• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    september 2020
    M T O T F L S
     123456
    78910111213
    14151617181920
    21222324252627
    282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Inte för Sverige

SVT Nyheter logoNaiviteten och okunskapen, antalet felaktiga benämningar och begrepp samt allehanda sammanblandningar av olika ”rätter” (rättigheter) i Sveriges televisions sändning om id-kontroller den 4 januari, var öronbedövande. Allmänhetens skepticism mot medierepresentanter, politiker, riksdagsledamöter är redan stor och den kommer inte att minska.

Farhågor finns att det inte kommer att bli ett gott nytt år i år. Tyvärr.

Inte för Sverige och det svenska samhället med sina närmare 200 ”utanförskapsområden” och mängder av så kallade no go-zoner.

Inte för Sverige, som under en tid redan varit på väg mot den stora förändring som nu är ett faktum och som märks och syns genom stor social oro och rädsla bland allt fler.

Inte för Sverige där mordbränder, hänsynslösa rån, mord, våldtäkter och fruktansvärt beteende mot polis, ambulans och brandkår blivit vardagsmat, något som det verkar som om vi alla bara förväntas acceptera.

Inte för Sverige med allehanda mer eller mindre upprörande krav på att orealistiska religiösa hänsyn (gällande muslimer, kristna är det inte så noga med) ska tas.

Inte för Sverige där  bristen på bostäder, på lärare, på socialsekreterare är monumental.

Inte för Sverige vad gäller sjukvården och tandvården. Kapaciteten räcker långtifrån till för oss alla.

Inte för Sverige, vilket man inser om man förmår vara realistisk och inte sitter med huvudet bland molnen: för att möjligheter att integrera alla de hundratusentals asylinvandrade och deras anhöriga som kommit under bara de senaste tre, fyra åren (och alla dem som kommit tidigare…) är totalt obefintliga.

Och så har vi alla nya kostnaderna som skattebetalarna förväntas stå för samtidigt som pensionärer, handikappade, fattiga, sjuka får det allt sämre.

Det går att sitta i en tv-studio eller att ha en av skattebetalarna finansierad, välbetald riksdagsplats och vara okunnig eller ideologiskt färgad så till den grad att man absolut och totalt vägrar se verkligheten. Men vart ska de som inte har välavlönade jobb och poster ta vägen? Hur ska de klara sig som bor mitt i det elände som just dessa som sitter inne i värmen, nästan i symbios har skapat? Det är absolut ingen tröst att veta att även dessa personer kommer att drabbas av det som sker i det allt mer ohanterbara land de bidragit till att skapa. Det tar bara lite längre tid innan de drabbas, men också de behöver tand- och sjukvård, också de har barn som ska gå i en skola där allt annat än studiero och respekt för varandra råder. Också de – och deras barn – kan råka ut för grova brott som kan vara följden av det samhälle som Sverige blivit, där tonen och beteendet mellan människor blir allt råare.

Ett samhälle utan sammanhållning, utan en gemensam grund som omfattas av alla invånare, ett samhälle utan klara och tydliga normer och värderingar som inte bara existerar på papper utan också i verkligheten och i människors inre, det blir ett splittrat och farligt samhälle.

Där är Sverige nu. När svenskar släpper tanken på ”alla människors lika värde” och går till angrepp på olika sätt mot de invandrade. När asylinvandrare säger rent ut att de inte har en tanke på att 1) jobba här och 2) aldrig kommer att vilja integreras i det svenska samhället och 3) att de föraktar svenskar, då är splittringen ett faktum och läget är allvarligt och farligt.

OBS! Att det finns många asylinvandrade som åtminstone på ytan anpassar sig och som de facto kommer in i samhället, det är också ett faktum. Och det är givetvis bra. Men att integreras, att på riktigt och på djupet känna sig som en del av ett helt nytt land som man gör när man omfattar dess språk, historia och värderingar, det lär ta minst tre generationer. Och i ett land som inte betonar sin unikhet och sitt sätt att leva; där man inte visar stolthet över sitt lands kultur och traditioner och vill förmedla det, i ett sådant land har hitkommande från andra länder och kulturer inte en chans. I ett sådant land råder djungelns lag och det blir de svagare, de snälla och välmenande, de naiva och blåögda som drar de kortaste stråna.

Nej, något riktigt gott nytt år blir det inte. Inte för Sverige.

© denna blogg.

