• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2019
    M T O T F L S
    « Sep    
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    28293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Finland. Närmare 70 procent av alla ”minderåriga” asylsökande som ålderstestats i år är vuxna

ikatestit-paljastavat-is-18-10-2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Ilta-Sanomat (på finska).

Ålderstester avslöjar: nära 70 procent av de ”minderåriga” asylsökande som testats i Finland är vuxna

Minderåriga tror sig ha större chans att få uppehållstillstånd än vuxna. Det är en av anledningarna till att att, enligt Migrationsverket, många vuxna asylsökande försöker ljuga om sin ålder.

De påstått minderåriga asylsökandes verkliga åldrar har väckt debatt i de nordiska länderna. Bland annat rapporterade Sydsvenskan i september (Danska ministern: Två av tre ensamkommande som testades ljög om sin ålder) att enligt Danmarks migrationsminister Inger Stöjberg visade sig två tredjedelar av alla som sagt sig vara minderåriga och som ålderstestats, vara vuxna.

Man har fått liknande resultat i Finland. Enligt Migrationsverket har man i år, fram till och med den 17 oktober, gjort 402 åldersbedömningar. Av dem som åldersbedömts har 268 konstaterats vara minst 18 år gamla. Det är ca 67 procent av dem som åldersbedömts.

– Genom ålderstester kan vi utreda om den asylsökande är vuxen eller minderårig. Enligt utlänningslagen kan åldersbedömning göras när det finns skäl att misstro de uppgivna personuppgifterna, berättar överinspektör Juha Kannelmaa vid Migrationsverket.

Kannelmaa säger att det kan finna många skäl till att asylsökande tror att de är i en bättre position i asylprocessen som minderåriga. De kan till exempel tro att minderåriga snabbare får beslut om uppehållstillstånd. Det kan vara en anledning till varför de förfalskar sina personuppgifter.

– Minderåriga asylsökande får studera. De får också en god man och har har rätt till biträde vid asylsamtalet, säger Kannelmaa.

Minderåriga asylsökande har också egna, separata boenden på mottagningsenheterna. Enligt Kannelmaa kan det dock bli en besvikelse för vuxna som utgett sig för att vara minderåriga, att reglerna där är mycket striktare, bland annat när det gäller vilka tider man ska vara hemma.

Åldern påverkar inte själva asylbeslutet. Kannelmaa berättar att förutsättningarna för internationellt skydd är desamma oavsett om den asylsökande är vuxen eller minderårig.

– När det handlar om ensamkommande minderåriga asylsökande kan man eventuellt behöva fundera kring om han kan återvända till hemlandet. Om man inte kan försäkra sig om att någon tar emot personen kan det hända att den sökande beviljas uppehållstillstånd av individuella humanitära skäl.

Ålderstesterna görs på rättsvetenskapliga avdelningen vid Helsingfors universitet. Kannelmaa berättar att man då egna röntgen undersöker skelettutvecklingen av handled och hand samt tändernas status.

– Vanligtvis, om resultatet är oklart, bestäms åldern till den sökandes förmån. Det kan förstås också finnas andra indikationer på att den asylsökande är vuxen. Personuppgifterna utreds i första hand på grundval av personens berättelse och eventuella registerutdrag och dokument, förklarar Kannelmaa.

Han säger att det bland de asylsökande som påstått sig vara minderåriga också kan finnas personer som faktiskt inte känner till sin ålder. De kan komma från sådana omständigheter att det inte finns uppgifter om dem i något register.

Det är Migrationsverket som fattar beslut om åldersbedömning. Den asylsökande kan vägra gå med på det, men utan godtagbart skäl att vägra leder det enligt lagen till att den sökande behandlas som vuxen.

I år har 323 ensamkommande asylsökande som sagt sig vara minderåriga, kommit till Finland. En del av dem som ingick i de 402 ålderstester som Migrationsverket, Migri, utfört i år beställdes under förra året.

2015 kom 3.024 påstått minderåriga asylsökande. De kom främst under hösten och i slutet av året, vilket innebär att majoriteten av ansökningarna hanterats i år.

© Översättning Merit Wager. Citera gärna kort ur texten, men länka till detta inlägg,

Finländska medier serie grön

 

Finland. ”En av flyktingrättens centrala delar är att asylansökan alltid prövas mot den stat där en person är medborgare.”

onko-turvapaikkaa-hakevissa-aamulehti-14-10-2016Tidningen Aamulehti har gått igenom ett antal beslut gällande ensamkommande minderåriga som sökt asyl i Finland. Juha Similä, chef för asylenheten vid Migrationsverket svarar på Aamulehtis frågor.

