News That Moves om bland annat minderåriga asylsökandes rättigheter

Minderåriga asylsökande behöver inte ta sig till Tyskland, Sverige eller andra länder i Norden för att söka asyl eller skydd, om det är asyl eller skydd de behöver. De har rättigheter i andra länder också och som skyddsbehövande har man inte rätt att välja och vraka bland ”resmål”.

Klicka på rutan för att komma till sajten.

Följande rättigheter gäller för minderåriga asylsökande i några aktuella länder. Uppgifterna kommer från News That Moves, som samlar information och uppdaterar den både för asylsökande och migranter men också för anförda som vill veta mer om det aktuella läget på asyl- och migrationsområdet i Europa. Jag citerar från sajten och om det är någon som anser/vet att något som anges på den inte stämmer får den gärna höra av sig.*

Makedonien (den 28 mars finns där 7 ensamkommande minderåriga)

•  De har rätt att söka asyl
•  De tilldelas en förmyndare och varje barn tilldelas en socialarbetare som arbetar med och  för dem
•  De har rätt till fri utbildning

När barnen fyller 18 år har de rätt att bestämma om de vill stanna i Makedonien eller om de vill återvända till sina hemländer om Makedonien inte kan hitta deras familjer innan dess.

Serbien (den 28 mars finns där 160 ensamkommande minderåriga)

•  De har rätt att söka asyl
•  De tilldelas en tillfällig förmyndare
•  De har rätt till fri utbildning

Slovenien (den 28 mars finns där 37 ensamkommande minderåriga)

•  De har rätt att söka asyl
•  De tilldelas en tillfällig förmyndare
•  De har rätt till fri utbildning

De flesta ensamkommande minderåriga är 13 – 17 år gamla.

Representanter från NGO Center for help for asylum seekers (frivilligorganisationer som hjälper asylsökande) konstaterar att barnen ofta vägrar att använda sig av de rättigheter de har för att de inte vill stanna i dessa länder utan hoppas kunna fortsätta till andra EU-länder.

Kommentar: Det finns ingen som helst laglig rätt för den som söker asyl eller skydd mot förföljelse m.m. att välja land utan har man skyddsbehov så ska man (egentligen, men lagar följs ju inte i alla lägen…) söka det i det första land man kommer till. Har man lämnat det landet ska man söka skydd i första bästa land man kommer till.

Var och en kan och bör givetvis också själv researcha och bilda sig en egen uppfattning om vad som rapporteras och vilka rykten och berättelser som förs vidare.

Klicka på rutan för att komma till sajten.

Finland. ”Jag använder inte abaya längre; man kan ju inte ens spela innebandy i den!”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats sajt (på finska). Där finns också bilder av de två jemenitiska systrarna som uttalar sig i artikeln.

På mottagningscentralerna pyr kvinnornas revolt – ”Jag tänker inte lyssna på min man. Jag säger bara att nu är vi i Europa”.

Fatima från Jemen, som kommit till Finland som asylsökande, jobbar i skogen som förman i en arbetsgrupp om fyra personer. Arbetet går bra, men männen har klagat på att de måste jobba underställda en kvinna. Fatima misstänker att hennes egen make också skulle ha en del anmärkningar mot att hon jobbar i skogen, om han senare får komma till Finland.

”Han frågar säkert varför jag jobbar utomhus när jag mycket väl skulle kunna stanna hemma. Jag tänker inte lyssna på min man, jag säger bara att nu är vi i Europa”, säger Fatima. ”Till dem som arbetar i min grupp säger jag att Pekka är den stora chefen här. Han iakttog hur vi alla jobbade under en dag och valde sedan förmän. Och han valde mig.”

På mottagningscentralen i Vichtis pågår en smärre frihetsrörelse bland kvinnorna. Resultatet märks i deras sätt att tala och syns i hur de klär sig.

”När jag kom till Finland i september använde jag abaya, en lång svart kåpa som bara lämnar händerna och ansiktet synliga. Den använder jag inte längre. Man kan ju inte ens spela innebandy i den! Jag klär mig i långbyxor och tunika.”

Vice direktören på asylmottagningen, Marikka Bergman, berättar att på boendet pratar man mycket om kvinnans ställning och om jämställdhet mellan könen.

”Här pågår emancipationen för fullt. Många kvinnor ser med beundran på oss som jobbar här, när de har fått klart för sig att en del av oss är skilda. Också det faktum att kvinnor kan bo ensamma och själva välja vem de vill gifta sig med, väcker förtjusning och en del säger att de aldrig kommer att gifta sig.”

För Fatima har livet förändrats många gånger. I Jemen har hon tagit studenten och arbetat som avdelningschef på en statlig myndighet. Hon kände sig relativt fri. Tills al-Qaida kom.

