• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    mars 2021
    M T O T F L S
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Ur en intern skrivelse på Migrationsverket: ”Hot om våld, död eller självmord från sökande förekommer flertalet gånger varje vecka mot återvändandeteamet.”

MIG logoDiskussioner har uppmärksammats där grupper av unga asylsökande män har diskuterat att begå våld, mord, sprängning av Migrationsverkets personal i syfte att få stanna i svenskt fängelse. Dessa hot förväntas öka i och med det ökande antalet negativa beslut, vilket också förväntas öka risken för incidenter med våld och självskador från asylsökande.

Så står det i en intern skrivelse från ett av Migrationsverkets återvändandeteam.

En migga skickar mig skrivelsen samma dag, den 22 november, som Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra på Aftonbladet Debatt informerar: Därför har jag ändrat mig om invandringen. Hon säger bland annat att:

Jag förstår att de som varnade och blev utfrysta känner ilska.

Och:

Öppenhet betyder inte samma sak som kravlöshet. Att bejaka öppenhet mot omvärlden är inte detsamma som oreglerad invandring. Varje land måste ha kontroll över vilka människor som lever i landet. Ett öppet samhälle ger människor möjlighet att själva forma sina liv, men lämnar dem inte att fastna i utanförskap.

Den politiska oförmågan i Sverige, den som under mycket lång tid förhindrat de så kallade folkvalda att förhålla sig till verkligheten, har allvarligt skadat Sverige. Kanske är tiden nu – efter att de rapporterat i ett decennium – äntligen mogen för att börja ta miggornas rapporter och deras berättigade oro på allvar? Så här uttrycker de sig i den skrivelse som återvändandeteamet upprättat efter en handledning den 15 november:

MIG logoUnder handledning framkom vad som anses vara omfattande brister i säkerhet. Dessa brister har aktualiserats i och med ett förändrat arbetsklimat. I framtiden förväntas fler åldersuppskrivningar och fler negativa beslut, vilket riskerar att medföra en mer hotfull arbetsmiljö. Hot om våld, död eller självmord från sökande förekommer flertalet gånger varje vecka mot återvändandeteamet.”

En rad ”förbättringar” listas också. Bland annat att det inte ska finnas några lösa föremål i samtalsrummen, att larmljuden ska bli tydligare, att metalldetektorer ska komma på plats utanför skalskyddet. Och obligatorisk debriefing av dem senast innan arbetspassets slut.

I dokumentet påpekas vidare:

MIG logoNär nu bevisbördan läggs på de sökande att kunna bevisa sin ålder, identitet och asylskäl, kommer fler personer att skrivas upp från barn till vuxen.

Denna bevisbörda har ju redan, enligt utlänningslagen, legat på den sökande i alla år; det finns till och med ett (överflödigt) beslut i Migrationsöverdomstolen om att så är fallet. Hade lagen följts hade den situation som nu råder i Sverige inte blivit verklighet och miggorna hade inte behövt riskera liv och hälsa på sin arbetsplats. Och inte behövt ta del av ett dokument där nio punkter listas under rubriken ”förbättringspunkter” och det anges att:

MIG logoSyftet är att förekomma självskador och självmord hos asylsökande på besök hos Migrationsverket. Syftet är även att skydda Migrationsverkets personal mot hot, personangrepp, våld, väpnat våld, mord, mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse på Migrationsverkets mottagningsenhet.

Riksdagen och regeringen har inte tagit ansvar och sett till att utlänningslagen upprätthållits. De har därmed bidragit till att det skapats en ohållbar arbetssituation för anställda vid Migrationsverket, förutom till en mängd andra problem och onödiga kostnader för landets skattebetalare.

Politikernas ansvarsunderlåtenhet har också drabbat dem som faktiskt har asyl- eller skyddsskäl; de har i Sverige utsatts för samma faror som de flytt ifrån i sina hemländer.

© denna blogg.

 

Finland. Centralkriminalpolisen om bilbränder: ”Detta fenomen finns inte i Finland.”

Inga bilbränningar i Finland 17.8 2016Klicka på bild- och textrutan för att se den i större format.

