En migga varnar: ”Vi kan komma att se nya IKEA-fall. Jag tror tyvärr att risken är mycket stor för att desperata personer kan komma att begå allvarliga dåd.”

En migga skriver:

En intressant sak som jag aldrig sett eller hört förut på min arbetsplats är att vi nu ska informera dem som omfattas av regeländringarna att de inte längre är asylsökande. Det är ju självklart att det förhåller sig så, men jag har aldrig sett en tillstymmelse till att verket ens tänkt, än mindre uttryckt sig, i de banorna förrän nu.

Det finns de hos oss som har ifrågasatt varför personer som fått avslag på sina asylansökningar fortfarande kallas ”asylsökande”. De har framfört att de tycker att vi bör sluta att kalla dem med avslagsbeslut för ”asylsökande” eftersom de ju faktiskt inte längre är det. Men det har de inte fått något gehör för hos verkets egna jurister! men nu är det alltså annat ljud i skällan…

Apropå de nya reglerna från 1 juni om att den som fått avslag ska återvända till sitt hemland (vilket ju är vad lagen säger) och inte längre får bo kvar på ett asylboende eller erhålla dagersättning, så frågar jag mig hur det ska gå. Jag är främst rädd för tre saker.

För det första: att avhysningarna inte genomförs på grund av långa handläggningstider hos kronofogden/polisen.
För det andra: att vi börjar tillämpa undantagen för generöst, vilket alltid är en risk när det gäller Migrationsverket.
För det tredje, den största farhågan: att vi kan komma att se nya IKEA-fall. Jag tror tyvärr att risken är mycket stor för att desperata personer kan komma att begå allvarliga dåd.

Jag befarar att den första prövningen kommer i mitten av månaden när många märker att inga nya pengar satts in på deras ICA-kort.

Sedan ska det bli intressant att se hur vården hanterar detta. Efter den 1 juni kommer vårdcentraler och sjukhus etc ju inte att ersättas av Migrationsverket och jag undrar om man inom vården verkligen har förstått det.

Många före detta asylsökande är storkonsumenter av offentlig vård och nu står inte längre skattebetalarna via Migrationsverket för notan. Den som vistas här utan tillstånd ska därmed själv betala sin vårdkostnad, om jag förstått det hela rätt.

Kommentarer
Vad gäller patientkostnader etc så är det ju så att de som har fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd ska lämna landet. Det ska de göra så snart som möjligt, men en del har levt – tillåtits leva – här i upp till tio år illegalt och att få dem och andra att förstå att det är slut med det, att Sverige inte längre ska vara ett hotell som andra betalar för, kan bli svårt. Vad justitie- och migrationsminister Morgan Johansson sa kan man läsa på bilden till vänster, från tidningen Metros förstasida.

Apropå bland annat att man äntligen inom Migrationsverket tycks ha förstått att en person som fått avslag på sin ansökan om skydd i Sverige inte längre är ”asylsökande”:

1)  Ingen som har fått avslag på sin asylansökan är då längre asylsökande. Personen är någon som har sökt asyl och fått avslag. Stannar han eller hon kvar i landet trots beslut om att uppehållstillstånd eller asyl inte beviljats, befinner han/hon sig här illegalt. Illegalt = olagligt.
Och dessutom:
1)  Ingen av dem som kommer till Sverige och söker asyl är ”flykting” innan beslutet kommer som säger att han/hon enligt utlänningslagen och den så kallade flyktingkonventionen har flyktingskäl och därför ska klassas som flykting.

Läs också
•  En migga: ”Vi har mängder med libaneser som stannat kvar här i tio år med utvisningsbeslut.”  – 6 maj 2016
•  En migga skriver, med en dag kvar tills lagändringen träder i kraft: ”Vi får väl se om det kommer några instruktioner i morgon.” – 31 maj 2016
•  En migga: ”Instruktionen till oss är daterad den 23 maj, nio dagar innan lagen träder i kraft.” – 31 maj 2016
•  Justitie- och migrationsministern säger det självklara: ”Om du fått avslag på din asylansökan har du inte rätt till ersättning eller asylboende.” – 1 juni 2016

© denna blogg.

