Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3.

Läs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016),  Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126) och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 1 och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

Rapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Efter asylsamtal, beslut och delgivning av asylbeslut fortsätter processen för den som vill överklaga sitt beslut.

Den som vill överklaga, alltså söka ändring av Migrationsverkets beslut, ska lämna in sin besvärsskrift (som det heter i Finland, ”överklagande” i Sverige) till

• Migrationsverket, Helsingfors förvaltningsdomstol eller den lokala polisen, som skickar den med sina anteckningar om mottagningstidpunkten till Migrationsverket
• Migrationsverket skickar besvärsskriften med bilagor och sitt utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol.
• Om Helsingfors förvaltningsdomstol anser att ändringssökande ska beviljas asyl eller uppehållstillstånd på andra grunder, beviljar Migrationsverket tillståndet utan separat ansökan. Ärendet behandlas utan dröjsmål.
• Besvärstillstånd angående förvaltningsdomstolens beslut kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen.

Till slut tar Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri, fram en del av de problem och utmaningar som finns längs vägen:

• Samarbetet med andra myndigheter och automatisering av processen (t.ex. domstolarna)
• Antalet anställda har mångdubblats
• Rådgivning och utbildning av personalen
• Många regioner –> olika förfaranden
• Nya riktlinjer för Afghanistan, Irak och Somalia
  (Migrationsverket har färdigställt säkerhetsöversikterna (i Sverige ”landinformation”) som granskas med sex månaders mellanrum)

Dessutom uppmärksammar hon oss på att det nyligen har kommit en del lagändringar som givetvis måste tas hänsyn till:

• Om sökanden beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd delger Migrationsverket beslutet (fr.o.m 16.5 2016).
• Rättshjälpen (i Sverige: offentligt biträde bekostat av staten) till utlänningar vid behandlingen av ett ärende som gäller internationellt skydd är enligt en lagändring 1.9 2016 begränsad genom en bestämmelse om att biträdes närvaro vid asylsamtal enligt 97 a § ingår i rättshjälpen endast om detta är nödvändigt av särskilt vägande skäl eller om det gäller en ensamkommande minderårig.

Fortsättning följer i serien om den finländska asylhanteringen. Del 4 kommer främst att handla om hur nyanlända informeras av Polisen om vad som gäller i det land de kommit till.

Ytterligare ett lästips: Den finska asylprocessen – att lära av historien – 4 oktober 2016, Johan Westerholm på ledarsidorna.se. Ur texten:

Processen präglas av klara roller. Det är endast gränsbevakningen och polisen som tar emot en asylansökan. Fingeravtryck och övrig basdata registreras och ett datasystem genererar en plats i något av de transitboenden som finns. Ambitionen är att denna boendeform endast nyttjas i den inledande asylprocessen där enkla ärenden, som Dublinärenden och andra, avhandlas med prioritet. Den sökande kan naturligtvis neka anvisat boende men är då ansvarig själv för att få tak över huvudet. Den finska asylprocessen genomsyras av att i Finland gäller finsk lag och finska normer. Kulturella, etniska eller religösa motsättningar lämnas vid gränsen eller löses där de en gång uppstod. Majoriteten av de asylsökande finner sig i detta.

© denna blogg. Citera gärna men ange källa och länka till originalinlägget.

Finland. Även om personen riskerar att utsättas för förföljelse, beviljas han eller hon nödvändigtvis inte asyl om han eller hon kan få skydd genom att flytta till ett annat område i sitt hemland.

Med en tiodubblad ökning av asylsökande i Finland år 2015 jämfört med år 2014, har det hos allmänheten börjat uppstå frågor kring asylärenden. En del tycker att vissa asylbeslut är orättvisa eller felaktiga. Kunskapen hos allmänheten i Finland är, liksom i Sverige (trots att Sverige har haft en massiv asylinvandring i decennier) låg, och känslor tar inte sällan över och man tycker och känner att ett negativt asylbeslut borde ha varit positivt. Migrationsverket förklarar och klargör för allmänheten hur asylsystemet fungerar i Finland:

Alla möjligheter att bevilja skydd genomgås vid asylbesluten

Idén med internationellt skydd är att en person kan få skydd i ett annat land om han eller hon hamnar i en situation där han eller hon inte kan få skydd i sitt eget hemland.

Sökanden kan beviljas asyl eller alternativt skydd om han eller hon riskerar att utsättas för förföljelse eller riskerar att lida allvarlig skada. En allvarlig skada kan innebära exempelvis dödsstraff, avrättning, tortyr eller någon annan behandling eller bestraffning som kränker människovärdet. Alternativt skydd beviljas också om urskillningslöst våld mot civilpersoner i samband med en väpnad konflikt förekommer i personens hemregion.

Sökandens individuella asylsamtal och jämförelsen av uppgifterna som kommit upp under samtalet med informationen om läget i landet är alltid grunden till beslutet. Beslutet fattas inte utifrån en informationskälla. Verket har till sitt förfogande uppgifter exempelvis från Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) och från EU-ländernas gemensamma databank om läget i ursprungsländerna.

I beslutet framgår alla grunder till beslutsfattandet

När beslutet fattas går handläggaren igenom alla kriterier för internationellt skydd ett i taget och ser om de uppfylls i sökandens fall. Denna stegvisa genomgång och dess resultat registreras i beslutet till kännedom för klienten.

Även om personen riskerar att utsättas för förföljelse, beviljas han eller hon nödvändigtvis inte asyl om han eller hon kan få skydd genom att flytta till ett annat område i sitt hemland. Flyktingslagstiftningen talar då om intern flykt. Detta kan komma i fråga om flytten faktiskt är möjlig, trygg, laglig och rimlig för personen som flyr.

Asyl beviljas heller inte om personen själv har exempelvis utövat förföljelse av andra eller begått grova brott. Detta kallas uteslutning. I beslutet går man även igenom alla andra grunder för att bevilja uppehållstillstånd som nämns i utlänningslagen.

Påståenden av allvarliga och tunga rättskränkningar hanteras i samband med asylärenden

Asylsökandens upplevelser och berättelser innehåller ofta grymma och tunga händelser som väcker många känslor. Verket har en viktig uppgift att bevilja internationellt skydd till personer som behöver detta.

Alla den asylsökandes påståenden kan inte accepteras om sökandens berättelse inte är trovärdig, exempelvis på grund av dess motstridigheter eller om den är i strid med pålitlig landinformation. Besluten är ett av livets viktigaste tillfällen för sökandena och därför motiveras varje beslut så noggrant.

Beslutsfattarens känslor eller egna åsikter syns dock inte i beslutstexten. För att kunna behandla alla människor jämlikt måste tjänstemännen följa lagarna.

Texten ovan är citerad direkt från Migrationsverkets sajt.