Med anledning av att det i Sverige sker hundratals och åter hundratals bilbränningar och svensk polis står handfallen, ställde jag frågan till Centralkriminalpolisen i Finland om huruvida bilbränningar, det vill säga mordbränder, sker där på samma sätt som i Sverige och i så fall i vilken omfattning. Svaret är:

Detta fenomen finns inte i Finland.

Dialog, kaffe och korvgrillning hjälper inte för att få slut på mordbränderna i Sverige. För det är ofta just mordbränder det faktiskt handlar om, inte ”pojkstreck” eller ”ungdomar som har tråkigt i utsatta förorter”.

Sveriges lag borde rimligtvis gälla lika för alla. Det är knappast troligt att man skulle se mellan fingrarna med uttråkade svenska rikemanssöner i välbärgade områden som började bränna bilar för att ”visa sin makt”, som någon polis sa i en intervju om invandrarungdomarnas och -männens motiv. Så lika lite som en svensk ung pojke eller man skulle undkomma lagföring, rättegång och dom för mordbrand, lika lite ska pojkar och män av annan bakgrund göra det. Och poliserna borde sluta leka fritidspedagoger eller stå passiva ute i de invandrartäta områdena. Samma lag borde, som sagt, gälla där som i övriga Sverige.

När det nu har gått så långt att lagen inte gäller lika för alla (vilket vi ser otaliga exempel på), då har regering och riksdag – utan att tillfråga folket – tydligt och klart visat att de anser att vi i Sverige ska ha olika måttstockar, olika krav på lagefterlevelse och olika syn på brott beroende på vem/vilka som begår dem. Och därmed är Sverige inte längre ett enhetligt land utan delat i två där vissa omriden blir autonoma. Kontrollen över svensk mark i många förorter har redan – med regeringens och riksdagens tysta godkännande – till stor del överlåtits åt asylinvandrade från främst Mellanöstern. I dessa områden känner regering och riksdag till att andra lagar råder och att dit når varken svenska normer eller lagar. Där får kvinnor finna sig i att trakasseras för hur de är klädda och där får de boende finna sig i att få sina bilar sönderbrända och att de svävar i livsfara när bränderna riskerar att spridas. Där kan skolor och socialkontor och till och med polisstationer sättas i brand utan att man gör allt för att gärningsmännen ska gripas och ställas inför svensk domstol. Andra lagar gäller ju där.

Rikspolischefens krönika upprör 16.8 2016

Klicka på text-och bildrutan för att höra lyssna på denna bedrövliga intervju med Rikspolischefen Dan Eliasson i
Studio Ett, Sveriges Radio, den 16 augusti 2016.

Ur intervjun:

Dan Eliasson: Polisiärt – även om det varit bilbränder, det har varit fylla, det har varit bråk, det har varit misshandel och mord, så har det polisiärt varit en en ganska normal sommar. Och vi har dragit runt den här sommaren.
Reportern: När du säger att vi har lyckats dra runt den här sommaren, vad är då din definition på att ”lyckas”?
Dan Eliasson: Det är att vi kan ta det mest akuta. Att när det är pågående grov brottslighet, att vi kan komma ut, göra bedömningar.

Kommentar: Notera att Sveriges högsta ansvariga för landets poliskår tycker att det här räcker för att han ska kunna säga att ”vi har lyckats”! Begrunda detta katastrofala synsätt på vad polisen finns till för i Sverige:”vi kan ta det mest akuta” och ”vi kan komma ut när det pågår grov brottslighet” (dock inte när det pågår bilbränningar för då behöver polisen poliseskort…).

Fler citat ur intervjun:

Dan Eliasson: Svensk säkerhet har ju inte försvunnit under sommaren.
Reportern: Vi kan ta lite grov brottslighet då. Nu i sommar har ju flera städer och framför allt Malmö drabbats av ett stort antal bilbränder, som du känner till. Totalt 108 bara i Malmö enligt Skånepolisen. Hur många misstänkta gärningsmän har ni lyckats gripa?
Dan Eliasson: Jag har inte de siffrorna i detalj och ska inte ha det heller… Jag vågar inte svara på den frågan.
Reportern: Men vad tror du? Då kan jag berätta för vi har researcha på det: ingen! Ingen har gripits, bara en som är misstänkt för förberedelse.
Dan Eliasson: Jo, men vi såg väl häromdagen att någon har gripits och jag har lyssnat med chefen för Syd, jag har lyssnat med chefen för Nationella Operativa Avdelningen. Det finns strategier, det finns utredningsuppslag, utredningsläget är relativt gott.
Reportern: Men det här är ju ett allvarligt brott och klassas ofta som mordbrand som till och med, om brottet är grovt, har livstid i straffskalan. Hur kan du säga att ni har lyckats i sommar med tanke på att det finns 108 sådana här tillbud (min anm.: det var väl inga ”tillbud” om det var bilbränningar…) bara i Malmö och ingen gripen?
Dan Eliasson: Men om du beskriver på det sättet så kommer svensk polis aldrig att någonsin att lyckas.

