Finland. Samarbetet med tredjeländer är en viktig del av Finlands arbete för att hantera invandringen.

Migrationsverket, Migri, meddelar:

Finland eftersträvar praktiskt samarbete med de ryska migrationsmyndigheterna

De finska och ryska migrationsmyndigheterna träffas idag, den 1 december. Syftet med träffen är att främja samarbetet mellan myndigheterna utgående från det samarbetsprotokoll som undertecknades av det finska Inrikesministeriet och de ryska migrationsmyndigheterna den 22 mars 2016. I samarbetsprotokollet har parterna förbundit sig att främja samarbetet inom invandring och att förebygga olaglig invandring.

Under mötet utbyter man information om den aktuella migrationssituationen, frågor som gäller organiseringen av migrationsförvaltningen i de båda länderna samt de utmärkande dragen för asylsystemen. I samband med mötet utbyter man även preliminära idéer för hur samarbetet kan utvecklas i fortsättningen i enlighet med samarbetsprotokollet.

Finlands mål är ett konkret och kontinuerligt samarbete mellan den finska och den ryska migrationsförvaltningen. Samarbetet med tredjeländer är en viktig del av Finlands arbete för att hantera invandringen. Finland arbetar även aktivt bilateralt och på ett regionalt plan för att uppnå detta mål.

Finland. Högsta förvaltningsdomstolen: ”Intern flykt till södra Irak möjlig.”

Migrationsverket, Migri, meddelar idag (HFD = Högsta förvaltningsdomstolen) att asyl eller skydd endast ges på individuella grunder, att ”urskillningslöst våld” inte är en förutsättning för att beviljas asyl eller skydd och att intern flykt till södra Irak är möjlig:

and in English:

Finland. 26 procent positiva, 50 procent negativa asylbeslut 1.1 – 27.11 2016.

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari –27 november 2016.

Totalt har 25.528 beslut fattats: 26 procent av dem positiva, 50 procent negativa. Resten, 24 procent av asylansökningarna, är avskrivna eller avvisade utan prövning.

 

Jamal, 16/18 år: ”Jag kom hit för att hjälpa min familj och och fixa min framtid”.

P1 Morgon i Sveriges Radio presenterar sig så här:

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Men P1 Morgon tar inte nyheten djupare. Reportern förklarar och förtydligar inte i sitt inslag om Jamal och andra unga afghaner som fått avslag på sina asylansökningar, att man enligt utlänningslagen i Sverige inte har rätt att invandra för att man söker ett bättre liv, vill ha utbildning och eller vill hjälpa sin familj i hemlandet. I stället låter hela inslaget som om det är hemskt att tusentals hitkomna unga män – påstått och faktiskt minderåriga ”ensamkommande” – främst afghaner, inte får stanna här just av dessa anledningar.

I inslaget intervjuas 16- eller 18-årige Jamal som berättar:

Jag kom hit för att hjälpa min familj och fixa min framtid och att kunna leva som andra på rättvist sätt. Och sedan man behöver skydd också.

Reportern rapporterar helt utan att reflektera det allra minsta över varför Jamal tagit sig till Sverige:

Som äldste sonen blev det Jamals uppgift att ta familjens besparingar och anlita en smugglare för att ta sig till Sverige. Han hade hört att gränserna stod öppna. Tanken var helt enkelt att ta chansen till ett bättre och säkrare liv.
————
Det finns ingen framtid för familjen vare sig i Iran eller Afghanistan, säger Jamal som trodde att det var en självklarhet att han skulle få stanna när han väl kommit till Sverige.

Det var alltså, precis som Jamal säger, Sverige som var målet och det var hit han trodde att han kunde komma och få fri bostad, försörjning och utbildning. Han säger:

Jag tänkte inte på Migrationsverket och att vänta på svar och… Men jag lärde mig det här i Sverige när jag kom.

Frågan om Jamals ålder tas också upp och reportern klargör inte att samma krav på asyl- eller skyddsskäl gäller vare sig en person är under eller över 18 år gammal. I stället ges intrycket att den som är under 18 år har rätt att stanna här på grund av sin ålder, oavsett varför han har kommit hit. Det här är en felaktig bild som inte bara Sveriges Radio förmedlar utan de flesta medier i Sverige.

Sveriges Radios reportrar och programledare måste väl ändå veta att svensk lag inte ger människor rätt att ta sig hit för att bli försörjda och utbildade och för att de söker ett bättre liv och vill hjälpa sina familjer?

