Finland. ”Han sa också till reportern att EU-medborgare själva kan börja emigrera på grund av flyktingkrisen och det försvagade socioekonomiska läget.”

Klicka på textsidan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

Putin uppmanar FSB att kontrollera flyktingströmmarna

Rysslands president Vladimir Putin säger att säkerhetstjänsten bör skärpa kontrollen av flyktingströmmar både till Ryssland och till Europa genom Ryssland.

Finlands regering har varit orolig över att det kommit asylsökande från Ryssland till gränsövergångarna i norr. I går rapporterade ryska medier att FSB hade gripit 26 afghanska flyktingar i staden Kandalaksha i Murmanskområdet (läs Finland. ”Den ene har haft en hög position inom Afghanistans säkerhetstjänst och den andre har haft en post inom överåklagarämbetet.”). Afghanerna sades befinna sig i landet illegalt och ha varit på väg till Finland för att söka asyl.

Putin anmärkte att flyktingkrisen började långt innan Ryssland påbörjade sin militära operation mot terrorismen i Syrien. Ryssland har i västsammanhang misstänkts för att utnyttja flyktingsituationen för att utöva påtryckningar på EU. Putin framhöll också att en stor andel av de flyktingar som fastnat vid gränsen mellan Grekland och Makedonien är från Afghanistan.

– På vilket sätt har det något samband med Rysslands aktioner i Syrien? Det har inget överhuvudtaget att göra med dem, sa Putin.

Tidigare idag (26 februari) varnade chefen för Rysslands migrationsverk FMS, Konstantin Romodanovski,för att EUs emigrantsituation kan påverka Ryssland. Enligt Romodanovski kan flyktingar från Mellanöstern, Nordafrika och Centralasien antingen sikta in sig på att ta sig till Ryssland eller använda Ryssland som genomgångsland för att ta sig till europeiska länder. Han sa också till reportern att EU-medborgare själva kan börja emigrera på grund av flyktingkrisen och det försvagade socioekonomiska läget.
——————————
Enligt Putin hindrades förra året över 400 agenters och säkerhetstjänstemäns verksamhet och 23 av dem ställdes inför rätta.

© Översättning Merit Wager.

 

 

 

 

Finland. ”Jag kommer för att få ett bra liv”, ler marockanen Elkinani Elmehdi, 24, som har flugit från Casablanca till Moskva på turistvisum för en månad sedan.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln (på finska) och videoklipp (delvis på engelska) på Helsingin Sanomats sajt

 

Helsingin Sanomat bevittnade flyktingarnas pina i Ryssland – hoppet om att få komma till Finland lever i iskylan i Kandalaksja. De som försöker ta sig till Finland har fastnat i den ryska staden. Till gränsen släpps två, tre bilar om dagen. Turerna delas ut av skumma personer.

Språklig kommentar till texten: Det handlar ju uppenbart inte om ”flyktingar” utan om personer som söker bättre utbildning och ett bättre liv, vilket mannen som intervjuas mycket öppet berättar i det videoklipp som ligger överst om man går in på Helsingin Sanomats sajt och i texten där olika resenärer berättar. Ordet ”flykting” används därmed felaktigt av Helsingin Sanomat.

Marockanen i videoklippet:

We came from Gaza to Moscow and then from Moscow to Murmansk. We spent ten days in Murmansk and then we go to border. We stay three days in the border. We paid 1.000 dollar for the car. Volga. Not good car but we come by it.

Reportern:

And why do you want to live in Finland?

Marockanen:

Because Finland is a good country and we can study there. There are more opportunities, not like in Marocko. After studies there we get a diploma but we can’t find work. If we want to find work we must pay to find the work.

I artikeln berättas:

Finland släpper fram två, tre bilar med människor som vill söka asyl till gränsen per dag. Därefter sänker Finland gränsbommen. Ett sällskap med fem marockaner och en syrier körde fram till gränsstationen i Salla i en gammal Volga. Marockanen Elkinani Elmehdi, 24, kom till Ryssland som turist och vill söka ett bättre liv i Finland än i Marocko.

”Ut! Förstår ni eller ska jag kalla på polis?”, skriker den kvinnliga chefen på hotell Greenwich för full hals i staden Kandalaksja i Ryssland, 182 kilometer från Finlands gräns.

En grupp syrier och afghaner vill övernatta men chefen tycker att de är för många.

”Kan vi inte tala som människa till människa?”, försöker Nazirulhag säga, men förgäves.

Dörren smäller igen och gruppen människor står utanför i kylan. Barnen till en ensam mamma är pigga och energiska, men kvinna brister i gråt.

Staden vid Vita Havet, med 40.000 invånare har blivit ett väntrum, där hundratals människor från olika länder väntar på att få komma till Finland, kastade mellan hopp och förtvivlan. Tidigare köade asylsökande i sina fordon på att få komma till gränsen. Sedan dog en indisk man i sin bil och Ryssland flyttade dem till olika hotell i Kandalaksja. De handlar inte om några mottagningsinsatser utan hotellvistelserna får man bekosta själva.

”I natt var vi på Pomor-Tur-hotellet. De har tredubblat sina priser. De tränger in upp till tio personer i ett rum”, berättar Nazirulhag. ”Ryssarna påstår att de släpper iväg barn och handikappade först, det är inte sant. Vi har fyra barn och en handikappad och vi får inte åka.”

