• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    december 2021
    M T O T F L S
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    2728293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Thomas Gür om arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons uttalanden och påståenden på DN Debatt

Thomas Gür, foto Åke GunnarssonSå här skriver Thomas Gür, på Facebook idag. Med vederbörlig tillåtelse får även mina bloggläsare ta del av hans ord:

DN Debatt logoYlva Johanssons debattartikel i DN idag, hade varit framsynt om den hade publicerats på 1970-talet, kanske före statskuppen i Chile september 1973… eller den i Turkiet mars 1971.

Tre väsentliga element saknas i det närmaste helt i denna text och gör den därför trots alla ”måste”-satser i den (jag räknade sju sådana, utöver alla ”bör”, ”vill” och ”ska”), till i huvudsak en text av politiska besvärjelser och schamanism.

Men först om den axiomatiska utgångspunkten som sig redan den är mycket problematisk: ”Att så många människor som vill och kan bidra till vårt lands utveckling söker sig hit är en möjlighet som vi måste tillvarata.”

i)  Problemet är inte de som vill och kan bidra, utan de som varken vill (är intresserade) eller kan.

ii)  Vad vet Johansson ifall alla som kommer, kommer för att de vill ”bidra”? Migration, oavsett formen, sker inte med statsaltruistiska bevekelsegrunder, utan av individuella skäl på grundval av grupprekrytering.

iii)  Det är den här problemfria ansatsen, som längre varit och fortfarande är problemet.

Så till vad som saknas:

a) Johansson listar åtgärder validering, utbildning och stöd till de med högskoleutbildning. Men hälften av de som är inskrivna i AF:s etableringsuppdrag saknar gymnasiekompetens, och och en tredjedel har en utbildning som inte ens når upp till grundskolenivå. (Och då handlar det om självdeklarerade utbildningar från deras hemländer.) Johansson prioriterar hjälp till utbildade personer som har relativ goda utsikter att ta sig in på arbetsmarknaden. Samtidigt gör regeringen det ännu svårare för lågutbildade att få sitt första jobb, t ex genom att höja arbetsgivaravgiften för unga och att försämra rutavdraget. Närmare hälften av rut-sektorns anställda är utlandsfödda. Vidare är höga anställningskostnader har lett till att andelen svenska enkla jobb är lägst i EU.

Att hon därmed skall förkorta mediantiden till första förvärvsarbete från idag nästan 8 år till 2 år, framstår som inget annat än verbala eskamotage – abrakadabra och hokuspokus.

b)  Inflödesperspektivet saknas helt. Johansson ställer inte ens frågan om Sverige som den sociala välfärdsstat som hennes parti slår vakt om, förmår att både behålla sina grundläggande system och samtidigt klara av det som hon med en eufemism kallar för ”befolkningstillväxt”, som i sak innebär ett inflöde av 80.000 – 100.000 nyanlända per år i minst fem år framöver.

c)  En analys om vilka resultat åtgärderna kan få saknas helt. Hur ser debet och kredit inom ramen för inflödet å ena sidan och åtgärderna å den andra. När kan de olika målen nås inom ramen för de åtgärder som föreslås?

Kommentarer: Överflödiga. Allt är sagt.

Det kom ett mejl till: ”Det vore fel att säga att inget händer på detta område!”

Jag är verkligen glad över alla kontakter med alerta bloggläsare! Ingen kan vara expert på allt och när människor läser och reagerar och har något att tillföra så är jag alltid tacksam över att de (ni!) hör av sig (er!).

Alltså. Med anledning av inlägget Det kom ett mejl: ”Jag har försökt att intressera diverse myndigheter på olika håll i Sverige om bristyrkesutbildningar …”   skriver en annan bloggläsare så här:

profileAngående yrkesinriktad SFI så kan jag meddela att detta redan finns på flera platser i landet och att det pågår flera initiativ på kommunal, regional och nationell nivå för att utveckla detta sätt att kombinera språk- och yrkesutbildning.

En avvägning är om yrkes-SFI ska rikta sig till personer som redan har en viss kompetens när de kommer till Sverige (alltså att man tar tillvara och vidareutvecklar tidigare erfarenheter) eller om man ska prioritera omskolning av personer som ofta är lågutbildade. En annan fråga är balansen mellan att lära sig svenska och att lära sig ett yrke – det är inte helt enkelt att kombinera detta. Ibland behövs klassrumsundervisning, ibland behövs praktik.