Aamulehti: Vad berättar resultaten av ålderstesterna som gjorts på ”minderåriga”? Uppger de som kommer hit rätt ålder?

Juha Similä: Förra året gjordes 149 ålderstester. Av dem befanns 62 procent vara vuxna. Av detta kan man inte dra slutsatsen att 62 procent av alla minderåriga som söker asyl skulle vara vuxna. Resultatet rör endast dem som har testats. Fört att myndigheten kan be en person genomgå en åldersbedömning måste det finnas uppenbara skäl att misstro hans ålder. En mottagningsenhet kan inte kategoriskt sända alla minderåriga för åldersbedömning.

Aamulehti: Om en minderårig asylsökande har afghanskt medborgarskap men inte har bott där och han inte av angivna skäl kan återsändas till det land han bott i, varför prövas hans asylansökan då mot Afghanistans huvudstad Kabul?

Juha Similä: En av flyktingrättens centrala delar är att asylansökan alltid prövas mot den stat där en person är medborgare. Om man i det landet inte kan ange ett ”hemmaområde”, prövas ansökan i förhållande till landets huvudstad. Huvudstaden är ett naturligt val när man måste välja någon plats.

Aamulehti: En minderårig irakier berättar att han varit utsatt för hot på grund av anhörigas yrken. Varför togs det hänsyn till detta i hans fall men inte i en minderårig afghans?

Juha Similä: I lagen används inte alls termen yrke. Det är inget att tänka på i förhållande till något land alls, att man skule kunan få skydd på grund av ett visst yrke. Om du har varit flitigt förekommande i offentligheten för att du till exempel demonstrerat för mänskliga rättigheter så är ditt yrke inte av betydelse. Det kan handla om att radikala krafter börjar förfölja och hota dig för dina åsikter och begår allvarliga rättskränkande handlingar mot dig.

 ensamk-minderariga-asylsok-finland-1-1-30-9-2016
© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

Finland. Om en del av asylprocessen i ett nära grannland.

i-finland-hanteras-asylprocessen-ds-10-10-2016Klicka på text och -bildrutan för att läsa hela artikeln.

I Dagens Samhälle skriver jag om att:

I grannlandet Finland ges numera ingen statligt bekostad rättshjälp vid asylsamtal. Det är huvudregeln, dock kan offentligt biträde bekostas om det finns ”synnerligen vägande skäl” och bekostas alltid om den sökande är minderårig. Det anses att en människa ska kunna klara av att berätta vem han är, hur gammal han är, varför och hur han har kommit till landet och vad han anser att han har för asyl- eller skyddsskäl. Detta kan de absolut flesta människor klara av att berätta själva.

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3.

Finlands flagga mörkare blått korsLäs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016),  Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126) och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 1 och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

Maahanmuuttovirasto logoRapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Efter asylsamtal, beslut och delgivning av asylbeslut fortsätter processen för den som vill överklaga sitt beslut.

Den som vill överklaga, alltså söka ändring av Migrationsverkets beslut, ska lämna in sin besvärsskrift (som det heter i Finland, ”överklagande” i Sverige) till

  • Migrationsverket, Helsingfors förvaltningsdomstol eller den lokala polisen, som skickar den med sina anteckningar om mottagningstidpunkten till Migrationsverket
  • Migrationsverket skickar besvärsskriften med bilagor och sitt utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol.
  • Om Helsingfors förvaltningsdomstol anser att ändringssökande ska beviljas asyl eller uppehållstillstånd på andra grunder, beviljar Migrationsverket tillståndet utan separat ansökan. Ärendet behandlas utan dröjsmål.
  • Besvärstillstånd angående förvaltningsdomstolens beslut kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen.

tirsa-forssellTill slut tar Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri, fram en del av de problem och utmaningar som finns längs vägen:

  • Samarbetet med andra myndigheter och automatisering av processen (t.ex. domstolarna)
  • Antalet anställda har mångdubblats
  • Rådgivning och utbildning av personalen
  • Många regioner –> olika förfaranden
  • Nya riktlinjer för Afghanistan, Irak och Somalia
    (Migrationsverket har färdigställt säkerhetsöversikterna (i Sverige ”landinformation”) som granskas med sex månaders mellanrum)

