Varför ska Amnesty bygga upp ”en parallell verksamhet” och processa mot Sverige som följer EUs bestämmelser?

Det ter sig en aning märkligt att Amnesty, enligt inlägget Kritiserad asyllag träder i kraft – hjälporganisationer ställer om i Sveriges Radio, ska:

parallellt bygga upp ett system för att bevaka, granska och kategorisera in personer som beviljas olika former av uppehållstillstånd, för att sedan kunna lyfta ut ärenden som vi ser har behandlats felaktigt och driva dem vidare. Först genom den svenska processen men förhoppningsvis även upp till internationell domstol, exempelvis EU-domstolen.

Hur tänker de här? Sverige har lagt sig på EUs miniminivå inom ramarna för vad EU (där ju också Sverige ingår…) har bestämt; vad är det som gör att Amnesty tror att någon internationell domstol ska ta upp ärenden som inte bryter mot någon lag eller miniminivå? Är det då inte bortkastad tid och bortkasade pengar att bygga upp en verksamhet kring detta?

© denna blogg.

Finland. Polisens grundläggande information till asylsökande.

Polisen i Finland informerar rakt, tydligt och klart om Finlands lag och vad som gäller i Finland för alla som vistas i landet oavsett varifrån de kommer. Överkonspael Nina Pelkonen, som här informerar, är en av de poliser som också på plats på asylboendena infordrar om Finlands lag för nyanlända asylsökande. Läs mer om henne och hur hon agerar i inläggen
•  Finland. Hon föreläser i uniformskjol med pistol på höften och som ensamkommande kvinnlig polis får hon genast de asylsökandes fulla uppmärksamhet. – 5 december 2016
•  Finland. ”Jag använder inte abaya längre; man kan ju inte ens spela innebandy i den!” – 13 mars 2016
•  Finland. Överkonstapel Nina ”Peppi” Pelkonen har utsetts till Årets kvinna. – 24 april 2016

Via denna video riktad till asylsökande och textad på arabiska, somaliska och kurdiska, ger överkonstapel Nina Pelkonen utan krusiduller, utan omskrivningar klar och tydlig basinformation till de asylsökande om vad de har att rätta sig efter i Finland. Videon är inspelad vid ett autentiskt informationstillfälle på en asylmottagning (i Sverige kallat ”asylboende”) hösten 2015. Se översättning under videoklippet.

Hon säger:

God dag, allihop!

Jag är här för att för den finska polisens räkning berätta för er en del saker.

Det är säkert en stor kulturchock för er att vara i Finland och även lagstiftningen är mycket annorlunda för er. Men det är självklart att vi i Finland följer Finlands lag. Också den finländska strafflagen gäller här och det har ingen betydelse varifrån ni kommer.

Vi vill behandla alla som individer, varje människa ansvarar för sina handlingar. Men när situationen nu är så exceptionell i Finland och ni asylsökande är så många så blir det tyvärr så att ni behandlas som en grupp. Ni bör i era egna grupper prata om hur viktigt det är att inte låta humöret ta över och att försöka efterleva landets lagar liksom också landets seder och bruk.

På asylmottagningarna, liksom i regel inomhus i alla lokaler, är cigarrettrökning förbjuden. Alkoholförtäring på offentliga platser och på asylmottagningarna är helt förbjuden, detta för att garantera den allmänna ordningen och säkerheten. Om man dricker för mycket alkohol och man inte kan reda sig själv, hämtas man av polisen.

I Finland är varje kvinna bosatt i landet, oberoende om hon hör till majoritetsbefolkningen eller inte, mycket fri och mycket skyddad. I Finland kan en kvinna gå vart och var hon vill vilken tid som helst på dygnet om hon själv vill. Hon får klä sig precis som hon vill och hennes klädsel är inte en ”signal” om någonting alls. I Finland bestämmer kvinnan själv vad hon gör och inte gör och  man ber kvinnor om tillstånd om man vill något, på precis samma sätt som man gör när det gäller män.

All sorts fysisk beröring utan lov är förbjuden i lag. Alltså allt våld mot kvinnor är förbjudet i lag och allt störande och allt sexuell störande beteende är i lag förbjudet. Och i Finland är kvinnor inte rädda för att anmäla till polisen om de anser sig ha blivit trakasserade eller utsatta för våld. Sådana anmälningar görs kontinuerligt både mot personer ur majoritetsbefolkningen liksom nu också, emellanåt, mot asylsökande. Den här typen av händelser förblir sällan oanmälda. Ni bör förhålla er till detta med stort allvar.

Vi har en mycket stark barnskyddslag och allt slags våld mot barn är också förbjudet enligt lag i Finland. Också när det gäller i uppfostringssyfte. Inga former av våld som att nypa, ta i örat eller lugga ett barn är tillåtet. Det utreds som misshandel av barn och i allvarliga fall kan det bli så att barnet omhändertas.

Som jag redan har sagt så är kvinnor, barn och män jämlika och har samma värde. Vi har också inskrivet i vår grundlag att det ska råda religionsfrihet, hos oss har alla religioner samma värde. I Finland har också sexuella minoriteter samma värde som alla andra. Vi försöker på alla sätt skapa en tillåtande atmosfär där vi förhåller oss till andras bakgrund på ett måttfullt sätt. Vi bedömer inte människor på grundval av deras bakgrund.

Om ni blir illa behandlade eller utsätts för brott så finns Polisen naturligtvis lika mycket till för er. Så var inte rädda för att anmäla brott till Polisen.

Polisen i Finland har i internationella jämförelser befunnits vara synnerligen pålitlig (hederlig).

Som jag sa så är en av polisens huvuduppgifter – förutom att klara upp brott – också att beskydda alla – såväl er som majoritetsbefolkningen.

Jag hoppas på ett bra samarbete och hoppas att ni ska ha tålamod under de kommande månaderna.

Vänligen länka till originalinlägget vid ev citat. Sammanställning och översättning av videoklippet samt alla skyltar är gjord av ©Merit Wager. Bidrag via Swish, PayPal eller bankgiro tas tacksamt emot.

  

Finland. Exceptionell vädjan från samtliga partiledare till alla finländare att hjälpa till att integrera de nyanlända människor som i och med flyktingkrisen har kommit till Finland

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats sajt (på finska).

Allas insatser behövs för att klara flyktingkrisen

Samtliga riksdagspartiers partiledare har i en tidningsartikel gemensamt uttalat sig om flyktingkrisen och asylsituationen i Finland. Den exceptionella texten publiceras i sin helhet i Helsingin Sanomat idag den 29 november, och kommenteras i många andra medier. Partiledarna skriver bland annat (tre stycken i den texten i Helsingin Sanomat är inte översatta: styckena 2, 3 och 4):

Till Finland har de senaste månaderna kommit fler flyktingar än någonsin tidigare. Finland och andra europeiska länder har inte kunnat på förhand vara beredda på den stora mängden asylsökande. Detta orsakar, fullt förståeligt, förvirring och rentav rädsla bland finländarna.
—————————
Vi har i Finland i mycket snabb takt tvingats öppna nya mottagningscentraler för asylsökande. Det har skapat både motstånd och rädsla på många orter.

I omgivningarna kring mottagningscentralerna har störningar och våldsdåd ökat. Band de skyldiga finns såväl personer ur majoritetsbefolkningen som asylsökande.

Alla måste följa Finlands lag. Lagen är densamma för alla. I Finland står Polisen för att upprätthålla ordningen i samhället och för att klara upp brott. Rättsväsendets uppgift är att döma dem som gjort sig skyldiga till brott.

En del brott som begåtts av personer ur majoritetsbefolkningen är allvarliga. Också asylsökande misstänks för synnerligen grova brott.

Alla brott ska dömas på samma sätt, oavsett om de begåtts av personer ur majoritetsbefolkningen eller om de skyldiga är asylsökande. Brotten utreds, de misstänkta ställs inför rätta och döms oavsett bakgrund.

Det är viktigt att hela grupper av människor inte anklagas för att en del individer begår motbjudande brott som vi starkt fördömer. Konfrontation mellan befolkningsgrupper bör inte uppmuntras. Också i sociala nätverk bör man hålla sig till fakta och ha en respektfull ton.