Terroristnätverket al-Qaida har stärkt sin ställning i Jemen efter ”den arabiska våren” och det därpå följande folkupproret år 2011. Först förbjöds kvinnorna att arbeta om det också fanns män på arbetsplatsen. På Fatimas jobb fanns det män, och hon var deras chef.

”Jag hade närsomhelst kunnat åtalas för osedlighet eller till och med för att ha ett förhållande med arbetsgivaren. Straffet hade varit piskrapp eller döden”, berättar Fatima.

Sakta men säkert blev reglerna allt strängare och kvinnorna förbjöds att gå ut utan make eller manlig släkting.

”Alla möjliga galenskaper infördes. De hittade på vilka regler som helst, som inte har något att göra med islam. De tvingade männen att ansluta sig till dem under dödshot. Kvinnorna kunde inte ens gå till butiken.”

Sedan började flygattackerna. Jemeniterna hotades av al-Qaida, shiamuslimska huthi-rebeller samt den USA-stödda, saudiarabisk-ledda alliansens flygattacker. Fatima beslöt att ge sig iväg för att söka trygghet någonstans, tillsammans med sina tre yngsta barn.

””Min man befarade att jag inte skulle klara resan ensam med barnen. Jag sa att det gör jag visst, jag är en stark kvinna.

Överkonstapel Nina Pelkonen (läs om henne här: Hon föreläser i uniformskjol med pistol på höften och som ensamkommande kvinnlig polis får hon genast de asylsökandes fulla uppmärksamhet.) har rest runt och föreläst om Finlands lagar och om kvinnans ställning på alla Nylands asylmottagningar. På många platser kom först enbart män för att lyssna på henne. Men Pelkonen vägrade börja prata innan kvinnorna också var på plats.

”Jag talar mycket om kvinnors ställning och rättigheter och jag såg direkt på deras miner att ämnet verkligen intresserade dem.”

På Kauhava asylmottagning berättar chefen Ilkka Peura att kvinnorna i början kanske blev lite för upplivade av sina rättigheter.

”Jag framhöll kanske lite väl energiskt i början att i Finland stöter vi kvinnor och barn främst. En del kvinnor såg sin chans och började läxa upp sina män riktigt ordentligt. Då blev vi tvungna att börja med äktenskapsrådgivning på arabiska och jag fick ändra lite i mina egna uttalanden. Jag sa då att det är nog så att båda parter måste respektera varandra, och nu går det ganska bra.”

Fatima tog sig till Finland ombord på en skranglig gummibåt, med buss, vandrande via Turkiet, Grekland och Makedonien. Hon hade en kasse med kläder och mat med sig. Den blev hon tvungen att lämna vid vägkanten i Ungern, när treåringen inte orkade gå längre.

”Jag lämnade kassen så att jag kunde bära mitt barn. Jag kunde inte bära båda.”

När hon hade vandrat i tre timmar upptäckte hon att mobilen var kvar i kassen. Under resten av färden hade Fatima inte längre någon möjlighet att hålla kontakt med sin familj. Hon tog sig med sina barn till Finland och några veckor senare anlände också hennes syster till samma mottagningscentral tillsammans med Fatimas äldsta dotter. Också maken lämnade Jemen, men registrerades i Danmark och väntar nu på att hans asylansökan ska hanteras där.

”Jag vet inte när vår familj kan förenas igen. Min högsta önskan är att få stanna i Finland med min familj. Efter det önskar jag mig inget annat än ett arbete och ett vanligt, finskt liv. Trygghet och frihet.”

Kommentar: De över 100 kommentarerna efter artikeln i Helsingin Sanomat är i sanning blandade. Många är glada och positiva till hur de här kvinnorna framställs och hur de verkar vilja anpassa sig till livet i ett civiliserat och jämställt demokratiskt västland. Andra är misstänksamma och undrar om de verkligen tagit sig hela vägen till Finland från Jemen och inte från något annat västland där de redan har rätt att bo. Och en del undrar hur det har varit möjligt att som ensam kvinna med tre barn ta sig hela vägen upp till norra Europa. Många undrar också: varför till Finland?

De flesta tankar och kommentarer är värda att ta till sig och sedan får man själv fundera och försöka bilda sig en egen uppfattning. Oavsett vad som är sant och vad som eventuellt inte är det, så är det här en artikel vars like jag inte har läst tidigare. Den är helt osentimental och utan minsta tillstymmelse till att göra kvinnorna – eller rättare sagt Fatima, som är den artikeln främst handlar om –  till offer. Det finns inget ”tycka synd om” i texten och inte heller görs Fatima till hjälte. Och tack och lov slipper man det man så ofta tvingas till i Sverige: att ta del av reporterns egna ”känslor” kring det som beskrivs.