Myndigheter måste samköra register!

Den 5 december kunde man, under rubriken Zoran har jobbat i Sverige i 10 år – nu avvisas han, läsa i Metro att:

Zoran har under de senaste tio åren levt som vilken Svensson som helst – med jobbet på den egna firman, bil, familj och egen belånad bostadsrätt i södra Stockholm. Men för två veckor sedan ställdes allt på ända, då gränspolisen kom till Zorans arbetsplats och förde honom till Migrationsverkets förvar i Flen.

Man blir bestört och undrar varför detta sker och tänker att det inte kan finnas någon annan anledning att han ska utvisas än att han har begått något brott där fängelsestraffet är så långt att det också innebär utvisning. Men nej, läser man artikeln (och det är ju det enda man har att gå på), så ska Zoran inte lämna landet på grund av brottslighet utan för att han levt här illegalt i många år. För att han inte lämnat landet när han fick avslag på sin ansökan om asyl redan för sju år sedan.

Nu är han förvånad över att han, som registrerat firma och betalat skatt ska utvisas (inte ”avvisas, som Metro skriver). Men att man har stannat kvar i landet olagligt och lyckats – tack vare slappa svenska myndigheter – leva som om man hade tillstånd, är ju, oavsett när det uppdagas, faktiskt inte skäl för uppehållstillstånd! Det vill säga: man får inte uppehållstillstånd för att man stannat kvar i sju år illegalt. Att man skaffat F-skattsedel och betalat skatt kvalificerar inte till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (och det är ju den myndigheterna har att förhålla sig till). Men det är förstås helt galet att inga klockor ringt på några av de inblandade myndigheterna under alla år.

Det måste med kraft framhållas att det är oacceptabelt att Migrationsverket eller polisen, som är de två instanser som utvisar dem som inte getts rätt att stanna i landet, inte utvisade Zoran för sju år sedan! Att myndigheterna inte samarbetar så att Patent- och registreringsverket, Skatteverket, Migrationsverket och andra tänkbara myndigheter och verk vet vilka personer som inte har rätt att uppehålla sig i Sverige och därmed inte heller har rätt att registrera en firma, det är helt ofattbart. Det riskerar också att väcka falska förhoppningar hos den som stannat kvar illegalt och som kanske kan tro att ”stannar jag bara tillräckligt länge utan tillstånd och jobbar och betalar skatt, så omvandlas mitt utvisningsbeslut så småningom till permanent uppehållstillstånd”. Hur man nu på allvar kan tro något sådant är förstås en berättigad fråga, men hoppet finns hos människan och Zoran kan vara en av dem som faktiskt trott att ett avslag plötsligt och av sig självt kan förvandlas till ett tillstånd.

I artikeln i Metro står vidare:

Enligt Migrationsverket har Zoran fått flera kallelser till möten som han uteblivit från. I november 2006 överlämnades ärendet till gränspolisen, eftersom då Zoran betraktades som ”avviken”.
———-
Med det tillfälliga personnummer han fått när han kom till Sverige har han registrerats som bilköpare hos Transportstyrelsen, han har fått F-skattsedel från Skatteverket och tagit banklån för att köpa en egen bostadsrätt.
———-
Per-Uno Johansson, chef för utredningsavdelningen vid gränspolisen på Arlanda, tycker att det låter ”märkligt” att ingen på de svenska myndigheter Zoran varit i kontakt med har reagerat.

Men det stämmer nog inte att asylsökande har trott att de har vistats här lagligt. En människa vet om han har fått uppehållstillstånd eller inte, något annat ter sig orimligt. Men eftersom myndigheterna är slappa och inte gör samkörningar och kontroller av uppgifter så invaggas de, som vistas i landet olagligt, sköter sig och lyckas skapa ett liv här, i falsk trygghet. Och även om de självklart vet att de inte har uppehållstillstånd så känns det förstås mycket hårt när myndigheterna, sent omsider (alldeles för sent) hinner ikapp och kommer för att verkställa den utvisning som skulle ha skett för – som i detta fall – sju år sedan.

