• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    juli 2018
    M T O T F L S
    « Sep    
     1
    2345678
    9101112131415
    16171819202122
    23242526272829
    3031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Finland. Stressade anställda vid Migrationsverket: ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

Maahanmuuttoviraston työntekijät HS 4.9 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats (HS) sajt (på finska).

 

Anställda vid Migrationsverket berättar om den stora stressen som kan ledan till felaktiga asylbeslut. – ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

OBS! HS:s text innehåller 21.160 tecken inkl blanksteg. I Sverige innehåller ”vanliga” texter på ledar- och debattsidor cirka 3200-3500, och längre texter på debattsidor ibland upp till cirka 5000, kanske i enstaka fall 5500 tecken inkl blanksteg. Att översätta en text som är så lång som den i HS har jag inte tid och råd att göra ,varför nedan följer ett sammandrag (som ändå är ganska långt…). Det finns en länk till artikeln så att den som vill betala för att låta översätta den i sin helhet kan göra det, och så att de som läser den här texten och behärskar språket kan läsa den på finska. Dessutom citeras nedan ur några finlandssvenska medier som tar upp ämnet.

Ur HS artikel:

I maj informerade Migrationsverket att säkerhetsläget i Irak, Afghanistan och Somalia förbättrats. På det motiverades en snabbare asylprocess. Det blev ännu svårare än tidigare för personer från dessa länderatt beviljas internationellt skydd i Finland. Nu säger Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio att kommunikationen (informationen) misslyckades.

Tidigare kunde en sådan här information ha undgått att uppmärksammas, men det har nu kommit tiotusentals asylsökande till Finland det senaste året, vilkas liv Migrationsverkets linjedragningar påverkar på ett avgörande sätt. Det handlar om ifall personer får bosätta sig i Finland eller om de skickas tillbaka till länder som är bland de våldsammaste i världen.

En finländsk migga, alltså en tjänsteman vid Migrationsverket, säger:

”Jag skämdes över det där pressmeddelandet. Landstrategierna grundar sig ju inte på situationen i ursprungsländerna eller ens på våra egna rapporter. Det sägs ju inte i dem att säkerhetssituationen i de där länderna skulle ha förbättrats. Från den dagen har jag skämts över att arbeta på Migrationsverket.”

Och personen är inte ensam om att vara frustrerad. Anställda vid Migrationsverket har nästan aldrig uttalat sig offentligt, bortsett från tjänstemän i ledande ställning och verkets kommunikationsansvariga. HS intervjuade ett drygt tiotal nuvarande anställda på Migrationsverket och några tidigare anställda. De berättade hur det omvälvande året sett ut inne på verket. De har alla lång erfarenhet av Migrationsverket och asylärenden. På grund av deras känsliga arbetsuppgifter och för att dessa frågor är känsliga, anges – på tjänstemännens uttryckliga begäran – inte deras identiteter. HS intervjuade också tjänstemän på ministernivå med kunskaper om asylområdet.

Kommentar: Mycket bra att medier i Finland talar också med miggor, vilket ytterst sällan (nästan aldrig) gjorts i Sverige trots att det funnits anledning till det i minst ett decennium. De miggor som berättat länge och ihärdigt här på bloggen har journalister läst men oftast valt att inte riktigt låtsats om. Ett undantag är Ivar Arpi som skrev två artiklar i nu nedlagda Magsinet Neo och talade med minst en av ”mina” miggor (läs texten Ivar Arpi har velat – och förmått – förstå, och ger en sann bild av verkligheten på asylinvandringsområdet, 17 november 2014).

Heder åt finländska medier – i detta fall HS – som låtit miggor komma till tals i en lång och ingående artikel!

Tjänstemännens budskap är tämligen entydigt:

”Vi har så tuffa resultatmål att det nästan är omöjligt att uppnå dem. Människor blir fruktansvärt trötta. Asylsamtalens kvalitet blir lidande och då finns också fara för att asylsökandes rättssäkerhet”, säger en anställd.

Migrationsverkets verksamhet styrs av nationell lagstiftning och EU-regler samt internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Migrationsverket har dock stor makt när det gäller hur man följer att tolka lagar och säkerhetsläget i olika länder.

Förra höstens flyktingström (HS kallar den stora vågen av migranter för ”flyktingström”, min anm.) överraskade Europa och Finland. Som mest kom över 500 personer på en dag. Statsminister Juha Sipilä erbjöd i början sitt hus i Kempele till asylsökande, men snart gjorde hans regering det klart att Finland måste göras till ett mindre lockande mål (för asylsökande och migranter). Pressen blev genast stor också på Migrationsverket. Krav och önskemål kom inte enbart från regeringen. Till exempel Gränsbevakningsväsendet ville att inrikesministeriet kraftfullare skulle lägga sig i Migrationsverkets verksamhet, berättar en tjänsteman med insyn i turerna:

”En ständigt återkommande fråga var huruvida man kan avvisa människor direkt vid gränsen. Man funderade också kring asylsökandes rätt att röra sig fritt i Finland: ”När man placerar dem ute i ödemarken, hur får man dem att stanna där.”

Kommentar: Härifrån och framåt är stora delar av artikeln inte översatta på grund av att jag helt enkelt inte har tid och möjlighet att ägna en hel dag åt översättning som är både tids- och noggrannhetskrävande. Texten fortsätter med berättelser om olika turer i asylmottagandet och med intervjuer med berörda, enligt vad som ovan angetts. Läs mer

Ska UG på en timme lyckas med vad jag inte lyckats med på många år: bryta barnläkarnas obegripliga ställning som ”experter” i frågan om åldersbedömningar av misstänkt äldre ”minderåriga” asylsökande?

Anders HjernKlicka på text- och bildrutan för att komma till videoinslag och artiklar.

I kväll, den 31 augusti, sänder Sveriges Television Uppdrag granskning som handlar om det mångåriga och mycket stora problemet i Sverige: att ett gäng barnläkare fått förhindra att åldersbedömning görs av dem som slarvigt i medier och av politiker kallas ”ensamkommande barn”.