Vi finländare är ett sansat och förnuftigt folk. Vi har alltid sett till att respektera lag och rätt, på lika villkor för alla. Låt oss se till att göra det också nu.

Endast en del av dem som söker asyl kommer att få det i Finland. Men vi talar ändå om en stor grupp människor. Vi behöver alltså arbeta långsiktigt så att de asylsökande som stannar i Finland så snart som möjligt ges utbildning så att de kan komma ut i arbetslivet.

För det finländska samhället är det en stor utmaning att lyckas integrera de här nya människorna. Det är av största vikt att de lär sig språk, kultur och traditioner och i det här arbetet behövs varenda finländare.

I vårt land har det alltid bott människor med rötter i olika länder. Också invandrare är med och bygger Finland. Det handlar alltså nu om många års arbete och det kräver gemensamma insatser från alla partier.

Texten är underskriven av samtliga partiledare:

Juha Sipilä, puheenjohtaja (Centern)
Timo Soini, puheenjohtaja (Sannfinländarna)
Alexander Stubb, puheenjohtaja (Samlingspartiet)
Antti Rinne, puheenjohtaja (Socialdemokraterna)
Ville Niinistö, puheenjohtaja (De Gröna)
Paavo Arhinmäki, puheenjohtaja (Vänsterförbundet)
Carl Haglund, puheenjohtaja (Svenska Folkpartiet)
Sari Essayah, puheenjohtaja (Kristdemokraterna)

© Översättning Merit Wager. Om etablerade medier vill använda sig av den översatta texten  vänligen kontakta mig.

 

 

Finland. ”Vi betonar starkt för dem som kommit hit att i Finland lever vi självklart och utan undantag i enlighet med finländsk lag.”

Klicka på bilden för att komma till Yles text (på finska).

Myndigheten: ”Maassa maan tavalla” (=ung.”I landet på landets sätt”) är en central del av den utbildning som asylsökande får

Det finländska samhällets regler och principer upprepas i olika skeden av utbildningen, för att det ska vara lättare för de asylsökande att lära sig dem och ta dem till sig.

I den utbildning och information som ges på mottagningscentralerna (asylboendena) i Finland har man satsat på det som också president Sauli Niinistö förde fram i Yles Ykkösaamu (MorgonEttan): ”massa maan tavalla”. Det försäkrar Migrationsverkets chef för mottagningsenheterna, Jorma Kuuluvainen.

För nyanlända asylsökande hålls redan i ett mycket tidigt skede informationstillfällen. Genast i början informeras de om hur människorna lever i närområdet och vilka spelregler som gäller både på mottagningscentralen och i förhållande till närområdet, berättar Jorma Kuuluvainen. Samtidigt informerar man också om olika system och spelregler som gäller i landet och vilka rättigheter och skyldigheter alla har. De asylsökande undervisas om den finländska kulturen och om det finländska samhällets ”egenskaper”, bland annat om demokrati och jämställdhet mellan män och kvinnor.

Lite längre fram i tiden ges de asylsökande information om lagar och förordningar, bland annat av Polisen. För dem som har varit i landet lite längre finns varierande temapaket som handlar om hur saker och ting fungerar i Finland. Dessa olika teman upprepas många gånger under utbildningen. Ofta uppstår frågor från de asylsökande, bland annat om hur man här förhåller sig till kvinnor – alltså kring detta med att i Finland är män och kvinnor jämställda, har lika värde. Och ända från början och sedan genom hela utbildningen tar man upp ”maassa maan tavalla” och betonar att man ska lära sig landets seder och bruk och anpassa sig till dem.

Jorma Kuuluvainen från Migrationsverket säger att det inte alltid är lätt för alla att ta till sig allt det nya och att det i vardagen kan uppstå allehanda svårigheter. Till exempel att hemfrid är mycket viktig för finländarna liksom respekt för privat mark och andras privatliv och att man inte får gå in på andras tomter och i andras trädgårdar. Alla människor har sina revir. Och man informerar också om att det kan sticka finländare i ögonen att stora skaror av unga män rör sig i flock på gatorna. Migrationsverket har fått feed back från folket i de här frågorna. Jorma Kuuluvainen:

– Problemen måste självklart lyftas fram och man måste prata om vad som passar sig och vad som inte passar sig. Traditioner och kultur kan vara olika, men när man talar om lagen i Finland så finns där inget utrymme för tolkningar. Vi betonar starkt för dem som kommit hit att i Finland lever vi självklart och utan undantag i enlighet med finländsk lag.