Frågan om samkörning av register mellan myndigheter har tagits upp då och då. Varför har man inte sett till att sådana samkörningar görs? Det ligger ju i rikets intresse att veta vilka som finns här och det ska inte vara så att en myndighet inte vet vad en annan myndighet känner till i frågor som rör personer som vistas i landet illegalt.

Det är ovärdigt ett it-land som Sverige att inte klara av att samköra dataregister över vilka utlänningar som har uppehållstillstånd och vilka som inte har det, när dessa söker upp myndigheter i olika ärenden. Och dessutom måste man ju kunna  efterleva sina egna lagar! När det gäller Zoran och hans familj så kan man inte annat än beklaga att ingen har gett honom rådet att åka till hemlandet och söka arbetstillstånd därifrån. Med hans firma och möjlighet att försörja sig själv hade han med stor sannolikhet fått arbetstillstånd och med det ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som hade kunnat förlängas några gånger och sedan övergå till att bli permanent.

Men den humanitära stormakten Sverige förnekar sig inte.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat och alltid med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa.

Varför är asylområdet i Sverige undantaget en riktigt ordentlig och sanningsenlig genomlysning?

Idag, den 2 april, skriver tidningen Metro om att Tvångsutvisningar av barn ökar stort. En genomgång av texten visar att Metro av någon anledning inte skriver allsidigt och objektivt, vilket gör att en del av sanningen / verkligheten inte redovisas. När Metro t.ex. skriver att ”Tvångsutvisningar av barn ökar stort”, så är det inte riktigt sant; eller i varje fall inte hela sanningen. Sanningen är den, att antalet minderåriga som fått avslag på sina ansökningar om asyl eller uppehållstillstånd i Sverige har ökat, vilket då givetvis också avspeglas i antalet utvisningar.

Metro: Allt fler ensamkommande barn tvångsutvisas från Sverige.
Verkligheten: Fler minderåriga och påstått minderåriga som fått avslag på sina asylansökningar, eller som omfattas av Dublinförordningen som anger att asylutredning ska göras i det första EU-land man kommer till, utvisas ur Sverige.

Metro: Ulrik Åshuvuds titel på Migrationsverket är processledare inom mottagnings- och återvändandefrågor. Det är han som ska se till att flera barn blir avvisade och utvisade från Sverige.
Verkligheten: Ulrik Åshuvuds titel på Migrationsverket är processledare inom mottagnings- och återvändandefrågor. Det är han som ska se till att de minderåriga som, efter avslutad asylprocess i två instanser enligt gällande lag och konventioner inte befunnits ha skyddsskäl, blir avvisade och utvisade från Sverige.

Metro: De flesta av barnen har utvisats eller avvisats till Serbien de senaste åren. Det handlar framför allt om romska barn.
Verkligheten: De flesta av barnen har utvisats eller avvisats till Serbien de senaste åren. Det handlar framför allt om romska barn. Att vara minderårig rom i ett europeiskt land som Serbien är inte i sig skäl att beviljas asyl i Sverige enligt gällande utlänningslag.

Metro: Andra länder som Sverige avvisat ett stort antal barn till är Italien, Danmark, Norge och Tyskland.
Verkligheten: Andra länder som Sverige avvisat ett antal minderåriga asylsökande till är Italien, Danmark, Norge och Tyskland, vilka är de första länder dessa minderåriga anlänt till och som, enligt Dublinförordningen, ska utreda deras eventuella asylskäl.

Metro: Under 2012 kom närmare 3.600 ensamkommande barn till Sverige, en ökning med 35 procent jämfört med året innan. 1.940 av dem kom från Afghanistan.
Migrationsverket i Finland: Under 2012 kom närmare 167 ensamkommande minderåriga och påstått minderåriga till Finland, 38 av dem kom från Afghanistan. Året innan kom 150, 25 från Afghanistan.
Udlendingsdirektoratet i Norge: Under 2012 kom 964 ensamkommande minderåriga och påstått minderåriga till Norge, 419 av dem kom från Afghanistan. Året innan kom 858, 426 från Afghanistan.

