Finland. Närmare 70 procent av alla ”minderåriga” asylsökande som ålderstestats i år är vuxna

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Ilta-Sanomat (på finska).

Ålderstester avslöjar: nära 70 procent av de ”minderåriga” asylsökande som testats i Finland är vuxna

Minderåriga tror sig ha större chans att få uppehållstillstånd än vuxna. Det är en av anledningarna till att att, enligt Migrationsverket, många vuxna asylsökande försöker ljuga om sin ålder.

De påstått minderåriga asylsökandes verkliga åldrar har väckt debatt i de nordiska länderna. Bland annat rapporterade Sydsvenskan i september (Danska ministern: Två av tre ensamkommande som testades ljög om sin ålder) att enligt Danmarks migrationsminister Inger Stöjberg visade sig två tredjedelar av alla som sagt sig vara minderåriga och som ålderstestats, vara vuxna.

Man har fått liknande resultat i Finland. Enligt Migrationsverket har man i år, fram till och med den 17 oktober, gjort 402 åldersbedömningar. Av dem som åldersbedömts har 268 konstaterats vara minst 18 år gamla. Det är ca 67 procent av dem som åldersbedömts.

– Genom ålderstester kan vi utreda om den asylsökande är vuxen eller minderårig. Enligt utlänningslagen kan åldersbedömning göras när det finns skäl att misstro de uppgivna personuppgifterna, berättar överinspektör Juha Kannelmaa vid Migrationsverket.

Kannelmaa säger att det kan finna många skäl till att asylsökande tror att de är i en bättre position i asylprocessen som minderåriga. De kan till exempel tro att minderåriga snabbare får beslut om uppehållstillstånd. Det kan vara en anledning till varför de förfalskar sina personuppgifter.

– Minderåriga asylsökande får studera. De får också en god man och har har rätt till biträde vid asylsamtalet, säger Kannelmaa.

Minderåriga asylsökande har också egna, separata boenden på mottagningsenheterna. Enligt Kannelmaa kan det dock bli en besvikelse för vuxna som utgett sig för att vara minderåriga, att reglerna där är mycket striktare, bland annat när det gäller vilka tider man ska vara hemma.

Åldern påverkar inte själva asylbeslutet. Kannelmaa berättar att förutsättningarna för internationellt skydd är desamma oavsett om den asylsökande är vuxen eller minderårig.

– När det handlar om ensamkommande minderåriga asylsökande kan man eventuellt behöva fundera kring om han kan återvända till hemlandet. Om man inte kan försäkra sig om att någon tar emot personen kan det hända att den sökande beviljas uppehållstillstånd av individuella humanitära skäl.

Ålderstesterna görs på rättsvetenskapliga avdelningen vid Helsingfors universitet. Kannelmaa berättar att man då egna röntgen undersöker skelettutvecklingen av handled och hand samt tändernas status.

– Vanligtvis, om resultatet är oklart, bestäms åldern till den sökandes förmån. Det kan förstås också finnas andra indikationer på att den asylsökande är vuxen. Personuppgifterna utreds i första hand på grundval av personens berättelse och eventuella registerutdrag och dokument, förklarar Kannelmaa.

Han säger att det bland de asylsökande som påstått sig vara minderåriga också kan finnas personer som faktiskt inte känner till sin ålder. De kan komma från sådana omständigheter att det inte finns uppgifter om dem i något register.

Det är Migrationsverket som fattar beslut om åldersbedömning. Den asylsökande kan vägra gå med på det, men utan godtagbart skäl att vägra leder det enligt lagen till att den sökande behandlas som vuxen.

I år har 323 ensamkommande asylsökande som sagt sig vara minderåriga, kommit till Finland. En del av dem som ingick i de 402 ålderstester som Migrationsverket, Migri, utfört i år beställdes under förra året.

2015 kom 3.024 påstått minderåriga asylsökande. De kom främst under hösten och i slutet av året, vilket innebär att majoriteten av ansökningarna hanterats i år.

© Översättning Merit Wager. Citera gärna kort ur texten, men länka till detta inlägg,

 

Finland. ”En av flyktingrättens centrala delar är att asylansökan alltid prövas mot den stat där en person är medborgare.”

Tidningen Aamulehti har gått igenom ett antal beslut gällande ensamkommande minderåriga som sökt asyl i Finland. Juha Similä, chef för asylenheten vid Migrationsverket svarar på Aamulehtis frågor.

Aamulehti: Vad berättar resultaten av ålderstesterna som gjorts på ”minderåriga”? Uppger de som kommer hit rätt ålder?

Juha Similä: Förra året gjordes 149 ålderstester. Av dem befanns 62 procent vara vuxna. Av detta kan man inte dra slutsatsen att 62 procent av alla minderåriga som söker asyl skulle vara vuxna. Resultatet rör endast dem som har testats. Fört att myndigheten kan be en person genomgå en åldersbedömning måste det finnas uppenbara skäl att misstro hans ålder. En mottagningsenhet kan inte kategoriskt sända alla minderåriga för åldersbedömning.

Aamulehti: Om en minderårig asylsökande har afghanskt medborgarskap men inte har bott där och han inte av angivna skäl kan återsändas till det land han bott i, varför prövas hans asylansökan då mot Afghanistans huvudstad Kabul?

Juha Similä: En av flyktingrättens centrala delar är att asylansökan alltid prövas mot den stat där en person är medborgare. Om man i det landet inte kan ange ett ”hemmaområde”, prövas ansökan i förhållande till landets huvudstad. Huvudstaden är ett naturligt val när man måste välja någon plats.

Aamulehti: En minderårig irakier berättar att han varit utsatt för hot på grund av anhörigas yrken. Varför togs det hänsyn till detta i hans fall men inte i en minderårig afghans?

Juha Similä: I lagen används inte alls termen yrke. Det är inget att tänka på i förhållande till något land alls, att man skule kunan få skydd på grund av ett visst yrke. Om du har varit flitigt förekommande i offentligheten för att du till exempel demonstrerat för mänskliga rättigheter så är ditt yrke inte av betydelse. Det kan handla om att radikala krafter börjar förfölja och hota dig för dina åsikter och begår allvarliga rättskränkande handlingar mot dig.

 

© Översättning Merit Wager

Finland. Om en del av asylprocessen i ett nära grannland.

Klicka på text och -bildrutan för att läsa hela artikeln.

I Dagens Samhälle skriver jag om att:

I grannlandet Finland ges numera ingen statligt bekostad rättshjälp vid asylsamtal. Det är huvudregeln, dock kan offentligt biträde bekostas om det finns ”synnerligen vägande skäl” och bekostas alltid om den sökande är minderårig. Det anses att en människa ska kunna klara av att berätta vem han är, hur gammal han är, varför och hur han har kommit till landet och vad han anser att han har för asyl- eller skyddsskäl. Detta kan de absolut flesta människor klara av att berätta själva.

Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3.

Läs först texterna Finland. ”Asylresa” till Helsingfors (27.9 2016),  Finland. Det finns inget ”muslimskt civilsamhälle”, bara ett finländskt(1.10 20126) och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 1 och Finland. Migri: Om den finländska asylhanteringen. Del 2.

Rapporteringen om hur den finländska asylhanteringen ser ut fortsätter här. Efter asylsamtal, beslut och delgivning av asylbeslut fortsätter processen för den som vill överklaga sitt beslut.

Den som vill överklaga, alltså söka ändring av Migrationsverkets beslut, ska lämna in sin besvärsskrift (som det heter i Finland, ”överklagande” i Sverige) till

• Migrationsverket, Helsingfors förvaltningsdomstol eller den lokala polisen, som skickar den med sina anteckningar om mottagningstidpunkten till Migrationsverket
• Migrationsverket skickar besvärsskriften med bilagor och sitt utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol.
• Om Helsingfors förvaltningsdomstol anser att ändringssökande ska beviljas asyl eller uppehållstillstånd på andra grunder, beviljar Migrationsverket tillståndet utan separat ansökan. Ärendet behandlas utan dröjsmål.
• Besvärstillstånd angående förvaltningsdomstolens beslut kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen.

Till slut tar Tirsa Forssell, chef för resultatområde juridisk service och stödtjänster vid asylenheten hos Migri, fram en del av de problem och utmaningar som finns längs vägen:

• Samarbetet med andra myndigheter och automatisering av processen (t.ex. domstolarna)
• Antalet anställda har mångdubblats
• Rådgivning och utbildning av personalen
• Många regioner –> olika förfaranden
• Nya riktlinjer för Afghanistan, Irak och Somalia
  (Migrationsverket har färdigställt säkerhetsöversikterna (i Sverige ”landinformation”) som granskas med sex månaders mellanrum)

Dessutom uppmärksammar hon oss på att det nyligen har kommit en del lagändringar som givetvis måste tas hänsyn till:

• Om sökanden beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd delger Migrationsverket beslutet (fr.o.m 16.5 2016).
• Rättshjälpen (i Sverige: offentligt biträde bekostat av staten) till utlänningar vid behandlingen av ett ärende som gäller internationellt skydd är enligt en lagändring 1.9 2016 begränsad genom en bestämmelse om att biträdes närvaro vid asylsamtal enligt 97 a § ingår i rättshjälpen endast om detta är nödvändigt av särskilt vägande skäl eller om det gäller en ensamkommande minderårig.

Fortsättning följer i serien om den finländska asylhanteringen. Del 4 kommer främst att handla om hur nyanlända informeras av Polisen om vad som gäller i det land de kommit till.

Ytterligare ett lästips: Den finska asylprocessen – att lära av historien – 4 oktober 2016, Johan Westerholm på ledarsidorna.se. Ur texten:

Processen präglas av klara roller. Det är endast gränsbevakningen och polisen som tar emot en asylansökan. Fingeravtryck och övrig basdata registreras och ett datasystem genererar en plats i något av de transitboenden som finns. Ambitionen är att denna boendeform endast nyttjas i den inledande asylprocessen där enkla ärenden, som Dublinärenden och andra, avhandlas med prioritet. Den sökande kan naturligtvis neka anvisat boende men är då ansvarig själv för att få tak över huvudet. Den finska asylprocessen genomsyras av att i Finland gäller finsk lag och finska normer. Kulturella, etniska eller religösa motsättningar lämnas vid gränsen eller löses där de en gång uppstod. Majoriteten av de asylsökande finner sig i detta.

