2014 – ingen ska kunna säga att de inte visste vad som pågick på Migrationsverket!

Kommentar 2: Jag påminner om boken med miggornas berättelser 2008-2011: Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar. Den kan köpas eller laddas ner som e-bok här.

Jag påminner också om att förordet har skrivits av Krister Thelin, som bland annat varit verksam som lagman vid Hovrätten över Skåne och Blekinge, domare vid FN:s Krigsförbrytartribunal för forna Jugoslavien i Haag (2003-2008). I september 2008 valdes han i New York till ledamot av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Krister Thelin är också en av fyra svenska jurister som är anmälda som ad hoc domare vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. En man med kanske något högre trovärdighet och kunskapsnivå än de flesta svenska gäddor-i-vassen-journalister…

Följande är ett utdrag ur Krister Thelins förord till boken med miggornas berättelser:

Krister ThelinMerit Wager har ett väl utvecklat humanitärt intresse. Hennes engagemang för flyktingar och i flyktingfrågor är också väl dokumenterat. Hon är självlärd i utlänningslagen och angränsande regelverk, men behärskar området bättre än någon icke-specialiserad jurist. När Merit Wager nu ger ut en sammanställning av ett urval bloggposter från migrationsområdet förtjänar publiceringen all uppmärksamhet.

Det är på det hela taget en förskräcklig bild som målas upp:

– noggrannhet och kontroll får vika för en strävan efter ökad ärendegenomströmning
– en naiv tilltro till uppdiktade eller annars falska berättelser bestämmer utgången i tillståndsärenden,
– utlänningslagens villkor för uppehållstillstånd nonchaleras så länge blanketten är rätt ifylld, och
– avdelningen för ”Besök och Bosättning” kallas internt för ”Blunda och Bevilja”.

Inom all statlig förvaltning finns myndighetsintern kritik. Och från en annan funktion känner jag den förre generaldirektören för Migrationsverket som en utomordentligt god kraft. Tjänstemän på olika nivåer i en myndighet kan också misstolka eller missförstå ledningens ambitioner. Men om miggornas vittnesbörd, sådan den uttrycks i boken, endast till en del är korrekt, är det i sig mycket allvarligt.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering av mina texter är inte tillåtet.

Ledare i Hela Gotland apropå korruptionen inom Migrationsverket

I en ledare i Hela Gotland – Korruption inom asylmottagningen – den 30 januari skriver Mathias Bred bland annat:

framsida_miggorMerit Wager gav förra året ut en bok med titeln ”Inte svart eller vitt, utan svart och vitt” (Mummelförlag 2012). I boken samlas brev som så kallade ”miggor”, anställda vid migrationsverket, har skrivit för att berätta om hur det ser ut innanför väggarna. Det är ingen munter läsning.

Boken sammanfattas i förordet som är skrivet av Krister Thelin, domare i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.

Thelin skriver att ”noggrannhet och kontroll får vika för en strävan efter högre ärendegenomströmning”, och att ”uppdiktade eller annars falska berättelser bestämmer utgången i tillståndsärenden”. ”Utlänningslagens villkor för uppehållstillstånd nonchaleras”.

Ärendehanteringen sköts på ett sätt som i praktiken betyder att man måste ljuga för att få uppehållstillstånd. Ljugandet har blivit standard och tjänstemännen ser genom fingrarna med det. Ett välkänt exempel är de så kallade flyktingbarnen. När myndigheterna i Norge och Finland började ifrågasätta deras berättelser kunde man konstatera att de i majoriteten av fallen varken var barn eller hade flyktingstatus.

Miggornas berättelser pekar mot att situationen är likadan i Sverige.

Sett mot bakgrunden av fusk och bedrägerier är steget till handel med uppehållstillstånd inte långt.

Här kan boken köpas som Krister Thelin skrivit förordet (och förre överdirektören vid Migrationsverket, Lars-Gunnar Lundh, skrivit efterordet) som e-bok eller pappersbok.