I många år har det svenska ”etablissemanget” – eller vad man ska kalla Migrationsverket, Socialstyrelsen, regeringen, delar av riksdagen med flera – låtit den här mannen och ett antal likasinnade, skapa mångmiljardförluster i pengar (för enorma kostnader för personer som varit över 18 år men behandlats som ”barn”) och stora förluster i trygghet för många människor, genom sin hårdnackade syn på åldersbedömningar av hitkommande asylsökande som säger sig vara under 18 år!

Att ”etablissemanget” lagt så stor vikt vid vad dessa herrar (Hjern, Flodmark, Ascher & Co) tyckt i en fråga som inte ens berör deras område – barn – utan handlar om vuxna, har i snart ett decennium varit obegripligt för mig.

I inlägg efter inlägg i Svenska Dagbladet, i Dagens Samhälle, på Newsmill (saligen avsomnad sajt), Det Goda Samhällets sajt samt här på bloggen har jag skrivit om åldersbedömning av påstått minderåriga asylsökande som misstänks vara äldre än de uppger. I inlägg efter inlägg har också miggor, läkare, HVB-personal, socialtjänstemän, poliser, sfi-lärare och andra här på bloggen berättat om hur hopplöst det är att tvingas spela med i ett spel som går ut på att de ska låtsas att ända upp till 32-, 36-åriga män är ”barn”.

Här är några av de texter som publicerats i olika medier genom åren. Tänk om någon hade tagit till sig hur det går till i andra länder och vad andra experter och inblandade aktörer haft att säga i stället för att låta dem, som jag numera tänker på som ”barnläkarmaffian”, vara tongivande. Hur många miljarder kronor hade då kunnat gå till annat än till att ”vårda” överåriga utländska ”barn”, betala ut efterlevandepensioner, arvodera till gode män, tillhandahålla platser i skolor och till oerhört dyra boenden? En synnerligen berättigad fråga. En stor del av ansvaret för detta vilar tungt på dem som aktivt motarbetat att Sverige – likt andra länder i EU – bedömt åldern hos asylsökande där fog funnits för misstanke om att de är äldre än sina uppgivna 16 eller 17 år (som inte stöds av id-handlingar). Men givetvis också på lomhörda, okunniga och ovilliga politiker av alla kulörer som under många år slagit dövörat och blindögat till mot verkligheten och låtit dessa herrar hållas.

Här följer en del av vad jag genom åren skrivit i diverse medier och här på bloggen om åldersbedömning av påstått minderåriga asylsökande:

Ledare Op ed logo SvD•  Hur många ensamkommande barn är vuxna? – 5 oktober 2014. Ur texten:
Anders Thomas, som under åtta år var anställd på Migrationsverket, har berättat om sina erfarenheter: ”Det kändes rent bisarrt att sitta och utreda ’16-åringar’ som uppenbarligen var närmare mig i ålder. På den tiden fanns det möjligheter att göra en åldersutredning, det finns inte i dag utan man verkar släppa igenom i stort sett alla som säger sig vara barn. Vad händer när dessa vuxna män börjar i gymnasiet och går med riktiga 16-17-åringar?”.
Ledare Op ed logo SvD•  Sverige ligger efter med ålderstester – 7 januari 2016. Ur texten:
Kostnaden för den här gruppen, som under perioden januari–november 2015 utgjorde 22 procent av alla asylsökande, är enorm, liksom alla arrangemang kring deras boende och studier etcetera. Om det vid åldersbedömningar skulle visa sig att ett ansenligt antal inte är minderåriga, blir besparingen för skattebetalarna avsevärd. HVB-hemspersonal, familjehem och skolor skulle också slippa de problem som följer med att vuxna män måste behandlas som 16- och 17-åringar, vilket berättades om i reportaget i Sveriges Radio.
Ledare Op ed logo SvD•  Replikskifte mellan Migrationsverket och Merit Wager – 11 januari 2016. Ur texterna:
Fredrik Beijer, rättschef Migrationsverket:
Vi påminner också våra medarbetare att det är den sökande som har bevisbördan för sin ålder, att det i första hand är skriftlig bevisning som är aktuell för bedömningen och att huvudregeln är att detta sker i samband med att vi avgör ärendet. En medicinsk åldersbedömning kan finnas med under förutsättning att en läkare är villig att göra detta. Mycket i Merit Wagers artikel handlar om värdet och ”exaktheten” av så kallade ”ålderstester” – och hennes funderingar ska i första hand bemötas av läkarprofessionen och Socialstyrelsen.
Merit Wager:
Fredrik Beijer, Migrationsverket, skriver: ”JO poängterar att ”fram till beslut bör den ålder som sökande uppgett vid ansökningstillfället godtas” (12 december 2012 och 9 april 2015)”. Och det är ju vad verkets ledning vidarebefordrat till sin personal. Det må vara ett uttalande av JO, men enligt Migrationsöverdomstolens dom UM 2437-13 gäller att: ”det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.”
Ledare Op ed logo SvD•  Hur kan säkerheten på HVB öka? 11 februari 2016. Ur texten:
Det naturliga vore att man också i Sverige gjorde åldersbedömningar i början av asylprocessen vid tveksamhet kring den asylsökandes ålder, vilket görs i övriga Norden. Hade man gjort det så hade man med mycket stor sannolikhet haft ett betydligt mindre antal personer som bedömts vara under 18 år, och Sverige skulle inte ha lika stora problem med plats- och personalbrist på HVB som nu.
Med ett betydligt mindre antal faktiskt minderåriga asylsökande kan resurserna användas till boenden med god personaltäthet och en säkrare miljö där man inte riskerar att blanda vuxna asylsökande med minderåriga.
Dagens samhälle logo•  Börja ålderstesta unga asylsökande redan nu – 26 april 2016. Ur texten:
Migrationsöverdomstolens dom (UM 2437/13, 2014-02-11) anger också i klartext att:
”Den asylsökande har emellertid bevisbördan för sin ålder och om han inte kan göra sannolikt att han är underårig ska han betraktas som vuxen.”
Detta efterlevs dock inte och antalet påstått och faktiskt minderåriga som sökte sig till Sverige under 2015 (35 369 personer) var ensamt 3,4 gånger så stort som antalet till övriga länder i Norden tillsammans (10 389 personer). En anledning till denna fördelning kan mycket väl vara det faktum att det är känt i de stora asylsökarländerna att åldersbedömningar inte görs i Sverige, varvid även äldre personer tämligen riskfritt kan utge sig vara under 18 år.
Det är inte acceptabelt att Migrationsöverdomstolens dom inte följs för att några barnläkare sätter sig på tvären och en utredare på Socialstyrelsen vill utföra en pilotstudie där resultaten kommer att dröja. Därför bör åldersbedömningar enligt beprövade metoder komma i gång omedelbart på initiativ av de aktörer i samhället som kommer i kontakt med unga asylsökande.
Det Goda Samhället 2 Migrationsverket skjuter över sitt ansvar på kommunerna – 15 mars 2016. Ur texten:
En av anledningarna till att färre söker sig till våra grannländer kan vara att man vid misstanke om felaktigt uppgiven ålder gör åldersbedömningar. Det har i dessa länder vid olika kontroller genom åren konstaterats att av personer som åldersundersökts har mellan 60 och 72 procent visat sig vara rejält äldre än den ålder de själva har uppgivit.
Om man betänker att skillnaden i kostnad som belastar skattesystemet kan vara långt över en miljon kronor per år och asylsökande beroende på om personen är minderårig eller vuxen, borde det ligga i Sveriges intresse att direkt i början av asylprocessen åldersbedöma asylsökande.
Det är väl känt bland människosmugglare att Sverige är det lättaste landet att söka sig till som ”ensamkommande barn” eftersom Migrationsverket här går efter den ålder som den asylsökande uppger.
Bland texterna på bloggen tas här bara upp några få, samtliga från i år. Men man kan söka på ord som ”ensamkommande”, ”minderåriga”, ”åldersbedömning”, ”ålderstest”, ”åldersbestämning” etc för att hitta många fler texter från tidigare år.
•  Om den evighetslånga följetongen: ”Åldersbedömning av ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderåriga men inte styrker sin ålder och det finns misstankar om att de kan vara över 18 år”.  – 26 maj 2016. Ur texten:
De, som efterlyser etik och barnperspektiv borde ta del av de otaliga berättelser som nu sipprar ut när bubblan brister och man inte längre i kommuner, på HVB och i familjehem, inom socialtjänsten, i skolor etc orkar spela med i ”vi låtsas att X, som verkar vara närmare 30 år gammal, är 17 år, som han sagt”-spelet.
De, som efterlyser etik och barnperspektiv kan till exempel läsa detta, som en person som arbetar i en skola där man tar emot faktiskt och påstått minderåriga asylsökande i förberedelseklasser, berättar:
Majoriteten är afghaner och vuxna som utger sig för att vara barn. De säger att de är 14-16 år gamla och vissa av dem är närmare 25-30. Dessa går alltså i klasser där det finns 14-åringar som faktiskt är 14 på riktigt. Förutom de konsekvenser du nämner så är det också problematiskt när vuxna faktiskt tar barns plats (i skolan t.ex.) och utnyttjar systemet.
cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.png•  Men störst och mest skadlig av allt är konflikträdslan. Rädslan för att stå upp och säga ifrån. – 9 juni 2016. Ur texten:
Ja, att många som säger sig vara minderåriga ljuger om sin ålder har bland annat berättats om på den här sajten av miggor, av HVB-personal, av personer som ställt upp som familjehem (se två exempel nedan), av modersmålslärare i främst afghanska språk, av gode män. Och under några år på utmärkta Ledarsidorna.se och av en hel del andra som föraktfullt av de journalister som nu tassar över till ”andra sidan”  har kallats ”alternativa medier” och allt möjligt annat. Faktaresistensen (jag hörde ordet nyligen och det beskriver ju ganska väl vad rätt många lidit och lider av) har varit svår och allvarlig hos de allra flesta ”gammelmedier”. Det är mycket, mycket allvarligt och det har skadat Sverige.
cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.png•  Hängslen och livrem finns, ändå kasar Migrationsverkets byxor ner till fotknölarna. – 16 juni 2016. Ur texten:
Och börja åldersbedöma nu – alla andra länder klarar det ju. Så efterblivet kan det inte vara i Sverige att man inte klarar att göra åldersbedömningar. Den asylsökande ska i första hand styrka och i andra hand, om det är omöjligt göra trovärdig sin ålder om han/hon säger sig vara under 18 år. Finns minsta misstanke eller osäkerhet kring åldern ska vederbörande åldersbedömas. Punkt. Slut.
cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.png•  Ett ”ensamkommande barn” från Afghanistan berättar – 1 juli 2016. Ur texten:
– Jag såg att boendena för minderåriga var bättre”, säger han med ett flin. De fick bättre mat, det fanns läkare för barnen, man kunde sporta. De gav oss bussbiljetter och skickade oss till skolan.
Så den här företagsamme 23-åringen med universitetsexamen sa till Migrationsverket att han var 17 år gammal och att han inte hade gått ut grundskolan. När han hade lärt sig lite svenska placerades han i årskurs 9.
– Jag lärde mig massor, skrattar han.
cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.png•  Vidare om asylbedrägerier; multipla identiteter; 13-åring som var 25 med mera – 7 juli 2016. Ur texten:
En migga: Jag känner till ett fall där den sökande hade kommit hit på anknytning (inga fingeravtryck) och sedan sökt asyl (fingeravtryck). Därefter sökte han asyl som ”ensamkommande 13-åring” (inga fingeravtryck). Således hade han nu tre identiteter. Anledningen till att den sökande bar sig åt på detta sätt var, att han var en brottsling och ville fortsätta på den banan. Han är med stor sannolikhet på fri fot än idag eftersom han flydde från det HVB där han vistades som 13-åring, när polisen var honom på spåren.
13-åringen med tre identiteter var i 25 årsåldern. Det är obehagligt att han har en identitet (PUT och folkbokföring) kvar som han kan fortsätta att använda trots att han har begått brott i de två andra identiteterna.
cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.png•  Nära hälften av alla ensamma barn och unga från Afghanistan som kom till Europa förra året, sökte sig till Sverige  11 juli 2016. Ur texten:
Dessutom är det alltså fortfarande så att det enligt lag är den som söker skydd i Sverige som ska visa att den har behov av det. Lagen medger inte ”bättre-liv-invandring” för 16, 17, 23- och 28-åriga afghanska pojkar och män som vill få jobb, utbildning och annat i Sverige. Dessutom är det förvånande hur många av dessa ”skyddsbehövande” som mycket snart efter att de fått uppehållstillstånd i Sverige, reser hem och hälsar på i Afghanistan. I andra länder dras uppehållstillståndet in när sådant sker; det visar ju tydligt att personen ifråga inte har något skyddsbehov gentemot hemlandet.
En undran: Det räckte inte med alla vittnesmål, alla skriverier, all dokumentation, information om hur man gör i andra länder som bland annat förts fram här enligt ovan.
UG logoBlir det ändring nu, kommer Uppdrag gransknings inslag på en timme att få ett sådant genomslag att det lyckas med vad jag inte lyckats med trots all gedigen och faktabaserad information och dokumentation som jag presenterat genom åren? Nämligen att förpassa barnläkarna dit där de hör hemma: bland barnen och se till att man i Sverige gör åldersbedömningar av påstått minderåriga som kan misstänkas vara äldre än de uppgett? I så fall är det mycket bra, men många år för sent.
© denna blogg. Vänligen länka till detta inlägg vid citat ur texterna.