Dessutom uppmärksammar hon oss på att det nyligen har kommit en del lagändringar som givetvis måste tas hänsyn till:

  • Om sökanden beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd delger Migrationsverket beslutet (fr.o.m 16.5 2016).
  • Rättshjälpen (i Sverige: offentligt biträde bekostat av staten) till utlänningar vid behandlingen av ett ärende som gäller internationellt skydd är enligt en lagändring 1.9 2016 begränsad genom en bestämmelse om att biträdes närvaro vid asylsamtal enligt 97 a § ingår i rättshjälpen endast om detta är nödvändigt av särskilt vägande skäl eller om det gäller en ensamkommande minderårig.

Fortsättning följer i serien om den finländska asylhanteringen. Del 4 kommer främst att handla om hur nyanlända informeras av Polisen om vad som gäller i det land de kommit till.

Ytterligare ett lästips: Den finska asylprocessen – att lära av historien – 4 oktober 2016, Johan Westerholm på ledarsidorna.se. Ur texten:

Processen präglas av klara roller. Det är endast gränsbevakningen och polisen som tar emot en asylansökan. Fingeravtryck och övrig basdata registreras och ett datasystem genererar en plats i något av de transitboenden som finns. Ambitionen är att denna boendeform endast nyttjas i den inledande asylprocessen där enkla ärenden, som Dublinärenden och andra, avhandlas med prioritet. Den sökande kan naturligtvis neka anvisat boende men är då ansvarig själv för att få tak över huvudet. Den finska asylprocessen genomsyras av att i Finland gäller finsk lag och finska normer. Kulturella, etniska eller religösa motsättningar lämnas vid gränsen eller löses där de en gång uppstod. Majoriteten av de asylsökande finner sig i detta.
© denna blogg. Citera gärna men ange källa och länka till originalinlägget.

Finländska medier serie grön

Sverige gör som Finland – många år och 10.000 tals ”ensamkommande” senare

Regeringen har nu, många år för sent, lagt ett förslag om att det sätt att se på åldersbedömning som jag otaliga gånger fört fram som en bra modell – och som används i Finland – ska användas också i Sverige:

Regeringskansliet logo nyMigrationsverket ska informera den sökande om att konsekvensen av att ett nekat samtycke till medicinsk åldersbedömning utan godtagbar anledning, kan bli att han eller hon bedöms ha fyllt 18 år.

Äntligen, minst tio år för sent, ska också detta självklara införas, som givetvis borde ha gjorts av Migrationsverket under alla år, men som verket underlåtit att göra:

Regeringskansliet logo nyMigrationsverket ska så snart som möjligt efter asylansökan göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om ett ensamkommande barns ålder, om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år, men det samtidigt inte är uppenbart att han eller hon är vuxen.

Här finns promemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) att läsa i sin helhet.

Här är länkar till en bråkdel av mina texter om åldersbedömning och ensamkommande påstått och faktiskt minderåriga asylsökande genom åren :

cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.pngFinland: Antalet minderåriga asylsökande minskar – 4 januari 2010. Ur texten:

En orsak till att antalet minderåriga asylsökande har minskat är att åldersbedömningen har blivit strängare.
Helsingforspolisen testade i fjol drygt 60 asylsökande som sade sig vara minderåriga. Av dem visade sig två tredjedelar vara över 18 år gamla.

cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.pngEn anställd vid ett HVB för ensamkommande minderåriga asylsökande om Laholms kommuns utvidgade ”barnbegrepp” m.m. – 25 juli 2012. Ur texten:

En migga: ”Jag läste också om en miggas frustration över att personalen på ett boende skrattade åt Migrationsverket då många var äldre än de påstod till handläggaren och att en syster och bror i själv verket var mor och son.”

cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.pngHur många ensamkommande barn är vuxna? – 5 oktober 2014, min text i Svenska Dagbladet. Ur texten:

327 av de 637 (51 procent) ensamkommande asylsökande som sade sig vara minderåriga och kom till ett danskt asylcenter under åren 2011 och 2012, visade sig efter rättsmedicinsk undersökning ha ljugit om sin ålder, och var över 18 år. De första fyra månaderna 2013 var tre av fyra (75 procent) testade flyktingbarn över 18 år, enligt Justitieministeriets statistik.
”Erfarenhetsmässigt har det visat sig, att en stor del av de asylsökande som testas, uppskattas vara vuxna. Vi ålderstestar därför, när det finns en misstanke om att den sökande inte är minderårig”, säger kontorschef Bjørn Hørning hos Udlændingeservice.