Angående buss- och lastbilschaufförer kan sägas att det är en kostnadsfråga. Att utbilda sig till lastbilschaufför samtidigt som man läser SFI går att göra i Stockholm, men det är flera gånger dyrare för kommunen jämfört med ”vanlig” SFI. Läs gärna mer på exempelvis http://sfx-yrke.se/

Tycker att det tidigare inlägget var viktigt men det vore fel att säga att inget händer på detta område!

Tack för din alltid lika läsvärda blogg, den är viktig och kommer bli allt viktigare framöver, spår jag.

Samma sak gäller här som i det förra inlägget, att den som vill komma i kontakt med personen som skrivit ovanstående kan kontakta mig via Info så kontrollerar jag med vederbörande om det är okej att ”para ihop” er. Skribentens slutkläm är nämligen:

Hör gärna av dig om du har några frågor om yrkesinriktad SFI!

© Denna blogg.

Riksrevisionen har granskat ”integrationen” i Sverige och Peter Santesson skriver om analfabetismen bland dem som kommer hit som asylsökande och anhöriga

logo– Det är viktigt att de etableringsförberedande insatserna ges så tidigt som möjligt och anpassas efter individens behov, säger riksrevisor Gudrun Antemar.

Riksrevisionen har granskat statens insatser för mottagande och introduktion av asylsökande ur ett integrationsperspektiv. Granskningen omfattar regeringen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Samtidigt som antalet asylsökande ökar väntar allt fler personer som har beviljats uppehållstillstånd på plats i en kommun. Det ställer krav på flexibilitet och samverkan mellan ansvariga myndigheter. Granskningen visar att det behövs fler insatser som förbereder asylsökande för etablering och integration i samhället. Det gäller i första hand språkstöd, praktikplatser och arbete. Språkstöd bör ges utifrån den enskildes behov och tid i mottagningssystemet.

Riksrevisionens granskning visar att mottagandet av asylsökande kan utvecklas ytterligare för att stärka arbetslinjen och bidra till en tidig etablering på arbetsmarknaden.

Läs hela texten här.

Läser man Peter Santessons text Kvinnor i SFI – särskilda svårigheter? och tittar på de tydliga diagrammen över något som vi alla – inklusive regeringen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen m.fl. aktörer redan känner till sedan länge men helst inte talar så mycket om – så kan man undra hur det ska gå att någonsin ”integrera” stora delar av dessa analfabeter och lågutbildade som kommer till Sverige, och för deras barn. Det handlar om en mycket kostsam, livslång bidragsförsörjning för dessa människor som aldrig kommer att bli en faktisk del av Sverige.

studio-ettHär finns en länk till ett inslag i Studio Ett den 2 oktober 2012 (som Peter Santesson också länkar till) med rubriken Tjärna ängar i Borlänge – analfabetkvinnorna – kvinnor med låg utbildningsnivå. Lyssna gärna på det för att få en liten glimt av vidden av problemet.

Notera att det finns gott om analfabeter och mycket lågutbildade också bland män som kommer som asylsökande till Sverige, det handlar inte enbart om kvinnor. Hur ska dessa människor leva i vårt högteknologiska samhälle? Och hur ska Sverige agera när deras traditioner och agerande helt går emot vad som gäller övriga invånare här? Sverige är redan ett delat land och mer delat blir det då flera hundra asylsökande anländer varje vecka. Peter Santesson slutar sin text så här:

En annan allvarlig fråga är hur man ska hantera dessa markanta könsskillnader. Det kvinnoförtryck som orsakat skillnaderna ligger bortom vår kontroll. Så ser helt enkelt läget ut när de nyanlända kommer till Sverige. Men hur ska svenska integrationsprogram kunna hantera detta? En nyanländ som inte når högre än SFI A kommer inte att kunna bli medborgare och samhällsmedlem i reell mening, utan förblir beroende av andra för att kunna sköta de mest basala kontakter med det offentliga Sverige. Vad gör vi?

Det vore intressant att höra till exempel Centerpartiet utveckla sin syn på de här problemen, de anser ju att det finns plats för 30 miljoner människor till i Sverige och propagerar för helt fri invandring. Bortser de till exempel från det faktum, att det med mycket stor sannolikhet skulle komma ännu fler analfabeter och extremt lågutbildade om Sverige hade fri invandring?

© = COPYRIGHT denna blogg. Min text är min och ska inte förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten kan givetvis ske, men kopiering av mina texter är INTE tillåtet. Jag har inget samarbete med någon annan och skriver mina texter själv. Miggors och andras berättelser återges med deras skriftliga tillstånd. Citat ur olika medier förekommer, med länkar om sådana finns.