© denna blogg. Citera gärna men ange källa och länka till originalinlägget.

Sverige gör som Finland – många år och 10.000 tals ”ensamkommande” senare

Regeringen har nu, många år för sent, lagt ett förslag om att det sätt att se på åldersbedömning som jag otaliga gånger fört fram som en bra modell – och som används i Finland – ska användas också i Sverige:

Migrationsverket ska informera den sökande om att konsekvensen av att ett nekat samtycke till medicinsk åldersbedömning utan godtagbar anledning, kan bli att han eller hon bedöms ha fyllt 18 år.

Äntligen, minst tio år för sent, ska också detta självklara införas, som givetvis borde ha gjorts av Migrationsverket under alla år, men som verket underlåtit att göra:

Migrationsverket ska så snart som möjligt efter asylansökan göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om ett ensamkommande barns ålder, om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år, men det samtidigt inte är uppenbart att han eller hon är vuxen.

Här finns promemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) att läsa i sin helhet.

Här är länkar till en bråkdel av mina texter om åldersbedömning och ensamkommande påstått och faktiskt minderåriga asylsökande genom åren :

Finland: Antalet minderåriga asylsökande minskar – 4 januari 2010. Ur texten:

En orsak till att antalet minderåriga asylsökande har minskat är att åldersbedömningen har blivit strängare.

Helsingforspolisen testade i fjol drygt 60 asylsökande som sade sig vara minderåriga. Av dem visade sig två tredjedelar vara över 18 år gamla.

En anställd vid ett HVB för ensamkommande minderåriga asylsökande om Laholms kommuns utvidgade ”barnbegrepp” m.m. – 25 juli 2012. Ur texten:

En migga: ”Jag läste också om en miggas frustration över att personalen på ett boende skrattade åt Migrationsverket då många var äldre än de påstod till handläggaren och att en syster och bror i själv verket var mor och son.”

Hur många ensamkommande barn är vuxna? – 5 oktober 2014, min text i Svenska Dagbladet. Ur texten:

327 av de 637 (51 procent) ensamkommande asylsökande som sade sig vara minderåriga och kom till ett danskt asylcenter under åren 2011 och 2012, visade sig efter rättsmedicinsk undersökning ha ljugit om sin ålder, och var över 18 år. De första fyra månaderna 2013 var tre av fyra (75 procent) testade flyktingbarn över 18 år, enligt Justitieministeriets statistik.

”Erfarenhetsmässigt har det visat sig, att en stor del av de asylsökande som testas, uppskattas vara vuxna. Vi ålderstestar därför, när det finns en misstanke om att den sökande inte är minderårig”, säger kontorschef Bjørn Hørning hos Udlændingeservice.

Replik och slutreplik i Svenska Dagbladet om ”ensamkommande barn” – 8 oktober 2014. Ur texten:

”Asylkommande ungdomar”? Ja, det är ju innovativt och praktiskt att ha en sådan benämning på ett i det närmaste permanent och växande fenomen som i Sverige är stort och framträdande, till skillnad från i, till exempel, de nordiska länder jag jämfört med i artikeln. Där deras barnläkare och andra alltså anser, att det går att göra åldersbedömningar. Men nu är det bara det, att jag i min artikel inte skrev ett ord om åldersbedömningar och hur de går till! Vilket jag påpekar i min slutreplik, som också den har publicerats på Svenska Dagbladets ledarblogg, direkt efter barnläkarnas text.

En migga berättar om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande, konsekvent av Migrationsverket, svenska politiker och medier kallade ”ensamkommande barn” – 9 februari 2015. Ur texten:

En migga: Av alla EU-länder är Sverige det enda landet vars läkarkår, politiker, journalister med flera anser att det är fult eller olämpligt att ge en papperslös ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderårig en möjlighet att göra detta sannolikt  genom en medicinsk åldersutredning, om det finns tveksamheter om att den sökande faktiskt är minderårig.

Migrationsverket: ”Vecka 30 utgjorde ensamkommande barn 21,5 % av totala antalet asylsökande i Sverige.” – 29 juli 2015. Ur texten:

Är jag verkligen den enda som i åratal tyckt – och fortfarande givetvis tycker – att man i Sverige ska lära sig av övriga Norden när det gäller att hantera asylsökande ”ensamkommande barn” (i de andra nordiska länderna kallade ”minderåriga asylsökande”) lite närmare? I övriga Norden görs ju åldersbedömningar vid tveksamhet kring den asylsökandes uppgivna ålder och i Finland, t.ill exempel gäller att:

Om sökande eller anknytningspersonen vägrar genomgå undersökning utan godtagbar orsak, behandlas han eller hon som myndig.

Finland. I två fall av tre visar sig den asylsökande som undersöks vara äldre än han sagt sig vara. – 28 september 2015. Ur texten:

Rättstandläkaren Vivian Visnapuu:

– Förra året räknade jag att 65 procent av dem som myndigheterna misstänkt var över 18 år också var det.

Det är detta imbecilla förhållningssätt över hela linjen, inte bara vad gäller ”ensamkommande”, som störtat Sverige i det fördärv det nu befinner sig i – 8 november 2015. Ur texten:

15 år, sålde sina får och kor, fixade resan till Europa och Sverige själv och talar klanderfri engelska. Och ser minst tio år äldre ut. Ringer det verkligen inga klockor någonstans?

Tio år för sent, men heder åt de två reportrarna på Sveriges Radio som på riktigt verkar anstränga sig för att försöka att ge en mer nyanserad och sann bild av dem som kallas ”ensamkommande barn och ungdomar” – 14 december 2015. Ur texten:

Hur som helst, inslaget tog för första gångensåvitt jag vet, i Public Service upp problematiken (ja, för det är problem) med den enorma inströmningen av påstått och faktiskt minderåriga asylsökande i Sverige, på ett försiktigt verklighetsbaserat sätt. Heder åt de två reportrarna som på riktigt verkar ha ansträngt sig för att, tyvärr tio år för sent, försöka ge den bild av det här asylområdet som så många av dem som möter verkligheten har. Att det här är en kategori unga män som skickats till Sverige av föräldrar och släktingar i hopp om ett bättre liv för dem själva och för familjerna. Utan asyl- eller skyddsskäl så som de anges i utlänningslagen.”Ett bättre liv”, ”en bättre framtid” är vare sig skyddsgrundande eller – ännu mindre – skäl för flyktingstatus.

Sverige är ett icke rättssäkert svikarland – larm om vuxna ”ensamkommande barn” har ignorerats under många år – 18 februari 2016. Ur texten:

Vuxna män har satts i skolklasser med 14, 15, 16-åriga flickor och i familjehem med ungdomar i den åldern, medan de själva varit vuxna män som till och med frågat efter medel mot håravfall. Vi skattebetalare har i alla år tvingats bekosta oerhört dyra boenden, gode män, skolgång etc åt vuxna män som ljugit om sin ålder och vem vet vad mer de ljugit om. Sina namn? Sin nationalitet? Sina (obefintliga) asylskäl?

Finland. ”Det är viktigt att bestämma den asylsökandes ålder eftersom åldern har betydelse för många lagstadgade rättigheter och skyldigheter t.ex. när det gäller barnskydd, läroplikt, straffrättsligt ansvar, arbetsliv och ingående av äktenskap.” – 17 april 2016. Ur texten:

Finland. Gedigna åldersbedömningar görs alltså vid myndighets eller annans misstanke om att en asylsökande som säger sig vara minderårig, inte är det. Åldersbedömning görs också i de fall där den unge asylsökande inte visar några id-handlingar.

Migrationsöverdomstolen: ”Den asylsökande har emellertid bevisbördan för sin ålder och om han inte kan göra sannolikt att han är underårig ska han betraktas som vuxen.” – 11 september 2016. Ur texten:

Hur många gånger behöver detta upprepas?

Det finns många, många fler texter om dem som endast i Sverige kallas ”ensamkommande barn” på bloggen. Man kan till exempel söka på ordet ”ensamkommande” för att hitta alla texter där det ordet ingår. Eller använda sökord som ”minderårig” ”åldersbedömning”, ”ålderstest”, ”åldersbestämning”. Etc.

Till slut: Jag hör inte till dem som ursäktar att man nu från regeringens håll (minst ett decennium för sent) ska stoppa den katastrofala vanskötseln av det oerhört viktiga och fruktansvärt dyra området ”påstått och faktiskt minderåriga asylsökande” med orden:

Bättre sent än aldrig.

Absolut inte. Jag hör till dem som anser att de, som åsamkat oss alla och landet både skada och mångmiljardkostnader som hade undvikits om man som en självklar del i asylprocessen hade gjort åldersbedömningar, på något sätt borde kunna ställas till svars för det. Men tjänstemannaansvaret togs bort 1974 och varken tjänstemän eller några andra (regeringar, riksdagar, Migrationsverkets generaldirektörer, medier) behöver i Sverige ta personligt ansvar när de gravt misskött sina uppdrag.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka till originalinlägget.

 

Finland. ”Den unga personen kan vara missnöjd med levnadsförhållandena i Finland eller vilja återförenas med bekanta eller släktingar i ett annat EU-land.”

Migrationsverket i Finland meddelar:

Minderåriga asylsökande har försvunnit även i Finland

Enligt Migrationsverkets kartläggning har det i Finland försvunnit 30 ensamkommande minderåriga asylsökande sedan år 2014.

Under tiden 1.1.2014–31.3.2016 fattade Migrationsverket totalt 70 beslut om att ansökan förfaller för ensamkommande barn på grund av försvinnande. I 22 av fallen fanns det starka indikationer på att personen i fråga var över 18 år gammal. Migrationsverket känner till att 18 personer har återvänt till hemlandet. Detta innebär att 30 ensamkommande minderåriga asylsökande har försvunnit. En del av dem har efter försvinnandet ansökt om asyl i ett annat EU-land och en av dem har återvänt till Finland. Det rör sig i huvudsak om pojkar i åldern 14–17 år.