© översättning Merit Wager.

Om arbetskraftsinvandring – igen

Lagen om arbetskraftsinvandring och vad den fört med sig av såväl positivt som negativt, är inget lätt område att skriva om. Det är komplext och svårt och det vore bra om alla inblandade parter, förutom riksdag och regering också LO och Svenskt Näringsliv, kunde försöka lägga sina prestiger åt sidan och tillsammans diskutera lagen om arbetskraftsinvandring i stället för att debattera den.

LO har offentliggjort en rapport som handlar om arbetskraftsinvandringen till Sverige. LO anser att två av tre arbetstillstånd som ges till utomeuropeiska invandrare går till branscher där det råder stor konkurrens på den svenska arbetsmarknaden.

Lagen om arbetskraftsinvandring ändrades i december 2008 (Läs utlänningslagen: 6 kap. Arbetstillstånd och 7 kap. Återkallelse av tillstånd). Det blev då möjligt för enskilda arbetsgivare att själva bestämma om de vill anställa personal från länder utanför Europa. Tidigare skulle rätten att anställa utomeuropéer prövas mot arbetsmarknadens behov och facket kunde bestämma vilka ansökningar som skulle tillstyrkas och vilka som skulle avslås.

Jag hörde till dem som var försiktigt positiva till den nya lagen och skrev om den bland annat här, under rubriken Firarmingel för den nya arbetskraftsinvandringslagen (15 december 2008). Jag hade dock även farhågor om fusk och bedrägerier, men trodde i min enfald (för enfaldigt var det!), att lagens efterlevnad skulle kontrolleras och att de, som falskeligen fått arbetstillstånd skulle fråntas dessa om oegentligheter uppstod, och att arbetsgivare som var inblandade skulle bestraffas. Alltså om bedrägerier upptäcktes, sådana som att

• folk lockades hit under vissa löne- och andra premisser som sedan visade sig inte stämma
•härvarande asylinvandrare med PUT hämtade hit släktingar och vänner genom att ljuga för Migrationsverket om att dessa skulle få jobb i de härvarandes biltvättar, korvkiosker, städfirmor, restauranger
• skrupellösa personer i Sverige sålde inresa till Sverige maskerad till ”arbetstillstånd” för uppemot 200.000 kronor och inte erbjöd något jobb alls (=dubbelbedrägeri: mot de utlänningar de lurade hit och mot svenska myndigheter)

Farhågor om fusk fanns, men att det skulle bli så omfattande och allvarligt som det blev, det var svårt att förutspå ens för mig som är luttrad och vet hur det går till i ”asyl & migrationsbranschen”. Nu står det klart att den här lagen, precis som lagen om asyl och uppehållstillstånd, har utnyttjats och utnyttjas på bedrägliga sätt och då är det förstås bra att någon – i detta fall LO – ryter till.

Rapporten från LO heter Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen  och presenteras bland annat så här:

I den offentliga debatten kan man emellanåt få intryck av att det var då strax före jul 2008 som arbetskraftsinvandringen (åter) infördes i Sverige. Vi visar i rapporten att det inte är sant. Lagändringen handlade främst om att möjliggöra arbetskraftsinvandring till yrken där det redan finns gott om ledig arbetskraft – eller till och med en stor arbetslöshet inom landet.

LO har fel när de säger att: ”Lagändringen handlade främst om att möjliggöra arbetskraftsinvandring till yrken där det redan finns gott om ledig arbetskraft – eller till och med en stor arbetslöshet inom landet.” Lagändringen handlade om att arbetsgivare själva skulle få välja vilka de ville anställa, och i snällismens och blåögdhetens förlovade land trodde man på riktigt att det var så det skulle bli. Riktiga jobb som riktiga arbetsgivare skulle erbjuda människor på lika villkor som andra som jobbar i Sverige. Ingen rusning, ingen ”massinvasion av arbetstillståndssökande” befarades, utan intentionerna var som sagt goda och man trodde att de skulle ge goda resultat. Så blev det inte. Så blev det. Både och. Inte svart eller vitt utan svart och vitt.