Om mycket av det som framkommer Migrationsverkets rapport ”Effektiviteten i asylprövningen” har miggorna länge berättat

OBS! Lång text. Men inte svårläst…

Effektiviteten i asylprövningenEn del av det som förs fram i Migrationsverkets rapport ”Effektiviteten i asylprövningen” (som förresten hellre borde heta ”Ineffektiviteten i asylprövningen”) skrev miggor om redan för flera år sedan.

En migga: ”Det kommer att gå att höra en knappnål falla till golvet.” (13 september 2011). Kort utdrag ur texten:

Gå in på vilken asylprövningsenhet som helst, peka på någon av de anställda i mängden och ställ några busenkla frågor. Be någon ange bevisgraderna till namnen, och vad de olika bevisgraderna betyder. Be någon definiera begreppet rättskälla. Be någon förklara hierakiordningen mellan en lagakraftvunnen lag och vad en migrationschef säger för det fall dessa båda skulle strida mot varandra. Be någon skilja på bevisbörda och officialprincip. Be någon av de nyanställda förklara innehållet i det beslut som denne precis har skrivit (eller rättare sagt skrivit av). Det kommer att gå att höra en knappnål falla till golvet.

En migga: ”Din uppräkning av olika typer av invandring stämmer helt.” (12 februari 2013. Kort utdrag ur texten:

profileJag tror att jag har skrivit tidigare att den vanligaste reaktionen hos nyanställda handläggare på Migrationsverket är att de undrar var ”flyktingarna” är. De är inte förberedda på att asylsökande uppger skäl som att de är osams med grannen, de gillar inte mammas nya man, de är arbetslösa, bostadslösa, vill inte göra militärtjänsten osv.

Framförallt är de nyanställda inte alls förberedda på att så många gör det och att så många uppenbart ljuger.

En ny migga: ”Jag arbetar på en enhet där arbetsförhållandena stadigt har gått i en nedåtgående spiral.” (30 juni 2013). Kort utdrag ur texten:

profileVarje enhet har numera bara en halv styrka ”erfarna” handläggare och beslutsfattare, den andra halvan består av nyanställda från februari 2013. Ledningen har därefter räknat om vårt beting till att motsvara det nya antalet medarbetare, som om de vore fullärda och i full produktion från och med årsskiftet. Var och en kan säkert räkna ut problemen…

En ny migga: ”Vi har slutat att göra juridiskt korrekta prövningar av asylskäl.” (23 september 2013). Kort utdrag ur texten:

profileKvalitet var dock något som chefen inte intresserade sig för. Här handlade allt om att  producera, och det snabbt. Vissa kollegor, främst de nyanställda, gick på chefens linje och såg hela tiden mellan fingrarna gällande huruvida den sökande verkligen var över 18 år eller från vilken provins han kom ifrån. Inte nog med det, de nyanställda brukade, för att hamna i god dager hos chefen, även jobba hemifrån, oavlönat på sin fritid.

En migga: ”Flera enheter har många nyanställda handläggare och beslutsfattare som inte på långa vägar har den erfarenhet och kunskap som arbetet kräver.” (25 augusti 2015). Kort utdrag ur texten:

profileFlera enheter har många nyanställda handläggare och beslutsfattare som inte på långa vägar har den erfarenhet och kunskap som arbetet kräver. Detta, i kombination med en hög arbetsbelastning och resultatinriktade chefer, gör att det är enklast att ”blunda och bevilja”. Det kan man ju, vid en första anblick tänka att ”det gör ju inget”. Men fel är fel och okunskapen kan leda till att man utvisar personer som inte borde utvisas eller att man beviljar personer som vi absolut inte vill ha i landet.

Den intresserade uppmanas att läsa hela Migrationsverkets rapport för att få en bredare bild och insikt än vad nedan korta utdrag ger:

Rapportörerna om kvaliteten och allmänna frågor prioriteras, inte effektiviteten

Effektiviteten i asylprövningenOffentlighet och sekretess, förvaltningstjänstemannens roll, förhållningssätt och antikorruption i all ära, men det är i ärendehandläggningen som skon klämmer säger man vid enheterna. Man skulle behöva ”låsa in alla nyanställda en månad på internat!” De behöver två till fyra veckors utbildning bara i våra datasystem för att därefter börja lära sig tänkesättet i myndighetsutövning, modell asylprövning. Introduktionen har alltså blivit splittrad och fragmentarisk och detta har i hög grad påverkat effektiviteten.