Ledare Op ed logo SvDReplik och slutreplik i Svenska Dagbladet om ”ensamkommande barn” – 8 oktober 2014. Ur texten:

”Asylkommande ungdomar”? Ja, det är ju innovativt och praktiskt att ha en sådan benämning på ett i det närmaste permanent och växande fenomen som i Sverige är stort och framträdande, till skillnad från i, till exempel, de nordiska länder jag jämfört med i artikeln. Där deras barnläkare och andra alltså anser, att det går att göra åldersbedömningar. Men nu är det bara det, att jag i min artikel inte skrev ett ord om åldersbedömningar och hur de går till! Vilket jag påpekar i min slutreplik, som också den har publicerats på Svenska Dagbladets ledarblogg, direkt efter barnläkarnas text.

cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.pngEn migga berättar om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande, konsekvent av Migrationsverket, svenska politiker och medier kallade ”ensamkommande barn” – 9 februari 2015. Ur texten:

En migga: Av alla EU-länder är Sverige det enda landet vars läkarkår, politiker, journalister med flera anser att det är fult eller olämpligt att ge en papperslös ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderårig en möjlighet att göra detta sannolikt  genom en medicinsk åldersutredning, om det finns tveksamheter om att den sökande faktiskt är minderårig.

cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.pngMigrationsverket: ”Vecka 30 utgjorde ensamkommande barn 21,5 % av totala antalet asylsökande i Sverige.” – 29 juli 2015. Ur texten:

Är jag verkligen den enda som i åratal tyckt – och fortfarande givetvis tycker – att man i Sverige ska lära sig av övriga Norden när det gäller att hantera asylsökande ”ensamkommande barn” (i de andra nordiska länderna kallade ”minderåriga asylsökande”) lite närmare? I övriga Norden görs ju åldersbedömningar vid tveksamhet kring den asylsökandes uppgivna ålder och i Finland, t.ill exempel gäller att:
Om sökande eller anknytningspersonen vägrar genomgå undersökning utan godtagbar orsak, behandlas han eller hon som myndig.

cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.pngFinland. I två fall av tre visar sig den asylsökande som undersöks vara äldre än han sagt sig vara. – 28 september 2015. Ur texten:

Rättstandläkaren Vivian Visnapuu:
– Förra året räknade jag att 65 procent av dem som myndigheterna misstänkt var över 18 år också var det.

cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.pngDet är detta imbecilla förhållningssätt över hela linjen, inte bara vad gäller ”ensamkommande”, som störtat Sverige i det fördärv det nu befinner sig i – 8 november 2015. Ur texten:

15 år, sålde sina får och kor, fixade resan till Europa och Sverige själv och talar klanderfri engelska. Och ser minst tio år äldre ut. Ringer det verkligen inga klockor någonstans?

cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.pngTio år för sent, men heder åt de två reportrarna på Sveriges Radio som på riktigt verkar anstränga sig för att försöka att ge en mer nyanserad och sann bild av dem som kallas ”ensamkommande barn och ungdomar” – 14 december 2015. Ur texten:

Hur som helst, inslaget tog för första gångensåvitt jag vet, i Public Service upp problematiken (ja, för det är problem) med den enorma inströmningen av påstått och faktiskt minderåriga asylsökande i Sverige, på ett försiktigt verklighetsbaserat sätt. Heder åt de två reportrarna som på riktigt verkar ha ansträngt sig för att, tyvärr tio år för sent, försöka ge den bild av det här asylområdet som så många av dem som möter verkligheten har. Att det här är en kategori unga män som skickats till Sverige av föräldrar och släktingar i hopp om ett bättre liv för dem själva och för familjerna. Utan asyl- eller skyddsskäl så som de anges i utlänningslagen.”Ett bättre liv”, ”en bättre framtid” är vare sig skyddsgrundande eller – ännu mindre – skäl för flyktingstatus.

cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.pngSverige är ett icke rättssäkert svikarland – larm om vuxna ”ensamkommande barn” har ignorerats under många år – 18 februari 2016. Ur texten:

Vuxna män har satts i skolklasser med 14, 15, 16-åriga flickor och i familjehem med ungdomar i den åldern, medan de själva varit vuxna män som till och med frågat efter medel mot håravfall. Vi skattebetalare har i alla år tvingats bekosta oerhört dyra boenden, gode män, skolgång etc åt vuxna män som ljugit om sin ålder och vem vet vad mer de ljugit om. Sina namn? Sin nationalitet? Sina (obefintliga) asylskäl?

cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.pngFinland. ”Det är viktigt att bestämma den asylsökandes ålder eftersom åldern har betydelse för många lagstadgade rättigheter och skyldigheter t.ex. när det gäller barnskydd, läroplikt, straffrättsligt ansvar, arbetsliv och ingående av äktenskap.” – 17 april 2016. Ur texten:

Finland. Gedigna åldersbedömningar görs alltså vid myndighets eller annans misstanke om att en asylsökande som säger sig vara minderårig, inte är det. Åldersbedömning görs också i de fall där den unge asylsökande inte visar några id-handlingar.

cropped-bild-till-header-med-mc3a5tt1.pngMigrationsöverdomstolen: ”Den asylsökande har emellertid bevisbördan för sin ålder och om han inte kan göra sannolikt att han är underårig ska han betraktas som vuxen.” – 11 september 2016. Ur texten:

Hur många gånger behöver detta upprepas?
Det finns många, många fler texter om dem som endast i Sverige kallas ”ensamkommande barn” på bloggen. Man kan till exempel söka på ordet ”ensamkommande” för att hitta alla texter där det ordet ingår. Eller använda sökord som ”minderårig” ”åldersbedömning”, ”ålderstest”, ”åldersbestämning”. Etc.

Till slut: Jag hör inte till dem som ursäktar att man nu från regeringens håll (minst ett decennium för sent) ska stoppa den katastrofala vanskötseln av det oerhört viktiga och fruktansvärt dyra området ”påstått och faktiskt minderåriga asylsökande” med orden:

Bättre sent än aldrig.

Absolut inte. Jag hör till dem som anser att de, som åsamkat oss alla och landet både skada och mångmiljardkostnader som hade undvikits om man som en självklar del i asylprocessen hade gjort åldersbedömningar, på något sätt borde kunna ställas till svars för det. Men tjänstemannaansvaret togs bort 1974 och varken tjänstemän eller några andra (regeringar, riksdagar, Migrationsverkets generaldirektörer, medier) behöver i Sverige ta personligt ansvar när de gravt misskött sina uppdrag.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka till originalinlägget.

 

Finland. ”Den unga personen kan vara missnöjd med levnadsförhållandena i Finland eller vilja återförenas med bekanta eller släktingar i ett annat EU-land.”

migri ny logo

Migrationsverket i Finland meddelar:

Minderåriga asylsökande har försvunnit även i Finland

Enligt Migrationsverkets kartläggning har det i Finland försvunnit 30 ensamkommande minderåriga asylsökande sedan år 2014.

Under tiden 1.1.2014–31.3.2016 fattade Migrationsverket totalt 70 beslut om att ansökan förfaller för ensamkommande barn på grund av försvinnande. I 22 av fallen fanns det starka indikationer på att personen i fråga var över 18 år gammal. Migrationsverket känner till att 18 personer har återvänt till hemlandet. Detta innebär att 30 ensamkommande minderåriga asylsökande har försvunnit. En del av dem har efter försvinnandet ansökt om asyl i ett annat EU-land och en av dem har återvänt till Finland. Det rör sig i huvudsak om pojkar i åldern 14–17 år.

Migrationsverket har kartlagt orsaker till ensamkommande barns försvinnande i samarbete med bland annat anställda på förläggningarna och barnens företrädare, som haft den närmaste kontakten med barnen i fråga.

Ett centralt motiv till försvinnande är rädsla för Dublinbeslut och avvisning till ett annat EU-land eller rädsla för ett negativt asylbeslut.

Den unga personen kan även vara missnöjd med levnadsförhållandena i Finland eller vilja återförenas med bekanta eller släktingar i ett annat EU-land. I vissa fall har personen redan bott i ett annat EU-land och önskar återvända dit. Länder av detta slag är exempelvis Sverige och Tyskland.

Migrationsverket utredde antalet försvunna ensamkommande minderåriga asylsökande eftersom det finns en oro för att försvinnandena har en kriminell koppling och anknytning exempelvis till utnyttjande eller till och med människohandel.