Svenskt Näringsliv har inte rätt i allt det säger, men de har definitivt rätt i att det behövs bättre möjligheter till sanktioner mot arbetsgivare som inte sköter sig. Fusk och bedrägerier och utnyttjande av utomeuropeisk arbetskraft bör kriminaliseras.

En bloggläsare skriver:

Det är något som inte stämmer med LO:s argument. Kanske är det betoningen på pengar och arbetsgivarens ansvar. Drivkraften för dessa underbetalda, utnyttjade människor tycks i första hand vara att komma till Sverige, inte att få avtalsenlig lön. För mig lutar det åt att se det mer som ett migrationspolitiskt problem än som ett arbetsmarknadspolitiskt problem. Om LO fick gehör för sina krav skulle man begränsa invandringen, något som man drar sig för att säga väldigt direkt. Det är väl inte i första hand fel på lagstiftningen på området, utan på kontrollen och upprätthållandet av lagen. Man kan väl stifta vilka lagar man vill om de ändå inte följs.

Exakt detsamma har jag sagt otaliga gånger under många år, både vad gäller asylinvandringen och är det gäller arbetskraftsinvandringen:

Det är väl inte i första hand fel på lagstiftningen på området, utan på kontrollen och upprätthållandet av lagen. Man kan väl stifta vilka lagar man vill om de ändå inte följs.

Svenskt Näringsliv och LO borde faktiskt sätta sig ner tillsammans för att, förutsättningslöst, försöka komma fram till bästa möjliga förslag till förändring och förbättring av arbetskraftsinvandringslagen. Ingendera parten vinner på något annat.

Skrivet innan lagen trädde i kraft:
En migga om att arbetskraftsinvandringslagen träder i kraft den 15 december…– 10 december 2008
Skrivet efter att lagen trätt i kraft:
Med anledning av artikeln om missbruket av lagen om arbetskraftsinvandring: jag skrev redan den 31.7 2009 inlägget ”I den nya lagens spår: skenarbeten”. – 5 november 2010
En migga: ”Migrationsverkets kontroller av arbetskraftsinvandringen har hittills varit ett stort skämt. Och de ska knappast vara ett skämt – regeringen har inte beställt ett skämt.” – 12 juli 2011
Lite fakta kring arbetskraftsinvandring – 6 mars 2013
En migga: ”Var det så här arbetskraftsinvandringen var tänkt att fungera?” – 18 mars 2013

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa.

En migga: ”Man kan ju aldrig veta om alla omständigheter i detta ärende framgår av artikeln.”

Aftonbladet ägnar den 30 mars ett helt uppslag i tidningen åt en ”asylhistoria” under rubriken Sara, 31, slits från sin dotter. Efter att ha läst den kan man ställa sig en mängd frågor och även framföra funderingar som inte berörs i texten.

1) Sara fick redan hösten 2009 (1,5 år efter att hon anlände till Sverige) slutligt besked om att hon inte beviljats vare sig asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. Hon valde att strunta i beslutet och stanna kvar, illegalt.

2) Eftersom Sara fått avslag i två instanser (Migrationsverket och migrationsdomstolen), har hennes asylhistoria aningen inte befunnits trovärdig eller inte innehållit fakta som ger rätt till skydd enligt svensk lag och internationella konventioner.

3) Sara har därefter, dvs efter att hon fått avslag på sin asylansökan dessutom skaffat barn med en svensk medborgare – trots att hon alltså vetat om att hon inte hade rätt att vistas i landet.

4) Aftonbladet skriver: ”Våldet i hemlandet räcker inte som asylskäl.” Ja, just så är det. Migrationsverket kan, med fog, ha ansett att det våld som utövades i Saras makes familj för nu tio år sedan (fem år innan hon kom till Sverige, om jag har räknat rätt) inte kan anses utgöra skäl för att hon ska beviljas asyl. Men hur det egentligen ligger till framgår ju inte av Aftonbladets artikel.