Kommentar: Rikspolischefen skyller alltså polisens katastrofala oförmåga och misslyckande på hur en reporter ställer en rak, tydlig och absolut relevant fråga! Det går över mitt förstånd att staten Sverige accepterar en så – ja, i brist på bättre ord – korkad person som chef för hela landets poliskår! Hur är det möjligt? Lyssna själva på hela intervjun! Den osannolika rikspolischefen talar vidare om att man ska jämföra med förra sommaren och handgranatssprängningar i Malmö, kraftiga skjutningar i Göteborg, två bestialiska sexmord etc och mängder av grov brottslighet och tycker att ”den här sommaren har vi haft ett bättre läge, det är min bedömning”. Hjälp!

Jag kan här inte räkna upp länkar till texter om hundratals och åter hundratals bilbränningar i Sverige ens enbart för detta år, än mindre för tidigare år. Skriv in ordet ”bilbränder” i Googles sökruta och klicka sedan på Nyheter, där finns läsning för den som är intresserad.

Åtgärder mot bilbränningar 17.8 2016Till sist: klicka på text- och bildrutan för att ta del av regeringens förslag till åtgärder mot bilbränningar.

Notera att inga av dessa ”åtgärder” skulle behövas om polis och rättsväsende gjorde sitt jobb enligt gällande lagstiftning!

Notera att det självklart inte betyder någonting alls i praktiken när justitie- och migrationsminister Morgan Johansson säger att ”vi måste få till en snabbare lagföring i vissa fall”. Ingenting. Tomma ord. Inget förändras.

Eftersom polisen inte klarat att gripa och lagföra mordbrännare hittills, vad är det som gör att ministern tror att den ska klara det nu, bara för att han uttalar sig?

Att statsminister Stefan Löfven lovar fler poliser (som behöver poliseskort för att åka till områdena där bilarna brinner) och säger att han ”känner med invånarna i de drabbade områdena”, vad betyder det? Ingenting. Absolut ingenting.

Men i ett grannland, ett stenkast härifrån:

CKP Inga bilbränningar i Finland 17.8 2016

© denna blogg. Vid citat eller uppslag från texter på bloggen, vänligen länka till originalinlägget.

En migga: ” En annan form av hot som inte varit – eller är – särskilt lustiga är hoten från asylsökande om självstympning.”

Apropå texten Dödshot riktas mot personalen skriver en migga:

Hot finns

profileDet har alltid funnits hot mot myndigheten. Men när jag började i det här gebitet var hoten på den nivån att man kunde ruska dem av sig och berätta om dem som lustiga episoder. När hoten var helt malplacerade alltså. En annan form av hot som inte varit – eller är – särskilt lustiga är hoten från asylsökande om självstympning. Dels för att det gäller en person som faktiskt kan ta sig till att göra sig själv och samtidigt andra illa – och dels för att det finns en tråkig underton av utpressning. Hot om självstympning ska ur den berördes synvinkel helst leda till att Migrationsverket gör något åt det. Och detta ”göra något åt det” är att bevilja PUT.

Och sedan känns det lite övermaga att slå på trumman för hot mot den egna arbetsplatsen när andra myndigheter som delar ut ersättningar och bidrag – Försäkringskassan och socialförvaltningarna för att nämna de närmast berörda – också har hotbilder i ökande antal mot personalen. De är väl också värda något, eller hur?

Fast nu är det varken lustigt eller tragiskt längre. Hoten som har uppmärksammats kommer inte längre enbart från sökande utan också från grupper som tydligen gett sig själva rätten att göra lite vad som helst.