Det verkar som att det vanligtvis är den unga personen själv som fattar beslutet att lämna Finland. I vissa fall finns det dock tecken på att en annan person har bidragit till barnets försvinnande. Försvunna barn löper risk för att utnyttjas. Migrationsverket samarbetar kontinuerligt med andra myndigheter för att upptäcka eventuella brott.

Finländska medier serie grön

Sverige: Den oändliga historien om åldersbedömning av ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderåriga.

Leif Kullman
övertandläkare, PhD, specialist i oral radiologi, Tandläkarhögskolan, Karolinska institutet
Karl-Johan Kärrström
specialistläkare i allmänmedicin, Mariestad
Nenad Zeba
specialistläkare i ortopedi och handkirurgi, Göteborg

Läkartidningen logoär de tandläkare/läkare som skrivit debattartikeln Rapport om medicinsk åldersbestämning »ett hafsjobb« i Läkartidningen den 12 maj. Ur texten:

Socialstyrelsens rapport om medicinsk åldersbestämning behandlar först och främst nya metoder att åldersbestämma med MR. Att detta var syftet gick utredaren ut med direkt. Då man nu helt förkastar metoder och riktlinjer som används i den övriga världen bör man kunna kräva en djupgående analys och kritik av evidensen för dessa påstått icke användbara metoder. Detta saknas i rapporten, och här brister Socialstyrelsen i sitt uppdrag som myndighet på ett flagrant sätt.

Expertnätverket AGFAD med 130 anslutna forskare har under 16 år utvecklat riktlinjer för medicinsk åldersbestämning. Man förordar en modell byggd på tandundersökning, handledsröntgen och DT nyckelben. Detta vet utredaren, men ändå kommenteras inte AGFAD:s existens.
———————–
Sammantaget är vår bedömning att Socialstyrelsen har gjort ett tendentiöst hafsjobb när det gäller de väl utvärderade metoder som används i resten av världen. Intrycket är att man visste vad man ville bevisa. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) bör därför snarast ges ett förordnande att göra om analysen av tand- och handledsundersökning, värdera AGFAD:s riktlinjer och utreda DT nyckelben.

Carl-Erik Flodmark, docent i pediatrik, medicinskt sakkunnig
Andreas Cederlund, odont dr, sakkunnig i tandvård
Marcus Gry, teknisk doktor; enhetschef, epidemiologi och metodstöd
Lars-Torsten Larsson, docent, avdelningschef; samtliga Socialstyrelsen

är de som replikerar på ovanstående debattartikel i Läkartidningen den 12 maj. Ur texten:

Läkartidningen logoDet intressanta är hur bra en åldersbedömning kan förutsäga om någon är över eller under 18 år. Socialstyrelsen har försökt hitta statistiska jämförelser som är lätta att förstå och jämföra. Det går att göra beräkningar på olika sätt, men inga avgörande skillnader har hittats mellan våra och debattörernas. Olika studier kan inte direkt jämföras och beräkningarna ger endast en indikation på vilka tillväxtzoner och tanddata (som mognadsindex) som är av särskilt intresse att studera vidare.

Barnläkare och tandläkare med mångårig praktisk erfarenhet av att göra åldersbedömningar har ingått i projektet, liksom två oberoende experter från Svensk förening för pediatrisk radiologi. Rapporten fick även stöd från Tandläkarförbundet och Barnläkarföreningen vid dialogmötet den 20 april.

En mening i repliken fick mig att bli en aning undrande:

Enligt Migrationsverket kom i fjol cirka 17.000 ensamkommande med uppgiven ålder 16–17 år.

Fundering lite vid sidan om ovanstående: Det kom drygt 35.300 asylsökande som sade sig vara minderåriga. Att färre än hälften 17.000 (48,2 procent) skulle vara 16 och 17 år är lite svårt att tro. Enligt Eurostat var ca 4.950 (14 procent) av de uppgivet  minderåriga asylsökande som kom ensamma till Sverige yngre än 14 år, dvs 1-13 år gamla. Det innebär att ca 13.370 (ca 37,8 procent) av dem som kom som ”ensamkommande barn” ska ha uppgett att de är 14 och 15 år gamla. Korrekta uppgifter måste Migrationsverket kunna ge, vilket jag ska be att få av verket. Frågan är ställd och svaret läggs ut här så snart Migrationsverket svarar.

Alla texter på bloggen som innehåller ordet ”ensamkommande” finns här.

Mina texter är ©