Migrationsverket har kartlagt orsaker till ensamkommande barns försvinnande i samarbete med bland annat anställda på förläggningarna och barnens företrädare, som haft den närmaste kontakten med barnen i fråga.

Ett centralt motiv till försvinnande är rädsla för Dublinbeslut och avvisning till ett annat EU-land eller rädsla för ett negativt asylbeslut.

Den unga personen kan även vara missnöjd med levnadsförhållandena i Finland eller vilja återförenas med bekanta eller släktingar i ett annat EU-land. I vissa fall har personen redan bott i ett annat EU-land och önskar återvända dit. Länder av detta slag är exempelvis Sverige och Tyskland.

Migrationsverket utredde antalet försvunna ensamkommande minderåriga asylsökande eftersom det finns en oro för att försvinnandena har en kriminell koppling och anknytning exempelvis till utnyttjande eller till och med människohandel.

Det verkar som att det vanligtvis är den unga personen själv som fattar beslutet att lämna Finland. I vissa fall finns det dock tecken på att en annan person har bidragit till barnets försvinnande. Försvunna barn löper risk för att utnyttjas. Migrationsverket samarbetar kontinuerligt med andra myndigheter för att upptäcka eventuella brott.

Sverige: Den oändliga historien om åldersbedömning av ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderåriga.

Leif Kullman
övertandläkare, PhD, specialist i oral radiologi, Tandläkarhögskolan, Karolinska institutet
Karl-Johan Kärrström
specialistläkare i allmänmedicin, Mariestad
Nenad Zeba
specialistläkare i ortopedi och handkirurgi, Göteborg

är de tandläkare/läkare som skrivit debattartikeln Rapport om medicinsk åldersbestämning »ett hafsjobb« i Läkartidningen den 12 maj. Ur texten:

Socialstyrelsens rapport om medicinsk åldersbestämning behandlar först och främst nya metoder att åldersbestämma med MR. Att detta var syftet gick utredaren ut med direkt. Då man nu helt förkastar metoder och riktlinjer som används i den övriga världen bör man kunna kräva en djupgående analys och kritik av evidensen för dessa påstått icke användbara metoder. Detta saknas i rapporten, och här brister Socialstyrelsen i sitt uppdrag som myndighet på ett flagrant sätt.

Expertnätverket AGFAD med 130 anslutna forskare har under 16 år utvecklat riktlinjer för medicinsk åldersbestämning. Man förordar en modell byggd på tandundersökning, handledsröntgen och DT nyckelben. Detta vet utredaren, men ändå kommenteras inte AGFAD:s existens.
———————–
Sammantaget är vår bedömning att Socialstyrelsen har gjort ett tendentiöst hafsjobb när det gäller de väl utvärderade metoder som används i resten av världen. Intrycket är att man visste vad man ville bevisa. SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) bör därför snarast ges ett förordnande att göra om analysen av tand- och handledsundersökning, värdera AGFAD:s riktlinjer och utreda DT nyckelben.

Carl-Erik Flodmark, docent i pediatrik, medicinskt sakkunnig
Andreas Cederlund, odont dr, sakkunnig i tandvård
Marcus Gry, teknisk doktor; enhetschef, epidemiologi och metodstöd
Lars-Torsten Larsson, docent, avdelningschef; samtliga Socialstyrelsen

är de som replikerar på ovanstående debattartikel i Läkartidningen den 12 maj. Ur texten:

Det intressanta är hur bra en åldersbedömning kan förutsäga om någon är över eller under 18 år. Socialstyrelsen har försökt hitta statistiska jämförelser som är lätta att förstå och jämföra. Det går att göra beräkningar på olika sätt, men inga avgörande skillnader har hittats mellan våra och debattörernas. Olika studier kan inte direkt jämföras och beräkningarna ger endast en indikation på vilka tillväxtzoner och tanddata (som mognadsindex) som är av särskilt intresse att studera vidare.

Barnläkare och tandläkare med mångårig praktisk erfarenhet av att göra åldersbedömningar har ingått i projektet, liksom två oberoende experter från Svensk förening för pediatrisk radiologi. Rapporten fick även stöd från Tandläkarförbundet och Barnläkarföreningen vid dialogmötet den 20 april.

En mening i repliken fick mig att bli en aning undrande:

Enligt Migrationsverket kom i fjol cirka 17.000 ensamkommande med uppgiven ålder 16–17 år.

Fundering lite vid sidan om ovanstående: Det kom drygt 35.300 asylsökande som sade sig vara minderåriga. Att färre än hälften 17.000 (48,2 procent) skulle vara 16 och 17 år är lite svårt att tro. Enligt Eurostat var ca 4.950 (14 procent) av de uppgivet  minderåriga asylsökande som kom ensamma till Sverige yngre än 14 år, dvs 1-13 år gamla. Det innebär att ca 13.370 (ca 37,8 procent) av dem som kom som ”ensamkommande barn” ska ha uppgett att de är 14 och 15 år gamla. Korrekta uppgifter måste Migrationsverket kunna ge, vilket jag ska be att få av verket. Frågan är ställd och svaret läggs ut här så snart Migrationsverket svarar.

Alla texter på bloggen som innehåller ordet ”ensamkommande” finns här.

Mina texter är ©

En migga: ”Det är tyvärr inte helt ovanligt att asylsökande föräldrar dumpar sina barn i Sverige och själva reser hem.”

Genom åren har jag oräkneliga gånger tänkt att ”nu kan det inte bi värre” eller ”mer bedrägligt än det här kan det inte bli” eller ”nu har jag nog hört allt” eller ”det här kan ändå inte få ske utan konsekvenser”. Men efter varje gång kommer nya uppgifter som slår tidigare chockerande berättelser. Som nu detta, som en luttrad migga berättar:

För några månader sedan var det en asylsökande pappa med ett barn som bestämt sig för att återvända till Irak och mamman,  makan, som var kvar där. Inte så uppseendeväckande, kan man tycka – om det inte vore för att han lämnade kvar sonen, som nu – hör och häpna – räknas som ensamkommande barn. På tal om galenskaper.

Sonen är i 16-årsåldern. Pappan hade lyckats få någon vänlig själ från kyrkan att bli familjehem åt pojken. Han hade ordnat flygresan själv så vi fick snällt ge honom hans pass och önska honom trevlig resa. Helt sinnessjukt, enligt min mening.

Vi borde förstås ha krävt att han skulle ordna med pass åt sonen också och ta honom med sig när han nu ville återvända, innan vi lämnade ut mannens pass. Men enligt våra ”experter” fanns det inga juridiska möjligheter att inte ge honom passet tillbaka.

Till saken hör att det inte är ovanligt att asylsökande föräldrar ”dumpar” sina barn i Sverige och själva reser hem. Det värsta är när de lämnar sina handikappade barn, bara lämnar dem rakt av. I ett av fallen jag tänker på var det en stackars unge med Downs syndrom – som de själva inte orkar ta hand om.

Och apropå sådana här fall så blir det ju ännu mer bisarrt när man inser att barnet (som med stor sannolikhet kommer att få PUT trots att föräldrarna varit här och honom) blir anknytningsperson i föräldrarnas ansökan om uppehållstillstånd. De söker alltså uppehållstillstånd på anknytning till barnet som de tidigare dumpat.

Kommentar: Hur är detta möjligt? Varför såg inte Migrationsverket till att barnet reste med sin mamma? Än en gång: Hur är det möjligt för en irakisk förälder att medvetet och öppet tillåtas att dumpa sitt barn i Sverige? Någon måste kunna förklara det här för mig och för läsarna.

Jag frågar miggan:

När du berättar det här för mig så måste du väl liksom se/höra att det här är fel? Ofta blir saker och ting tydligare när man sätter det på pränt eller när man muntligt berättar det för någon annan. Jag skulle vilja veta:

Hur kan Migrationsverket acceptera den här typen av invandring? Har du funderat över det någon gång?

Miggan svarar:

Jag tänker på det varje dag. Men tyvärr har liknande och ibland ännu mer bisarra händelser blivit så vanliga att man inte förvånas över något längre.

För någon månad sedan berättade en kollega om att en person som söker asyl som ”ensamkommande barn” figurerat på bilder med döda människor och att själv varit aktiv i detta. Tydligen någon slags islamistgrupp som han varit med i. Behöver jag ens säga att han inte var något ”barn”? Jag kan förstå att det här låter helt otroligt för människor ”därute”, men vi har blivit så luttrade att vi bara rycker på axlarna till slut. Ingen drar några slutsatser. Alla bara tänker att ”jaha, det är tydligen så här det ska vara”.

Jag blir allt mer illa till mods och frågar:

Jag förstår att just det här med ”barnet” och bilderna av honom med döda människor kanske inte är vanligt och att du beskriver bisarra händelser varav detta är en. Men vad händer med den här vuxne mannen som utger sig för att vara ett barn och som eventuellt är en mördare eller åtminstone inblandad i – eller har befunnit sig i – situationer nära mord i någon islamistisk grupp? Ska han bo i ett familjehem med svenska tonåringar? Ska han bo på ett boende med andra vuxna män och pojkar på 14, 15, 16 och 17 år? Ska han gå i skola med svenska tonåringar? Allt detta trots att Migrationsverket känner till hans bakgrund och är övertygade om att han inte är minderårig och att hans bakgrund dessutom är minst sagt oroande?

 Vad händer i detta och eventuella liknande fall?

Miggan säger vidare:

Nu menar jag förstås inte att just detta skulle vara väldigt vanligt, att ensamkommande barn är jihadister, utan att bisarra händelser är en del av vardagen på verket.

Jag vet inte vad som händer med just den här mannen, men såvitt jag förstår bor han alltså på ett HVB redan, och sannolikt går han väl då också i skolan.

Nu har hans bakgrund ju lyckligtvis uppdagats och rapporterats till Migrationsverket, som jag förstår det. Förhoppningsvis sätts väl en process igång där han kanske skrivs upp i ålder och bilderna utreds. Men jag skulle heller inte bli det minsta förvånad om han kommer med en (enligt oss) godtagbar förklaring som gör att han i slutändan får PUT.