En migga: ”Vilken panik det är på Migrationsverket nu!”

En migga:

profileVilken panik det är på Migrationsverket nu! Har aldrig varit med om nåt liknande! Nu ligger vi snart på 3200 de senaste sju dagarna. Igår passerade vi för första gången 3000. Det går fort nu.

Hittills i år har 8600 ensamkommande kommit. Mer än vi initialt trodde skulle komma totalt i år. Och för varje vecka ökar antalet…

Kommunerna är fullständigt desperata. De kan ju inte hantera detta.

Kristina Persson SReflektion: Det är alltså så här den verklighetsfrämmande svenska ministern Kristina Persson från Den Humanitära Stormakten Sverige tycker att Finland också ska ha det, när hon tar sig rätten att avkräva Finland samma sorts obegripliga ”ansvar” som Sverige tagit på sig!

Måtte man i Finland aldrig någonsin skapa en sådan situation som råder i Sverige, där kaos och utanförskap och no go-zoner, oro, otrygghet, segregation, etc råder för såväl den egna befolkningen som de faktiskt skyddsbehövande som svenska Migrationsverket inte klarar att skilja från asylbedragare, kriminella, terrorister etc!

Läs min text:
Kommunpolitiker och kommuninvånare: Enligt lag har kommunerna självbestämmanderätt. Sätt igång och agera, vänta inte på att strutsarna i Stockholm ska dra upp sina huvuden ur sanden!

© denna blogg.

När ska sanningssägande bli norm i Sverige?

Jag vet inte hur många år jag har varnat för detta, som sedan lång tid växt fram och som nu är en permanent verklighet. I Sverige! Det här är verklighet för massor av människor – särskilt kvinnor – som sökt sig hit och befunnits ha skyddsskäl, som velat komma in i det svenska samhället och som nu tvingas leva på det här sättet i det land de sökt skydd i!

Skäms, svenska skygglappsförsedda politiker, journalister, debattörer  som vägrat lyssna på Nalin Pekgul och andra som under mycket lång tid och otaliga gånger berättat om detta förtryck, denna ”icke-svenska” miljö som frodas i de omkring 190 utanförskapsområden och de minst 55 ”no go”-zoner som tillåtits växa fram i Sverige! Ni kommer inte att lyssna på den här modiga kvinnan heller, Zeliha Daglig, som i Aftonbladet förtvivlat – och säkert efter lång tids vånda – skriver om hur hennes rättigheter begränsas och styrs i hennes bostadsområde: Jag kan inte längre vara mig själv här.  Fundamentalismens skugga vilar allt tyngre över Husby.

aftonbladetJag vill ha en fristad och jag vill kunna ta ett glas öl med mina vänner Lars, Hassan, Maria, Osman, Ayse och andra. Jag vill också kunna gå på pensionärsföreningen och lyssna på jazz och dansa twist. Jag vill odla grönsaker på min kolonilott i kortbyxor och umgås med mina vänner och gå på badhuset i bikini.

I mitt område vill jag slippa fördömande blickar av stirrande män. Jag vill ta hem vem jag vill men i dag kan jag inget då mina rättigheter begränsas och styrs i mitt bostadsområde. Alla dessa skäggiga ”skuggor” skrämmer mig.
———-
Vi är många kvinnor som är mycket oroliga över utvecklingen i Husby och hotet mot jämställdheten här. Är inte Husby en del av Sverige, gäller reglerna inte här? Jag orkar inte längre utan vill återigen söka asyl i mitt andra hemland Sverige.

När ska de rosafärgade floskelglasögonen hos en majoritet av politikerna, hela regeringen och en stor del av journalistkåren samt hos högljudda, men okunniga, debattörer, åka av? Genom att ni i decennier lagt ut dimridåer och flosklande och vinklat har beskrivit ”verkligheten”, har ni skadat ert eget land och bidragit till att slå sönder svenskarnas naturliga solidaritet och vilja att välkomna människor med behov av skydd.

När ska sanningssägande bli norm i Sverige?*

* Läs Anna Dahlbergs ledartext i Expressen den 30 maj 2015: I Sverige är vi rädda för sanningssägare.
© denna blogg.

Varför tillåter – och nästan uppmanar Sverige till skapandet av – parallellsamhällen?

MIG logoSverker Spaak, processägare på Migrationsverket har svårt att se att Migrationsverket skulle behöva göra något för att förhindra att personer som ska utvisas försvinner, säger i en artikel i DN 3 maj 2015:

Jag tror inte vi vill kontrollera på det sättet heller. Vi vill att de följer den lagstiftning vi har, men om man väljer att avvika så har vi inga instrument att förhindra det.

Tror någon tänkande människa att en anställd vid Migrationsverket i Finland – eller i något annat land överhuvudtaget – ens skulle komma på tanken att uttala att man inte ska kontrollera och se till att de som inte har rätt att uppehålla sig i landet lämnar det efter avslag på sina asylansökningar? Eller att någon anställd vid Migrationsverket i Finland – eller vid något annat lands migrationsmyndighet – skulle påstå att lagen inte ger möjligheter att förhindra att folk avviker och stannar kvar i landet när de i laga ordning fått besked om att de inte får stanna kvar?

Varför är tjänstemän, politiker och andra inblandade i Sverige så fullständigt handlingsförlamade? Varför tillåts detta i Sverige? Varför låter man svarta och grå parallellsamhällen befolkade av tiotusentals för Sverige okända människor växa upp i landet? Bredvid de nästan 190 utanförskapsområden och 55 no go-zoner som redan finns. Varför? Är detta vad svenska väljare har röstat för, är det så här folket i Sverige verkligen vill att deras land ska se ut? Alltså, seriöst: Varför vill Sverige ha det så här? Och vilka är de, som tycker att landet ska bestå av alla dessa olika parallella, potentiellt farliga och till stor del laglösa områden? Vad är det som är positivt för landet och dess befolkning med detta?

DN logoOch varför kallar den stora dagstidningen Dagens Nyheter människor som sökt asyl, försörjts under den tid de väntat på besluten, genomgått en kostsam asylprocess med allt vad den innebär och så gott som alltid förts i två instanser och fått avslag för att de inte befunnits ha asyl- eller skyddsskäl för ”flyktingar”??? (Tusentals flyktingar går under jord i Sverige)

De är asylsökande som har fått avslag på sina asylansökningar och ska lämna landet eftersom de inte har rätt att vistas här. De är människor som, när de stannar kvar i landet, vistas här illegalt. Illegalt betyder olagligt, mot lagen. Inte flyktingar!

Slutkommentar: Jag är fullt medveten om att mina frågor aldrig kommer att få något svar eftersom ingen tar ansvar för dårskaperna på asylområdet. Men skulle någon ändå våga/vilja försöka besvara varför-, vad och vilka-frågorna så gör det gärna här!

© denna blogg.

Mona Sahlin: ”Jag är mer orolig i dag än vad jag var för ett år sedan.”

Jag är mer orolig i dag än vad jag var för ett år sedan. När jag pratar med en förskollärare som säger att barnen på hennes förskola leker IS på gården, eller när jag hör om unga som frågar: ”Är du sunni eller shia?”, då har det gått mycket längre än vad jag trodde.

Mona Sahlin 1 majDen som säger det i en intervju på ledarsidan i Expressen under rubriken Ungarna leker IS på förskolan, är Mona Sahlin.

Sakta men säkert har också Mona Sahlin börjat se den parallella verkligheten (eller vad man ska kalla de ca 190 utanförskapsområdena och de 55 ”no go”-zonerna) omkring sig, den verklighet där hon ska verka som nationell samordnare mot våldsbejakande terrorism. En verklighet som det är av yttersta vikt att hon besitter kunskaper om och har ett helt öppet sinne inför, för att det ska vara någon mening med uppdraget. Det har tagit lång tid, och det har säkert inte varit smärtfritt för henne att ta in sådant hon tidigare inte velat se eller tro existerar.

Hundratals är de riksdagsledamöter, regeringsmedlemmar, journalister och allehanda debattörer och tyckare som inte ser – inte vill se – den verkliga verkligheten utan som ser den verklighet de vill se. Personer som gärna kallar andra, som inte går med skygglappar och öronproppar för att slippa ändra åsikt om förhållanden som har förändrats med åren, för allt möjligt otrevligt.

Mona Sahlin har äntligen ”seen the light”. Eller snarare ”the darkness”. Hon är rejält omskakad och det var nog precis vad som behövdes. Att ha skygglappar och gå omkring i en önskedröm är inte det ultimata med det uppdrag hon anförtrotts, när Sverige förändras i rasande takt och knappast till det bättre, hur god tanken om ett mångkulturellt samhälle än må vara. Och tanken är ju god. I teorin. Och i verkligheten, om det hade skett ordnat och kontrollerat så att alla inblandade hade ”hunnit med”. Vilket det inte har gjort i Sverige.

När Mona Sahlin äntligen säger

När det gäller hederskulturen förbannar jag mig själv, den socialdemokratiska rörelsen och samhället i stort. Den var ett exempel på att man medvetet fegade ur en diskussion för att man var rädd för att sammankopplas med fel debattörer. Och därför svek man de utsatta tjejerna.

så är det många år för sent. Normalt brukar man säga ”bättre sent än aldrig”; i det här fallet tycker jag inte att man kan säga så för detta borde absolut ha tacklats för länge, länge sedan. Hade det skett så hade det kunnat skapas en annan syn och ett annat sätt att hantera dessa frågor. I stället har den märkliga beröringsskräcken och rädslan för ”fel debattörer” fått råda och de drabbade kvinnorna har lämnats i sticket. Ändå är det ju givetvis bra att Mona Sahlin idag, den 1 maj 2015, går ut och öppet och oförbehållsamt erkänner att hon förbannar sig själv för att hon inte tänkte och agerade på ett annat sätt.

Allt är inte förlåtet, men Mona Sahlin växer i mina ögon genom att hon – visserligen när hon står inför fakta som hon inte längre kan blunda för, men ändå – som det verkar ärligt och utan över- eller underord försöker ”tell it like it is”. Fler måste göra det. Sverige har gjort så många irreparabla fel i sin iver att framstå som en Humanitär Stormakt; i framtiden måste man ta till alla medel och kloka tankar och ärligt, utan politiska eller andra skygglappar, börja se på sakernas tillstånd med vidöppna ögon. Och göra något åt det som inte är  bra. Och det är mycket.

Till slut: En stor hatt lyfter jag (ännu) inte, men en keps, för Mona Sahlin för att hon nu börjat uttala sig mer realistiskt.

Tillägg

Den här reaktionen kommer från Thomas Gür, med vars tillstånd jag publicerar det han skrev på Facebook:

Thomas Gür, foto Åke GunnarssonJag gillar Mona Sahlin som person och jag gillar att hon också medger att hon t ex tagit grovt fel på frågan om integrationen och om hedersförtryck och hedersvåld (det var trots allt hon som gav Masoud Kamali den plattform från vilken den svenska diskussionen kring hedersvåld kom att ta en stor skada i rätt så många år). Det länder också Sahlin till heder att hon nu medger att hon varit senfärdig i att förstå den fara som islamismen som politisk ideologi utgör.

Samtidigt är det rätt frustrerande som medborgare att se att svenska regeringar genom åren gett så viktiga uppdrag till en politiker som så ofta, och som andra har framhållit, är typ den 27 på bollen, när alla andra kickat runt den ett tag.

Mona Sahlin, synes det mig, har förmodligen haft Sveriges enskilt mest kostsamma utbildning i frågor som berör just integration, hedersförtryck och det säkerhetshot som islamism utgör för våra öppna samhällen.

 

© denna blogg. Kota citat är tillåtna, länka alltid till originaltexten.

På en del ”svenskar” ställs få krav – särbehandling och kravlöshet är modellen i Den Humanitära Stormakten

Det goda samhälletJag läser texten Den verkliga svenska rasismen av Patrik Engellau på sajten Det goda samhället. Det är 100 % huvudet på spiken och samma sak har jag sett, hört, talat och skrivit om i många år:

Patrik EngellauDet som jag finner besvärligt är att man sällan ställer krav på invandrare; istället tenderar man (i alla fall offentligt) att tycka synd om dem. Det är ett sätt att understryka ens egen överlägsenhet.

Det här är ett rent vidrigt uttryck för den svenska självgodheten – att inte tro att andra (än svenskar) kan, andra (än svenskar) förstår, andra (än svenskar) har ett värde. Märkligt nog påtvingar svenskar ändå, med enorm envishet, alla invandrare epitetet ”svenskar” eller ”nysvenskar” och låter inte människor vara sig själva: iranier, finländare, thailändare, afghaner. Jag har sagt det förut och säger det igen: jag har aldrig träffat en invandrare som i första, ofta inte ens i andra generationen ser sig som ”svenskar”. De blir kanske svenska medborgare så småningom, men inte heller det gör dem – enligt sig själva – till ”svenskar”. Lika lite som en svensk som bott i Spanien eller Thailand i många år skulle komma på tanken att definiera sig som spanjor eller thailändare, ser sig afghanen eller finländaren som ”svensk”. Men så långt tänker de självgoda inte… Den överlägsna Humanitära Stormakten med sin nedlåtande syn på andra, lyssnar inte, eftersom: för denna stat är det finaste en människa kan vara just svensk.

Dessutom saknar så gott som alla utbildade invandrare, vare sig de kommit som asylsökande eller arbetskraftsinvandrat eller gift sig med svenskar, krav från det lands sida, som har tagit emot dem på ett av de dumgenerösaste sätten i världen. Det finns egentligen inga krav alls, annat än på papperet. I verkligheten kan man – i varje fall som asylinvandrad – fullständigt strunta i allt, man får ändå betald bostad och socialbidrag. Och för att bli svensk medborgare krävs heller ingenting, inte ens att man behärskar landets språk eller att man har styrkt sin identitet. Läs gärna texten Finland. Språk- och andra krav för erhållande av finskt medborgarskap. Patrik Engellau citerar invandrare i Sverige i sin text om den svenska rasismen:

Jag har träffat åtskilliga kloka invandrare som ställt mig samma förundrade frågor om svenskarnas inställning till just invandrare: Varför ställer ni inga krav på oss? Tror ni inte att vi klarar av krav? Anser ni innerst inne att vi egentligen är underlägsna?

Hur ens en svagbegåvad individ kan tro att någon människa ska kunna känna samhörighet med en nästintill sjukt lättlurad och nästan helt kravlös stat, det är en mycket, mycket stor gåta. Inte undra på att ullenhageriet på integrationsområdet bara är ett svart hål som slukar pengar, ingenting annat. Och inte vill Sverige lära sig av sina grannländer heller. I stället anser man att alla andra – hela EU och helst hela världen – ska lära av Sverige och skapa samma kaos och splittring i sina länder som råder här. Och införa samma kravlösa system, där alltihop till slut havererar och kollapsar och antalet utanförskapsområden och no go-zoner bara ökar.

I alla år som jag har skrivit om dessa frågor här på bloggen har jag undrat varför. Alltså varför folket tillåter okunniga och megalomana personer att styra landet så fullständigt i diket som de har gjort och fortsätter att göra. Jag har aldrig fått något svar…

© denna blogg.

”Nytysken” om en undersökning i Dagens Nyheter

tysklandSvensken, som sedan länge bor i Tyskland och enligt svenskt språkbruk därför bör kallas ”nytysk” trots att han själv anser sig vara svensk, skriver igen:

De senaste 20 åren har av tre utanförskapsområden i Sverige blivit 186 ! Av noll no-go-zoner har blivit 55 !

Och nu har Dagens Nyheter i en grandios undersökning – Rika områden blir rikare – invandrartäta får fler invandrare – kommit fram till att ”segregationen har ökat !” under denna tid. En världssensation! Pulitzerpriset väntar!

Dagens Nyheters metod har tagits fram i samråd med flera forskare. En av dem är John Östh, kulturgeograf vid Uppsala universitet. John Östh garderar för eventuella problem med att medverka i en dylik undersökning (?) genom att förkunna:

”Jag är oerhört positiv till den invandring vi har, men vi har problem med integrationen. Segregationen kommer att fortsätta öka.”

Vad menar karlen? Att han egentligen bara vill behålla jobbet?
Kommentar: Jag kan då inte svara på den frågan.
Här är en del tidigare texter av ”nytysken”:
Om islamister i Tyskland – 21 juni 2014
Och snart är det val igen #9: Ett av de mer huvudlösa förslagen på länge – 19 juli 2014
”Nej, det stämmer inte! Barn får inte gratis skola!” – 16 augusti 2014
En ”nytysk” kommenterar – 15 september 2014
Min ”nytyske” rapportör: ”Antalet islamister från Europa som rest till krigsområdena i Syrien och Irak kan vara avsevärt högre än man hittills uppskattat.” – 10 februari 2015

© denna blogg.

Migrationsverket: ”Vi behöver 18.000 miljoner kronor EXTRA!”

MIG begär 18 mdkr extra 28.2 2015Migrationsverket ber om miljarder – SR P1.

Oavsett hur mycket pengar som pumpas in i Migrationsverket och hela asylindustrin:

•  Det finns inte bostäder åt alla.
•  Det finns inte tillräckligt med sjukvårdskapacitet.
•  Det finns inte tillräckligt med tandläkare.
•  Det kommer att kosta mångmiljardbelopp att försörja alla nya människor i åratal – många hela livet – för att det inte finns jobb och/eller de inte har utbildning och kompetens..
•  Interna motsättningar ökar.
•  Antalet utanförskapsområden ökar och det uppstår fler ”no go”-zoner dit polis, ambulans och brandkår inte tar sig.
•  Det finns inte tillräckligt med sfi-lärare och lärare i grundskolan och på gymnasiet.

Någon integration har det inte varit tal om på många år. Att det skulle gå att integrera alla dem som kommit och nu kommer (och deras anhöriga som kommer efter) är lika dumt att tro som att tro på tomten: det begriper väl vem som helst som tänker efter en sekund att det är en utopi.

Icke-integrationen, som pågått länge och som fortsätter, kommer att skapa ännu mycket större problem än dem vi ser idag. Det kommer att finnas hundratusentals människor (som utan några krav alls också blir svenska medborgare) känner inte till svenska lagar och regler, vet inte hur man lever tillsammans i en demokrati, vet inte och respekterar därmed inte heller att vi är (eller kanske ska vi säga: har varit) jämställda i Sverige. Personer från länder där konflikter traditionellt löses genom våld och hämnd möter här resonerande, dialogvilliga konsensusmänniskor som kommer att marginaliseras i sitt eget land (bevis på detta finns redan i massor om man vill se dem) och drar det kortaste strået, vilka tvingas backa? Det kan varje normalbegåvad människa räkna ut, hur mycket aningslösa politiker än sitter vid sina skrivbord och gör utredningar och kommer med allehanda tillkrånglade och meningslösa förslag på papperet!

Sverige hyser redan ett mycket stort antal illegala invandrare, alltså personer som olagligt stannat kvar här när de fått avslag på sina ansökningar om asyl och sådana som kommit på olika viseringar och också helt sonika stannat kvar. Dessa människor som vi inte heller har någon aning om vilka de egentligen är och varför de är här, skapar parallella grå samhällen bortom svensk lag och rätt.  Mängder av nykommande personer som varken styrker identitet, ålder, nationalitet, hemland eller asylskäl – blir allt farligare för oss andra för varje dag som går.

Men betala ska vi, det har svenska politiker och journalister (!) bestämt.

Lästips:
Varför tas den bedrägliga asylinvandringen till Sverige inte upp offentligt annat än av miggorna på denna blogg? – 21 december 2014
© denna blogg.

Därute sitter Mårran, ännu har hon inte hasat in på redaktioner och arbetsrum på Söder och Kungsholmen och Vasastan. Men hon närmar sig.

Läs först Tove Lifvendahls text på Svenska Dagbladets ledarblogg med rubriken Den reducerade tanken hos Liberala Nyhetsbyrån. Om hur debattörer och skribenter drabbar samman i ändlösa skriverier och påhopp på varandra medan inget konkret händer på det fullständigt sjuka område de skriver om – asylområdet. Ett kort utdrag ur texten:

Den reducerande tanken Tove LifvendahlJag tror att svenskarna i rätt stor utsträckning är beredda att öppna sina hjärtan. Vi vill mycket. Men när de ser, för att tala med Anna Dahlberg, ”dagens havererade mottagningssystem med tiotusentals människor som kommer att sitta fast på flyktingförläggningar, en misslyckad etableringsreform, akut bostadsbrist och framväxande parallellsamhällen”, ställer de helt rimligt frågor om hur det står till med vår förmåga. Det är den diskussionen jag uppfattar att vi tre som skrivit texterna kräver att politikerna för med medborgarna. Den behöver bygga på en inventering och strategisk plan framåt, och vara transparent och realistisk.

Jag har skrivit om dessa frågor – asylområdet främst – sedan maj 2005 och miggorna har rapporterat sedan början av 2008. Men jag har ju sett – och ser när nu allt fler, tidigare tämligen tysta, skribenter börjat våga sig in på det minerade asylområdet – att medan jag/de skriver och skriver och skriver och skriver och skriver så rasar allt det vi skriver och skriver och skriver och skriver om samman runt omkring oss. Vi sitter på våra redaktioner och arbetsrum och medan vi skriver och skriver och skriver och skriver så skapar tiotusentals (ingen vet förstås hur många…) människor, som vi inte vet vilka de är, varför de är här och varför vi ska försörja dem, helt nya och egna samhällen och lagar. I de 186 (kanske fler idag?) utanförskapsområdena och de 55 ”no go”-zonerna som är det Sverige som uppstått på grund av fega och okunniga skribenter, debattörer och politiker.

Jag vet att en del inte håller med, men min absoluta åsikt och insikt är, att de som nu börjat skriva och skriva och skriva och skriva, gör det tio år för sent! De har varit fega, de har inte velat gå in på ett område där de riskerat att stämplas med någon eller några av de gängse stämplarna som alla i Sverige tycks vara så rädda för. Så rädda att de inte vågat tala klarspråk offentligt, utan bara i sina slutna rum. Skulle jag skriva vad jag vet har sagts i dessa frågor på stora mediers samhällsredaktioner (där det finns folk som rapporterat om det till mig), så skulle man påstå att jag ljuger. Och de, som berättat om förbud att använda vissa ord eller att ta upp vissa företeelser skulle förneka att de sagt så. En av ytterst få som ”kommit ut” är Marika Formgren, men så har hon också lämnat journalistiken och utbildar sig nu i stället till ingenjör. Läs hennes mycket läsvärda blogg här. Men hon är i det närmaste ett unikum.

MårranMiggorna har slagit larm, tecken på asylhaveri och fakta har funnits. Mauricio Rojas varnade. Läs inlägget Varför lyssnade man inte på Mauricio Rojas för 9,5 år sedan? från den 29 maj 2013. Jag har skrivit och skrivit och skrivit och skrivit. Och fortfarande stoppas inte galenskaperna!!!! Utan nu kommer allt fler, tidigare tysta, opinionsbildare fram ur vrårna och de skriver och skriver och skriver och skriver. Och skriver. Därute sitter Mårran, ännu har hon inte hasat in på redaktioner och arbetsrum på Söder och Kungsholmen och Vasastan och andra, än så länge men inte länge till, nästan fredade zoner. Men hon närmar sig. Och då är det slutskrivet, då gäller det att springa och springa och springa och springa i stället. Att fly.

Men fortsätt föralldel att skriva och skriva och skriva och skriva, alla ni som nu börjat, tio år för sent. Några personer i ansvariga ställningar i regering och riksdag som lyssnar och tar itu med eländet finns inte så ni gör det för blinda ögon. Själv skriver jag numera för att framtida forskare ska ha viktigt material samlat och lättillgängligt när de forskar kring varför välfärden och demokratin och yttrandefriheten raserades på ett eller två decennier i Sverige medan det inte skedde i de nordiska grannländerna.

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg så att läsarna får ta del av hela texten och inte får en vinklad bild av vad jag skrivit.

Den humanitära stormakten kontra de inhumanitära småmakterna

Skärmavbild 2014-11-05 kl. 15.09.12Ett land utmärker sig genom att agera helt annorlunda än de tre andra. Ett land har därmed en helt annan situation, andra kostnader, andra problem (186 utanförskapsområden, 55 ”no go-zoner), inga bostäder åt alla det tar emot, ett allt mer sönderfallande, segregerat och otryggt samhälle/land, än de tre andra.

Tre länder ser till sina egna länder och folk i första hand och kan därför också på ett bättre sätt ta emot och ge förutsättningar för skyddsbehövande att komma in i samhället.

I ett land går mycket på löpande band och man beviljar inte sällan PUT åt fel personer (som redan har PUT i andra länder eller inte alls behöver skydd utan söker ett bättre liv) medan man i tre länder utreder ordentligt och följer sina egna utlänningslagar. Och varken accepterar att man stannar illegalt i länderna, att asylsökande inte styrker sin identitet (undantagsfall finns) och inte accepterar att personer som är betydligt äldre än de påstår sig vara, behandlas som ”minderåriga”.

Var och en kan själv följa statistik och bestämmelser på respektive lands relevanta sidor:
Migrationsverket, Sverige
Utlendingsdirektoratet, Norge
Migrationsverket, Finland
Udlændingestyrelsen, Danmark

© denna blogg!

 

”Upp till 105.000 asylsökande under 2015, det är i storleksordningen en stad som Helsingborg.”

MIG logoMigrationsverket räknar med 16 000 fler asylsökande 2015, upp till 105.000. I år beräknas antalet bli upp till 94.000.

En vän skrev på Facebook:

Upp till 105.000 asylsökande under 2015. 105.000 personer, det är i storleksordningen en stad som Helsingborg (97.000 invånare).

Hur är det tänkt att det ska fungera? Rent logistiskt och socioekonomiskt? Det blir till att inte bara öppna våra hjärtan utan även plånböcker. Hur kommer bostadsmarknaden att påverkas? De ungdomar som vill flytta hemifrån kan nog glömma det under överskådlig tid. Arbetsmarknaden, hur ska den anpassas? Hur kan man tro att detta inte kommer att explodera på ett eller annat sätt?

Jag lade till:

Plus anhöriga. Plus anhöriga till de upp till 94.000 som kommer i år (alla får givetvis inte PUT, men de som får det kommer ju också att hämta hit sina familjer). Plus alla som har kommit och som fått PUT de senaste fyra, fem, sex, tio åren åren och deras anhöriga. Plus alla som stannar här illegalt.

Så här säger Migrationsverkets ställföreträdande generaldirektör Mikael Ribbenvik till Svenska Dagbladet:

mikael-ribbenvikAllt fler asylsökande tros fastna i Migrationsverkets tillfälliga boende eftersom det saknas bostäder.

Många kommuner vill inte att vi ska etablera asylboende i deras kommun och det finns en ojämn fördelning i landet. En ytterligare utmaning är att det inte finns bostäder för de som har fått uppehållstillstånd. Just nu huserar (han torde mena ”hyser”) vi över 10.000 människor med uppehållstillstånd i vårt asylansökningssystem. Enligt vår prognos riskerar den siffran stiga till 20.000 om ingenting görs.

Kommentar: Det är katastrofalt, rent förödande för alla som bor i Sverige och för landets framtid med de här enorma mängderna asylsökande, vilka vi till mycket stor del (85 procent saknar passhandlingar) inte vet något alls om, inte ens varför de är här. Räcker det inte med minst 186 utanförskapsområden och 55 ”no go”-zoner och skottlossningar och våldsamheter varenda dag? Ska Sverige öka på oroligheterna och motsättningarna ytterligare med massor av helt okända människor? Som dessutom också ska försörjas under oöverskådlig tid samt behöver bostäder, skolgång, sjukvård etc.

Förstår inte svenskarna vad som sker? Inser de inte vidden av hur det redan ser ut i deras land och hur det kommer att bara bli sämre och värre på precis alla samhällsområden? OBS! Det är ingen utopi utan absolut ofrånkomligt att allt, hela landet, dess fundament förändras. Ett folk i ett fritt och demokratiskt land har rätt att få alla fakta och sedan folkomrösta om hur de vill att mottagningen av faktiskt och bevisat skyddsbehövande ska ske i framtiden. Tyvärr är Sverige inte ett sådant land, därför vet inte folket hur det ser ut – om de inte har oturen att bo i utanförskapsområden eller ”no go”-zoner. Medierna bär en mycket stor skuld till okunskapen och att folket förts bakom ljuset i åratal.

Folket borde börja vakna. Deras riksdag och regering gör det inte.

Läsning, förutom vad som länkas till ovan i texten:

Prot. 1989/90:46 14 december 1989. Bland annat:
Statsrådet Maj-Lis Lööw (S) när ca 29.000 beräknades söka asyl i Sverige under 1989, mot drygt 19.000 under 1988:

Riksdagens protokoll 1989 90 46Vi har nu nått gränsen för vad vi klarar av. Skall vi framöver på ett bra sätt bereda en fristad åt dem som behöver den allra mest, måste vi i dag inskränka möjligheterna för andra att få uppehållstillstånd i Sverige. Jag vill för säkerhets skull än en gång understryka att asyl kommer att ges till dem som uppfyller kraven enligt FN:s flyktingkonvention och till dem som i övrigt har särskilt starka skyddsbehov.

Sverige beviljade förra året asyl åt en person per 360 invånare – 19 juni 2014:

Tyskland har 2013 beviljat asyl åt en person per 3.144 invånare.
Sverige har 2013 beviljat asyl åt en person per 360 invånare.

Betänk även detta, som Ivar Arpi skriver på Twitter den 4 november:

Ivar Arpi på Twitter om nya prognosen© denna blogg