När man jämför Sverige med två nordiska grannländer, Norge och Finland, ser man mycket stora skillnader. Dessa beror bland annat på, att ”signaler” förmodligen gått ut till de länder där flest ensamkommande minderåriga och framförallt påstått minderåriga kommer ifrån, om att dessa länder noga utreder – och även vid behov utför undersökningar – den asylsökande unges ålder vid minsta tveksamhet. Det lönar sig alltså inte att ta sig till dessa länder och hoppas på uppehållstillstånd som ”barn”.

I Norge och Finland har omkring 65 procent av de påstått minderåriga asylsökande visat sig vara äldre än 18 år, ofta unga män i 25-30 årsåldern, en del rentav med ett antal egna barn kvar i hemlandet. Om man applicerade samma resultat som i Norge och Finland på ”minderåriga” asylsökande även i Sverige, dvs att ca 65 procent av dem inte är minderåriga, så skulle läget också här vara mycket annorlunda. Då skulle det under 2012 inte ha kommit ”närmare 3.600 ensamkommande barn”, utan det skulle ha kommit ca 2.340 personer som påstod sig vara minderåriga men inte var det, och ca 1.260 som faktiskt var under 18 år.

Hur som helst så finns det anledning att undra – och att storligen förundras – över, att det på alla andra skattefinansierade och samhällsförändrande områden rapporteras ingående om kostnader och den påverkan olika verksamheter får på samhället – utom på asylområdet. Migrationsverkets tjänstemän får inte ens ifrågasätta uppenbara lögner om ålder eller bakgrund och några kontroller att tala om utförs sällan ens när personer ser ut att vara i 22-30-årsåldern. När unga män (ibland också kvinnor)  ihärdigt påpekar att de är 17 eller 17,5 år gamla så är det miggornas uppgift att tro på dem och behandla dem därefter. Det blir för dyrt att utreda…

Varför är asylområdet i Sverige undantaget en riktigt ordentlig och sanningsenlig genomlysning? Vem/vilka gagnar det att detta enormt stora och starkt samhällsförändrande område inte belyses på samma sätt som skolan, äldrevården, arbetslösheten etc? Det kan väl inte ses som ”rasistiskt” och ”främlingsfientligt” att informera om fakta? Sedan när blev i så fall fakta (= faktiskt föreliggande sakförhållanden) ”rasistiska” och ”främlingsfientliga” i Sverige och vem tog sig rätten att bestämma att fakta skulle stämplas med dessa stämplar och därför inte presenteras för allmänheten?

Avslutningsvis: Ingen – allra minst den som söker asyl eller skydd i Sverige – gagnas av falsk rapportering, förvanskning och förvrängning samt vinkling av fakta. Misstron mot systemet, mot Migrationsverket, migrationsdomstolarna och mot regeringen och riksdagen ökar när folket ser att de inte ges rätt information. Allra värst blir det faktiskt för dem, som media och många politiker tror sig värna om genom att undanhålla eller förvanska fakta: de asylsökande som faktiskt behöver asyl eller skydd!

Och: Ingen är felfri. Jag gör mitt yttersta för att ge korrekt information, men om det är det något som jag har missförstått eller om jag på något sätt bidragit till att ge en felaktig bild av verkligheten så är jag tacksam om den, som kan visa att så är fallet, hör av sig via Info, där det finns ett mejlformulär. Faktiska felaktigheter kommer givetvis att rättas till, såväl i den här texten som i andra texter på den här bloggen.

Lästips:
Antalet asylsökande i Norge har nästan halverats – 9 juli 2010
Norge: antalet asylsökande minskar kraftigt. Sverige: Antalet asylsökande ökar kraftigt. – 9 november 2010
Norge: 66 % färre ensamkommande minderåriga asylsökande – 17 februari 2011
Varför är ökningen av antalet ensamkommande, minderåriga asylsökande till Sverige så astronomiskt jämfört med till övriga Norden? – 24 februari 2011
Finland: Antalet minderåriga asylsökande har minskat med mer än 40 procent – 22 november 2011
Norge: Stark nedgång i antalet minderåriga asylsökande – 2 december 2011
Finland och Norge: allt färre ensamkommande minderåriga asylsökande. I Sverige ökar de kraftigt. – 4 mars 2012
I Finland: 65 procent av de påstått minderåriga asylsökande var över 18 år – 3 juli 2012

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!