5) Aftonbladet skriver: ”Att tvingas lämna ännu en dotter är mardrömmen som inte försvinner när hon vaknar.” Ingen tvingar Sara att lämna sin dotter! Hon har givetvis full rätt att ta med sig sin dotter till sitt hemland.

6) Aftonbladet skriver: ”Att hon vistas i Sverige ­illegalt kan vara till ­hennes nackdel.” Ja, just det! Självklart är det till en persons nackdel, när hon söker uppehållstillstånd i landet, att hon brutit mot landets lagar och oavsett vad media vill få läsarna/lyssnarna/tittarna att tro så är det illegalt (=olagligt) att vistas i ett land utan tillstånd. Dessutom i många år… Man ska givetvis inte kunna ”utpressa” sig till ett uppehållstillstånd, eller få det för att man hållit sig gömd i X antal år, trots att man inte befunnits ha asyl- eller skyddsskäl.

Så här kommenterar en migga Aftonbladets artikel:

 Om Aftonbladet har återgett Sara asylberättelse korrekt, så är det inte alls förvånande att hon hon inte fick asyl. Jag antar att hon helt enkelt fick avslag på grund av bristande trovärdighet. Men om det är korrekt att Saras barn är svensk medborgare – och därmed inte kan utvisas eller krävas att det lämnar Sverige – och om barnets far inte vill ta hand om sitt eget barn så kan man tycka att det hela hanteras väl byråkratiskt när man kräver att Sara reser till sitt hemland för att därifrån ansöka om uppehållstillstånd.

Sara har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige som ensam vårdnadshavare till ett svenskt barn.

Om Sara har pass och om hon verkligen har ensam vårdnad om sitt barn som är svensk medborgare så tycker jag att hon kunde få tillstånd utan hemresa, det finns ingen lag som hindrar detta. Men man kan ju aldrig veta om alla omständigheter i detta ärende framgår av artikeln…

Precis som miggan säger så vet man ju inte om alla omständigheter i ärendet framgår av Aftonbladets stort uppslagna artikel. Snarare kan man faktiskt ha starka skäl att anta att alla omständigheter inte framgår av artikeln. Då blir det svårt att ha en klar och tydlig åsikt/uppfattning i fallet. Och då är det också svårt att förstå vad det är Aftonbladet egentligen vill förmedla med artikeln.

Dessutom: Migrationsverket samt migrationsdomstolarna har med stor sannolikhet ansett att det inte ska inte göras undantag och därmed skickas, som det alltid heter: ”signaler” ut i världen som säger att man kan söka asyl i Sverige, få avslag, ändå inte lämna landet, skaffa barn med en svensk medborgare och att då är eventuella asyllögner och illegal vistelse i landet glömda och man får uppehållstillstånd trots att man både ljugit – eller, som kanske i Saras fall – ens skäl inte räckt som skyddsgrund för uppehållstillstånd enligt utlänningslagen.

Och: Det är inte heller så, att en person alltid och automatiskt har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige på anknytning av en anhörig. Saras medborgarskapsland Elfenbenskusten måste givetvis, när de tar emot sin egen medborgare Sara, även ta emot hennes dotter, enligt internationella folkrättsliga konventioner och – inte minst – Barnkonventionen, som också Elfenbenskusten ratificerat år 2000.

Till slut: I alla sammanhang där människor, myndigheter och lagstiftning är inblandade måste man använda både hjärta och hjärna. Alltså hjärta och hjärna. Inte bara hjärta. Inte bara hjärna. För allmänheten (som medierna väl trots allt har i uppdrag att rapportera till?) är det av största vikt att den kan lita på att den får relevant och sanningsenlig information för att kunna ta ställning och reagera på sorgliga berättelser. Att genom undanhållande av fakta eller vinklande av desamma och försöka vända sig enbart till människors hjärtan håller inte i längden. Det är dessutom djupt ohederligt. Svenska medier förvägrar i – uppskattningsvis – 99 fall av 100, den svenska allmänheten att få ta del av hela bilden när det gäller asylärenden som uppmärksammas.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet.

En utlandssvensk: ”När direktiven ifråga uppenbarligen inte ens finns nedtecknade så finns goda anledningar att dra öronen åt sig ordentligt.”