No further comments.

© denna blogg.

En migga: ”En 25-årig afghansk man försöker bli nedskriven i ålder så att han ska få hamna på ett HVB.”

En migga berättar:

En troligen minst 25-årig afghansk man försöker bli nedskriven i ålder så att han ska få hamna på ett BUV-hem. Mannen har varit på sitt asylsamtal för sex månader sedan och blivit uppskriven i ålder för att vi bedömer att han inte är 15, 16 år som han själv säger.

Migrationsverket älskar egna förkortningar. För oss är ett BUV-hem (detsamma som HVB) anhalten innan de asylsökande minderåriga blir vuxna och måste dela på de få antal kvadratmeter som en vuxen asylsökande tilldelas. Under normala förhållanden får vuxna asylsökande ca 5 kvm per person. För familjer är reglerna lite annorlunda, men för en asylsökande som uppgett att han är minderårig gäller helt andra regler eftersom kommunerna då tar över ansvaret.

Ett ”barn” får oftast ett eget rum som kan vara i princip hur stort som helst. Därav vill ju många asylsökande bli nedskrivna i ålder för att få större ytor och slappare regler. Det som då händer i vissa kommuner är att de tolkar ansvars- och bidragsfrågan annorlunda än våra regler. Enligt Migrationsverkets regler får en sökande enbart söka särskilt bidrag för angelägna behov (18 § LMA*). Särskilt bidrag är till för kostnader som är nödvändiga för en dräglig livsföring. Det kan till exempel vara kostnader för vinterkläder, glasögon, kosttillskott samt handikapputrustning och där personen inte har haft möjlighet att spara av den dagersättning som han eller hon redan har fått. Men vissa kommuner tolkar lagen helt annorlunda och närmast öser pengar över de asylsökande på BUV-hem.

Och hur blir det med den minst 25-årige afghanske mannen som ihärdigt och envetet försöker bli nedskriven i ålder? Tja, vi säger nej till denna nedskrivning och accepterar inte hans påståenden om att han är nio, tio år (eller mer) yngre. Både jag och mina kolleger är väldigt irriterade på honom. Han har delvis grått hår och vi hänvisar honom till asylenheten där alla bedömningar av ålder görs, det spelar ju egentligen ingen roll alls vad vi som handläggare säger.

En före detta kollega som nu arbetar med ensamkommande minderåriga säger att hanteringen av pengar till dessa BUV-hem är skrämmande. De får i många kommuner pengar till det mesta: chips, godis, kläder, sport. Det spelar ingen roll, det de vill ha får de pengar till. Den före detta kollegan är kritisk och ifrågasätter starkt de kostnader som uppkommer för samhället med en sådan syn på vad skattemedel ska användas till. Dessutom ska ju allt egentligen gå via oss på Migrationsverket: om ett barn eller en ungdom börjar med en sport så ska vi bedöma kostnaden och ifrågasätta den, som medlemskap i en klubb till exempel. Men det struntar man alltså i på en del av dessa hem.

Och nu har han den 25-årige afghanen som vill skrivas ned till 15, 16 år blivit apatisk och kan inte äta…

Kort om vad som ska ersättas av staten/skattebetalarna (Ytterligare information går förstås bra att själv googla fram).

LMA – Lagen om mottagande av asylsökande – 18 §:

Föreligger annat angeläget behov har utlänningen rätt till särskilt bistånd för det (särskilt bidrag).

Migrationsverket om kostnader som dagersättningen ska täcka för minderåriga asylsökande som kommunen får ersättning för, för kost, logi och omvårdnad :

Dagersättning på 24 kronor ska täcka kostnader för kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror. Dagersättningen ska dessutom täcka utgifter för hälso-och sjukvård, tandvård samt läkemedel.

Avslutningsvis: Är det möjligen någon ansvarig i regeringen, på Migrationsverket, i kommuner, på HVB, i skolor, inom socialtjänsten som vill kommentera vad miggan berättar om i den här texten? Någon ansvarig måste det väl finnas i detta land, dit 42.418 faktiskt och påstått minderåriga ensamkommande asylsökande kommit under de två senaste åren (2014 + 2015) som kan göra det? Skriv gärna till mig! Det är bara jag som läser inkommande mejl, aldrig någon annan. Tack!

© denna blogg. 

Lämna gärna ett bidrag med 1 krona per dag = 30 kronor i månaden
via ”Subscribe”eller med valfritt belopp via ”Donate”.
Varje bidrag är välkommet!

Att uppge felaktig ålder och påstå sig vara minderårig när man är vuxen är bedrägeri. Asylbedrägerier ska stoppas.

Här på bloggen har främst miggorna men också jag och andra, samt på Svenska Dagbladets ledarsida (jag) under lång tid krävt att Sverige måste göra som andra länder: direkt vid ankomsten åldersbedöma asylsökande som säger sig vara under 18 år. Detta ska göras vid minsta misstanke om att en asylsökande kan vara äldre. Som bland annat i Finland, Norge och Danmark. Här är mina artiklar i ämnet i Svenska Dagbladet:

•  Hur många ensamkommande barn är vuxna? – 5 oktober 2014
•  Sverige ligger efter med ålderstester – 7 januari 2016
•  Hur kan säkerheten på HVB öka? – 11 februari 2016

Moderaterna borde ha agerat under sina åtta år i regeringsställning. Det var deras – och övriga Allianspartiers – absoluta skyldighet att se till att den statliga myndigheten Migrationsverket hanterade asylärenden rättssäkert och korrekt. Att till exempel asylsökande som sade sig vara ”barn” åldersbedömdes vid misstanke om att så inte var fallet. Men Moderaterna, som innehade de tyngsta och mest ”bestämmande” ministerposterna, gjorde inte det.

Den minister som både ville och kunde hantera dessa frågor (migrationsministern) fick inte agera enligt den viljan och det kunnandet. Han trycktes till och togs i örat på det mest förödmjukande sätt av en annan minister (statsministern) som varken kunde eller ville hantera ödesfrågan asyl- och migration. Det hela var katastrofalt och fick svåra konsekvenser för Sverige, svenskarna och – inte minst – för de faktiskt skyddsbehövande, för mycket lång tid framöver. Med stor sannolikhet för all framtid.

Nu har dock Moderaternas migrationspolitiska talesperson Johan Forssell – tio år för sent – reagerat på det miggorna och jag försökte få den förra regeringen att ta itu med. Ingen skugga faller på Johan Forssell, han satt inte i den förra regeringen – skuggorna faller på helt andra personer. Här uttalar han sig i TV4 Nyheterna den 19 april (klicka på bildrutan för att komma till inslaget):

Miggorna och även jag själv har alltså i många år framhållit vikten av att de unga pojkar och män (flickorna och kvinnorna är få) som söker asyl eller skydd som minderåriga, vid misstanke om att de är över 18 år måste ålderstestas. Detta för att:

1. Att uppge felaktig ålder och påstå sig vara minderårig när man är vuxen, är bedrägeri. Asylbedrägerier ska motarbetas.
2. Den som är minderårig kostar skattebetalarna många miljoner kronor mer per person och år än den som är vuxen.
3. De faktiskt minderåriga på boendena ska inte utsättas för att behöva bo tillsammans med vuxna män.
4. Ungdomar i skolorna ska inte behöva ha klasskamrater som är fyra, sex, åtta år eller ännu äldre än de själva.

Dessutom, som man uttrycker det i Finland:

Det är viktigt att bestämma den asylsökandes ålder eftersom åldern har betydelse för många lagstadgade rättigheter och skyldigheter till exempel när det gäller barnskydd, läroplikt, straffrättsligt ansvar, arbetsliv och ingående av äktenskap.

Att Johan Forssell i nyhetsinslaget nämner att man kan be om hjälp med åldersbedömning av läkare från Norge och Danmark är bra, men han glömde nämna Finland som ju också har ett sedan länge välfungerande åldersbedömningsförfarande. Här är ett exempel från finska Migrationsverket på hur det kan gå till:

Enligt resultatet av den 2014-03-26 från den rättsmedicinska åldersbedömningen som utförts på den sökande är den sökande sannolikt minst 18 år. Åldersbedömningen baserar sig på en utvärdering av förbeningsgraden i handleds-, handflate- och fingerskelett och på tändernas utvecklingsgrad. Undersökningen visar att utvecklingen av den sökandes skelett är avslutad och skelettets mognad tyder på en skelettålder på minst 19 år. Utvecklingen av rötterna till den sökandes visdomständer är avslutad. Enligt jämförelsematerialet nås mognadsgraden för de nedre visdomständerna hos den amerikanska manliga befolkningen i medeltal vid 20,5 års ålder med en spridning på +/- 1,97 år. En motsvarande undersökning för de nedre visdomständerna utförd på den turkiska manliga befolkningen ger ett resultat på 20,0-20,1 +/- 2,0 år. Enligt den metod för åldersbedömning som tillämpas på den kanadensiska och finländska befolkningen avslutas tändernas utveckling vid ungefär 16 års ålder. Undersökningen baserar sig på ett sammanvägt resultat från utvecklingsskedet hos de sju vänstra nedre permanenta tänderna. Vid bedömning av resultatet bör det uppmärksammas att tillförlitligt material från den sökandes ursprungliga hemland inte är tillgängligt. Migrationsverket har utifrån ovannämnda undersökningsresultat och med hänsyn tagen till felmarginalen, som räknats den sökande till godo, bedömt den sökande som vuxen och hans födelsetid har registrerats som 1996-03-08.

Läs hela texten här.
Alla texter som innehåller ordet ”ensamkommande” finns här.

En reflektion: Hur kommer det sig att svenska läkare kan vägra göra åldersbedömningar? De görs ju i till exempel brottssammanhang, nu senast på den påstått 15-årige, men mer troligt 22-årige somaliske mannen som mördade en ung kvinna anställd på ett boende för asylsökande, ensamkommande ”barn”. Barnmorskor får inte vägra utföra aborter. Samhället ålägger dem att utföra aborter, det ingår i deras arbetsuppgifter. Vad är det som gör att läkare kan vägra utföra uppgifter som samhället ålägger dem och som ingår i deras arbetsuppgifter?