Svensk utlänningslag ger möjlighet för personer från länder utanför EU att söka asyl eller skydd i händelse av krig och/eller förföljelse i enlighet med utlänningslagen och de konventioner som reglerar detta område. I övrigt kan man arbetskraftsinvandra om man har fått ett jobb här och har ordnat med bostad och kan försörja sig själv och betala skatt och – som det heter i domar från Migrationsöverdomstolen: ”bidrar till samhällsutvecklingen”. Man kan få tillfälligt uppehållstillstånd för studier och barn som adopteras får permanenta uppehållstillstånd. Men att man från vilka länder som helst i världen kan komma till Sverige för att bosätta sig och bli försörjd, få bostad, sjukvård, tandvård, utbildning etc för att man söker sig ett bättre liv – det stöds inte i utlänningslagen i Sverige och knappast i något annat land heller.

Jamal, som ser det som ett stort misslyckande att återvända till sin familj i Iran, säger:

Om jag åker tillbaka till Iran det är… först det är lite löjligt, jag skäms Jag kan inte titta på min familj. Min familj litade på mig och de betalade min resa till Sverige. Det går inte att skicka tillbaka mig till Afghanistan. det är bättre att gömma sig.

Det är klart att man kan känna med Jamal och många andra av de här unga männen som hoppats kunna ”bättre liv”- invandra till Sverige. Deras och deras familjers drömmar krossas. Men för att inte dra ut på det hela och riskera att de blir desperata, får psykiska problem, gömmer sig här och lever ett miserabelt liv utanför samhället och för att Sverige ska upprätthålla den reglerade invandringen sådan den är stadgad i demokratiskt stiftad lag, så måste återvändandet ordnas så snabbt som möjligt. Det ska stå absolut och otvetydigt klart för varje person som får avslag att:

Du har fått avslag på din asylansökan och du har inte rätt att vistas här, du kommer inte att få rätt att vistas här. Du ska återvända till ditt hemland eller något annat land som kan ta emot dig.

Att inte vara rak och tydlig med vad som gäller är inhumant.

Sverige kunde också lära sig av Finland som har särskilda ”sållningsköer” på asylområdet där vissa ärenden behandlas med förtur, snabbt. Det finns en sållningskö för uppenbart ogrundade ansökningar, dit kanske en hel del av de yngre männens ärenden hör, och en sållningskö för uppenbart grundade ansökningar där id-handlingar och dokument finns, historien är trovärdig och går helt eller delvis att verifiera och det står klart att den här personen eller familjen kommer att beviljas asyl eller skydd. I båda dessa fallen – uppenbart ogrundade respektive uppenbart grundade asylansökningar – är det av stor vikt att beslut fattas snabbt.

Läs mer här: Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 1., Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2. 3 oktober 2016 och Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3. 4 oktober 2016).

Sverige måste – måste – bli tydligt och ta ansvar för att dess utlänningslag följs. Och media måste någon gång lära sig att rapportera allsidigt och ta med alla relevanta aspekter i sina reportage och intervjuer. Regeringen och Migrationsverket måste hålla fast vid att utlänningslagen och de beslut som fattats av Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska respekteras. De ska inte komma med allehanda nya rättsliga ställningstaganden och lagstridiga politiska utspel gällande människor som sökt sig hit på falska grunder och/eller för att de lurats hit att skrupellösa smugglare. Och Sverige måste faktiskt också sätta stor kraft på att se till att alla – och särskilt unga – som fått avslag på sina asylansökningar, snabbt lämnar landet och inte invaggas i falska förhoppningar så att de bryts ner och gömmer sig här, vilket får till följd att oron, osäkerheten i landet blir ännu större än idag. Och så att risken för att det ska ske som nedan citeras ur en intern skrivelse från Migrationsverket ökar:

Diskussioner har uppmärksammats där grupper av unga asylsökande män har diskuterat att begå våld, mord, sprängning av Migrationsverkets personal i syfte att få stanna i svenskt fängelse.

Läs också:
En socialtjänstanställd: ”När man går in i vårt verksamhetssystem för dessa unga så kan man läsa att en majoritet av dem har kontakt med sina föräldrar från dag 1.” – 23 november 2016. Utdrag ur texten:

Vi har ca 140 ensamkommande asylsökande unga i vårt system och av dessa bor ett 40-tal på kommunens egna HVB. När man går in i vårt verksamhetssystem för dessa unga så kan man läsa att en majoritet av dem har kontakt med sina föräldrar från dag 1. Handledare och kontaktpersoner på boendet (= kommunala tjänstemän), hjälper ungdomarna att ringa sina föräldrar och sedan görs det journalanteckningar om dessa samtal i verksamhetssystemet.

Låt inte MP sköta flyktingpolitiken igen – Expressen 24 november 2016. Utdrag ur texten:

”Vi har en reglerad invandring och det innebär att ett ja är ett ja men ett nej är ett nej. Det är oerhört viktigt för legitimiteten hos medborgarna.” Så sa Stefan Löfven i början av året.