© Översättning Merit Wager.

 

 

 

 

Finland. ”Han sa också till reportern att EU-medborgare själva kan börja emigrera på grund av flyktingkrisen och det försvagade socioekonomiska läget.”

Klicka på textsidan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

Putin uppmanar FSB att kontrollera flyktingströmmarna

Rysslands president Vladimir Putin säger att säkerhetstjänsten bör skärpa kontrollen av flyktingströmmar både till Ryssland och till Europa genom Ryssland.

Finlands regering har varit orolig över att det kommit asylsökande från Ryssland till gränsövergångarna i norr. I går rapporterade ryska medier att FSB hade gripit 26 afghanska flyktingar i staden Kandalaksha i Murmanskområdet (läs Finland. ”Den ene har haft en hög position inom Afghanistans säkerhetstjänst och den andre har haft en post inom överåklagarämbetet.”). Afghanerna sades befinna sig i landet illegalt och ha varit på väg till Finland för att söka asyl.

Putin anmärkte att flyktingkrisen började långt innan Ryssland påbörjade sin militära operation mot terrorismen i Syrien. Ryssland har i västsammanhang misstänkts för att utnyttja flyktingsituationen för att utöva påtryckningar på EU. Putin framhöll också att en stor andel av de flyktingar som fastnat vid gränsen mellan Grekland och Makedonien är från Afghanistan.

– På vilket sätt har det något samband med Rysslands aktioner i Syrien? Det har inget överhuvudtaget att göra med dem, sa Putin.

Tidigare idag (26 februari) varnade chefen för Rysslands migrationsverk FMS, Konstantin Romodanovski,för att EUs emigrantsituation kan påverka Ryssland. Enligt Romodanovski kan flyktingar från Mellanöstern, Nordafrika och Centralasien antingen sikta in sig på att ta sig till Ryssland eller använda Ryssland som genomgångsland för att ta sig till europeiska länder. Han sa också till reportern att EU-medborgare själva kan börja emigrera på grund av flyktingkrisen och det försvagade socioekonomiska läget.
——————————
Enligt Putin hindrades förra året över 400 agenters och säkerhetstjänstemäns verksamhet och 23 av dem ställdes inför rätta.

© Översättning Merit Wager.

 

 

 

 

Finland. Inrikesministern på ministermöte i Amsterdam: ”Som finländare har jag ibland svårt att förstå att det kan vara så besvärligt att gå från ord till handling.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt.

– Det här är lugnet före stormen, vi ser att flyktingströmmarna inte har avtagit, utan snarare har läget förvärrats, konstaterade inrikesminister Petteri Orpo (Saml) på väg in till mötet i Amsterdam där ett antal allvarliga inrikesministrar idag (25 januari) samlas för att diskutera flyktingfrågan.

Om gränskontroller, Dublinfördraget och framtiden för Schengensamarbetet sa ministern:

– Tiden är knapp, vi bör hitta en lösning under vintern eller senast på vårvintern annars finns det en risk för att Schengen faller samman, vilket vore ödesdigert.

Om EU:s samarbete med Turkiet:

– Samarbetet med Turkiet har hittills varit ett misslyckande, antalet flyktingarna som tar sig från Turkiet till Grekland har inte minskat. Jag hoppas får svar på frågan om varför samarbetet inte ger resultat. Det handlar främst om att implementeringen av de beslut man enats om och som finländare har jag ibland svårt att förstå att det kan vara så besvärligt att gå från ord till handling.

Vidare i artikeln:

EU:s inrikesministrar kommer på sitt möte även att diskutera vad man kan göra ytterligare för att minska flyktingstömmarna. En möjlighet kunde vara att stänga gränsen mellan Grekland och Makedonien så att flyktingarna inte kan ta sig över gränsen till Makedonien.

– Det vore olyckligt om man är tvungen att ta till sådana här åtgärder, men något bör göras för få ordning på situationen och det skulle sätta press på Grekland att verkligen börja registrera de som anländer, säger inrikesminister Orpo.

Inrikesminister Orpo är oroad över utvecklingen vid östgränsen. Han vill ändå inte spekulera i varför gränsen läcker*.

– Vi kan ännu inte säga varför de nu kommer fler asylsökande över gränsen från Ryssland. Vi för en dialog med de ryska myndigheterna och jag kommer att träffa den ryska ministern de närmaste dagarna.

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) sade under helgen att man inte kan utesluta att gränsövergången i norra Finland stängs.

– Jag vill inte spekulera in vad det beror på, utan nu utgår vi från att vi hittar en lösning med Ryssland, konstaterade Orpo.