Kommentar: Miggor, men också andra, inte minst s.k. ansvariga! Reagera gärna och kommentera nedanstående! Skicka i så fall meddelande via formuläret på Info!

En utlandssvensk skriver, med anledning av texten En migga om motstridiga direktiv om hur de ska hantera homo- och bisexuella:

Jag reagerade på blogginlägget om miggan som avhandlade ämnet ”motstridiga direktiv”. Miggan berättade om hur saker hade beslutats muntligen på något chefsmöte, varefter det utgick direktiv om si och så. Dessa direktiv förväntades miggorna följa. Direktiv i all ära, men samtidigt heter det ju att…

…land ska med lag byggas.

För mig verkar det som om Sverige i mångt och mycket inte längre styrs baserat på lagen. I stället styrs landet baserat på något som man kan kalla ”direktiv”, ”föreskrifter”, ”anvisningar” eller något liknande.

Men ett direktiv är inte lag. Förvisso kan man ha direktiv, men ett direktiv kan aldrig ges högre prioritet än ett lands lag. Jag tror att Sverige generellt har givit diverse direktiv högre prioritet än lagen.

När direktiven ifråga uppenbarligen inte ens finns nedtecknade så finns goda anledningar att dra öronen åt sig ordentligt. Det är klart orimligt av ledningen att begära att handläggare på Migrationsverket ska basera beslut på ren hörsägen. Handläggarna måste basera besluten på lagen.

Muntliga överenskommelser som kanske togs inne på något anonymt chefsmöte vid någon okänd tidpunkt av någon okänd chef… sådant duger ju inte att basera några som helst beslut på. Om Migrationsverkets ledning beter sig på det viset kan ledningen knappast anses åtnjuta legitimitet.

Kan miggorna kräva att cheferna visar upp lagstöd för de överenskommelser som gjorts inne på chefsmötena?

Vad skulle hända om miggorna kräver att cheferna visar upp de lagparagrafer som ligger till grund för de senaste direktiven?

Riskerar miggorna avsked om de börjar ställa sådana krav på cheferna?
Har någon försökt?

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet.

En f.d. migga: ”Vad är det då migrationsministern har sagt som är så fasansfullt, så groteskt hemskt att han måste stå och bli smutskastad av sin chef i TV?”

En f.d. migga reflekterar över drevet mot migrationsminister Billström och om varför så mycket är ”rasistiskt” nuförtiden:

Det är väl ingen som har lyckats missa drevet mot Tobias Billström, den i mina ögon ende politiker som har stått upp mot den ström av dumhet som har karaktäriserat invandringsdebatten under senare tid. Tonläget har hela tiden höjts för att nu nästan nå ett crescendo då media, proffstyckare och politiker nått en ohelig liberal/vänster-koalition med Miljöpartiet som domptör av hela cirkusen.

Billström är den ende som har vågat tala klarspråk när det gäller invandringen. Han har varit ärlig i sitt uppsåt och har hållit fast vid att svensk lag går före åsikter. Han har klart och sakligt stått emot alla anklagelser om att han, Migrationsverket, ja hela Sverige är djupt rasistiskt. Och för detta har han nu belönats med giftkoppen. Han har inte ännu tvingats att dricka den i botten, men nog står han och håller i den. Tvekar kanske om det inte vore lika bra att dricka den i botten och avsluta alltihop. Och vem är det som bjudit honom denna bittra dryck? Jo, hans egen chef, statsministern. Som borde, likt varje god chef ska göra, stå bakom sin medarbetare och försvara honom som person, men förklara att handlingen var fel.

Vad gör Reinfeldt i detta läge, när han hade kunnat rädda sin minister? Han står i TV och säger att Tobias Billström har agerat fel, att han har uttryckt sig olämpligt. Inte att agerandet har varit fel, eller att vissa uttalanden har varit olyckliga. Vad är det då migrationsministern har sagt som är så fasansfullt, så groteskt hemskt att han måste stå och bli smutskastad av sin chef i TV? Jo, att:

”Ibland har vi bilden av att personen som är gömd bor hos en trevlig blond svensk dam i 50-60-årsåldern som vill hjälpa till. Men det är ju inte så. De allra flesta bor hos sina landsmän som inte alls är blonda och blåögda”.