Och det är självklart för jävligt att ingen velat ta i det här tidigare. Om det berör en tidningsredaktion, ett polishus, en domstol eller en politiker så blir reaktionerna självklara och snabba. Så sker däremot inte när det gäller ”vanliga myndigheter”. Under de senaste fem åren kan jag dra mig till minnes
– en gisslantagning med vapen i arbetslokalen (utförd av en asylsökande)
– en grov misshandel mot en kollega (utförd av okända)
– mordbrand mot arbetslokalen (utförd av okända)
– fritagningar med vapen (utförda av okända)
– ett skriftligt dödshot (från okända), där det gick att förstå från vilken krets hotet kom och det var riktat mot en namngiven kollega
– en hotfull besökare som skrämde en gravid kollega till tårar (en asylsökande).

De två sistnämnda fallen gjorde mig mest förbannad. Därför att chefen i fallet med det skriftliga dödshotet inte ville polisanmäla förrän facket la sig i saken. Och för att chefen i det andra fallet till en början försökte tona ner saken. Ur hans synvinkel – han är själv från ett land som har hög asylinströmning i Sverige – så var det tydligen mest synd om hotaren. Inte den gravida kollegan som hade fått ångesttankar om missfall…

Jag har många kollegor som har hemliga telefonnummer. Så var det inte för ett decennium sedan.

Kommentar: Migrationsministern skriver endast om vandalisering och dödshot från vänsterextremistiskt håll. Men läser vad man miggan säger så stämmer det inte. Återigen har halva sanningen utelämnats. Varför? För att allmänheten inte tål den? Vem har bestämt att det är så och vad är det för mening med att man ska berätta halva sanningen och undanhålla resten? Hot och trakasserier och vandalisering är lika vidrigt från vilket håll det än kommer och inga förövare ska ”skyddas” genom att de inte ens nämns.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg.

Nej, Gefle Dagblad, flyktingar sitter inte inlåsta på Migrationsverkets förvar!

GD logoGefle Dagblad, GD, har den 14 augusti publicerat en kort artikel: Mordbrand på Migrationsverket. Journalisten skriver bland annat:

16.13 gick brandlarmet på förvaret på Migrationsverket där flyktingar sitter inlåsta i väntan på att deras ärende ska utredas. Branden uppstod i en papperskorg på en av toaletterna.

Här har vi återigen, trist nog, en person som skriver för kanske tiotusentals läsare (jag har ingen aning om hur många så jag kan inte precisera) men inte har ens basala kunskaper i vad han skriver om. Varför utsätter tidningars ledningar sina anställda för  detta, att skriva om sådant de inte vet något om?

Artikelskrivaren påstår att ”flyktingar sitter inlåsta i väntan på att deras ärende ska utredas.” Det är helt felaktigt. Ett enkelt och beprövat journalistknep (som man kunde tro lärdes ut redan på journalistutbildningen), nämligen ett  ”lyfta-luren-kolla-med-Migrationsverket”-samtal, hade gett vid handen att:

1) flyktingar sitter aldrig inlåsta någonstans (om de inte begått brott, förstås) och de får alltid asyl. Här menas f.d. asylsökande (benämningen ”flyktingar” används felaktigt)
men
2) inte heller asylsökande sitter någonsin inlåsta på ett förvar i väntan på att deras ärenden ska utredas

Fakta (som alltså lätt hade kunnat kontrolleras med Migrationsverket):
De enda som under varierande tidslängd befinner sig inlåsta på Migrationsverkets förvar är personer som sökt asyl och fått avslag på sina ansökningar (f.d. asylsökande) samt illegala invandrare som stannat längre än deras viseringar tillåter eller som olagligt tagit sig in i landet. Det handlar alltid om personer som, trots beslut om att de ska lämna landet, vägrar göra det och som misstänks försöka hålla sig undan utvisning. De sitter på förvaren i väntan på att deras resehandlingar m.m. ska bli klara så att de kan skickas tillbaka till sina hemländer.

På alla områden som tidningar och andra medier rapporterar förväntar sig allmänheten, som tar del av rapporteringen, att den ska vara korrekt och gärna också upplysande och informativ för dem/oss som inte är insatta i ämnet i fråga. Men gång på gång visar det sig att just på ett av de största och viktigaste samhällsområdena, asyl och migration, så rapporteras det – medvetet eller omedvetet – felaktigt. Varför, kan man undra.

