Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3.

Läs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016),  Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126) och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 1 och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

Rapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Efter asylsamtal, beslut och delgivning av asylbeslut fortsätter processen för den som vill överklaga sitt beslut.

Den som vill överklaga, alltså söka ändring av Migrationsverkets beslut, ska lämna in sin besvärsskrift (som det heter i Finland, ”överklagande” i Sverige) till

• Migrationsverket, Helsingfors förvaltningsdomstol eller den lokala polisen, som skickar den med sina anteckningar om mottagningstidpunkten till Migrationsverket
• Migrationsverket skickar besvärsskriften med bilagor och sitt utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol.
• Om Helsingfors förvaltningsdomstol anser att ändringssökande ska beviljas asyl eller uppehållstillstånd på andra grunder, beviljar Migrationsverket tillståndet utan separat ansökan. Ärendet behandlas utan dröjsmål.
• Besvärstillstånd angående förvaltningsdomstolens beslut kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen.

Till slut tar Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri, fram en del av de problem och utmaningar som finns längs vägen:

• Samarbetet med andra myndigheter och automatisering av processen (t.ex. domstolarna)
• Antalet anställda har mångdubblats
• Rådgivning och utbildning av personalen
• Många regioner –> olika förfaranden
• Nya riktlinjer för Afghanistan, Irak och Somalia
  (Migrationsverket har färdigställt säkerhetsöversikterna (i Sverige ”landinformation”) som granskas med sex månaders mellanrum)

Dessutom uppmärksammar hon oss på att det nyligen har kommit en del lagändringar som givetvis måste tas hänsyn till:

• Om sökanden beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd delger Migrationsverket beslutet (fr.o.m 16.5 2016).
• Rättshjälpen (i Sverige: offentligt biträde bekostat av staten) till utlänningar vid behandlingen av ett ärende som gäller internationellt skydd är enligt en lagändring 1.9 2016 begränsad genom en bestämmelse om att biträdes närvaro vid asylsamtal enligt 97 a § ingår i rättshjälpen endast om detta är nödvändigt av särskilt vägande skäl eller om det gäller en ensamkommande minderårig.

Fortsättning följer i serien om den finländska asylhanteringen. Del 4 kommer främst att handla om hur nyanlända informeras av Polisen om vad som gäller i det land de kommit till.

Ytterligare ett lästips: Den finska asylprocessen – att lära av historien – 4 oktober 2016, Johan Westerholm på ledarsidorna.se. Ur texten:

Processen präglas av klara roller. Det är endast gränsbevakningen och polisen som tar emot en asylansökan. Fingeravtryck och övrig basdata registreras och ett datasystem genererar en plats i något av de transitboenden som finns. Ambitionen är att denna boendeform endast nyttjas i den inledande asylprocessen där enkla ärenden, som Dublinärenden och andra, avhandlas med prioritet. Den sökande kan naturligtvis neka anvisat boende men är då ansvarig själv för att få tak över huvudet. Den finska asylprocessen genomsyras av att i Finland gäller finsk lag och finska normer. Kulturella, etniska eller religösa motsättningar lämnas vid gränsen eller löses där de en gång uppstod. Majoriteten av de asylsökande finner sig i detta.

© denna blogg. Citera gärna men ange källa och länka till originalinlägget.

Finland. Asylsökande är oroliga för Finlands nya riktlinjer.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln hos Yle (på finska).

”Jag är förbryllad och förvånad” – asylsökande är oroliga för Finlands nya riktlinjer

På mottagningscentralen i Vanda tog de asylsökande förvånat emot informationen om att enheten stängs och om Migrationsverkets striktare riktlinjer.

Migrationsverkets nya riktlinjer gällande säkerheten i de asylsökandes ursprungsländer påverkar asylbesluten under kommande månader.

Irakiern Mohammed Yaseen säger att han inte kan återvända till sina hemtrakter, Tikrit i Irak.

– Jag kommer att dödas om jag reser tillbaka dit, säger Yaseen. Han ämnar inte återvända även om han inte får asyl eller skydd i Finland.

På mottagningscentralen i Vanda togs nyheten om de strängare bedömningarna emot med oro. Samtidigt fick de asylsökande veta att enheten läggs ner inom de närmaste veckorna. Migrationsverket bedömer att det finns ett trettiotal mottagningscentraler där säkerheten inte är idealisk. De kommer att stängas och nya öppnas på andra orter.

– Jag är förvånad och överraskad, säger Ibrahim som har flytt från Irak. Enligt de nya reglerna bedöms hans hemstad som säkert område.

Migrationsverket meddelade den 8 december om sin nya bedömning också av säkerhetsläget i Afghanistan. Säkerhetsläget är tillräckligt gott för att asylsökande ska kunna sändas tillbaka till landets norra och västra delar. Den nya bedömningsgrunderna innebär i praktiken att allt fler irakier och afghaner får negativa beslut nästa år.

Pekka Nuutinen, utvecklingschef på Migrationsverket mottagningsenhet, säger att de som får avslag på sina asylansökningar får vänta på att återsändas i evakueringscentraler.

– Vi öppnar snabbt den första evakueringscentralen (för personer som ska avvisas) i huvudstadsregionen. Vi planerar nu att med en snabb tidtabell organisera detta och funderar över och om det kommer att behövas några lagändringar.

© Översättning Merit Wager