© denna blogg.

Finland. ”70 procent av de undersökta asylsökande som uppgav sig vara minderåriga var i själva verket vuxna.”

Klicka på textrutan för att mms till artikeln på Kalevas sajt (på finska).

 

Allt fler asylsökande som man trott vara minderåriga har visat sig vara vuxna

En majoritet av de asylsökande som  man trott var minderåriga, är inte det.

I Finland görs rättsodontologiska undersökningar av asylsökande som myndigheterna av olika anledningar misstänker inte är minderåriga.

Åldersbestämning görs också till exempel när det förekommer olika åldersuppgifter om en asylsökande och när han inte har några id-handlingar.

Enligt rättstandläkaren Vivian Visnapuu var 70 procent av de undersökta asylsökande som uppgav sig vara minderåriga var i själva verket vuxna. Hon säger också att andelen som visar sig vara vuxna har ökat.

Antalet åldersbestämningar av asylsökande har ökat markant. I år har det redan gjorts ett hundratal rättsodontologiska sådana, medan antalet förra året var totalt 156. Antalet åldersbedömningar har mångdubblats på några år.

Rättstandläkarna ger ett utlåtande om huruvida en asylsökande är minderårig eller ej. Åldern har betydelse bland annat när det gäller vilken service han eller hon ges.

”Jag känner till ett fall där polisen hämtade en asylsökande i skolan mitt under skoldagen när resultatet av åldersbedömningen var klar”, berättar Visnapuu.

© Översättning Merit Wager.

Om åldersbedömningar. Mest läst, mest delat.

Om åldersbedömningar har det skrivits om här på bloggen i många år (länkar till ett antal texter längst ner). Med det stigande antalet ensamkommande påstått och faktiskt minderåriga asylsökande som inte styrker sin ålder, har ansvariga, beslutsfattare och allmänhet börjat inse att det inte är rimligt att Sverige ska bekosta vuxna mäns vistelse här under asylprocessen som om de vore ”barn”. Och att det inte är rimligt att minderåriga tvingas bo och gå i skolan med vuxna män, inte sällan tio år äldre eller mer än de själva.

Den viktiga frågan – som i övriga Norden är en självklar sak och inte stöter på något motstånd – om åldersbedömning, har miggorna, HVB-personal, familjehem, socialtjänstpersonal med flera som sagt tagit upp otaliga gånger här på bloggen och jag har också skrivit om den i Svenska Dagbladet (se länkar nedan).

Så här ser det ut på Dagens Samhälles sajt idag, den 3 april kl 15.00, vilket visar det stora intresse frågan om åldersbedömning av unga ensamkommande asylsökande nu börjat väcka.

Klicka på textrutorna för att komma till artikeln och dela/sprid gärna texterna i egna sociala nätverk. Notera också att artikeln Fel att påstå att vi inte vill göra åldersbedömningar, av läkare och specialisten i ortopedi och handkirurgi, Nenad Zeba, samtidigt är tredje mest läst.

 

 

 

 

 

Tre OP ED-artiklar av mig på Svenska Dagbladets ledarsida:
•  Hur många ensamkommande barn är vuxna? – 5 oktober 2014
•  Sverige ligger efter med ålderstester – 7 januari 2016
•  Hur kan säkerheten på HVB öka? – 11 februari 2016

En migga: ”Jag har själv suttit och tvingats underteckna åldersbedömningar där jag skriver att den sökandes ålder (under 18 år) registreras i enlighet med vad han uppgett trots avsaknad av dokumentation i ärenden där jag personligen varit 100 procent säker på att personen varit vuxen. På fråga om jag verkligen ska göra så har jag beordrats godta detta eftersom personen åtminstone inte ser ut att vara 40.”

Att läsa först:
•  ”Bestäm asylsökandes ålder vid ankomsten” – Brännpunkt, Svenska Dagbladet den 15 mars
och
•  En migga: ”De kan ju faktiskt bestämma att personen är över 18 utan någon medicinsk åldersbedömning eller liknande.” – 15 mars

Läs därefter Migrationsverkets replik på artikeln på Brännpunkt:
• Vi gör åldersbedömningar – Brännpunkt, Svenska Dagbladet den 16 mars

I sin replik på Brännpunkt skriver Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer:

Som myndighet ska vi följa den lagstiftning som gäller.

Därefter påstår han, något förbluffande, att:

Utgångspunkten i svensk praxis är att bedöm­ning av ensamkommande barns ålder sker när Migrationsverket fattar beslut i asylärendet – först då har vi hunnit samla in ett så brett material som möjligt.

Självklart kan det inte vara ”svensk praxis” att ”bedöm­ning av ensamkommande barns ålder sker när Migrationsverket fattar beslut i asylärendet”! Det är ju så dumt så klockorna stannar. Det kan givetvis inte vara svensk praxis att man ska låtsas att människor, som man tydligt kan se eller starkt misstänka, att de måste vara betydligt äldre än 16, 17 år, är minderåriga och ändå vänta med åldersbedömning till slutet av asylprocessen!

Självklart kan det inte vara meningen och ”svensk praxis” att vuxna män (som det oftast handlar om) ska behandlas som barn, bo tillsammans med 14-17-åringar, gå i skolan med 16-åringar! Och, inte på något sätt oviktigt: en minderårig asylsökande kostar uppåt 1,5 miljoner kronor per år för skattebetalarna (ja, det är en svindlande summa!) medan en vuxen asylsökande kanske kostar kring 170.000 kronor under samma tid. Så att inte göra åldersbedömningar i början av asylprocessen är också ett enormt slöseri med skattemedel. Skillnaden kan alltså vara så stor som 1, 3 miljoner kronor per år i kostnader för en vuxen asylsökande och en minderårig. Det finns givetvis asylsökande som kommer ensamma och är under 18 år också, men här talar vi om dem som ljuger om sin ålder.

Om det skulle vara ”svensk praxis” att bortse från dessa konsekvenser både vad gäller det vansinniga i att låta vuxna män bo med barn under lång tid och gå i skolklasser med kanske tio år yngre ungdomar samt kosta uppåt nio gånger mer än om de hade åldersbedömts, då måste den ”praxisen” omedelbart bytas ut mot en annan praxis. Och de som har infört en sådan uppåt väggarna-praxis borde få avsked på grått papper och inga fallskärmar. De har kostat samhället både enorma summor och de har åsamkat många stort psykiskt och fysiskt lidande – inte minst asylsökande, ensamkommande barn.

En migga kommenterar så här:

Man kan ju misstänka att Beijer är plågsamt medveten om att hans resonemang inte riktigt håller. Och att han påstår att en bedömning redan görs. Ja, om man med åldersbedömning menar att alla som inte är uppenbart vuxna (dvs 40+) ska godtas som barn, så…

Miggan kommenterar vidare:

Jag har själv suttit och tvingats underteckna åldersbedömningar där jag skriver att den sökandes ålder (under 18 år) registreras i enlighet med vad han uppgett trots avsaknad av dokumentation i ärenden där jag personligen varit 100 procent säker på att personen varit vuxen. På fråga om jag verkligen ska göra så har jag beordrats godta detta eftersom personen åtminstone inte ser ut att vara 40.

När våra rutiner ser ut så, då måste ju Fredrik Beijer fatta att det inte går att skylla på barnläkarna eller ”svensk praxis”! Detta förfarande är ju helt och hållet vårt eget påhitt.

Antar att Beijer känner sig pressad, och han vet säkert att verket gjort åt h-e fel ifråga om de ensamkommande barnen. Nu börjar han säkert få skit från departementet så han vill väl rycka ut för att gjuta olja på vågorna.

Man kan ju tycka att en oberoende (i teorin i alla fall) myndighet borde ha tillräckligt med råg i ryggen och initiativkraft för att åtminstone försöka lösa problemet, men här har man varit väldigt passiv. Kanske hade man kunnat anställa egna förtroendeläkare eller på andra sätt agerat proaktivt. Nu sitter man där med skägget i brevlådan i stället.

Miggan avslutar:

Jag tror precis som du att det nu snart måste hända en hel del inom ensamkommeriet. Att den sökande har bevisbördan måste ju snart börja avspegla sig i våra rutiner.

Till exempel bör man kunna införa att vid tveksamma fall där id/pass saknas ska personen bedömas som vuxen, om det inte är uppenbart för alla att han är barn. Det borde ju vara självklart! Fattar verkligen inte varför inte detta införs omedelbart! Det krävs ingen lagändring för det. Det följer ju, som jag ser det i alla fall, av Migrationsöverdomstolens dom.

Kommentar: För att sätta i gång med åldersbedömningar behövs inga ”ställningstaganden” från Socialstyrelsen, inga utredningar, absolut inga uttalanden från Svenska Barnläkarföreningen. Det behövs bara att ett antal rättsodontologer och ortopedkirurger anlitas, precis som i övriga Norden. Jag känner själv till några som är beredda att börja utföra åldersbedömningar omgående.

Fortsättning följer.

Kuriosa: Lite märkligt får man nog anse att det är när Migrationsverkets presschef går ut på Twitter enligt nedan efter att riksdagsledamoten Staffan Danielsson, C, JO-anmält nuvarande och tidigare generaldirektör för Migrationsverket till Justitieombudsmannen (JO) för brister i rutinerna när det gäller att fastställa ålder på asylsökande (läs artikeln ”Migrationsverkets ledning har begått tjänstefel”).

Som sagt: Lite märkligt är det. Och det är en underdrift.

© denna blogg.

 

Finland. 3.000 inkvarteringsplatser dras in på förläggningarna.

3.000 inkvarteringsplatser dras in på förläggningarna

Migrationsverket har beslutat att lägga ned fyra förläggningar före slutet av augusti 2016.

De tidsbegränsade avtalen med två förläggningar förlängs inte och verksamheten upphör inom utsatt tid (en del i mars, en del i april, en del i maj, en del i juni). Dessutom har verksamheten redan upphört i tre enheter i slutet av februari.

Två enheter för minderåriga ska också läggas ned. Antalet inkvarteringsplatser ska även minskas på några enheter för minderåriga asylsökande. Enheterna för minderåriga är avsedda för asylsökande som är under 18 år och som kommit till Finland utan vårdnadshavare. Ensamkommande minderåriga asylsökande bor också på folkhögskolor där de studerar. Samarbetet mellan Migrationsverket och några folkhögskolor upphör när terminen tar slut.

Inkvarteringskapaciteten minskas med cirka 2.700 platser vid förläggningar som är avsedda för vuxna och familjer och med cirka 300 platser vid enheter för minderåriga och vid folkhögskolor.

Nedläggningarna beror på anpassningen av mottagningsverksamheten, förläggningar öppnas och stängs efter behov. De aktuella nedläggningarna beror på att kapaciteten anpassas efter antalet asylsökande.

Förläggningarnas verksamhet, ekonomi och säkerhet bedöms som bäst, och alla dessa faktorer har tagits i beaktande när beslut om nedläggningar fattats. För närvarande är beläggningsgraden på mottagningsenheterna cirka 85 procent, vilket innebär att enheterna har lediga platser. Det kostar att ha ledig kapacitet, kostnaderna skärs ned genom att man minskar antalet lediga platser.

Liten textkavalkad – 11 texter från lika många år

Här följer länkar ett antal blogginlägg som dels är något av ”det har jag skrivit om i flera år”-texter, dels sådana som helt enkelt bara tål att påminnas om och därför upprepas. Eftersom urvalet inlägg är så enormt har jag valt ut texter från februari månad från alla år jag bloggat. Eftersom jag började blogga i maj 2005 är texten från det året från just maj. Alltså:

•  Brain damage – 30 maj 2005. Ur texten:

Sverige kommer inte att riskera någon brain drain i framtiden! Detta för att svenskarna kommer att stanna i Sverige eftersom de inte kommer att kunna konkurrera med människor från andra länder och ingen kommer att vilja ha dem.

Landets skol- och utbildningsväsende är så svagt och dåligt att de minimala kunskaper som eleverna inhämtar inte kommer att leda till annat än brain damage. I betydelsen ”förstörda hjärnor”.

•  Be my guest 28: Vera Efron – 27 februari 2006. Ur texten:

Sommaren 2003 förverkligade jag min dröm om att bli författare och debuterade med den självbiografiska romanen ”Aktiebolaget Rysk Roulette”. Det var det mest självutlämnande jag någonsin skrivit. Jag skrev om min uppväxt i Sibirien, om min far som övergav mig och om Sovjetunionens hjärntvätt som började redan på dagis. Jag skrev om min kamp mot diktaturen och om att ha jagats av KGB. Jag skrev också om mitt nya liv i Sverige, om hur det var att slitas sönder mellan arbetet, omtanken om barnen och kärleken till en gift man. Fast den största anledningen till att jag, en ensamstående tvåbarnsmamma och småföretagare lyckades förmå mig själv att skriva en bok, var min vilja att belysa hur det känns för en vanlig människa när hon drabbas av myndigheternas makt.
(Flera texter om Vera Efron kan läsas här.)

•  Utländska medier rapporterar om den svenska asylmottagningen – 26 februari 2007. Ur texten:

Det är bra att utländska medier kommer till Sverige och granskar oss och beskriver saker och ting utifrån sina referensramar, sitt sätt att se på saker.

•  Somalier gripna misstänkta för att ha planerat terrordåd – 29 februari 2008. Ur texten:

Vad är det som gör att man i Sverige tror, att så fort någon kommit hit och fått svenskt medborgarskap så är han eller hon ”svensk”? Fråga vem som helst bland invandrare i första generationen – och ofta också i andra – om de upplever sig som ”svenskar”! Och tänk lite själva: om svenskar emigrerar till Australien eller USA eller Thailand – känner de sig då som australiensare, amerikaner eller thailändare så snart de bosatt sig där? Visst inte.

•  Vidare om Migrationsverkets stenvänderi – 28 februari 2009
(mer om Adil Hakimjan kan läsas här och här.) Ur texten:

Efter tillkomsten av Dublinkonventionen och Dublinförordningen blir den s.k. första asyllandsprincipen tillämplig endast när utlänningen har kommit till Sverige direkt från land utanför EU-området. Då måste väl även verkets generaldirektör Dan Eliasson, rättsenhetens beslutsfattare Helene Hedebris och rättschefen Mikael Ribbenvik inse att det inte blir många personer som kommer att utvisas från Sverige med stöd av första asyllandsprincipen eftersom det inte kommer att finns många som Adil som varit inspärrade på Guantánamo i flera år, blivit dumpade i Albanien och har nära släktingar i Sverige.

•  ”Ge mig en bomb så ska jag utplåna förvaren från Sveriges yta” – 28 februari 2010.Ur texten:

Att uttala sig som pjäsförfattaren är förkastligt. Han uttrycker sig samhällsomstörtande när han meddelar att han vill spränga lokaler i luften för att han inte gillar dem och inte accepterar de lagar som gäller i landet. Det han säger skulle i många andra länder anses allvarligt. Hur man ser på det rent juridiskt i Sverige är svårt att veta – polis och rättsväsende är inte de mest väl utvecklade och effektiva i detta land.

•  Röda Korset: ‘Sverige bäst på att ge förutsättningar för lyckad integration.’ – 28 februari 2011. Ur texten:

Vad som däremot inte bara bör utan måste krävas av alla som får en fristad och försörjning i Sverige är att de anpassar sig till det land och det samhälle de kommit till. Att de respekterar det land och det samhälle de kommit till och som ingen tvingar någon att stanna kvar i om han/hon inte vill göra det. Detta är så självklart att det är häpnadsväckande att man inte förstått det i Sverige!

•  Är ”verklighetsfrämmandeskap” ett plus för ministrar i Sverige? – 24 februari 2012. Ur texten:

”Utrikes födda”??? Särbehandlingen ska alltså inte gälla för svenskfödda som anställer svenskfödda, men ska de gälla för utrikes födda som anställer inrikesfödda? Och vad är då ”inrikesfödda”? Är det svenskar eller är det också barn till afghaner, somalier, irakier födda i Sverige? Ska kriteriet vara att alla som bor inom vissa, av Ullenhag definierade gränser, i s.k. utsatta områden, omfattas av hans idéer om ”lägre kostnader för att verka och anställa” i hans ”nystartszoner”? Eller ska det enbart gälla asylinvandrade? Eller ska det bara gälla asylinvandrare som inte behärskar svenska? Hur ska Ullenhag definiera vilka som ska särbehandlas?

•  En migga: ”Inte heller flydde han till Sverige utan han reste hit legalt efter att det första asyllandet beviljat honom både uppehållstillstånd och främlingspass!” – 28 februari 2013. Ur texten:

På frågan varför han låtsades vara minderårig när han kom till Sverige (och varför han sökte asyl i Sverige när han redan hade fått asyl i ett annat land) men inte när han kom till det första asyllandet ville han inte svara, och på frågan om varför han inte stannade i det första asyllandet där han redan ju hade fått tillstånd som alternativt skyddsbehövande, var svaret att så fort man får tillstånd i det landet så måste man lämna förläggningen och då måste man klara sig själv. Man måste försörja sig själv, det finns inga jobb eller bostäder och man får inte hämta dit sin fru om man inte har jobb och bostad…

•  Blandade fakta från de nordiska länderna – 27 februari 2014. Ur texten:

Norge. Asylmottagningn i Bodø har skickat ett bekymrat brev till regeringen om att asylsökande med påstått skyddsbehov reser till sina hemländer på semester. UDI (Udlendingsdirektoratet, motsvarande Migrationsverket i Sverige) har ingen översikt av hur många det handlar om. Så här skriver Beate Klette, återvändanderådgivare vid Bodø Mottagningscenter i brevet till justitieminister Anders Anundsen (Frp):

Hur farligt är det egentligen i hemlandet som gör att man kvalificerar att man får uppehållstillstånd när man bara efter några månader kan återvända dit på semester?

•  En migga: ”Det man inte får glömma bort i detta sammanhang är att på den svarta marknaden säljs även de av Migrationsverket utfärdade resehandlingarna resedokument och främlingspass.” – 26 februari 2015. Ur texten:

Resedokument och främlingspass
Rapportering finns om att personer som sålt sina resedokument och främlingspass har fått upp till 30.000 kronor per styck. Dessa dokument är också mycket eftertraktade på den svarta marknaden.

•  Finland. ”Var femte kan inte läsa och skriva ens på sitt modersmål och engelska talar som mest cirka 10 procent av de asylsökande.” – 12 februari 2016. Ur texten:

– Det är inte särskilt många som har någon yrkesutbildning; de utgör endast cirka 10–20 procent. Andelen högutbildade asylsökande är klart under 10 procent, säger justitie- och arbetsminister Jari Lindströms specialmedarbetare Sakari Puisto. Dessutom kan var femte inte läsa och skriva ens på sitt modersmål och engelska talar som mest cirka 10 procent av de asylsökande.

På bloggen finns idag 8.462 inlägg i mängder av olika ämnen. En stor del av texterna har skrivits av miggor – anställda på Migrationsverket – men också av andra under rubriken Be my guest, bland annat: Krister Thelin, Thomas Gür, Nuri Kino, Nima Dervish, Mirka Kettunen, Karin Dahlström, Evelyn Malzani och många fler.

Det finns texter av utlänningspoliser, familjehemsföräldrar och personal på HVB. Men också av mig. Dessutom finns mängder av texter om och från Finland och en hel del också från övriga Norden.

Jag passar också på att slå ett slag för de böcker som getts ut på Mummelförlaget, skrivna av:

Nima Dervish, David Eberhard, Ilan Sadé, Zulmay Afzali, Katrin Fogelby, SFI-elever, Aniram Niletram och mig själv, Merit Wager.

Samtliga böcker finns i pappersform men också som e-böcker, klara att ladda ner direkt för en billig penning.

 

 

 

 

Finland. Hade den här mannen sökt asyl i Finland så hade han dels inte accepterats som minderårig; dels knappast varit kvar sedan 2007.

Klicka på textrutan för att komma till MTV:s artikel (på finska).

Nya fakta i fallet med knivdådet i Helsingfors: den misstänkte pojken avslöjades som vuxen man

Enligt polisen i Helsingfors är en av de ”pojkar” som misstänks för knivdådet i Kajsaniemi i november, i själva verket en 25-årig man.

När man först rapporterade om det grova rånet och mordförsöket i parken, sades det att man misstänkte tre 15-16-åriga pojkar för dåden. Nu har det klarlagts att en av de här ”pojkarna” är en 25-årig man.

Mannen har bott i Sverige sedan 2007. Han har i förundersökningen uppträtt under falsk identitet, vilket gör att han även misstänks för uppgivande av falska identitetsuppgifter.

Trion misstänks ha knivhuggit en 20-årig utländsk man i Kajsaniemiparken. Enligt polisen var motivet en knarkaffär. De misstänkta är asylsökande och de hålls för närvarande häktade.

Kommentar: Här har vi ytterligare ett bevis för att ålderstester måste införas också i Sverige. Hade den här 25-årige 15-16-åringen begått brott i Sverige – där man inte kontrollerar påstådda minderårigas ålder utan tar deras ord som sanning – hade han kunnat fortsätta sin grovt brottsliga bana och inte dömts till annat än ”samhällstjänst” och ”ungdomsvård” eller liknande. Nu kom han till Finland och mördade en annan man och där uppdagades han ljugit om sin ålder. Det borde självklart ha upptäckts redan i Sverige.

Hade den här mannen sökt asyl i Finland så hade han dels inte accepterats som minderårig; dels knappast varit kvar sedan 2007. Han hade antingen beviljats PUT (men inte som ”barn”…) eller utvisats.

Som så många gånger förr säger jag: Sverige, lär av Finland! Lär av Norge, lär av Danmark. Svenska ”ansvariga” har inte rätt att leka med landets och folkets framtid och slösa skattepengar och tillåta lögner och bedrägerier på asylområdet i den omfattning som idag sker – och som många år tidigare skett. Hade de lyssnat och haft förstånd att lära av andra som har kontroll på asylområdet och agerar för sitt land och sitt folks bästa och även för deras bästa, som har asyl- och skyddsskäl, då hade Sverige kunnat se ut som något annat av de nordiska länderna idag, istället för att vara helt annorlunda och mycket farligare och sämre. Och omänskligt mot dem som kommer och har verkliga skäl att få en fristad, att bli varmt och väl mottagna

© Översättning Merit Wager

Migrationsverket replikerar

Klicka på textrutan för att komma till replikskiftet i Svenska Dagbladet, föranlett av min text den 7 januari på ledarsidan i (blogginlägg med länk här) under rubriken Sverige ligger långt efter med ålderstester.

Citat ur replikskiftet:

Fredrik Beijer, rättschef, Migrationsverket:

Utgångspunkten i svensk praxis är att bedömning av ålder sker när myndigheten fattar beslut i ärendet. Migrationsverket skriver i sina riktlinjer att vi ska registrera den ålder som asylsökande uppger om den inte är uppenbart felaktig. Detta innebär inte att vi tagit slutlig ställning till den sökandes ålder, utan detta sker när vi fattar beslut i ärendet och vi har ett så brett material som möjligt att ta ställning till. Migrationsverket har fått kritik av Justitieombudsmannen (JO) för att vi har skrivit upp åldern under asylärendets gång. JO poängterar att fram till beslut ”bör den ålder som sökande uppgett vid ansökningstillfället godtas” (12 december 2012 och 9 april 2015).

Jag:

Det må vara ett uttalande av JO, men enligt Migrationsöverdomstolens dom UM 2437-13 gäller att: ”det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.”

Domen indikerar tämligen tydligt att åldern bör fastställas när en person söker asyl, i samband med att man börjar utreda, så att man vet vad det är man utreder. Särskilt som skillnaderna i boende, skolgång, sociala insatser och kostnader är stora beroende på om personen är minderårig eller vuxen. Min text fokuserade på att ålderstester behöver göras i Sverige på samma sätt som de görs i de nordiska grannländerna.

Finland. Den 28 december kom det 35 asylsökande.

Den 23 december kom det 24 asylsökande till Finland. På julafton kom 4, juldagen 6, annandagen 19. Den 27 december kom 14 asylsökande och den 28 december kom 35.

Under hela året har rekordmånga personer – nästan tio gånger fler än ”normalt” – sökt asyl i Finland: 32.407 personer.

Men allt fler återvänder till sina hemländer när de inser att de blivit lurade av smugglarna och att Finland inte är det paradis som det påståtts vara. Och för att väntetiderna för många asylsökande nu blivit längre också i Finland. Och när de får veta att Finland skärpt riktlinjerna gällande Irak, Somalia och Afghanistan och det därför är svårare för personer från dessa länder att få uppehållstillstånd. Dessutom görs i Finland ålderstester på påstått minderåriga om det finns minsta misstanke om att de inte är under 18 år. Unga män som låtsas vara ”ensamkommande barn” tar sig hellre till Sverige där de vet att de kan vara i princip hur gamla som helst och ändå tas emot som ”barn” och att inga åldersundersökningar görs.

Antal påstått och faktiskt minderåriga som sökt asyl i  januari – november 2015:
SVERIGE   32.180
FINLAND     2.770

Man har också förstått att i Finland går det inte att stanna illegalt och skapa parallella samhällen, som det gör i Sverige. Då är det bättre att återvända hem till den egna kulturen och den egna familjen, det är vad många kommer fram till. Av dem som stannar kvar i asylprocessen beräknas cirka 30 procent ha skäl att beviljas uppehållstillstånd.

© denna blogg.

Finland. Regeringen informerar om sina asylpolitiska åtgärder. Del 2.

Regeringen, genom statsminister Juha Sipilä, inrikesminister Petteri Orpo och justitie- och arbetsminister Jari Lindström, höll den 8 december ett informationstillfälle om sina hittills genomförda, men främst kommande, asylpolitiska åtgärdsprogram (tillgängligt på finska + min översättning nedan). Så här presenteras det på svenska på regeringens hemsida:

Regeringen offentliggjorde sitt asylpolitiska åtgärdsprogram tisdagen den 8 december. Finlands mål är att på kort sikt åtgärda den okontrollerade strömmen av asylsökande till vårt land och få asylkostnaderna under kontroll samt på ett effektivt sätt integrera dem som har beviljats asyl. Dessutom effektiviserar Finland sina asyl- och återsändandeprocesser samt strävar efter att kontrollen av EU:s yttre gränser förbättras.

Jag skriver i två delar om detta, i form av översättningar av regeringens informationsmaterial. Läs först del 1: Bakgrundsinformation, genomgång av läget hittills.

Del 2: Regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram

OBS! Klicka på valfri bild eller textruta för att förstora den.

Utgångspunkter för åtgärdsprogrammet

•  åtgärdsprogrammet grundar sig på regeringsprogrammet och det rådande säkerhetsläget
•  i åtgärdsprogrammet koncentrerar vi oss på asylsituationen som är en del av den större invandringspolitiken
•  i det uttrycks regeringens strategiska avsikter för att få kontroll över den okontrollerade invandringssituationen i Europa
•  programmet innehåller över 80 olika åtgärder som kommer att övervakas och mätas. De viktigaste kommer att prioriteras
•  genom programmet ska de nationella strategierna förnyas för att möta den krävande situationen också i framtiden

Målsättningen med åtgärdsprogrammet är att

 1.  stoppa okontrollerad invandring av asylsökande till Finland
2.  identifiera personer som är skyddsbehövande
3.  effektivt integrera dem som beviljas asyl
4.  få kontroll över kostnaderna på asylområdet
•  Dessutom är målet att:
–  förbättra säkerhetssituationen i ursprungsländerna
–  få kontroll av EU: s yttre gränser
–  få kontroll över asylströmmen i Europa och konvergerande asylpraxis i EUs medlemsländer
–  ha effektiva asyl- och återvändandeprocesser
–  ha ett kostnadseffektivt och en flexibel mottagningskapacitet i förhållande till det antal asylsökande som kommer
–  ha en effektiv styrning till kommuner och ett effektivt integrationssystem.

Åtgärdsprogrammets innehåll

 1.  vi deltar genom vårt exempel och genom samarbetet mellan EU: s medlemsstater till att genomföra gemensamt överenskomna beslut i tredje land och i att behärska och kontrollera den storskaliga migrationen i Europa
2.  vi harmoniserar praxis för asyl tillsammans med EU och de nordiska länderna
3.  vi ökar effektiviteten i asylförfarandet för att säkerställa snabba beslut och
att ha kontroll över kostnaderna i mottagningssystemet
4.  vi erbjuder endast nödvändiga mottagningstjänster för asylsökande, med respekt för människovärdet
5.  vi förbättrar och effektiviserar återvändande och återsändande
6.  vi upprätthåller säkerheten och förbättrar vår kommunikation
7.  vi stöder på mångsidiga sätt att asylsökande förflyttas till kommuner och blir föremål för kostnadseffektiva integrationsåtgärder
och övergången kostnadseffektiv integration av
8.  vi ser till att det sociala skyddet fungerar och förebygger missbruk av social- och hälsovårdstjänster

Utdrag ur innehållet i åtgärdsprogrammet

1.  Vi deltar genom vårt exempel och genom samarbetet mellan EU: s medlemsstater till att genomföra gemensamt överenskomna beslut i tredje land och i att behärska och kontrollera den storskaliga migrationen i Europa

•  Finland kommer att med kraft kräva av EUs medlemsländer att en ordentlig kontroll av de yttre gränserna införs samt skyldighet att registrera asylsökande
•  den oregistrerade rörligheten inom Schengenområdet måste fås att upphöra
•  Finland kommer att delta i gemensamma europeiska operationer, Frontex etc.
•  Rysslands goda och stabila gränssituation samt beredskap för olika
alternativ

2. Vi harmoniserar praxis för asyl tillsammans med EU och de nordiska länderna

•  vi följer kontinuerligt andra länders asyllagstiftning och –praxis och analyserar behovet av att utveckla nationell praxis samt reagerar snabbt på förändrade behov
•  vi föreslår nordiska samarbetsprojekt särskilt vad gäller harmonisering av integrationsåtgärder för de asylsökande
•  vi beviljar alltid tidsbegränsade uppehållstillstånd åt skyddsbehövande och när det är dags att överväga permanent uppehållstillstånd kontrollerar vi hur situationen är i ursprungslandet
•  vi kontrollerar säkerhetssituationen i ursprungsländerna två gånger om året. Uppehållstillstånden omprövas på grundval av förändrat säkerhetsläge i de olika länderna.
•  vi tar större hänsyn än tidigare till den nationella säkerheten som grund för återkallande av uppehållstillstånd för skyddsbehövande

3.  Vi ökar effektiviteten i asylförfarandet för att säkerställa snabba beslut och att ha kontroll över kostnaderna i mottagningssystemet (1/2)

•  Vi förbereder skyndsamt nationella lagstiftningsprojekt som rör asylhanteringen och påskyndar lagändringar som är nödvändiga för att snabba upp domstolsförfarandet
•  Vi tillför personalresurser till migrationsmyndigheterna, Helsingfors förvaltningsdomstol och Högsta förvaltningsdomstolen
•  Vi anser att Ryssland på grundval av sina bindande åtaganden, är ett säkert asylland
•  Vi återsänder snabbt personer som kommit från Ryssland och andra länder som får avslag på sina ansökningar för att deras asylansökningar är uppenbart ogrundade

3.  Vi ökar effektiviteten i asylförfarandet för att säkerställa snabba beslut och kontroll över kostnaderna i mottagningssystemet (2/2)

•  personer som överklagat ett negativt asylbeslut till förvaltningsdomstolen får inte stanna i Finland under tiden som överklagandet behandlas
•  ny bedömning av säkerhetssituationen i Afghanistan har gjorts
•  vi förväntar oss att Dublinförordningen åter ska fungera så att varje säkert transitland registrerar sina egna asylsökande
•  om Dublinförordningen inte återställs förbereder regeringen exceptionella nationella åtgärder för att säkerställa motsvarande effekter av den
•  vi kommer att omedelbart återsända så kallade Dublin-fall.

4.  Vi erbjuder endast nödvändiga mottagningstjänster för asylsökande, med respekt för människovärdet

•  vi grundar särskilda evakueringscentraler med minimiservice för dem som fått avslag på sina asylansökningar och utreder också behovet av olika typer av mottagningssystem samt ser till att mottagningscentralerna placeras förståndigt i de olika regionerna
•  vi utvärderar snabbt olika mottagningscentraler: säkerhet, funktionalitet, kostnader, hur social- och hälso- och sjukvårdstjänster används. Vi överväger en minskning av dagersättningen och/eller att i stället för att betala ut pengar ge naturaförmåner och/eller betalkort samt att införa ett system med ett eget socialskydd.
•  vi bedömer funktionaliteten av alla mottagningscentraler och gör nödvändiga förändringar

5.  Vi förbättrar och effektiviserar återvändande och återsändande

•  vi ökar effektiviteten i kommuniceringen av asylbeslut, beslut om återsändande och därtill hörande myndighetsarbete samt förbereder oss för en betydande ökning av personer som ska sändas ut ur landet: Polisen utarbetar en handlingsplan och förbereder sig för att snabbt öka återsändandet
•  vi effektiviserar, inom ramen för internationell lagstiftning, deportationer av personer som gjort sig skyldiga till grova brott, återfallsförbrytare samt personer som bedöms vara farliga för den allmänna ordningen
•  vi kriminaliserar deltagande i organisationer som terroristklassats av FN och EU, resor till utlandet för att begå terroristbrott samt finansiering av sådan verksamhet
•  i enlighet med ovanstående lagstiftar vi om återkallande av finskt medborgarskap från person med dubbelt medborgarskap som deltagit i terrorverksamhet

6.  Vi upprätthåller säkerheten och förbättrar vår kommunikation

•  vi upprätthåller polisens och gränsbevakningsväsendets bevakning och
förebyggande åtgärder, samt tillskjuter tillräckligt med medel till Skyddspolisen (i Sverige Säkerhetspolisen)
•  vi förbättrar säkerheten i mottagningscentralerna och deras omgivningar; mottagningscentralerna får ordningsregler; anmälningsplikt som förutsättning för att erhålla dagersättning införs; asylsökande förutsätts ta del i grundutbildning för att få kunskaper om grundläggande finska samhällsregler
•  bevakningen av mottagningscentralerna ska förstärkas
•  vi informerar aktivt och lämpligt i de asylsökandes ursprungsländer om förändringarna i Finlands asylpolitik samt ger en realistisk bild av den rådande situationen
•  vi kommunicerar öppet om asylsökandets utmaningar och möjligheter

7. Vi stöder på mångsidiga sätt att asylsökande förflyttas till kommuner och blir föremål för kostnadseffektiva integrationsåtgärder

•  vi genomför integrationsåtgärder på ett sätt som stärker möjligheten att få ett arbete och förebygger social utslagning – vi förutsätter aktiva integrationsåtgärder och motprestationer
•  vi  stärker dialogen mellan olika befolkningsgrupper och kulturer i civilsamhället
•  vi välkomnar civilsamhällets – företag, stödpersoner, invandrarorganisationer och religiösa samfund,
– medverkan i integrationsfrämjande verksamheter
•  vi förväntar oss av dem som kommer till vårt land att de tydligt förbinder sig att sätta sig in i och följa det finska samhällets regler och införa ett samhällskontrakt.

8.  Vi ser till att det sociala skyddet fungerar och förebygger missbruk av social- och hälsovårdstjänster

•  vi undersöker möjligheten att ändra det sociala trygghetssystemet så att asylsökande som fått uppehållstillstånd inte omfattas av den bosättningsbaserade sociala tryggheten, utan omfattas av ett separat integreringssystem
•  nivån på det ekonomiska stödet till asylsökande är lägre än på det arbetsmarknadsbaserade stödet och kräver ett aktivt deltagande i integrationsåtgärderna
•  för att kvalificera sig för det ekonomiska stödet införs skyldighet att anmäla sig hos arbetskraftsmyndigheterna
•  vi kommer, där så är möjligt, att i stället för att betala ut dagersättning i pengar göra det i form av mat- och klädkuponger

Flera invandringsrelaterade lagförslag pågår redan

Pågående invandringsrelaterade lagstiftningsarbeten (nationella)

1.   påskyndande  av utvisningar av utländska förövare av vissa brott
2.   klargörande av kriterier för familjeåterförening
3.   kontroll av förutsättningar för uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd
4.   överföring av vissa av polisens och gränsbevakningsväsendets uppgifter till Migrationsverket
5.   kontroll över mottagningscentralerna; ändring av lagen om mottagande
6.   alternativ till att ta utlänningar i förvar
7.   ändring av utlänningslagens 193 §
8.   lagstiftning om civilspaning
9.   behov av lagändringar i samband med polisens bekämpning av cyberbrottslighet
10.  lagstiftning inom den privata säkerhetssektorn, steg II
11.  förnyelse av regeringar i polisens tilläggssystem
12.  förändringar i i lagstiftningen för att påskynda asylförfarandet i förvaltningsdomstolarna
13.  kommunernas finansiering av förberedande undervisning till grundutbildning

Pågående invandringsrelaterade lagstiftningsprojekt (EU)

1.  Smart Borders-projektet
2.  direktivet om användning av flygpassagerarregister (PNR) för brottsbekämpning
3.  ändring i Dublin III-förordningen som rör fastställande av ansvarig medlemsstat för asylansökning som inges av minderårig utan vårdnadshavare
4.  kommissionens förslag om ändring av Dublinförordningens krismekanism gällande interna överföringar
5.  kommissionens förslag till förordning om gemensam förteckning i EU över säkra ursprungsländer

OBS! © Översättning Merit Wager med förbehåll för ev missförstånd i samband med översättning. Skulle du som läser detta upptäcka något som inte stämmer, hör gärna av dig här.

Finland. Migrationsverket har uppdaterat bedömningen av säkerhetsläget i Afghanistan.

Alla personer från södra och östra Afghanistan beviljas inte längre alternativt skydd

Migrationsverket beviljar inte längre alternativt skydd till asylsökande från följande provinser:
Helmand
Khost
Paktika
Oruzgan

Alternativt skydd beviljas inte heller längre asylsökande från distrikten Ab Band, Muqur, Nawa och Rashida i provinsen Ghazni. Övriga delar av Ghazni betraktas ännu som osäkra.

Internt flyktalternativ undersöks alltid
Migrationsverket betraktar fortfarande vissa provinser i södra och östra Afghanistan som osäkra, men det finns också stora områden i Afghanistan där människornas säkerhet inte är hotad.

En allvarlig säkerhetssituation i hemtrakten utgör inte ensam grund för att få asyl eller annat uppehållstillstånd i Finland. Migrationsverket reder alltid ut om den sökande kan fly inom landet, dvs. bosätta sig i en trygg del av landet.

Vid revideringen av riktlinjerna gällande Afghanistan användes uppdaterad information som erhållits från Landinformationen vid Migrationsverket. Migrationsverket har bland annat bedömt antalet konflikter, deras intensitet samt antalet civilpersoner som omkommit i konflikterna. Vägförbindelserna till de lugna områdena har också granskats.

Och så påminner Migrationsverket om ålderstester, som sedan tidigare redan gäller, men adresserar särskilt afghaner, som ju i stora skaror kommit och angett att de är minderåriga:

Personer som misstänks vara myndiga måste genomgå ålderstest
En stor del av de afghanska asylsökande som kommit till Finland i höst är ensamkommande minderåriga. Om myndigheten har anledning att misstänka att den sökande i verkligheten inte är minderårig hänvisas personen till ett ålderstest.