Rapportörerna om bemötande, rädslor och Facebook

Effektiviteten i asylprövningenBetoningen av bemötandefrågor syns idag också på hur arbetet faktiskt bedrivs. Det uppges ha fått alltför stor inverkan på hur utredningarna läggs upp. Vissa handläggare bjuder numera ofta på kaffe och lägger inledande tid på att skapa trivsel istället för att genast gå in i utredningsrummet och i utredningssituationen.

Under samma rubrik som ovan, beskrivs också en, som det verkar, helt förlamande rädsla (se hur många gånger ordet upprepas i nedan korta text ur rapporten!) för det mesta i jobbet, något som är ytterst oroväckande för en statlig myndighet med de uppdrag som migrationsverket har:

Effektiviteten i asylprövningenMan talar vidare om att vårt verksamhetsområde politiserats och att det finns en ny sorts rädsla som går ut över den effektiva utredningen. Handläggarna är rädda för att kallas islamofober, homofober, främlingsfientliga eller för att åtalsanmälas. De är också alltför rädda för att avbryta, då stör man den fria berättelsen och man är rädda för de offentliga biträdena som idag påstås vara tuffa, i vart fall mot nyanställda.

Rädslan har krupit in på verksamheten på ett nytt sätt. Och det har inte blivit bättre av alla sociala medier. Man är rädd för att hängas ut på Facebook. Många har privata konton/hemsidor som är offentliga och det händer att man får ovälkomna inlägg.

Rapportörerna om besluten

Effektiviteten i asylprövningen

Flera påpekar att de unga medarbetarena inte är lika noggranna med detaljer i språket. De kan typsnitt och disposition men bryr sig inte i lika stor utsträckning om stavfel. Det meddelas beslut med flagranta skrivfel i slutkläm, rubriker och på beslutens framsida. Rena beslutsformulerandet tar enligt uppgift ungefär två av veckans arbetsdagar för beslutsfattarna (25-30 % av arbetstiden).

Rapportörerna om internrevisionens bedömning

Effektiviteten i asylprövningen

Finska Migrationsverket och norska Utlendingsdirektoratet har inte någon särskild formell ordning för HBTQ-ärenden, dessa ärenden sköts av ordinarie enheter. Internrevisionen menar att det inte är alldeles självklart att just HBTQ-skäl är så mycket svårare att ta ställning till eller bedöma än de skäl som annars finns i ett asylärende och att det därför finns anledning att överväga en enklare och mindre tidskrävande ordning vid verket. En sådan förenkling sägs kunna göras successivt och i valda delar. Även barnärenden är ibland onödigt komplicerade. Barnkonsekvensanalyser i positiva beslut framstår t.ex. som något onödigt.

Rapportörerna om personal, många nyanställda

Effektiviteten i asylprövningenVid flera enheter i Göteborg och i Boden är inga anställda äldre i tjänsten än 1,5 år, några av dem är likväl faddrar. Personalsituationen har tvingat fram nödlösningar och genvägar som tidigare inte funnits på kartan. När det förr dröjde fyra till sju år innan en handläggare avancerade till beslutsfattare, en tid som bedömdes som nödvändig för att få erforderlig trygghet i yrkesrollen, så sker motsvarande idag på sex månader, eftersom man då anses vara erfaren.  Det är klart att en sådan rekordkarriär inte gagnar kvaliteten i verksamheten, säger man uppgivet från chefshåll. Både handläggarkåren – som sägs ha det svåraste arbetet inom asylprövningen – och beslutsfattarkåren – som har det mer ansvars- och prestigefyllda arbetet – tappar härigenom sammantaget i kvalitet och skicklighet.

Rapportörerna om svårigheten med att vara nyanställd

Effektiviteten i asylprövningenVissa utkast till beslut ”bollas” upp till fem gånger mellan en ny handläggare och beslutsfattaren. Inom FVP ser man idag också allt fler brister i utredningarna. Skillnaden uppfattas som betydande och man anar handläggarnas osäkerhet. Nyanställda saknar delvis förmågan att ställa relevanta följdfrågor och de kan inte styra utredningen på ett ändamålsenligt sätt. De har ofta inte förmågan att identifiera problemen och missar viktiga omständigheter. Dessutom har de svårt för att sätta gränser för ärendet och vet inte vad som är ”good enough”. De tror också på det ”hundraprocentiga beslutet”, det alltigenom korrekta beslutet där inget lämnas åt slumpen. De processekonomiska kraven är inte riktigt inarbetade överallt.

Ett problem som ofta framhålls är bristande landkunskap. När handläggaren inte har tillräcklig sådan kunskap blir besluten gärna fel. Vanligtvis upptäcks det och det kan repareras med en kompletterande utredning men denna stjäl tid och kostnader.

Rapportörerna om nya generationer, värderingar och utbildningar

Effektiviteten i asylprövningen

De som numera arbetar med ärendena är för det första ofta åttiotalister, de är både jurister och socionomer eller statsvetare med mänskliga rättigheter som huvudämne.
—————-
De nya gruppernas inträde har medfört förskjutningar i värderingar och arbetssätt.
—————-
Dagens handläggare och ibland beslutfattare är alltså ofta födda på åttiotalet, ja även nittiotalet. Myndigheten har numera de s.k. curling-föräldrarnas barnkullar i rullorna. Vi har med andra ord anställda som vant sig vid att bli skjutsade hit och dit och att få allt de pekar på. Det får väl anses vara den gängse betydelsen av  begreppet. Är det alltså så att detta syns på arbetsplatserna idag? Svaret är ett modifierat ja.
—————-
Ute på enheterna är den nya gruppen kända för att vilja ha snabba förändringar och att karriären ska gå fort, annars tröttnar de. De tycker sig inte få tillräckligt stöd i sitt arbete, utvecklingssamtalen räcker inte till. De känner sig inte sedda och några hävdar att de är slöare. Man ser också allt fler som mår dåligt, det är fler som behöver stödsamtal vid företagshälsovården efter möten med traumatiserade flyktingfamiljer.

Rapportörerna om kan man slippa avvisningsbeslut?

Effektiviteten i asylprövningen

Trots rent ”brutal öppenhet” vid rekryteringen om att handläggarjobbet kommer att innebära att man tvingas avvisa hela familjer under besvärliga förhållanden så finns det handläggare som, den dag situationen uppstår, plötsligt inte längre kan eller vill, empatin går för långt, beslutsångesten blir dem övermäktig. Några få säger sig vägra fatta avvisningsbeslut. Problemen har accentuerats och de kan accentueras ytterligare av att många hittills nästan bara arbetat med positiva beslut.

Om vad rapportörerna fann vid sitt studiebesök på Migrationsverket i Finland berättas bland annat följande:

Effektiviteten i asylprövningenVi ska dessutom uppmärksamma de goda exemplen i landet och i vårt grannland Finland som har gjort sig känt för en mycket snabb asylprocess.

Som ett led i granskningen har internrevisionen besökt Finlands asylprövning och noterade där ett markant fokus på effektiviteten. Mål uttrycks som krav, enheter är resultatenheter, service och tillgänglighet är nedtonade, för att inte säga minimerade, och besluten är förenklade och korta, hälften så långa som hos oss.

Svenska avslagsbeslut är dubbelt så långa som de finska. PUT-beslut är 4-5 gånger så långa och reciten likaså.

De fem texterna som publicerats här mellan september 2011 och augusti 2015 borde ha tagits på allvar redan under de fem år som gått. I stället har nedåtspiralen fått fortsätta. Den genomgång av läget som Erik Stenström och Mathilde Skovdal vid Migrationsverkets internrevison presenterat, bekräftar att miggornas rapporter genom åren varit korrekta. De har kunnat läsas här av vem som helst, också av riksdagsledamöter och regeringsmedlemmar och – inte minst – journalister.

Migrationsverkets ledning, regeringen och riksdagen bör ta till sig vartenda ord som står i rapporten Effektiviteten i asylprövningen och djupt tacka de två rapportörerna som visat hur illa ställt det är med ”effektiviteten” och påvisat de stora problem som sedan många år berättats om av miggor med kunskap och erfarenhet: att nyanställningarna av en mängd yngre personer varit förödande för hela asylsystemet och för Sverige som land lika väl som för enskilda asylsökande.

Här kan texter läsas om främst asylhanteringen (men också en del annat) i Finland. Det är texter sedan slutet av sommaren 2015 (då ett mycket stort antal migranter tog sig in i EU) och framåt.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka till det här inlägget.

En migga och jag: Nog vore det väl rimligare och mer rättssäkert att de som får UT skulle ges tillfälliga samordningsnummer, inte personnummer med obegränsad giltighetstid?

Korrespondens mellan en migga och mig idag. Miggan har skrivit sin text i ett svep, jag har svarat och kommenterat efteråt.

profileEn migga: De flesta får idag tillfälliga uppehållstillstånd för 13 månader, några för 3 år.

IMG_6704 - version 2 – Version 5Jag: Ja, de som kom efter den 24 november 2015.

profileEn migga: Skatteverket utfärdar id-kort giltiga i fem år och om man tar körkort utfärdas det med en giltighetstid på 10 år!

IMG_6704 - version 2 – Version 5Jag: Ja. Märkligt, eller hur? Borde inte samordning göras så att id-kort och körkort får samma slutdatum som det tillfälliga uppehållstillståndet? Detta har jag också tänkt på och tänkt ta upp på bloggen; tack för att du nämnde det så att jag blev påmind!

profileEn migga: I Sverige identifierar man sig oftast med körkort. Personnumret har inte tidsbegränsad giltighet.

IMG_6704 - version 2 – Version 5Jag: Just det. Det är UT som har begränsad giltighet. Alltså vore det rimligare och mer rättssäkert att de som får UT också får tillfälliga personnummer – samordningsnummer. Eller hur?

profileEn migga: Journalister och riksdagsmän med flera läser din blogg, men varför kommer då aldrig de skevheter i lagstiftning och praxis som du beskriver år efter år upp i gammelmedias rapportering?

IMG_6704 - version 2 – Version 5Jag: Det vet jag verkligen inte. Och jag förstår det inte heller. I vilket annat land skulle vart och vartannat inlägg här på bloggen sedan den 5 maj 2005 har föranlett förundran skarpa kommentarer och – inte minst – åtgärder. Men av någon outgrundlig anledning som jag aldrig kommer att förstå så sker det inte i Sverige…

profileEn migga: I detta tryckfrihetens år lyser densamma med sin frånvaro!

IMG_6704 - version 2 – Version 5Jag: Så sant som det är sagt!

profileEn migga: Att redovisa skevheter i gällande regelverk är inte rasism.

IMG_6704 - version 2 – Version 5Jag: Nej, självklart inte! Och det har både ni miggor som skrivit till mig och även jag själv visat i åratal.

profileEn migga: Det är medias plikt gentemot medborgarna att rapportera korrekt och sanningsenligt.

IMG_6704 - version 2 – Version 5Jag: Ja. Men den plikten studsar av dem som vore de – många av journalisterna – beklädda med ett pansar av teflon. Liksom också av så kallat ansvariga politiker som köpt sina teflonpansar i samma butik som journalisterna.

profileEn migga: Tyvärr uppmärksammas tryckfrihetens 250 år mest genom att man påtalar brister på området i andra länder.

IMG_6704 - version 2 – Version 5Jag: Så otroligt ”svenskt”! Ursäkta, hoppas att jag inte kränkte dig med det uttalandet (ironi).

profileEn migga: Om det är lika illa på andra områden, om vilka jag inte har så stor kunskap, så finns verkligen anledning att förtvivla.

IMG_6704 - version 2 – Version 5Jag: Hur skulle det kunna vara så mycket bättre på andra områden, när det är så oerhört illa på det här området som är det viktigaste för Sveriges framtid. Och troligen också  det dyraste.

Som sagt:

Borde inte samordning göras så att id-kort och körkort får samma slutdatum som det tillfälliga uppehållstillståndet? Och borde inte samordningsnummer, inte personnummer, ges till dem som inte beviljats permanenta utan tillfälliga uppehållstillstånd? I rimlighetens och kontrollmöjlighetens namn. Eller?

© denna blogg. Till den som ev använder sig av informationen här: Vänligen ange varifrån uppgifterna hämtats och länka till detta inlägg . Tack!

 

 

 

 

 

 

 

 

Migrationsverkets generaldirektör om vikten av att må bra på jobbet

Så här skrev jag i slutet min text Äntligen har frågan om åldersbedömning av asylsökande som säger sig vara minderåriga på allvar nått de lätt dimhöljda korridorerna på Gärdet:

En undran, till slut: Var är Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson? När och var sågs och hördes han av senast? Det sista jag hittar när jag googlar på hans namn under ”Nyheter” är från den 12 oktober 2015: Sluta leka politiker, Anders Danielsson. Kan någon migga vänligen höra av sig och skingra oklarheterna kring den högste ansvarige för Migrationsverket?

Och säkert som amen i kyrkan så hörde en migga snabbt av sig och bevisade att Migrationsverkets generaldirektör definitivt är med på banan, inte minst genom sin aktivitet på intranätet:

GD har ordet 3.6 2016

Texten till personalen på Migrationsverket är inget som kan göra någon särskilt upphetsad. Generaldirektören skriver det som nästan vilken personalchef eller – som det heter numera – HR-chef skulle ha kunnat skriva. Inga tydliga och klara direktiv om något, inget som ger de anställda kämpaglöd och stolthet eller känsla av att ”det vi gör är oerhört viktigt”(för det är det ju). Ett välformulerat inlägg utan kraft, livlöst. Inget som ger en känsla av att ”det här är vår käre ledare som talar till oss”. Inget att höja på ögonbrynen åt, inget att bli arg över men inget att känna sig glad över heller. Kanske är ”slätstruket” ett ord som passar i sammanhanget.

Jag tror – nej jag vet genom mina kontakter med kunniga och kompetenta miggor – att de flesta handläggare och beslutsfattare skulle må bra på jobbet om de fick göra sitt jobb, det vill säga följa utlänningslagen och de konventioner som de har att följa. Och om de slapp alla dessa teamledare och allehanda andra små och större chefer som lägger sig i deras viktiga arbete. Och jag tänker så här, att det nog hade varit bra om generaldirektören för Migrationsverket till verkets arbetsmiljödag den 2 juni även hade bjudit in ett antal slumpmässigt utvalda miggor (handläggare och beslutsfattare) från hela landet och låtit dem berätta, informera, ställa frågor.

Men hans val av ”Veckans blogglåt” är inte så dumt, faktiskt:

© denna blogg.

Nu går det väl ändå inte längre att låtsas som det regnar? Eller?

Eurostat asylum appl 2015 Four in 10 applied for asylum in Sweden Eurtostat 2.5 2016
Som sagt:

Nu går det väl ändå inte längre att låtsas som det regnar? Eller?

Till lilla Sverige med ca 9,5 miljoner invånare tog sig förra året 35.369 påstått och faktiskt minderåriga asylsökande/migranter,  främst pojkar/män (92 procent). Till resten av de 27 EU-länderna sökte sig drygt 52.930.

Det land som tog emot nästflest påstått och faktiskt minderåriga asylsökande/migranter var Tyskland, dit det kom 14.400! 14.400 till ett land med ca 80,6 miljoner invånare – 8,5 gånger fler än Sverige! – kom alltså mindre än 40 procent så många som till Sverige.

Med andra ord:
Sveriges flagga 2Till Sverige kom ca 1 påstått och faktisk minderårig asylsökande/migrant per 268 invånare.

Tysklands flaggaTill Tyskland kom ca 1 påstått och faktisk minderårig asylsökande/migrant per 6.013 invånare.

Tänk efter varför så många söker sig just till Sverige – bland dem med största sannolikhet många som varken är minderåriga eller skyddsbehövande? Och varför så oerhört många färre söker sig till Tyskland som är nummer 2 på listan?

Ni som har läst och förstått vad miggor och andra – inklusive jag själv – har skrivit här på bloggen i många år i hundratals texter om just dessa ”ensamkommande barn” (som de ihärdigt kallats och kallas av svenska medier och politiker), ni vet svaret. Övriga kan försöka klura ut anledningarna, eller bara fortsätta att strunta i det så som de har gjort i alla år.

Här finns alla texter som innehåller ordet ”ensamkommande”, som skrivits här på bloggen.

Eurostat logoLäs hela rapporten på Eurostats sajt.

© denna blogg.

 

 

Att personer söker asyl i flera identiteter har varit känt för Migrationsverket och regeringarna i minst 16 år

Identitetsbedrägerierna – såväl att man söker asyl i falska identiteter som att man söker asyl i flera identiteter – har, bevisligen, varit känt i minst 16 år. Minst 16 år, alltså. Det som nu äntligen förtjänstfullt tas upp i en större morgontidning av Nuri Kino (se nedan) är alltså något som journalister i större medier borde ha rapporterat om för mycket länge sedan och som de som suttit i regeringsställning sedan år 2000 och även tidigare, borde ha agerat mot. För att inte tala om myndigheten Migrationsverket som under den här tiden har haft inte mindre än sex generaldirektörer:

Lena Häll Eriksson 2000-2003
Barbro Holmberg 2003-2004
Janna Valik 2004-2007
Dan Eliasson 2007-2011
Christina Werner (t.f) 2011-2012
Anders Danielsson 2012-

I Svenska Dagbladet den 28 april skriver Nuri Kino bland annat:

Svensk handfallenhet NuriKlicka på textrutan för att komma till artikel.

En beslutsfattare på Migrationsverket som gärna vill berätta om problematiken vill vara anonym, och hävdar att den som pratar med medier riskerar att bli utfryst på jobbet: ”I vissa fall vet vi att de har tagit hit folk som de inte är släkt med och tagit betalt för det. De kan dessutom ha en eller flera identiteter här i Sverige och ytterligare en annan i ett grannland för att utnyttja bidragssystemen.”

Hen avslutar med något om möjligt ännu mer häpnadsväckande: ”Jag har mött ett tiotal personer som är födda i Sverige men som har ansökt om asyl här. När de väl har fått PUT och kommer för att få ut id-handlingar pratar de flytande svenska. Det har hänt att de har skrattat åt mig när jag har ifrågasatt dem.”