Ur en intern skrivelse på Migrationsverket: ”Hot om våld, död eller självmord från sökande förekommer flertalet gånger varje vecka mot återvändandeteamet.” – 24 november 2016. Utdrag ur texten:

Under handledning framkom vad som anses vara omfattande brister i säkerhet. Dessa brister har aktualiserats i och med ett förändrat arbetsklimat. I framtiden förväntas fler åldersuppskrivningar och fler negativa beslut, vilket riskerar att medföra en mer hotfull arbetsmiljö. Hot om våld, död eller självmord från sökande förekommer flertalet gånger varje vecka mot återvändandeteamet.”.

Regeringen tråcklar ihop ett lapptäcke av regler på asylområdet – Det Goda Samhället 25 november 2016. Utdrag ur texten:

De här (till allra största delen) pojkarna och männen som är nästan vuxna och vuxna, är heller inga ”flyktingbarn”. De är varken flyktingar eller barn. Hade de varit flyktingar så hade de fått asyl, hade de haft skyddsskäl enligt de två instanser som prövat deras ärenden hade de fått uppehållstillstånd. Hade de varit barn, ofta 17 år, men också yngre, vilket vi inte vet om de är eftersom de inte har tillförlitliga identitetsbevis och mycket få åldersbedömningar görs, så hade deras åldrar ändå inte spelat någon roll. I Sverige prövas alla ansökningar om asyl eller skydd lika enligt utlänningslagen. Asyl- och skyddsskäl ska bedömas lika för alla, helt oberoende av hur gammal man är.

© denna blogg.

Finland. 26 procent positiva, 50 procent negativa asylbeslut 1.1 – 20.11 2016.

Migrationsverket – Migri – meddelar:

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari –13 november 2016.

Totalt har 24.806 beslut fattats: 26 procent av dem positiva, 49 procent negativa. Resten, 25 procent av asylansökningarna, är avskrivna eller avvisade utan prövning.

Finland. ”Sveriges bedömning av säkerhetsläget påverkar aldrig direkt Finlands bedömning.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).
Läs också Finland. Sverige. Olika syn på om asylsökande från Irak ska beviljas skydd.

Sveriges migrationsverk: Säkerhetsläget i Irak har försämrats – ”påverkar inte direkt” Finlands linjedragning

Kort utdrag ur artikeltexten:

Migri kommer vid årsskiftet att se över sin bedömning av säkerhetsläget i Irak, Afghanistan och Somalia. I början av januari bedömer verket om eventuella förändringar påverkar asylbesluten.

Hanna Kautto, kommunikationschef vid Migri betonar att förändringar i säkerhetsläget bedöms kontinuerligt.

”Våra ställningstaganden i maj gäller i det stora hela fortfarande, men i en del av Irak har situationen förändrats och det har vi reagerat på i vårt beslutsfattande”, säger hon.

Enligt Hanna Kautto ”påverkar Sveriges uppskattning av läget aldrig direkt” hur Finland ser på det trots att Sverige och Finland drar nytta av samma information om de asylsökandes ursprungsländer.

© Översättning Merit Wager.

Finland. Sverige. Olika syn på om asylsökande från Irak ska beviljas skydd.

Klicka på textrutan för att läsa hela artikeln på Svenska Yle.

Ur texten:

Migrationsverket i Sverige slår i ett nytt ställningstagande fast att situationen i Irak har förvärrats under de senaste två åren, rapporterar Sveriges Radio. Det ger irakier möjlighet att ompröva negativa beslut. Finlands Migri bedömer att säkerhetsläget är bättre.
———————–
I Finland har det sedan maj 2016 blivit betydligt svårare att få asyl för dem som kommer från Irak. Dels har regeringen slopat humanitärt skydd som grund för uppehållstillstånd. Men migrationsverket har också gjort utredningar som visar att säkerheten i Irak har förbättrats.

Finlands linjedragning vad gäller asylbeslut för Irak (från maj 2016) är att det går att återvända till samtliga områden i Irak “utan att de väpnade konflikter som förekommer där i sig utgör en fara för en person endast på grund av hans eller hennes närvaro.”.
———————–
I Finland har allt fler irakiska asylsökande fått negativa beslut. Innan asyllinjen förändrades fick enbart 28 procent av de irakiska asylsökande negativa asylbeslut. Månaden efter åtstramningarna var motsvarande andel 77 procent.

Finland. Migrationsverket: Endast 1.500 asylsökande står nu i kö för asylsamtal.

Migrationsverket i Finland – Migri – rapporterar idag klart och tydligt hur läget är och hur det varit på asylområdet under rubriken

Asylsökande: endast ungefär 1.500 personer står nu i kö för asylsamtal

Sedan följer en kort redogörelse för vad som förorsakat att läget är som det är, bland annat att:

År 2015 anlände totalt 32.478 asylsökande till Finland. Det stora antalet asylsökande ledde till överbelastning av våra tjänster och Migrationsverket anställde över 500 nya asylhandläggare.

Och om situationen i år, 2016:

Detta år har drygt 5.000 personer sökt asyl i Finland.