*Läs även texten Finland. Utrikesminister Timo Soini: ”Vi har fått den uppfattningen att det som sagts att någon organiserar och styr det här på den ryska sidan säkert stämmer.” – 24 januari 2016.

En annan dom i förvaltningsrätten i Göteborg…

Den 23 juli refererade och kommenterade jag en dom som den 8 juli i år meddelades i förvaltningsrätten i Umeå, i min text Märklig dom i förvaltningsrätten i Umeå.  Folkbladet följde upp med en ledare med rubriken Systemskifte för migration, den 28 juli, i Svenska Dagbladet togs fallet upp den 29 juli i ledartexten Var går välfärdens gräns? Läs gärna dessa texter innan ni läser nedanstående.

Nu har en ny dom i ett snarlikt fall meddelats, denna gång i en annan förvaltningsrätt, nämligen den i Göteborg.

.

En kvinna från Makedonien och hennes barn har ansökt om uppehållstillstånd och åberopat asylskäl. Migrationsverket har avslagit ansökan och familjen ska utvisas från Sverige. I september 2013 överlämnades ärendet till gränspolisen för verkställighet, men kvinnan och barnen har hållit sig kvar och gömt sig i Sverige och utvisningen har därför inte kunnat genomföras.

Nu har kvinnan ansökt om ekonomiskt bistånd till hyra och uppehälle för juni månad 2015. Socialnämnden avslog ansökan eftersom familjen inte har tillstånd att vistas i Sverige och dessutom har tackat nej till hjälp med biljetter för att den ska kunna återvända till Makedonien, där den har sin hemvist. Kvinnan överklagade socialnämndens beslut i förvaltningsrätten i Göteborg.

Kvinnan yrkar nu att hon ändå ska beviljas det sökta ekonomiska biståndet och framhåller (vilket ju redan prövats av Migrationsverket med resultatet att hon inte befanns ha rätt att få uppehållstillstånd i Sverige) att hon är hotad av släkten och att hon inte har någon bostad i hemlandet. Hon säger att hon därför valde att stanna kvar illegalt. Nu har familjen ingenstans att bo i Sverige och behöver hjälp. Men förvaltningsrätten i Göteborg, till skillnad från förvaltningsrätten i Umeå i det tidigare beskrivna fallet, går på socialnämndens linje:

Förvaltningsrätten resonerar bland annat så här:

Kvinnan har själv uppgett att hon och hennes familj vistas illegalt i Sverige och att de inte avser att medverka till att utvisningsbeslutet ska kunna verkställas. Detta medför inte att hon är berättigad till bistånd med stöd av LM, se 12 § samma lag. Frågan blir då om detta får till följs att hon kan komma att bli berättigad till bistånd med stöd av SoL i enlighet med principen om kommunens yttersta ansvar.

Och vidare:

Förvaltningsrätten i Göteborg avslutar sin dom:

Sammantaget medför detta enligt förvaltningsrättens bedömning att en asylsökande inte är berättigad till bistånd enligt SoL för sådana kostnader som kan täckas av LMA samt att detta gäller även för det fall att den asylsökande inte är berättigad till bistånd med stöd av LMA på grund av att han eller hon vistas illegalt i Sverige och underlåter att medverka till att ett lagakraftvunnet utvisningsbelsut kan verkställas.

Helt rätt. Bara en sak: förvaltningsrätten uttrycker sig oklart i sista stycket. Kvinnan och barnen i detta fall är inte asylsökande, de är personer som vistas illegalt i Sverige. De har varit asylsökande, fått avslag, gömt sig och meddelat att de inte tänker följa beslutet och inte frivilligt lämna landet. De är således inte längre asylsökande utan antingen ”före detta asylsökande” eller ”personer som illegalt vistas i Sverige”. Detta borde ha framgått klarare i sista stycket. I övrigt ter sig domen helt korrekt.

Några reflektioner:

•  Om två förvaltningsrätter i samma land avkunnar så olika domar i så snarlika fall, hur är det då ställt med rättssäkerheten? Vilken dom ska gälla?
•  Finns det ett dataregister där förvaltningsrätterna kan söka och läsa andra domar i liknande fall?
•  Varför avvisas inte personer ur landet som fått avslag på sina asylansökningar? 6454 personer som fått beslut om utvisning har avvikit. Bara till och med juli i år…
•  Är inte Makedonien ett så kallat säkert land och en asylansökan från en person därifrån därmed uppenbart ogrundad? Varför görs i så fall överhuvudtaget asylprövningar gällande personer från ett sådant land?

© denna blogg. Vid kort citat, vänligen länka till denna text.