• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2021
    M T O T F L S
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

”Undfallenhet och konflikträdsla präglar oss svenskar, till stor nackdel anser jag.”

mest-delad-artikel-2016-10-28-kl-16-19-04

Klicka på bild- och textrutan för att komma till texten.

Här är en del av den respons och feed back på min text i Ett annat land, en annan polismakt på Svenska Dagbladets ledarsida den 27 oktober 2016 som inkommit. I skrivande stund (29 oktober kl 10.00), har artikeln delats 25.880 gånger.

OBS! Jag har givetvis avidentifierat mejlen. Ingens mejl till mig kommer någonsin att publiceras med namn eller andra uppgifter som kan avslöja vem som har skrivit dem – utom om jag har skriftligt tillstånd att göra det.

Tack, alla som skrivit och skriver! 

Tack för bra artikel.
Vi har mycket att lära där.
MVH
Namn och telefonnummer
—————————————-
Tack för en mkt bra ledare! ….mitt i prick
Förnamn Efternamn/Svd-läsare
—————————————-
Tack Merit, det känns nästan som om det är en annan planet du talar om. Hur har en klick med makt kunnat infiltrera och påverka polis och rättsväsen så mycket. Jag tänker på Advokatsamfundets ordförande och det nätverk de har där: polischef, mig chef domare och politiker ingår. Alla med en agenda och möjlighet att påverka.

En påverkan de lyckats med som nu ett helt land och immigranter får lida för.

Trots att vi vet detta sitter de kvar och kan fortsätta att styra åt fel håll. De kommer aldrig att inse att de gjort fel, det skulle de inte kunna leva med. Sådana är vi människor – att se att det man jobbat för och trott på har lett till olycka för så många klarar man inte av att bära helt enkelt, därför fortsätter man i samma spår i tanke att det till slut ska bli så som man tänkt. Det gjorde nog Pol Pot också och det fortsätter Jan Myrdal med liksom många, många andra. Man kan tycka att det är konstigt att de inte vaknar upp och inser det uppenbara, varför detta inte sker, borde bli föremål för grundliga studier av forskare av alla slag. För detta är ett fenomen som måste ha en orsak, en orsak som man kan ta och identifiera och i slutändan göra något åt.

Tack för att du skrev.

Hälsningar
Förnamn Efternamn
—————————————-
Godmorgon Merit!
Jag vill på detta sätt tacka dig för en klok och initierad debattartikel i dagens SvD. Riktigt bra, tycker jag.

Jag arbetar ideellt i styrelsen för Glöm Aldrig Pela och Fadime och uppfattar precis som du hur den svenska flatheten från myndigheterna och inte minst polisen leder i fel riktning. Betänk också att jag bl. a har 23 års polisiär erfarenhet.

Min far växte upp i Finland med svenska föräldrar. Den rakhet i kommunikationen som han lärde mig har definitivt inte uppskattats under min statliga och kommunala tjänstgöring.

Idag förstår jag varför. Undfallenhet och konflikträdsla präglar oss svenskar, till stor nackdel anser jag.

Tack ännu en gång för din artikel.

Med vänlig hälsning!
Förnamn Efternamn
—————————————-
God förmiddag!
Tack för den utomordentliga artikeln om polisen i Finland. Skriv mer!
Förnamn
Stad
—————————————-
Bra artikel och jag hoppas din berättelse om hur finsk polis får agera kommer till kännedom för dem som hämmar polisens agerande i Sverige!
Må väl // Initialer
—————————————- Läs mer

I Svenska Dagbladets tomtesäck

I tomtens säck SvD 24.12 2014

 Mina två julklappstexter på Svenska Dagbladets ledarsida,
under rubriken I tomtens säck,
kan läsas här: Diplom till ADFA

Lego till partiledarna

Nu skriver också Hufvudstadsbladet om fallet med Helena som inte får folkbokföra sig i Sverige

Läs först Ambassadanställd och papperslös i Sverige (12 mars), Kommerskollegium har läst och kommenterat (13 mars) och Överintendenten på Nationalmuseum har läst och kommenterat (13 mars).

HBL logoDen 16 mars skriver nu också Hufvudstadsbladet om fallet med Helena Andersson på Finlands ambassad, som min artikel på Svenska Dagbladets ledarsida handlade om (dock utan att referera till den…). Ur Hufvudstadsbladets text:

 –Jag blir straffad för att jag ville ha en inkomst. Skulle jag ha flyttat hit som anhöriginvandrare utan jobb och levt på svenska samhället, som man får göra som nordisk medborgare, så skulle jag inte ha några problem i dag.

Att leva utan personnummer för med sig stora problem i vardagen.

– Speciellt i Sverige är personnumret nyckeln till livet. Man kan inte göra nästan någonting utan det.

Utan personnummer får du inte ut paket på posten, du får inte ut medi­ciner på apoteket och du har svårt att få sjukvård. Och till och med att få betjäning via telefon på en bank kan ge problem eftersom man ofta måste inleda med att knappa in sitt personnummer.

– Jag har inte ens fått ett mobil­abonnemang.

Jag har följt Helena Anderssons kamp för att få folkbokföra sig här under lång tid. Hur länge hon ska tvingas leva utan giltigt personnummer i Sverige återstår att se. Hittills ar det blivit fyra och ett halvt hopplösa år. Kanske får hon aldrig folkbokföra sig här – i varje fall inte så länge hon innehar en fast anställning i stället för att säga upp sig och bli arbetslös.

© denna blogg.

En av de bästa, viktigaste och mest tänkvärda texterna som skrivits på mycket länge

En av de bästa, viktigaste och mest tänkvärda texterna som skrivits på mycket länge är den som Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl skrivit på sin tidnings ledarsida idag, den 2 mars 2014. Hon uttrycker på ett lysande klart och tydligt sätt det som också jag tänkt på och talat om (i ett par decennier…). Några korta utdrag ur artikeln, som har rubriken När folket underställer sig politiken:

Ser man människan som i grunden stark, om än med behov av stöd i vissa skeenden av livet, blir politikens främsta uppgift att tillförsäkra individen frihet under eget ansvar, underlätta växtmån och handlingsutrymme. Snarare än att styra blir det viktigare att bygga skyddsnät för de stunder då den enskilde behöver stöd av det gemensamma.

Kommentar: Just det!

Vidare ur den viktiga och välskrivna och tankeväckande texten:

Har man i stället en syn på människan som svag, behöver politiken vara dess förmyndare, som kan ta hand om och leda rätt. För det behöver den ha muskler, vilka fås genom beskattning. Jag hävdar att detta synsätt är ett falsarium. Svaghet är inte en egenskap, utan ett tillstånd. Därmed finns det inga svaga grupper eller människor – även om alla människor kommer att uppleva svaghet under sitt liv, stund-, periodvis eller under längre tid.

Kommentar: Just det!

Skärp dig, Svensson!Tove Lifvendahl skriver i sin ledarartikel i Svenska Dagbladet om att hon ”för något decennium sedan, tillsammans med de borgerliga debattörerna Patrik Engellau, Dick Erixon, Lorentz Lyttkens, Anders Röttorp och Peter Wennblad ställde upp en tes för prövan: att Sverige präglades av uppfattningen om medborgarna som bestående av svaga grupper, och av detta följde att politikerna metaforiskt såg på sig själva som herdar, och på medborgarna som sina får att valla och skydda – både från de element i befolkningen som utgörs av vargar, men också från fårens egen fåraktighet. Skriften där detta – och annat – redovisades, heter ”Skärp dig, Svensson” med underrubriken ”med Deklarationen om de medborgerliga skyldigheterna”. Jag har kvar den, den gavs ut 2002 av den Nya Välfärden och jag medverkar också själv i den.

De medborgerliga skyldigheter som slås fast i den här utvecklas i boken, här ger jag bara rubrikerna. Först ett citat ur inledningen till kapitlet om de här skyldigheterna:

Inledning medborgerliga skyldigheterSå här lyder de fem huvudrubrikerna under vilka de åtta medborgerliga skyldigheterna inryms, i ovannämnda bok:

Du ska ta vara på dig själv
– Du ska utveckla Dina möjligheter
– Du ska bära Din egen börda

Du ska ta vara på Din nästa
– Du ska behandla andra som jämlikar
– Du ska göra goda gärningar
– Du ska i ord och handling påminna andra om Deras medborgerliga skyldigheter

Du ska respektera gemensamma beslut
– Du ska följa lagen och även i övrigt uppfylla Dina förpliktelser mot staten

Du ska bygga tillit
– Du ska vara pålitlig

Du får inte glömma toleransen, förlåtelsen och nåden
– Du ska ha överseende med Din egen och Din nästas ofullkomlighet

I boken utvecklas tankarna kring var och en av de åtta medborgerliga skyldigheterna mycket mer ingående än ovan, men detta är i korthet vad Tove Lifvendahl, Patrik Engellau, Dick Erixon, Lorentz Lyttkens, Anders Röttorp och Peter Wennblad förespråkade. De påpekade också, i slutet av sin inledning att:

Vad du gör mot var och en av dessa medmänniskor, det gör Du också mot vår gemenskap. Du har inte bara mänskliga skyldigheter mot Din nästa, utan också medborgerliga skyldigheter mot oss alla.

Tove Lifvendahls ledarartikel i Svenska Dagbladet borde vara obligatorisk läsning för alla och inte minst för elever, unga, blivande vuxna på svenska skolor,  högstadiet och gymnasiet! Och också i SFI-undervisningen, förstås. Hela artikelns innehåll borde allvarligt och seriöst diskuteras överallt, gärna utgående från dessa ord ur artikeln:

Är det samhälle gott, som får sina medborgare att böja på ryggen och göra sig svagare för att få adekvat hjälp? För att ta ett aktuellt exempel; de föräldrar som gråter av frustration när deras barn inte ges diagnos, eftersom det uppfattas vara det enda sättet att få hjälpen de behöver till sina barn.

En svaghetsorienterad människosyn kan leda till att medborgarna börjar förminska varandra, alternativt se andra som vargar. Fördomar etableras, och det blir svårt för de förment svaga att inta en jämlik position med de som inte pekas ut.

Den här svenska modellen är farlig. Att tänka helt självständigt, att säga och göra sådant som politikerna inte sanktionerat gör att de som gör det starkt riskerar att stötas ut ur gemenskapen, inte få vara med för att de inte är lydiga och snälla. Åsikts-, yttrande- och tryckfriheten står inskriven i grundlagen men existerar knappast längre i verkligheten i Sverige.

Finns det något annat så kallat västland som är lika genompolitiserat som Sverige? Vilket, i så fall? Och varför – varför? – har svenskarna låtit sig göras till får, underställda inte alltid särskilt smarta och kunniga människor (kallade ”politiker”) som långtifrån alla har kapacitet och förmåga att fatta kloka beslut för nutid och framtid?

Läs Tove Lifvendahls artikel, skicka länken till andra och fundera och diskutera det som står i den!

© Copyright denna blogg. Var vänlig och kopiera inte texter utan länka till dem!