Som en följd av att vi anställt ny arbetskraft har en stor del av de asylsökande som anlände år 2015 och detta år redan fått ett asylbeslut. Nu står endast under 1.500 asylsökande i kö för asylsamtal. Ungefär 7.000 asylsökande väntar på sitt beslut.

Vidare ges information (också på andra språk) till dem som väntar om att man ibland kan bli tvungen att fortsätta asylsamtalet en annan dag:

Ungefär tre timmar reserveras för asylsamtalet, men om detta inte är tillräckligt för utredningen av ditt ärende reserveras en ny tid. Det andra samtalet är normal praxis och betyder inte att ditt beslut kommer att vara negativt/positivt. Eftersom varje sökandes situation utreds individuellt är tre timmar inte alltid tillräckligt med tid.

Om du undrar över varför en person som kommit till Finland senare än du redan har fått sitt beslut, men inte du, kan det bero på att asylenheten vid Migrationsverket behandlar ansökningar från vissa länder eller områden i separata köer. Dessa köer rör sig i olika takt. Detta innebär att många asylsökande som kommit till Finland i år redan kan ha fått sitt beslut, trots att asylsökande som kom år 2015 ännu står i kö.

För tillfället väntar cirka 6.000 asylsökande som anlände ifjol och cirka 1.000 asylsökande som anlänt detta år på beslut. Siffrorna innefattar inte barn som söker asyl tillsammans med sina föräldrar. Cirka 1.700 barn står i kö för tillfället. Beslut för barn som söker asyl tillsammans med sina föräldrar fattas i samband med besluten för föräldrarna.

Så rakt, så enkelt, så tydligt kan man informera. Inga onödiga ord, inga krusiduller, inga undanhållanden av fakta. Tvärtom. Fakta – så långt det är möjligt – är vad människor vill ha och behöver få. Vare sig de är trevliga eller mindre trevliga.

Finland. Närmare 70 procent av alla ”minderåriga” asylsökande som ålderstestats i år är vuxna

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Ilta-Sanomat (på finska).

Ålderstester avslöjar: nära 70 procent av de ”minderåriga” asylsökande som testats i Finland är vuxna

Minderåriga tror sig ha större chans att få uppehållstillstånd än vuxna. Det är en av anledningarna till att att, enligt Migrationsverket, många vuxna asylsökande försöker ljuga om sin ålder.

De påstått minderåriga asylsökandes verkliga åldrar har väckt debatt i de nordiska länderna. Bland annat rapporterade Sydsvenskan i september (Danska ministern: Två av tre ensamkommande som testades ljög om sin ålder) att enligt Danmarks migrationsminister Inger Stöjberg visade sig två tredjedelar av alla som sagt sig vara minderåriga och som ålderstestats, vara vuxna.

Man har fått liknande resultat i Finland. Enligt Migrationsverket har man i år, fram till och med den 17 oktober, gjort 402 åldersbedömningar. Av dem som åldersbedömts har 268 konstaterats vara minst 18 år gamla. Det är ca 67 procent av dem som åldersbedömts.

– Genom ålderstester kan vi utreda om den asylsökande är vuxen eller minderårig. Enligt utlänningslagen kan åldersbedömning göras när det finns skäl att misstro de uppgivna personuppgifterna, berättar överinspektör Juha Kannelmaa vid Migrationsverket.

Kannelmaa säger att det kan finna många skäl till att asylsökande tror att de är i en bättre position i asylprocessen som minderåriga. De kan till exempel tro att minderåriga snabbare får beslut om uppehållstillstånd. Det kan vara en anledning till varför de förfalskar sina personuppgifter.

– Minderåriga asylsökande får studera. De får också en god man och har har rätt till biträde vid asylsamtalet, säger Kannelmaa.

Minderåriga asylsökande har också egna, separata boenden på mottagningsenheterna. Enligt Kannelmaa kan det dock bli en besvikelse för vuxna som utgett sig för att vara minderåriga, att reglerna där är mycket striktare, bland annat när det gäller vilka tider man ska vara hemma.

Åldern påverkar inte själva asylbeslutet. Kannelmaa berättar att förutsättningarna för internationellt skydd är desamma oavsett om den asylsökande är vuxen eller minderårig.

– När det handlar om ensamkommande minderåriga asylsökande kan man eventuellt behöva fundera kring om han kan återvända till hemlandet. Om man inte kan försäkra sig om att någon tar emot personen kan det hända att den sökande beviljas uppehållstillstånd av individuella humanitära skäl.

Ålderstesterna görs på rättsvetenskapliga avdelningen vid Helsingfors universitet. Kannelmaa berättar att man då egna röntgen undersöker skelettutvecklingen av handled och hand samt tändernas status.