Lär sig inte journaliststuderande i Sverige att kontrollera fakta innan de rafsar ihop något som sedan många människor tar del av och tror på? Har också journalistiken, liksom skolan, chanserat så till den grad att varje invånare i landet måste bli sin egen journalist och försöka gräva fram fakta och korrekta termer i stället för att läsa texter eller ta del av reportage i radio och tv som man inte kan lita på är korrekta?

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Hela bloggtexten får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexten här ovan. Media och andra som citerar ur texten ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister.)

En anställd vid en av länsstyrelserna: ”Men precis som du så har jag förvånats över antalet anställda hos MSB. Vad gör alla dessa?”

lst_topplogoDet kom ett mejl från en bloggläsare som är anställd vid en av länsstyrelserna (det finns 21…), apropå min text Tänk om de 850 som jobbar här, hade varit en insatsstyrka i stället! Jag har frågat personen som skrev ovanstående om jag får publicera texten och fått tillstånd, förutsatt att jag inte anger personens identitet.

profileTack för en intressant blogg, jag har följt den länge nu och lärt mig mycket om asylområdet.

Det var med spänning jag såg att du lyft upp det område jag arbetar inom, nämligen krisberedskap. När det gäller ditt inlägg om MSB så skulle jag vilja att du förtydligade lite vad du menar och vad du förväntar dig från en myndighet som MSB.

Jag misstänker att dina förväntningar inte är möjliga eftersom MSB:s ansvar är begränsat i en krissituation som den i Husby och på andra orter. Läs gärna lite mer om det svenska krisberedskapssystemet, som det så fint kallas. Detta förklaras på ett bra sätt i en tidigare debattartikel, Sverige behöver ingen krisgeneral (SvD 23 mars 2011).

Du skriver om MSB:s kunskapsbank och enligt min erfarenhet täcker myndigheten ett stort behov i vår bransch med denna. Men precis som du så har jag förvånats över antalet anställda hos MSB. Vad gör alla dessa?

Jag hoppas att du fortsätter sätta dig in i och skriva om krisberedskapen i Sverige. Precis som alla offentliga uppgifter så behöver även denna granskas (för att förväntningar och förmåga ska vara på så lika nivå som möjligt) och uppmärksammas (för att ge medborgarna en större förståelse för hur det är tänkt att de ansvariga kan och ska agera).

Hör av dig om du har frågor!

Anledningen till att jag vill publicera mejlet är dels för att visa hur engagerade människor det finns, som tar sig tid att läsa, tänka, formulera sig; dels för att jag inte sällan får mig en eller annan tankeställare när jag får mejl som reagerar på något jag skrivit. den Länsstyrelseanställda skriver:

Men precis som du så har jag förvånats över antalet anställda. Vad gör alla dessa?

MSB logoJa, det undrar jag verkligen också! Och många andra som har hört av sig med anledning av min text om MSB. Skribentens önskan om att jag sätter mig in i, och skriver mer om, krisberedskapen i Sverige ska jag försöka efterkomma. Det har blivit uppenbart under de senaste veckornas våldsamma upplopp och grova brott (mordbrand, stenkastning mot Poliser och andra etc) att det behövs insatsstyrkor och annan konkret, hands on-krisberedskap i Sverige. Det kommer att bli fler och fler inbördeskrigsliknande kravaller och sammandrabbningar runt om i landets invandrartäta områden, något som det varnats för i ett decennium, men som aningslösa och blåögda s.k. högsta ansvariga inte gärna tar till sig eftersom ”600.000 utrikes födda” ju ”går till arbetet idag”.

Sverige kommer att behöva en insatsstyrka. Kanske kunde man skära ner antalet anställda på MSB med 80 procent till 170 och därmed frigöra medel för att ha en kraftfull insatsstyrka på 680 man som kan rycka ut vid kravaller och upplopp och snabbt få stopp på vandalismen och våldet utan att hela poliskåren behöver rycka ut! Poliser behövs ju också på andra ställen än i våldsamma förorter.

Jag vill också passar på att tacka alla kloka, kunniga och genuint intresserade människor som hör av sig till mig med berättelser, funderingar, påpekanden, frågor etc. Tack för att ni litar på mig och tack för att ni tar er tid att skriva!

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa.