En migga: ”Migrationsdomstolarna har upphävt samtliga Migrationsverkets senast listade 20 avslag och beviljat PUT.”

En migga:

När det gäller Migrationsverkets 20 senast listade migrationsbeslut i datumordning i rättsdatabasen Karnov, upphäver migrationsdomstolarna samtliga avslag och beviljar PUT.

Här kommer några smakprov:

UM 2431-16. En azerisk kvinna och hennes 10-årige son får PUT trots att inget som helst skäl finns, förutom att barnet vistats i Sverige i sju år (illegalt). En välskriven dom i stycke efter stycke – ända fram till den illegala vistelsetidens ”betydelse” som tydligen gör allt det andra irrelevant.

UM 738-16. En familj från Kazhakstan utan skyddsskäl får ändå PUT då ett barn drabbats av ”uppgivenhetssyndrom”.

UM 2526-16. En kamerunsk kvinna beviljas PUT då hon som gäststudent fått barn med en dansk (!) varigenom barnet blivit dansk medborgare, och därmed har rätt att bosätta sig i Sverige. Därmed anser migrationsdomstolen att barnet med danskt medborgarskap kan utgöra ”referensperson” för att den kamerunska mammans PUT i Sverige.

UM 1059-16. En hazar bedöms vara över 18 men får ändå PUT då han ”kan få svårt med tillvaron i Kabul”.

UM 4631-16. En afghan bedöms vara över 18 men får ändå PUT eftersom han ”frälsts” sedan han tidigare fått avslag på asylansökan, döpt sig och deltar i bibelstudier, vilket han varit öppen med på Facebook och därmed riskerar förföljelse.

UM 2636-16. En palestinier får PUT då han påstår sig ha tvingats bygga raketer åt Hamas under tre år, trots att han inte kunnat berätta särskilt mycket om vare sig raketfabriken eller de andra som jobbade där.

UM 3235-16. En irakisk familj får PUT helt utan asylskäl, eftersom den 19-åriga dottern bott i Sverige sedan 10 års ålder (mestadels illegalt). Trots att hon nu är myndig får även föräldrarna stanna i Sverige ”på grund av anknytning”.

UM 4103-16. En hazar påstår att han tvångsrekryterats av talibaner till ett träningsläger där han vistades i fyra månader utan att närmare kunna beskriva någon annan person i lägret. Beviljas PUT i Sverige då resvägen till hembyn kan vara farlig och internflykt till Kabul inte har aktualiserats eftersom han är under 18 år, trots att han fyller 18 en dag efter domen och därmed rimligen borde vara myndig vid hemresans påbörjande.

UM 7725-15 En hazar har inte gjort sin uppgivna minderårighet sannolik. Domstolen ifrågasätter även om en historia kring en maffiafarbror utgör asylskäl (!), samt att en anförd konvertering till kristendomen skulle vara av genuin övertygelse. PUT beviljas trots dessa rövarhistorier, eftersom resan till hembyn kan vara farlig, och ”en tillvaro i Kabul kan vara svår”.

Miggan avslutar:

Tänkte att det kan vara bra att känna till att det ändå inte enbart är Migrationsverkets fel att det blivit som det är nu. Migrationsdomstolarna bär också stor skuld. Vissa domar misstänker man är ett resultat av att de som sitter och bestämmer där närmast kan ses som asylaktivister.

Kommentar: Att migrationsdomstolarna  upphäver samtliga Migrationsverkets 20 senast listade avslag i datumordning i rättsdatabasen Karnov och beviljar PUT är anmärkningsvärt. Och att journalister inte följt upp det är också anmärkningsvärt.

Men man kan läsa om de här domarna här, tack vare att miggor fortfarande orkar berätta, informera och rapportera. Tack till den migga som tog sig tid att lämna ovanstående viktiga uppgifter! Som nu åtminstone finns nedtecknade här.

Min erfarenhet efter drygt elva års skriverier om asyl- och migrationsområdet är att precis vilka dårskaper som helst tillåts i Sverige. Det känner man mycket väl till i alla de länder som människor kommer hit från, en mycket stor andel utan asyl- eller skyddsskäl, men under förevändning av de mest märkliga historier som går igenom här men i inga andra länder.

OBS! Nu finns också målnummer till ovanstående – av miggan kortfattat beskrivna – domar angivna.

Tillägg den 18 augusti i form av inkommen information från Anders Thomas, folkbokföringshandläggare på Skatteverket:

Vad gäller den kamerunska kvinnan (UM 2526-16) så är det på det viset att om barnet är fött efter den 26 juni 2014 så erhåller det automatiskt danskt medborgarskap. Om fadern är folkbokförd i Sverige så kommer barnet också att bli det. En person som inte är folkbokförd i Sverige kan inte utgöra referensperson.

Som vi har konstaterat åtskilliga gånger tidigare så är lagstiftningen inom detta område något komplicerad. Detta är dock i princip samma sak som när en tredjelandsmedborgare får hit sina anhöriga. Danskar behöver dock inget uppehållstillstånd, de ska bara styrka att de har rätt att bli folkbokförda, vilket inte är så ”bara” som man kan tro.

Kommentar: Ett stort tack till Anders Thomas som tog sig tid att skriva och klargöra vad som gäller i ett fall som detta. Att en kamerunsk medborgare, via en dansk medborgare, på detta sätt kan beviljas PUT i Sverige ter sig nog för många en aning märkligt. Men det är en sak att det ter sig märkligt och en annan att det, enligt de regler och lagar som tillämpas, är möjligt.

© denna blogg.

Finland. Asylsökandesituationen på väg att normaliseras.

Klicka på textrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Asylsökandesituationen på väg att normaliseras – enheter stängs och antalet boendeplatser minskas

Päivänrinne mottagningscentral (asylboende) stänger i månadsskiftet juli/augusti. De asylsökande har redan flyttats till andra boenden runt om i landet. Situationen här illustrerar på ett bra sätt situationen i riket, där anhopningarna av ärenden är på väg att lösas upp. För tillfället är färre än 25.000 asylsökande inskrivna på mottagningscentralerna.
———————–
Förutom mottagningscentralen Päivänrinne har också inkvarteringarna Kastelli och Hiukkavaara i norra Österbotten lagts ner. Som bäst håller man på och minskar antalet platser överallt i hela landet.

I Vallinkorva i Uleåborg har man redan minskat med 90 platser. I Pudasjärvi försvinner vid årsskiftet 70 platser och i Ruukki 50 platser före november månads utgång. Platser tas också bort för ensamkommande minderåriga asylsökande, enbart i norra Österbotten försvinner ca 140 platser.

Under förra höstens mest hektiska dagar var över 700 personer inkvarterade i transitcentralen Heikinharju i Uleåborg, som bara hade plats för 400. Också där har antalet platser krympt och där finns nu 260 platser kvar. Heikinharju är en transitmottagning och därför till sin natur lite som en järnvägsstation.

– Som snabbast kan man komma vidare härifrån på några månader, men en del har varit här så länge som nio månader, säger transitmottagningens chef,  Sirpa Kansanaho.

Kommunplatser är redan ordnade för de asylsökande på den här mottagningscentralen som får positiva beslut. Men när det gäller förflyttningen av minderåriga till kommuner är det besvärligt, den fungerar inte så bra just nu.
————-
Efter Migrationsverkets beslut måste de som får stanna flyttas ut ur mottagningssystemet.

– De som fått uppehållstillstånd måste snabbt ut i kommunerna. Alla borde nu ta ansvar för att den processen går snabbare. Sedan handlar det också om dem som fått negativa beslut. Dessa personer uppmuntras att lämna landet frivilligt till exempel med hjälp av IOM (International Organization for Migration) eller också med de charterflygningar till Bagdad som polisen ordnar, säger Sirpa Kansanaho.

Hon tackar sin personal som arbetat under mycket pressande förhållanden under hösten och vintern.

– De gjorde mycket långa arbetspass, från morgon till kväll. De hade inga raster men gick och lade sig och sov en stund emellanåt. Trots det har de orkat jobba och klara trycket under vintern, med ett enormt stort antal boende. Ett fantastiskt arbetsgäng! Tack gode Gud för att sommaren är lugn här hos oss. Lugnet, freden har dock inte återvänt i världen och det återstår att se hur asylströmmarna börjar röra sig. Själv följer jag oroligt vad som händer i Turkiet, säger Kansanaho.

 

 

 

© Översättning Merit Wager. OBS! Hela artikeln är inte översatt.

Vidare om asylbedrägerier; multipla identiteter; 13-åring som var 25 med mera

* En migga: 13-åringen med tre identiteter var i 25 årsåldern. Det är obehagligt att han har en identitet (PUT och folkbokföring) kvar som han kan fortsätta att använda trots att han har begått brott i de två andra identiteterna.

Och:

 ** En migga: Fingeravtryck tas ju också av dem men de läggs inte i Eurodac eftersom dessa personer (anhöriginvandrare och studerande) inte har sökt asyl. Och om personen sedan söker asyl blir det ingen träff i Eurodac. Jag vet inte vad anledningen är, kanske bara den svenska godtrogenheten. Man vill tro gott om alla, man vill inte tro att det finns människor som fuskar…

Miggorna skriver numera ganska ofta i skov. De är så arbetstyngda att det kan gå ett bra tag mellan skriverierna, men så händer något som gör att de återigen låter mig – och er som läser min blogg – få en inblick i deras ”mad, mad, mad, mad world”.  Jag ställde en del frågor till tre miggor om multipla identiteter och det var som att öppna en dammlucka och låta vattnet forsa fritt. Om det här inlägget blir lite rörigt så får ni ursäkta. Det kom mängder av information både om det jag frågat om och om en hel del annat, så nu serverar jag den blandade kompotten så gott jag förmår.

Jag vidarebefordrade följande historia – som jag själv hade fått berättad för mig – till tre, av varandra oberoende miggor för kommentarer:

En man som jobbar som reklamutdelare i en invandrartät stadsdel i en medelstor stad har lärt känna några somalier. En av dem berättade att han har tre hyreskontrakt på lägenheter. Att han kom till Malmö, fick asyl (eller PUT, jag vet inte vilket) och lägenhet. Och att han, efter en tid, tog färjan till Finland och när han kom till Sverige ändrade han några bokstäver i efternamnet, sökte asyl på nytt och fick det (eller PUT). Plus lägenhet. Därefter gjorde han samma sak ännu en gång och fick återigen asyl (eller PUT) och lägenhet.

Mannen, somaliern, berättar att han nu har asyl/PUT i tre identiteter, han har tre lägenheter och bidrag i tre identiteter. Han bor i en av lägenheterna och hyr ut de två andra. Somalierna berättar att ”det finns andra som också gör så här”.

Historien låter onekligen lätt osannolik (även om jag har hört liknande tidigare), så mina frågor till miggorna löd:

Migrationsverket har ju ett fingeravtrycksregister (ni kollar ju i Eurodac). Kontrolleras alltid alla asylsökandes fingeravtryck automatiskt – det vill säga har man det som rutin – i den databas där samtliga som beviljats asyl/PUT i Sverige finns? Alltså, för att vara så tydlig som möjligt: är det rutin att alla asylsökandes fingeravtryck alltid kontrolleras för att upptäcka att de inte har gjort som somaliern och sökt asyl tidigare i Sverige i flera identiteter?

•  Om svaret är ja: hur kommer det sig i så fall att somaliern – och enligt honom och hans kompisar flera andra – har kunnat söka asyl i flera identiteter i Sverige?

•  Om svaret är nej: varför görs inte alltid, rutinmässigt, kontroller av fingeravtryck i Migrationsverkets egna register för att upptäcka bedragare som söker asyl i Sverige i olika identiteter?

Här följer svar – och en hel del annan information på köpet – från en av de tre miggorna:

Först svarar miggan:

Det är omöjligt att få asyl i flera identiteter. Fingeravtrycken kontrolleras automatiskt och sparas i tio år i Eurodac. Undantaget är om man säger sig vara under 14 år, då tas det inga fingeravtryck. Eller om man kommit hit som kvotflykting eller genom anhöriginvandring, då finns fingeravtrycken inte i Eurodac.

Vi kontrollerar fingeravtryck av alla asylsökande. Det finns ingen chans att det inte skulle upptäckas att man sökt asyl tidigare.

Därefter berättar miggan följande:

Jag känner till ett fall där den sökande hade kommit hit på anknytning (inga fingeravtryck) och sedan sökt asyl (fingeravtryck). Därefter sökte han asyl som ”ensamkommande 13-åring” (inga fingeravtryck). Således hade han nu tre identiteter. Anledningen till att den sökande bar sig åt på detta sätt var, att han var en brottsling och ville fortsätta på den banan. Han är med stor sannolikhet på fri fot än idag eftersom han flydde från det HVB där han vistades som 13-åring, när polisen var honom på spåren.

*13-åringen med tre identiteter var i 25 årsåldern. Det är obehagligt att han har en identitet (PUT och folkbokföring) kvar som han kan fortsätta att använda trots att han har begått brott i de två andra identiteterna. 

Jag undrar vad som hänt i fallet med den 25-årige 13-åringen…

Miggan igen:

Det här fallet aktualiserades för ett par år sedan. Migrationsverket återkallade  hans PUT i två identiteter utan att träffa honom, han var ju oanträffbar. Ett av de tre PUT:en gick dessvärre inte att återkalla utan att först träffa honom och det gick inte heller att utvisa honom i den identiteten utan en muntlig utredning. Detta eftersom vi, enligt lagen,  inte får återkalla PUT eller utvisa personer utan att ha träffat dem.

Jag frågade om det är den dåvarande ”13-åringens” (som i själva verket var 25) PUT som inte kan återkallas?

En annan migga svarade:

Nej, det PUT som inte kan återkallas är den vuxna somalierns, han som fick PUT på grund av väpnad konflikt i Somalia 2010. Samme man som redan strax innan hade fått PUT som ”minderårig anhöriginvandrare”, typ 17 år, i en annan identitet vilket inte upptäcktes när detta PUT beviljades. Sedan blev han efterlyst för brott och sökte då – och fick – PUT som 13 -åring i en ny identitet.

Mannen fortsatte att begå brott och ”straffades” med inlåsning i ett SIS-boende. När han var där ville han återta sin första identitet (han hade inte åkt fast för något brott i just den identiteten). Ingen trodde på honom så han rymde från SIS-boendet.  Ingen vet förstås om hans rätta identitet är den första eller den andra. Den tredje är absolut inte den rätta med tanke på åldern. Men somalier är han i alla fall och det gick inte att återkalla hans andra tillstånd utan att träffa honom. För att återkalla ett PUT krävs det att den sökande ”medvetet lämnat oriktiga uppgifter som varit avgörande för ärendets utgång”. Här var det inte så.  Alla somalier fick ju PUT på grund av konflkten från 2009 till 2011.

Rörigt? Ja. Rörigt. Betänk då också att just det här handlar om ett enda fall, en enda människa. Miggorna är också bara människor och de har inte alltid det fulla stöd de skulle behöva vare sig från sin ledning, från riksdag och regering, från medier eller ens från samhället. Ändå ska de hantera en röra av bedrägerier och lögner blandade med äkta skyddsbehövande, och försöka kryssa mellan alla rättsliga riktlinjer och annat som står som spön i backen och rör till allting ännu mer.

Jag påpekar att en annan migga sagt att fingeravtrycken raderas ur databasen när man fått PUT. I så fall, om det stämmer, då kan man ju inte kolla om personen har fått PUT tidigare för då finns ju inga fingeravtryck kvar?

Den flesta miggan svarar:

Asylsökandes fingeravtryck lagras i olika databaser. Det finns en nationell databas som var av betydelse innan Eurodac fanns ( jag tror Eurodac kom 2002/2003).  Det är från den databasen sökandes fingeravtryck raderas när den sökande får UAT. Däremot lagras den sökande fingeravtryck i databasen Eurodac i minst 10 år.

När en person lämnar fingeravtryck i samband med sin asylansökan kontrolleras fingeravtrycken mot databasen Eurodac och lagras där. Om den sökande sedan söker asyl igen, oavsett om det sker i Sverige eller i något annat EU-land,  kommer de tidigare asylansökningarna att synas i Eurodac, med datum för ansökan och med ärendenummer.

Jag frågar om miggan vet varför fingeravtryck inte alltid tas av precis alla på samma sätt som av asylsökande, alltså också av anhöriginvandrare och studerande?

Den första miggan svarar en aning uppgivet:

** Fingeravtryck tas ju också på dem men de läggs inte i Eurodac eftersom dessa personer (anhöriginvandrare och studerande) inte har sökt asyl. Och om personen sedan söker asyl blir det ingen träff i Eurodac. Jag vet inte vad anledningen är, kanske bara den svenska godtrogenheten. Man vill tro gott om alla, man vill inte tro att det finns människor som fuskar…

Läs också En migga: ”Andra länder gör på detta vis, men inte Sverige.”

Råd: Man kan alltid fråga Migrationsverket om man undrar över något.

© denna blogg. Korta citat tillåtna; länka dock alltid till originalinlägget.

Finland. Många frågor ofrågade i medieaktuellt asylärende.

Idag blev jag besviken på några stora, viktiga finländsk medier som jag alltid haft – och har – höga tankar om. Självklart drar jag inte alla över en kam och självklart räknar jag inte ut ens de medier som jag blev besviken på idag – de är oftast mycket bra och hederliga. Men just idag var det inte roligt att ta del av rapporteringen som i Hufvudstadsbladet hade rubriken HS: Pappan och babyn får stanna, mamman och 3-åringen utvisas. HS är Helsingin Sanomat, Finlands och, såvitt jag vet, Nordens största dagstidning (har i alla fall varit det). Där fanns artikeln med samma namn på finska: Äiti ja kolmevuotias aiotaan käännyttää Suomesta – isä ja vauva saavat jäädä.

Ur artikeltexten i Hufvudstadsbladet (läs gärna hela texten via länken ovan):

En irakisk familj bosatt i Riihimäki hotas av splittring med anledning av Migrationsverkets beslut, skriver tidningen Helsingin Sanomat. Fallet har väckt starka reaktioner på sociala medier.

Familjens pappa har fått uppehållstillstånd i Finland och bott här i sju år, men mamman och deras treåriga barn ska avvisas. Familjen har även en 3 månader gammal baby som fortfarande ammas. Hon får tills vidare stanna i Finland med pappan, eftersom något beslut angående babyn inte ännu fattats.
—————-
Utvisningsbeslutet har väckt starka reaktioner på sociala medier. Bland annat president Tarja Halonen tar ställning till fallet på Twitter och skriver att det är familjer som håller ihop samhället.

Det märkliga är att det nu ”rasas” på sociala medier och på alla möjliga håll utan att de som ”rasar” verkar ha varit intresserade av att få svar på några enkla men synnerligen relevanta frågor som medierna inte sagt något om:

1)  Hur kunde paret få två barn om mannen vistats sju år i Finland med så starka skyddsbehov att han inte kunnat återvända till Irak?

2)  Har mannen, trots att han hävdat skyddsbehov gentemot Irak (fortfarande, efter sju år), ändå besökt sitt hemland ett antal gånger under dessa år, varvid hans fru blivit gravid?
eller
3)  Har kvinnan vistats så länge i Finland att hon hunnit både bli gravid, vara gravid och föda sitt andra barn i Finland? Hur kommer det sig, i så fall?

5)  Om det är så, vilket borde gå att kontrollera, att mannen varit i Irak en eller flera gånger under dessa år varvid åtminstone det äldre barnet blivit till, så kan han knappast anses ha skyddsskäl mot det landet. Då faller behovet av uppehållstillstånd i Finland, då finns inga hinder för familjen att tillsammans resa till sitt hemland. Det finns ju då ingen anledning att de ska ”återförenas” just i Finland.

4)  Ingen – utom tydligen Migrationsverket i sitt beslut – tycks heller ha uttryckt någon förundran över varför man skaffar två barn när ens livssituation är så ytterst osäker och man bor i i länder lagt ifrån varandra, i olika världsdelar.

Nu har de här personerna gjort det här valet och det finns två barn i familjen så är det är enligt internationella konventioner och lag i de flesta länder, föräldrarna som har ansvar för sina barn, inte staten och allra minst en annan stat än den där man är medborgare.

Jag tycker inte att det är rätt att tidningarna inte med ett ord förklarar hit det ligger till och lämnar viktiga frågor obesvarade. Det här sättet att beskriva ”ömmande fall” är väldigt likt det rikssvenska och det har varit förödande för Sverige att människor inte fått ta del av helheter utan har serverats just den här typen av halvkvädna visor.

Jag har alltid varit stolt över finländsk och finsk journalistik (seriösa medier, det finns ju mindre nogräknade medier i Finland också, precis som i Sverige). Men det här är något jag inte är stolt över. Nu rasar folk i sociala medier och planerar manifestationer och startar namninsamlingar på ofullständiga grunder och det är inte rätt! Det bär medierna skulden för. Det är journalisters uppgift att rapportera sakligt och korrekt och allsidigt, inte slarvigt och ofullständigt. Den här artikeln är helt felaktig genom att så mycket lämnas oförklarat.

Om den irakiske mannen inte längre har skyddsbehov, om det inte varit större än att han kunnat återvända dit en eller flera gånger (läsarna får ju inte veta hur länge hustrun varit i Finland…), då ska uppehållstillståndet dras in och han och hela familjen återvända till sitt hemland. Då finns inga skäl till att de ska stanna i Finland. Jag vet inte, hur det ligger till. Eftersom medierna inte ger hela historien så kan man inte annat än spekulera.

Familjen har själv ställt upp och berättat sin historia offentligt. Varför ställdes inte ovanstående frågor i samband med intervjun? Kanske ställs de nu när Hufvudstadsbadet lagt till i sin text at:

Inrikesminister Petteri Orpo har bett om en utredning från Migrationsverket.

Men är det verkligen en ministers sak att lägga sig i ett enskilt asylärende? Är det inte det oberoende Migrationsverkets och de oberoende domstolarnas sak att avgöra det? Om en minister önskar en utredning så vore väl det mest korrekta att han ber om den efteråt, inte mitt under pågående hantering.

Jag ska med intresse följa vad som ser i det här fallet och hoppas på mer allsidig och korrekt rapportering i såväl finskspråkiga som svenskspråkiga medier.

© denna blogg. Vid ev citat ur texten, vänligen länka till detta inlägg.

Finland. Asylsökande kan återsändas till osäkra länder, finländare rekommenderas inte att resa dit.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

 

 

Asylsökande kan återsändas till osäkra länder, finländare rekommenderas inte att resa dit – det är vad konflikten handlar om.

Den hårdare linjen beror på att uppehållstillstånd inte längre kan fås av humanitära skäl.

Migrationsverkets nya linje gällande Afghanistan, Irak och Somalia har väckt förvåning. Enligt Migrationsverket har säkerhetsläget i dessa länder förbättrats, vilket gör att i i fortsättningen blir det svårare att få uppehållstillstånd i Finland för dem som kommer från dessa länder.

I Utrikesministeriets reseråd uppmanas resenärer dock att undvika att resa till Afghanistan, Irak och Somalia på grund av det svåra säkerhetsläget.

Flora Kuparinen, som leder kris- och biståndsteamet säger, att Migrationsverket och Utrikesministeriet gör bedömningar om två helt olika saker.

– Migrationsverkets bedömningar rör personer som bor eller har bott i länderna, för vilka kulturen är bekant. De talar landets språk och avviker inte från majoritetsbefolkningen.

Utrikesministeriets reseråd riktar sig till vanliga finländska resenärer som inte känner till lokala förhållanden. Det är mot dem vi försöker uppskatta säkerhetsrisker, säger Kuparinen.

Också Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio påpekar att det riktas andra hot mot västerländska resenärer än mot den lokala befolkningen:

I till exempel Mogadishu kan en somalier utan problem röra sig fritt, men om jag skulle resa dit så skulle jag kunna kidnappas.

Utrikesministeriet nämner också särskilt i sina reseråd till samtliga tre länder att det finns ett kidnappningshot mot västerlänningar.

Jaana Vuorio, Migrationsverket, berättar som exempel att personal vid det svenska Migrationsverket tvingades vidta omfattande säkerhetsåtgärder när de reste till Irak på tjänsteresa.

– I Bagdad tvingades svenskarna betala 10.000 dollar per dag för pansarbilar och beväpnade vakter.

Enligt Vuorio innebär Migrationsverkets riktlinjer inte att verket anser att Afghanistan, Irak och Somalia är trygga länder.

– De är verkligen inte trygga (säkra) ursprungsländer. Ändringen hänför sig till att kategorin ”humanitärt skydd” togs bort i måndags*, klarlägger hon. Nu räcker alltså inte enbart det faktum att en person kommer från Bagdad och inte vill återvända dit. Många irakier framför också individuella skäl till varför de söker skydd och nu ska trovärdigheten i dessa uppgifter bedömas.

Från den här veckan (16 maj 2016) kan en asylsökande beviljas antingen alternativt skydd eller asyl. Vuorio förklarar:

– Asyl beviljas en person som riskerar förföljelse till exempel på grund av etnicitet, politiska åsikter eller religion Alternativt skydd handlar om andra skäl. Skydd kan ges om en stat inte förmår eller inte vill skydda en individ.

I EU:s skyddsgrundsdirektiv talas också om ”urskillningslöst våld” vars nivå är extremt hög.

– Just nu, i denna stund, uppskattar man att våldsnivån i Syrien är så hög att direktivet uppfylls. I Afghanistan, Irak och Somalia däremot är våldsnivån inte i något område så hög att det uppfyller kriterierna som anges i direktivet. Av dem som kommer från dessa länder förutsätts alltså att kriterierna risk för individuell förföljelse eller allvarligt skada uppfylls.

* Läs: Finland. Migrationsverket: Svårare att få uppehållstillstånd.

En migga: ”En 25-årig afghansk man försöker bli nedskriven i ålder så att han ska få hamna på ett HVB.”

En migga berättar:

En troligen minst 25-årig afghansk man försöker bli nedskriven i ålder så att han ska få hamna på ett BUV-hem. Mannen har varit på sitt asylsamtal för sex månader sedan och blivit uppskriven i ålder för att vi bedömer att han inte är 15, 16 år som han själv säger.

Migrationsverket älskar egna förkortningar. För oss är ett BUV-hem (detsamma som HVB) anhalten innan de asylsökande minderåriga blir vuxna och måste dela på de få antal kvadratmeter som en vuxen asylsökande tilldelas. Under normala förhållanden får vuxna asylsökande ca 5 kvm per person. För familjer är reglerna lite annorlunda, men för en asylsökande som uppgett att han är minderårig gäller helt andra regler eftersom kommunerna då tar över ansvaret.

Ett ”barn” får oftast ett eget rum som kan vara i princip hur stort som helst. Därav vill ju många asylsökande bli nedskrivna i ålder för att få större ytor och slappare regler. Det som då händer i vissa kommuner är att de tolkar ansvars- och bidragsfrågan annorlunda än våra regler. Enligt Migrationsverkets regler får en sökande enbart söka särskilt bidrag för angelägna behov (18 § LMA*). Särskilt bidrag är till för kostnader som är nödvändiga för en dräglig livsföring. Det kan till exempel vara kostnader för vinterkläder, glasögon, kosttillskott samt handikapputrustning och där personen inte har haft möjlighet att spara av den dagersättning som han eller hon redan har fått. Men vissa kommuner tolkar lagen helt annorlunda och närmast öser pengar över de asylsökande på BUV-hem.

Och hur blir det med den minst 25-årige afghanske mannen som ihärdigt och envetet försöker bli nedskriven i ålder? Tja, vi säger nej till denna nedskrivning och accepterar inte hans påståenden om att han är nio, tio år (eller mer) yngre. Både jag och mina kolleger är väldigt irriterade på honom. Han har delvis grått hår och vi hänvisar honom till asylenheten där alla bedömningar av ålder görs, det spelar ju egentligen ingen roll alls vad vi som handläggare säger.

En före detta kollega som nu arbetar med ensamkommande minderåriga säger att hanteringen av pengar till dessa BUV-hem är skrämmande. De får i många kommuner pengar till det mesta: chips, godis, kläder, sport. Det spelar ingen roll, det de vill ha får de pengar till. Den före detta kollegan är kritisk och ifrågasätter starkt de kostnader som uppkommer för samhället med en sådan syn på vad skattemedel ska användas till. Dessutom ska ju allt egentligen gå via oss på Migrationsverket: om ett barn eller en ungdom börjar med en sport så ska vi bedöma kostnaden och ifrågasätta den, som medlemskap i en klubb till exempel. Men det struntar man alltså i på en del av dessa hem.

Och nu har han den 25-årige afghanen som vill skrivas ned till 15, 16 år blivit apatisk och kan inte äta…

Kort om vad som ska ersättas av staten/skattebetalarna (Ytterligare information går förstås bra att själv googla fram).

LMA – Lagen om mottagande av asylsökande – 18 §:

Föreligger annat angeläget behov har utlänningen rätt till särskilt bistånd för det (särskilt bidrag).

Migrationsverket om kostnader som dagersättningen ska täcka för minderåriga asylsökande som kommunen får ersättning för, för kost, logi och omvårdnad :

Dagersättning på 24 kronor ska täcka kostnader för kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. Dagersättningen ska dessutom täcka utgifter för hälso-och sjukvård, tandvård samt läkemedel.

Avslutningsvis: Är det möjligen någon ansvarig i regeringen, på Migrationsverket, i kommuner, på HVB, i skolor, inom socialtjänsten som vill kommentera vad miggan berättar om i den här texten? Någon ansvarig måste det väl finnas i detta land, dit 42.418 faktiskt och påstått minderåriga ensamkommande asylsökande kommit under de två senaste åren (2014 + 2015) som kan göra det? Skriv gärna till mig! Det är bara jag som läser inkommande mejl, aldrig någon annan. Tack!

© denna blogg. 

Lämna gärna ett bidrag med 1 krona per dag = 30 kronor i månaden
via ”Subscribe”eller med valfritt belopp via ”Donate”.
Varje bidrag är välkommet!

En migga: ”Det innebär att de minderåriga asylsökande från Afghanistan kommer att få avslag på sina asylansökningar.”

En migga ger en glimt till (bland många andra som givits här på bloggen i drygt tio år) av hur (rätts)osäkert det är att arbeta på Migrationsverket:

En ny sak som jag fick veta under veckan är att den afghanska id-handlingen tazkira inte längre ska bedömas som en giltig id-handling. Det innebär att mer eller mindre alla minderåriga asylsökande som kommit från Afghanistan det senaste året kommer att få avslag på sina asylansökningar. Vi lägger alltså ner tid och pengar på ärenden som mer eller mindre redan är avgjorda.

Jag blev förvånad när jag läste detta eftersom jag sedan länge vetat om att afghanska tazkira inte godtagits som bevis på någons identitet. I ett beslut gällande en afghansk asylsökande daterat i maj 2011, det vill säga för fem år sedan, står det klart och tydligt att:

Migrationsverket kan konstatera att den ingivna tazkiran saknar fotografi och bedömer att den inte är av sådan kvalitet att den gör din identitet sannolik.

Miggan säger:

Vi har nu getts informationen att tazkira inte är en giltig id-handling. Många av oss känner oss jävligt dumma sedan vi fick denna information. Vi har alltså suttit framför de asylsökande och sagt att de kommer att få AT-UND, som anges med siffran 7 på deras LMA-kort och som innebär att de får arbeta, helt felaktigt! Du kan säkert reglerna och vet att en giltig id-handling innebär att man automatiskt får AT-UND, vilket alltså innebär att man får arbeta.

Vi har våra TL, temaledare, som ger oss all relevant information. Vi fick  informationen i onsdags (27 april) angående tazkira. Jag jobbar inte på asylenheten, men jag ger information till de asylsökande mer eller mindre varje dag. Jag blir rädd när jag inser att jag lämnar felaktig information.

Min kommentar: Jag kan konstatera att Migrationsverkets bedömning av identitetsdokument, publicerad på deras hemsida den 10 april 2015, alltså för mer än ett år sedan, är tydlig. Men jag minns också från tider långt före detta datum, att Migrationsverket inte accepterat just dessa enkla handlingar som bevis på någons identitet:

Afghanistan 

Afghanska myndigheter har lämnat uppgift till Migrationsverket om att afghanska pass utfärdas efter att en afghansk identitetshandling (”tazkira”) visas upp. En tazkira är mycket enkelt utformad och saknar säkerhetsdetaljer som går att kontrollera och godtas därför inte för att styrka identiteten vid en ansökan om medborgarskap. Detta medför även att tillförlitligheten till afghanska pass är låg. Även identitetscertifikat från bland annat ambassader som utfärdas som bekräftelse på att identitetsuppgifterna i tazkiran stämmer anses lätta att förfalska och har därför låg tillförlitlighet.

Min kommentar: Dessutom anges i Migrationsöverdomstolens dom UM2437-13, daterad den 11 februari 2014, följande:

A har gett in den tazkira han berättat om hos Migrationsverket samt handlingar som han uppger kommer från hans skola. Handlingarna är av enkel beskaffenhet och saknar i princip bevisvärde. Han har således inte gjort sin identitet sannolik.

Domen är för övrigt intressant också för den som följer frågan om åldersbedömning eftersom det just i ovannämnda fall också gjordes en sådan och den gjordes enligt just en av de beprövade metoder som används i övriga nordiska länder, nämligen av en legitimerad tandläkare och rättsodontolog vid Rättsmedicinalverket, en metod som nu i april 2016 mer eller mindre förkastats av den svenska Socialstyrelsen… Läs bland annat texterna Om åldersbedömning av asylsökande som säger sig vara minderåriga men kan misstänkas vara äldre och ”En av undertecknarna har erbjudit sig att bistå med sin kunskap, men detta har avfärdats med motiveringen att han genom sin professionella verksamhet med åldersbedömningar varit jävig.”, båda från den 26 april 2016.

Ingenting hjälper, galenskaperna, virrvarret, rättsosäkerheten både för dem som kommer hit som asylsökande och för oss som lever här och genom våra skatter bekostar cirkusen (en tämligen relevant beskrivning av migrationsverksamheten i Sverige), som kostar så astronomiska summor numera att området torde vara det dyraste i Sverige. Och så kan man inte ens hålla ordning på sina egna – sina egna! – regler.

Den härdsmälta miggor talat om under en längre tid torde vara ett faktum.

© denna blogg.

En migga: ”Jag delar åsikten att det är vansinne att bevilja permanenta uppehållstillstånd till personer som de facto inte är i behov av skydd men detta är en rent politisk fråga.”

Som tillägg till, och komplettering av, texterna Ett inte helt lättbegripligt svar från en migga ”som jobbar i generaldirektörens stab” (28 oktober) och En migga som inte jobbar i generaldirektörens stab: ”…regelverket är tyvärr väldigt lätt att missbruka.” (29 oktober) skriver en migga som arbetat mycket länge på Migrationsverket och som jag träffade ett antal gånger som asylombud. En bra man på en svår post. Han skriver:

Med visst dödsförakt ska jag försöka förklara detta med ”säkra tredje länder”, vilket numera hör till det mest komplicerade inom asylrätten.

Förr, före 2011, räckte det i princip med att en asylsökande i det tredje landet a) var skyddad mot förföljelse och b) inte riskerade att skickas till ett land där hon eller han riskerade förföljelse, det vill säga nästan alltid hemlandet.

Genom EU:s asylprocedurdirektiv som infördes i utlänningslagen 2011 så infördes, för att göra en lång historia kort, två nya  omständigheter som måste finnas för att ett tredje land ska betecknas som säkert:

1) landet måste ha en fungerande asylprocess det vill säga det ska gå att ansöka om asyl och asylprocessen ska vara rättssäker
och
2) personen ska ha en ”sådan anknytning till det tredje landet att det är rimligt att personen reser dit”.

Detta innebär att de allra flesta länder helt enkelt inte kan betraktas som säkra tredje länder, helt enkelt därför att de inte har en rättssäker asylprocess. Om någon på Migrationsverket resonerar hypotetiskt om vad som händer om ett uppehållstillstånd löper ut så är detta resonemang således felaktigt och jag har heller aldrig sett någon resonera så. Men verket är stort numera…

Vad gäller anknytningen till det tredje landet så har inte migrationsöverdomstolen gett någon vägledning än, men ett ärende har de tagit upp till prövning så vi får väl se vad de kommer fram till.

Jag delar åsikten att det är vansinne att bevilja permanenta upehållstillstånd till personer som de facto inte är i behov av skydd men detta är en rent politisk fråga.

Personer som tidigare bott i andra  EES-länder omfattas av Dublinförordningen. Men för att vi på verket ska kunna använda oss av den krävs någon form av indikation om vistelse i ett annat EU-land och det är inte någon information vi får från den asylsökande. Största anledningen överhuvudtaget till att Sverige får ta ansvaret för så många asylansökningar som egentligen något annat land är ansvarigt för, är naturligtvis att svenska myndigheter inte känner till alla fakta.

Till sist något om EU-medborgare som beviljas ”asyl”. Det gör de naturligtvis inte, har aldrig hört talas om någon EU-medborgare som fått asyl i annat EU-land sedan Belgien gav asyl åt två ETA-aktivister och det är många år sedan. Det skulle garanterat märkas i pressen om Sverige beviljade asyl åt något annat EU-lands medborgare. det skulle nämligen inte uppskattas. Det skulle naturligtvis, i teorin, kunna tänkas, att någon beviljats tillstånd på synnerligen ömmande omständigheter men det har jag väldigt svårt att tro. Jag har aldrig hört talas om något sådant ärende i alla fall. Den i särklass troligaste anledningen till att uppehållstillstånd beviljats EU-medborgare av asylenheter är givetvis på anknytning. Om en syrier till exempel bott i Syrien med sin rumänska hustru så söker bägge asyl. Dublinförordningen kan inte tillämpas på mannen för han har inte varit i Rumänien men hans hustru behöver inte, som EU-medborgare, söka på anknytning från sitt hemland utan beviljas då ett uppehållstillstånd på anknytning till sin skyddsbehövande man. Därför ser det ut som det gör i statistiken.

Min kommentar: Uppriktigt tack till denna och andra miggor som försöker – och även till stor del lyckas – förklara märkligheter som det inte verkar som om andra länder än Sverige tillämpar. Nu kan jag ju inte påstå att jag i detalj känner till alla andra EU-länders asylsystem, men något synsätt liknande det svenska har jag inte hört talas om. Så är Sverige också ensamt i världen om att ha hittat på att den som är – eller säger sig vara från – Syrien får permanent uppehållstillstånd…

© denna blogg.

En migga: ”Vi har haft ett fall där en person ansökte om visering och av passkopian framgick det att hon är 29 år gammal.”

Miggan, som skrev under rubriken En migga: ”Men det hade varit bättre om domen kommit långt tidigare!”, lägger till följande;

Jag kan berätta lite mer om praxis
Det finns enligt Migrationsverkets RCI (rättsligt ställningstagande) två fall där ansökningsenheten kan ”skriva upp” en person som påstår sig vara ett ensamkommande barn.

Det ena fallet är att det är uppenbart att personen är vuxen. Och då ska det vara uppenbart för vem som helst och inte bara för den som tar emot ansökan. Jag känner inte till något fall där en asylsökande skrivits upp på denna grund – ens om de haft gråa hår och rynkor i ansiktet.

Det andra fallet är om det är klarlagt att personen ansökt om – och fått – visering från en EU-ambassad där personen visat upp sitt pass och lämnat sina fingeravtryck. Då ska verket utgå från denna viseringsansökan oavsett att personen försöker göra gällande att viseringen är falsk, passet är falskt och att han eller hon i själva verket inte är född exempelvis 1985 vilket framgår av viseringsansökan, utan i stället är född 1998.

Tror någon att verket utgår från denna princip, som ju är bindande för alla EU-stater? Nej, i stället kan ansökningsenheten välja att bortse från detta eftersom personen ”ser ut att vara ung”, personen ”är ledsen” och andra lika osakliga grunder. Vi har haft ett fall där en person ansökte om visering och av passkopian framgick det att hon är 29 år gammal. Hon uppgav sig vara 15 år och hennes ålder skrevs inte upp av ansökningsenheten – i strid mot vår RCI – eftersom personalen där tyckte att ”hon ju var så liten”. Tandröntgen – som inte ens skulle behövts i detta fall – visade dock att hon var vuxen.

Och när man är cirka 30 år så visar tandröntgen bara att man är minst 19,3 år. Om man är ännu äldre, typ 45 år, så visar tandröntgen också att man uppnått minst åldern 19,3 år. Men eftersom tänderna är slitna så kan man spekulera i om personen är ännu äldre, dock finns det ingen vetenskaplig metod som kan visa exakt ålder.

© denna blogg.

”Ge mig en bomb så ska jag utplåna förvaren från Sveriges yta”

”Ge mig en bomb så ska jag utplåna förvaren från Sveriges yta”, säger den ene av de två författarna till pjäsen Förvaret till tidningen ETC.

Han tycks inte ha förstått att Sverige har – eller åtminstone försöker ha – en reglerad invandring som styrs av utlänningslagen som har stiftats av Sveriges riksdag och regering. Han tycks inte ha förstått att när människor har fått besked om att de inte enligt denna lag har rätt att stanna i Sverige så ska de lämna landet. Han tycks inte ha förstått att när människor inte lämnar landet utan stannar kvar illegalt, gömmer sig, jobbar svart, ofta begår brott (för att överleva, men brott likafullt) så måste – enligt lagen – tvångsutvisning ske och tills den kan genomföras ska de hållas i förvar för att finnas på plats när alla resehandlingar år klara och hemfärd kan ske.

Den som inte frivilligt rättar sig efter beslut i Migrationsverket och migrationsdomstolen och lämnar landet, ska tas i förvar i väntan på utvisning eftersom han visat att han ämnar hålla sig undan. Det är inte idealiskt, men det är det enda sättet att kunna utvisa människor som inte har rätt att vistas i landet när de inte självmant reser hem.

Att uttala sig som pjäsförfattaren är förkastligt. Han uttrycker sig samhällsomstörtande när han meddelar att han vill spränga lokaler i luften för att han inte gillar dem och inte accepterar de lagar som gäller i landet. Det han säger skulle i många andra länder anses allvarligt. Hur man ser på det rent juridiskt i Sverige är svårt att veta – polis och rättsväsende är inte de mest väl utvecklade och effektiva i detta land.

Jag har skrivit om orimligt långa förvarstider här på bloggen och själv agerat för en man som satt inlåst på Migrationsverkets förvar i två år. Polis och andra myndigheter måste arbeta snabbare och effektivare så att de förvarstagna så snabbt som möjligt kan återsändas till sina hemländer och inte behöver sitta inlåsta alltför långa tider. Men det hänger också på individerna själva. Medverkar de inte själva till att skaffa resehandlingar så att de kan återsändas så tar det längre tid för svenska myndigheter att göra det, varför deras vistelse på förvaren också blir längre.

© OBS! Kopiera inte texter från min blogg i sin helhet!
Att citera kort går bra, men länka då alltid
till ursprungsinlägget så att hela texten
kan läsas här!