– Vanligtvis, om resultatet är oklart, bestäms åldern till den sökandes förmån. Det kan förstås också finnas andra indikationer på att den asylsökande är vuxen. Personuppgifterna utreds i första hand på grundval av personens berättelse och eventuella registerutdrag och dokument, förklarar Kannelmaa.

Han säger att det bland de asylsökande som påstått sig vara minderåriga också kan finnas personer som faktiskt inte känner till sin ålder. De kan komma från sådana omständigheter att det inte finns uppgifter om dem i något register.

Det är Migrationsverket som fattar beslut om åldersbedömning. Den asylsökande kan vägra gå med på det, men utan godtagbart skäl att vägra leder det enligt lagen till att den sökande behandlas som vuxen.

I år har 323 ensamkommande asylsökande som sagt sig vara minderåriga, kommit till Finland. En del av dem som ingick i de 402 ålderstester som Migrationsverket, Migri, utfört i år beställdes under förra året.

2015 kom 3.024 påstått minderåriga asylsökande. De kom främst under hösten och i slutet av året, vilket innebär att majoriteten av ansökningarna hanterats i år.

© Översättning Merit Wager. Citera gärna kort ur texten, men länka till detta inlägg,

 

Finland. 26 procent positiva, 49 procent negativa asylbeslut 1.1 – 6.11 2016.

Migrationsverket – Migri – meddelar:

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari –6 november 2016. Totalt har 23.557 beslut fattats: 26 procent av dem positiva, 49 procent negativa. Resten, 25 procent av asylansökningarna är avskrivna eller avvisade utan prövning.

Finland. 26 procent positiva, 49 procent negativa asylbeslut 1.1 – 31.10 2016.

Migrationsverket – Migri – meddelar:

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari –31 oktober 2016. Totalt har 23.109 beslut fattats: 26 procent av dem positiva, 49 procent negativa. Resten, 25 procent av asylansökningarna är avskrivna eller avvisade utan prövning.

Antalet personer som som sökt asyl i Finland 1.1 – 31.10 2016 är 5.026.

Finland. 26 procent positiva, 49 procent negativa asylbeslut hittills i år.

Migrationsverket – Migri – meddelar:

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari –30 oktober 2016. Totalt har 23.025 beslut fattats: 26 procent av dem positiva, 49 procent negativa. Resten, 25 procent av asylansökningarna är avskrivna eller avvisade utan prövning.

Antalet personer som som sökt asyl i Finland 1.1 – 30.10 2016 är 4.942.

Finland. ”Endast två procent av asylbesluten upphävdes på grund av fel som begåtts av Migrationsverket.”

Migri (Migrationsverket) meddelar att endast två procent av asylbesluten upphävdes på grund av fel som begåtts av Migri. Detta efter att Nyheterna under måndagskvällen (24 oktober) gett en felaktig bild av kvaliteten på Migris beslut:

Majoriteten av de asylbeslut som upphävts av förvaltningsdomstolen har upphävts av andra orsaker än sådana som hade koppling till Migrationsverket. Under början av året har endast två procent av alla beslut som upphävts upphävts på grund av fel som begåtts av Migrationsverket.

Under perioden januari-september 2016 har förvaltningsdomstolen behandlat totalt cirka 2.300 besvär över asylbeslut. Av dem förkastades 68 procent, dvs. Migrationsverkets beslut upphävdes inte. Av besluten återsändes 21 procent till Migrationsverket för ny behandling. Återstående 11 procent av besluten förföll, hade registrerats felaktigt eller avvisades utan prövning.

Vidare informerar Migri att:

En annan vanlig orsak till att asylbeslut upphävts har varit att den asylsökandes situation hade förändrats under besvärsskedet. Sökanden kan lägga fram en ny utredning över sin situation eller så kan situationen i hans eller hennes hemland ha förändrats. I dessa fall är det enligt lagen befogat att göra en ny utredning av sökandens situation.

Förvaltningsdomstolen avgör självständigt besvär över asylbeslut och utreder alltid samtliga förutsättningar för beviljande av internationellt skydd eller uppehållstillstånd. Om den sökandes situation förändras i besvärsskedet bedömer förvaltningsdomstolen ärendet enligt den aktuella, dvs. förändrade, situationen när den fattar sitt beslut.

Det är vanligt att ett nytt ställningstagande eller en förändrad situation innebär att ansökan skickas tillbaka till Migrationsverket för behandling. Det viktigaste för Migrationsverket är att hålla koll på de asylbeslut som skickats tillbaka till verket på grund av felaktigheter i tolkningen av lagen eller förfarandet. Vid asylenheten kontrollerar man ständigt lagenligheten och kvaliteten hos asylbeslut och asylsamtal, följer förändringar i den rättsliga praxisen och arrangerar utbildning i anslutning till detta.

Finland. Migris överdirektör Jaana Vuorio i lång intervju med Newsmakers på Helsingin Sanomats sajt.

Klicka på bildrutan för att komma till intervjun på HS:s sajt (på engelska).

Överdirektör (i Sverige generaldirektör) Jaana Vuorio, Migrationsverket – Migri – intervjuas i det här videoklippet från Newsmakers (utlagt på Helsingin Sanomats videokanal) på engelska om asylsituationen i Finland. Större delen av den 18 minuter långa intervjun har nedtecknats med tanke på att man inte vet hur länge videoklipp ligger kvar och det som sägs här kan vara intressant att ta del av också om några år eller ännu längre fram, när länken kanske inte längre fungerar. Det mesta är nedtecknat på engelska men en del är översatt till svenska.

David Mac Dougall: Norway has radically revised their estimate downwards, of the number go people who will come to claim asylum, to a 19 year low. What’s the situation  going to be like in Finland this year and what’s it going to be? How many people did you think would come and what’s the reality?

Jaana Vuorio: Our estimate was 10.000 for the entire year of 2016. It seems that we don’t go that much up so now the estimate is around 6000, 7000 at the most.

David Mac Dougall: Comparing it to last year – we had more than 32.000 last year if I remember correctly.

Jaana Vuorio: Yes, in Finland actually, in the European and Nordic context, our asylum seeker figure has been exceptionally stable. It has varied between 3.000 and 4.000 annually and then, all of a sudden last year, we git nearly ten times more applicants.

Intervjuaren säger att det var uppenbart varför det kom så många asylsökande förra året men undrar:

David Mac Dougall: So why has it dropped off so much this year, what are some of the reasons behind fewer asylum seekers?

Jaana Vuorio: Of course there are many reasons for that but the main reason, compare to last year, are the border controls that have been put in place and also the movement from Turkey to Greece, the numbers have gone down, as we all know.

David Mac Dougall: Do you think ut plays into it that Finland is not granting so many asylum applications; not granting so many asylum requests? Do people realize that its not such an easy country to come to and claim asylum?

Jaana Vuorio: Probably that is one of the reasons,  as well as… actually the asylum criteria remains the same but we used to have a national category of ”humanitarian protection” and that was taken away from the immigration law in May this year.

David Mac Dougall: Who did that affect the most, when it was taken away from the law?

Jaana Vuorio: Actually applicants from countries like Irak, Afghanistan and Somalia. Earlier applicants from those countries, they – or most of them – qualified for the category of ”humanitarian protection”.

David Mac Dougall: We’ve seen some of the worst fighting with ISIS in Irak, so somebody fleeing ISIS wouldn’t automatically get their asylum application approved in Finland anymore?

Jaana Vuorio: Of course we look at the situation all the time as it is at the moment and now we know that the situation in Mosul has really deteriorated so the fact that a person comes from Mosul… if he returns there he would face serious harm for his security. But then of course for Iraqis we have to consider whether the person could return safely to some other part of the country.

Finland. Sveriges Radio har nu – ovanligt nog – talat med Migri i Finland om åldersbedömning av asylsökande som säger sig vara minderåriga.

Klicka på textrutan för att läsa och lyssna på inslaget i Sveriges Radio.

Jag kan konstatera att efter vår ”asylresa” till Finland så har Sveriges Radio gjort ett inslag där de tar upp hur man agerar i Finland. Och de har till och med kontaktat den namngivna, svensktalande Tirsa Forssell som nämns i flera av de texter som publicerats här på bloggen:

•  Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 1. – 3 oktober 2016
•  Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2. – 3 oktober 2016
•  Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3. – 4 oktober 2016

I dessa texter redogör Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri (Migrationsverket i Finland), för asylprocessen och asylhanteringen i Finland. Från Sveriges Radios sida har man aldrig tidigare såvitt jag vet visat intresse för att tala direkt med någon på Migri. Så då kanske dessa texter har betytt något när de nu – direkt efter ovanstående texter, faktiskt gör det.

I Sveriges Radio talar man alltså nu om hur man gör i Finland, vilket också stått att läsa här på bloggen i många inlägg under många år men som inte rönt något större intresse i Sverige:

I till exempel Finland görs åldersbedömningar så tidigt som möjligt för att minska risken att vuxna asylsökande bor på boenden för barn.

Sveriges Radios tolkning är en aning märklig. Det är verkligen inte enbart ”för att minska risken att vuxna asylsökande bor på boenden för barn” som åldersbedömningar görs i Finland. Det är i allra högsta grad också för att:

Åldern har betydelse för sökandens rättigheter och skyldigheter

Det är viktigt att bestämma sökandens ålder eftersom åldern har betydelse för många lagstadgade rättigheter och skyldigheter t.ex. när det gäller barnskydd, läroplikt, straffrättsligt ansvar, arbetsliv och ingående av äktenskap.

Och Tirsa Forssell:

Vi hoppas att vi får gjort den (åldersbedömningen) innan asylintervjun, det vill säga så fort den här personen har kommit till landet och ansökt om asyl.

Fler texter från resan kommer här på bloggen. Läs också Johan Westerholms text från ”asylresan” på ledarsidorna.se:

•  Den finska asylprocessen – att lära av historien – 4 oktober 2016

Finland. Fördelningen av asylbeslut per månad, januari-september 2016.

Migri (det finska Migrationsverket) meddelar hur beslutsfördelningen i asylärenden ser ut under tiden januari – september 2016. Totalt 20.453 beslut har fattats under årets första nio månader: 25 procent av dem var positiva, 47 procent negativa. Resten, 28 procent av asylansökningarna är avskrivna eller avvisade utan prövning.

Finland. Asylbeslut fattade under tiden januari-september 2016.

Migri (Migrationsverket i Finland) meddelar:

Så här ser asylbeslutsläget i Finland ut för tiden 1 januari – 30 september 2016. Totalt har 20.453 beslut fattats: 25 procent av dem positiva, 47 procent negativa. Resten, 28 procent av asylansökningarna är avskrivna eller avvisade utan prövning.

Uppgifter om hur grannländerna hanterar ålderstester av personer som söker asyl som minderåriga men misstänks vara äldre har funnits hur länge som helst, Sverige Television!

Klicka på textrutan för att ta del av hela inslaget.

Nu vaknar Sveriges Television. Nu, i slutet av år 2016! Trots att dessa upgifter – om hur det ser ut i våra grannländer vad gäller ålderskontroller – funnits tillgängliga, lätt tillgängliga dessutom – i andra länders medier och här på bloggen under många, många år.

Här är en del av vad man på SVT nu själva tar upp om hur det är i de övriga nordiska länderna när det  gäller dem som man i Sverige så envist kallar ”ensamkommande flyktingbarn”:

Danmark: Nästan tre av fyra var inte barn utan vuxna

– Sedan åldersundersökningar infördes har det visat sig att 70-80% av dem som uppgett att de varit barn, i själva verket varit vuxna. Det berättar Nils Bak vid Udlaendingestyrelsen, Danmarks motsvarighet till Migrationsverket.

Finland: Stor ökning av antalet asylsökande barn

De senaste månaderna har Finland sett en stark tillströmning av ensamkommande barn och ungdomar. Perioden januari-september sökte 1.075 unga asyl, under hela 2014 var det bara 196 yngre asylsökande. Finland använder samma metoder som Danmark för åldersbestämning och om en person vägrar genomgå undersökning betraktas hen som myndig.

Norge: Läkare vägrar utföra åldersundersökningar

Till skillnad från i Danmark och i Finland har det varit en omfattande debatt i Norge om metoderna för åldersbestämning. Barnläkarnas förening, men även Läkarföreningens styrelse rekommenderar sina medlemmar att inte utföra utredningar. Det är privata aktörer som gör handledsröntgen och Odontologiska fakultet i Oslo som utför tandröntgen.

Migri (det finska migrationsverket) anger klart och tydligt och – kan man tycka – självklart att:

Asylsökande som utan godtagbar orsak vägrar genomgå undersökningen betraktas som vuxna.

Och:

Det är viktigt att bestämma den asylsökandes ålder eftersom åldern har betydelse för många lagstadgade rättigheter och skyldigheter t.ex. när det gäller barnskydd, läroplikt, straffrättsligt ansvar, arbetsliv och ingående av äktenskap.

Här några texter om ensamkommande påstått och faktiskt minderåriga asylsökande under tiden 9 november 2010 – 11 juli 2016, en period av ca 6,5 år: 

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3.

Läs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016),  Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126) och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 1 och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

Rapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Efter asylsamtal, beslut och delgivning av asylbeslut fortsätter processen för den som vill överklaga sitt beslut.

Den som vill överklaga, alltså söka ändring av Migrationsverkets beslut, ska lämna in sin besvärsskrift (som det heter i Finland, ”överklagande” i Sverige) till

• Migrationsverket, Helsingfors förvaltningsdomstol eller den lokala polisen, som skickar den med sina anteckningar om mottagningstidpunkten till Migrationsverket
• Migrationsverket skickar besvärsskriften med bilagor och sitt utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol.
• Om Helsingfors förvaltningsdomstol anser att ändringssökande ska beviljas asyl eller uppehållstillstånd på andra grunder, beviljar Migrationsverket tillståndet utan separat ansökan. Ärendet behandlas utan dröjsmål.
• Besvärstillstånd angående förvaltningsdomstolens beslut kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen.

Till slut tar Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri, fram en del av de problem och utmaningar som finns längs vägen:

• Samarbetet med andra myndigheter och automatisering av processen (t.ex. domstolarna)
• Antalet anställda har mångdubblats
• Rådgivning och utbildning av personalen
• Många regioner –> olika förfaranden
• Nya riktlinjer för Afghanistan, Irak och Somalia
  (Migrationsverket har färdigställt säkerhetsöversikterna (i Sverige ”landinformation”) som granskas med sex månaders mellanrum)

Dessutom uppmärksammar hon oss på att det nyligen har kommit en del lagändringar som givetvis måste tas hänsyn till:

• Om sökanden beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd delger Migrationsverket beslutet (fr.o.m 16.5 2016).
• Rättshjälpen (i Sverige: offentligt biträde bekostat av staten) till utlänningar vid behandlingen av ett ärende som gäller internationellt skydd är enligt en lagändring 1.9 2016 begränsad genom en bestämmelse om att biträdes närvaro vid asylsamtal enligt 97 a § ingår i rättshjälpen endast om detta är nödvändigt av särskilt vägande skäl eller om det gäller en ensamkommande minderårig.

Fortsättning följer i serien om den finländska asylhanteringen. Del 4 kommer främst att handla om hur nyanlända informeras av Polisen om vad som gäller i det land de kommit till.

Ytterligare ett lästips: Den finska asylprocessen – att lära av historien – 4 oktober 2016, Johan Westerholm på ledarsidorna.se. Ur texten:

Processen präglas av klara roller. Det är endast gränsbevakningen och polisen som tar emot en asylansökan. Fingeravtryck och övrig basdata registreras och ett datasystem genererar en plats i något av de transitboenden som finns. Ambitionen är att denna boendeform endast nyttjas i den inledande asylprocessen där enkla ärenden, som Dublinärenden och andra, avhandlas med prioritet. Den sökande kan naturligtvis neka anvisat boende men är då ansvarig själv för att få tak över huvudet. Den finska asylprocessen genomsyras av att i Finland gäller finsk lag och finska normer. Kulturella, etniska eller religösa motsättningar lämnas vid gränsen eller löses där de en gång uppstod. Majoriteten av de asylsökande finner sig i detta.

© denna blogg. Citera gärna men ange källa och länka till originalinlägget.

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

Läs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016),  Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126) och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 1.

Rapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Presentationen görs av Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri.

Efter att sållningen av asylansökningarna gjorts gäller följande:

Inga tilläggsutredningar görs före asylsamtalet, endast översättningar av identitetshandlingar samt brådskande rättsmedicinska åldersbedömningar (samtycke till undersökningen skaffas på förläggningen).

Språktester, översättningar av andra dokument, begäran om läkarutlåtanden görs i regel först i samband med – eller efter – asylsamtalet, när eventuella behovet av sådana bättre kan utvärderas.

Alla Migrationsverkets regioner behandlar såväl gamla ansökningar gjorda före 1.3 2016 som nya ansökningar parallellt (under normala förhållanden).

När det gäller asylsamtalen, är gången denna:

• Bokning av tid för asylsamtal görs enligt den prioriteringsordning som fastställts a efter sållningskriterierna och som angetts i UMA-systemet, det vill säga i utlänningsregistret, se faktaruta nedan)
• Asylsamtalen kan även prioriteras separat för olika listningar
• I Dublin-ärenden bokas asylsamtal inom 5 dygn och asylsamtalet hålls inom 12 dygn
• I alla andra fall hålls asylsamtal så fort som möjligt

Asylsamtalen genomförs enligt två grundmodeller:

• Kort asylsamtal gäller utredning av identitet, inresa och resrutt samt om ärendet ska upptas till prövning (t.ex. Eurodac-träff, VIS-träff, internationellt skydd i ett annat land, ansökningar som inte ska prövas i Finland)
• Långt asylsamtal gäller utredning av identitet, inresa och resrutt samt om ärendet ska upptas till prövning (alla andra än ovannämda fall)

Dessutom tillämpas vid behov – i särskilt problematiska fall – fortsatt asylsamtal. Migri har också ett tydligt mål med sitt asylsamtalssystem:

• Att med det första asylsamtalet (kort eller långt) kunna pröva cirka 60-70 % av alla ansökningar
• Ett kort samtal 1,5 h
• Ett långt samtal 3,5 h
• För ett fortsatt samtal bokas tiden enligt behov

När beslut har fattats, gäller följande för delgivning av beslutet (enligt en lagändring 16.5 2016):

• Om den sökande beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd delger Migrationsverket beslutet (per post, fullmakt eller i Migris olika regioner)
• I alla andra fall delges beslutet av polisen

Fortsättning följer i texten Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 3.

 

 

 

 

 

 

 

 

© denna blogg. Vid eventuella citat eller annan användning av innehållet i denna text, vänligen länka till originalinlägget. Det gäller även svenska journalister.

Bidrag för att oavlönad tid ska kunna avsättas för inhämtning av kunskap och fakta och för rapportering på asyl- och andra samhällsområden tas tacksamt emot via Swish eller PayPal, se högst upp i högerspalten.