Jag kan för mitt liv inte hitta något felaktigt i detta, det är ju sant! Är det rasistiskt att påpeka att de flesta illegala invandrare, som håller sig undan svensk lag, inte är blonda och blåögda och troligtvis blir hjälpta av sina landsmän? Varför måste vi prompt blunda för verkligheten? Varför måste röstläget vara så högt och varför måste mantrat vara ”rasist, rasist, rasist”?

Och till sist ännu en fråga: Varför är det ”De kränktas kör” som sätter agendan, som får leda debatten och formulera problemen ivrigt påhejade av medie- och kulturfolk och den tidigare nämnda oheliga alliansen mellan liberaler och vänsterfolk dit jag räknar Miljöpartiet? Dessa talar om vad som är rätt att tycka, och tycker du inte så, ja då är du rasist. Och ingen vill ju vara rasist, så det är bäst att tycka rätt. Det tycker jag är förfärligt.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering av texterna är inte tillåten.

Röda korset bryr sig varken om identitet eller faktiska familjeband – alla ska kunna komma som asylinvandrare till Sverige

Röda korset tycker att Återförening i Sverige stoppas av absurda hinder och orimliga beviskrav. Röda korset tycker att – i strid med utlänningslagen – i princip vilka barn som helst som någon påstår har bott med en familj, ska få komma till Sverige som ”anhöriginvandrare”. I lagen anges att familjeåterförening gäller barn (biologiska och lagligt adopterade) under 18 år samt make eller maka. Lagen omfattar inte barn som sägs ha – eller ens de facto har – bott med familjen kortare eller längre tid. Detta upprör Röda korset. Men finns det en lag så ska den följas och är man inte nöjd med lagen så får man arbeta för att den ska ändras.

Det minsta man kan kräva när en stat påtar sig ekonomiskt och socialt ansvar för människor från andra länder är att de ska kunna redogöra för vilka de är, när de är födda, vad deras föräldrar heter och vad deras syskon heter. Och att de inte ljuger om vem de är och vilka de är släkt med.

Eller ska Sverige fortsätta att vara ett land dit 90-95 % av alla som vill komma kan slänga sina id-handlingar och ljuga ihop historier om varifrån de är, varför de är här och vilka de är? Det har inte varit lagens intention, men så har det till stor del blivit (dock, givetvis, inte i alla fall!). Det förklarar också den enorma skillnad i antalet asylsökande som kommer till Sverige jämfört med andra länder med lika liten befolkning… Och Röda korset vill alltså utvidga kretsen av icke skyddsbehövande från utomeuropeiska länder, som ska få försörjning, utbildning, sjukvård etc i Sverige genom att – enbart på personernas egna berättelser – acceptera ”fosterbarn” och andra påstått tillfälligt eller längre tid i familjen boende barn och unga!

Flyktingar ska ges uppehållstillstånd och få förenas med sina familjer (barn under 18 år, make/maka) i enlighet med både utlänningslagen och flyktingkonventionen. Skyddsbehövande i övrigt, som styrkt sin identitet och lämnat en trovärdig, sammanhängande och åtminstone delvis styrkt historia om varför de ska ses som skyddsbehövande, ska få uppehållstillstånd och – när de kan försörja sig själva och sina familjer – få återförenas med familjemedlemmarna i Sverige.

Det verkar som om alltför många har glömt bort vad lagar och konventioner stadgar! Om man kräver att asylbedrägerierna stoppas och hanteras snabbt och korrekt så, att de som bedrägligt försökt ta sig in i Sverige avvisas så fort som möjligt, då kan man koncentrera sig på gedigna utredningar som visar vilka som har flykting- respektive skyddsskäl och ska beviljas en fristad i Sverige.

© = COPYRIGHT denna blogg. Min text är min och ska inte förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten kan givetvis ske, men kopiering av mina texter är INTE tillåtet. Jag har inget samarbete med någon annan och skriver mina texter själv. Miggors och andras berättelser återges med deras skriftliga tillstånd. Citat ur olika medier förekommer, med länkar om sådana finns.