I en tidigare artikel i ämnet – Samma person, åtta identiteter – publicerad den 7 april, skriver Nuri Kino:

Jag googlar ”flera identiteter” på nätet, vad har man skrivit om detta? Hur pass känt är det? Jag hittar en notis här och där, en mindre artikel, och det mest matnyttiga hittar jag på samhällsdebattören Merit Wagers blogg. Hon har sedan 2006 gett röst åt tjänstemän på Migrationsverket som på olika sätt försökt larma och förhindra att man använder sig av flera identiteter i Sverige.

Det är ju märkligt att inget verkar hända på det här området som miggor rapporterat om och varnat för i nästan ett decennium. Här är några av mina texter i frågan:

•  En migga: ”Att ha två identiteter är ju fantastiskt, man får dubbelt upp av alla bidrag och kan dessutom ta hit två ”familjer” på anknytning.” – 19 april 2010. Citat ur texten:

Att ha två identiteter är ju fantastiskt, man får dubbelt upp av alla bidrag och kan dessutom ta hit två ”familjer” på anknytning! Jag talar givetvis om somalierna. Med risk för att ”rasistkortet” kommer upp fortare än en katt nyser, säger jag ändå detta, av det enkla skälet att det är sant. Jag har träffat så många somalier som utan att tveka har ljugit mig rakt upp i ansiktet, även efter att jag slagit hål på deras historia. Men alla i Sverige är tysta, för de vet att det måste sättas stopp för denna åderlåtning av det svenska välfärdssystemet.

•  En migga skriver: ”Jag har fått flera samtal från förvirrade socialsekreterare som är ledsna för att deras klienter från Somalia avslöjats med att de tar bidrag både från socialen och Migrationsverket eftersom de har två olika identiteter.” – 26 augusti 2010.

Citat ur texten:

Jag hoppas att det inom en mycket snar framtid kommer att tas fingeravtryck av alla! Av personer som får visering, av personer som uppehållstillstånd på grund av studier, av personer som får tillstånd som anhöriga till någon, av personer som kommer som arbetskraftsinvandrare.  I och för sig blir kanske vi som jobbar med asyl kanske arbetslösa då, och många socialsekreterare likaså, för att inte nämna alla de som jobbar med integration. Men det är ett billigt pris att betala för att få ordning på de stora bedrägerier som pågår. Det finns andra jobb för oss allihop.

En migga om somalier som inte kommer till sina egna asylutredningar och en eritrean med tre identiteter – 28 juni 2011. Citat ur texten:

Med eritreaner är det samma sak. Jag har själv träffat en eritrean med tre olika identiteter som haft uppehållstillstånd  i två av dessa identiteter: först som gäststuderande och sedan som make till sin egen syster. Ja, just det: som make till sin egen syster! När detta avslöjades så hade han faktiskt ingen syster i Sverige, han hade inte heller gäststuderat i Sverige utan någon som var väldigt lik honom hade först gäststuderat här i en identitet, sedan hade samma person eller en annan person som var väldigt lik honom gift sig med hans syster… Jag förstår om den som läser detta inte hänger med, det är verkligen inte lätt, alla gånger.

Mannen med de tre identiteterna åkte hit direkt från Eritrea och han hade samma historia som så många andra därifrån: han rymde från fängelset där han av någon anledning satt, förmodligen oskyldig. Ingen vet – och han kan själv absolut inte förstå det heller – hur både gäststudenten och personen som fick uppehållstillstånd på anknytning till hans syster är så lika honom att fotojämförelser säger att det med så gott som absolut säkerhet rör sig om en och samma person på alla bilder.

•  En migga: ”Om en och samma person lämnat in flera ansökningar i olika identiteter både i Sverige och i andra EU-länder och om han kommer från ett land som vi inte utvisar någon till, exempelvis Syrien eller Eritrea, måste jag då anse att personens senaste identitet är mer sannolik än de andra identiteter som han hävdat?” – 11 april 2014. Citat ur texten:

När alla från Somalia fick PUT så hade jag en sökande som hade sex olika identiteter, två i Sverige och fyra i de andra EU-länderna. Då behövde jag inte skriva något krystat resonemang om att han hade gjort sin identitet sannolik, det räckte att han kom från Somalia vilket språkanalysen visade. Men vad kan jag hitta på nu, i liknande fall? Jag har frågat dem som gett oss handläggningsstödet men inte fått något svar ännu…

•  ”Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är.” – 15 juli 2015. Citat ur texten:

Vad har hänt sedan nedanstående rapporterades den 31 december 2000? Om tillståndssökande i olika identiteter skriver Migrationsverket:

Genom underhandsupplysningar från allmänhet och polis har vi upptäckt personer som har uppehållstillstånd, men som ansökt om asyl i annan identitet. Vi har stött på svenska medborgare med utländskt ursprung som ansökt om asyl. Det finns personer som har beviljats uppehållstillstånd av anknytningsskäl (och därmed kunnat resa in legalt i landet) för att därefter söka asyl i annan identitet.

Främst miggorna, men också jag själv, har rapporterat och berättat om identitetsbedrägerier  här på bloggen under cirka 8 av de 11 år som den funnits. Men politiker och journalister har, trots att många av dem har läst och läser rapporterna, inte tagit till sig de ofta helt förödande (för landet, folket, de asylsökande – för alla!) uppgifter som framförts. Det är både obegripligt och ytterst ansvarslöst att inte rapportera om och kraftfullt agera mot de grava missförhållanden som larmats om och varnats för under mer än ett decennium och som dessutom varit kända redan flera år innan jag började blogga.

© denna blogg. Vid ev korta citat ur texten, vänligen länka till originalinlägget.
Lämna gärna ett  bidrag med 1 krona per dag = 30 kronor i månaden via ”Subscribe” eller med valfritt belopp via ”Donate”. Det tar tid, kraft, energi och framför allt kunskap (och goda kontakter med miggor och andra ”aktörer” på området) att rapportera om en av Sveriges största samhällsviktiga frågor då, nu och för lång framtid och det görs helt ideellt varför varje bidrag är ytterst välkommet.

Buy Now Button
Abonnera
Swish bankgiro