På hotells gård rör sig en rysk manstrio som till slut erbjuder gruppen inkvartering i en privatbostad för 60 euro. Ledaren för trion är en tjock man i pälsmössa. Han vill inte låta sig intervjuas och varnar också upp gruppen för att tala med reportern: ”Om ni babblar så tar finländarna inte emot er.”
—————————–
Kandalaksja har blivit Babels torn, där man träffar nordafrikaner, syrier, irakier, iranier, afghaner, pakistanier, indier, nepaleser och folk från södra Sahara. Alla har de samma mål: att släppas in i Finland. En del av dem är välklädda unga män som knäpper på sina surfplattor och äter på restaurangerna. Alla flyr helt säkert inte från krig och personlig förföljelse.

Men i Kandalaksja ser finns också så mycket nöd att man blir sorgsen. När tro, hopp och pengar börjar ta slut i iskylan, befinner sig många i en återvändsgränd.

Tre nigerianska kvinnor berättar att de förlorat sina pengar åt en skojare.

”Vi gav alla våra pengar till en man som lovade föra oss till Finland. Nu är han i Murmansk och svarar inte i telefon. Vi har inte enfar till mat.”
—————————–
Finland släpper bara två eller tre bilar med asylsökande per dag över gränsen i Salla. Ryska myndigheter gör listor över vilka som ska få åka tillsammans med hotellen. Enligt en del av dem som intervjuats kan man påskynda det hela med hjälp av pengar. ”Påskyndandeavgiften” kan för en person uppgå till 1.000 dollar som betalas till hotellet.

”När araberna kom, steg priserna. De väntar inte utan de betalar”, klagar en afrikansk man.
—————————–
Bland människorna finns många som bott länge i Ryssland, som i sin hand håller ett färskt utvisningsbeslut. En 39-årig kvinna från Kongo, Nseka Mayasi Bebi, har bott i Ryssland illegalt i sex år, men den 18 januari fick hon ett beslut om utvisning från Moskva. Nu är hon i Kandalaksja med sin syster och dennas tre barn Till norr säger hon sig ha kommit efter att ha hittat information på internet.

Många från Nordafrika, Indien och Nepal har kommit till Ryssland på turistviseringar, vilket Ryssland verkar ja beviljat frikostigt. Många afghaner däremot har tagit sig över gränsen till Ryssland illegalt. 

”Vi betalade 14.000 euro per person för resan. Vi kom den här vägen eftersom vägen över havet  till Grekland är för farlig”, säger familjefadern Rahmatullah Habibi.

I artikeln konstateras att oavsett vilken roll Ryssland än spelar i det hela så förändras inte grunden: världen har satt sig i rörelse. Unga nöjer sig inte sitt öde i ojämställda, splittrade samhällen utan söker glipor genom vilka de kan ta sig för att förverkliga sina drömmar. Och just nu finns en glipa i Salla.

Två bilar som fått tillstånd att åka startar från Kandalaksja vid fyratiden på tisdag morgon. Algeriern Faisal Bentra har gjort service på en gammal Samara som han köpt för 1.100 euro dagen innan.  Framför honom ligger 182 avgörande kilometer. I en följebil sitter ”researrangörerna”som åker med till gränsen, två män med kaukasiskt utseende. Vid kontrollpunkten förhandlar de med gränsofficeren. Fotografering är förbjuden.

På den finska sidan observerar reportern hur ett sällskap anländer till gränsen.

Gränshunden sniffar i Volgans baklucka.

”Varför kommer ni till Finland?” frågar gränsvakten korthugget.

”Jag kommer för att få ett bra liv”, ler marockanen Elkinani Elmehdi, 24, som har flugit från Casablanca till Moskva på turistvisum för en månad sedan.

Reskamraten, syriern Allaa Shababy, 19, säger att hans hem förstörts i kriget. ”Jag vill börja ett nytt liv. Jag vill studera medicin.” 

Kommentar: Många är inte asylsökande utan – de facto – ”illegala invandrare”. Vilket de själva öppet medger. Varför de överhuvudtaget ska släppas över gränsen in i Finland är myset svart att förstå.

Läs också:
•  Finland. Presidenten i sitt nyårstal: ”Invandring kan aldrig betyda att våra centrala värderingar, demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter, ifrågasätts.” – 1 januari 2016
•  Långt ifrån alla som kommer hit har flykting- eller skyddsskäl – 2 januari 2016
•  Finland. President Sauli Niinistö: ”Den här situationen börjar påminna om en folkvandring.” – 19 januari 2016

© Översättning Merit Wager.

 

 

 

 

Finland. ”Den hårda sanningen om våldtäkter”. (Karu totuus raiskauksista).

Den finska kvällstidningen Iltalehti rapporterar den 15 mars i en artikel – Karu totuus raiskauksista – jopa 13-kertainen ero – om den nakna sanningen om våldtäkter, bland annat följande:

Helsingfors tingsrätt häktade på fredagen fem 15 till 18-åriga ungdomar med utländsk bakgrund som sannolikt misstänkta för grov våldtäkt.

Vidare:

Polisen registrerade förra året, 2014,  sammanlagt 940 anmälningar om våldtäkt, grov våldtäkt och försök till våldtäkt. År 2013 registrerades 792 anmälningar

Merparten, 778, av de anmälningar som gjordes förra året, rörde våldtäkt. 52 anmälningar gjordes om grov våldtäkt. Antalet anmälningar har nästintill fördubblats jämfört med år 2009, då sammanlagt 503 anmälningar om våldtäkt registrerades. Antalet anmälningar har ökat med hela 87 procent på sex år.

I artikeln framhålls följande under mellanrubriken Märkbar skillnad:

Enligt den undersökning som Justitieministeriet lät göra 2012 hade var tredje person som dömdes för våldtäkt utländsk bakgrund.

När det gällde våldtäkt hade enligt undersökningen 34 procent av de dömda förövarna utländsk bakgrund och i fallen som gällde grov våldtäkt hade 41 procent utländsk bakgrund.

Enligt Statisticentralen bodde i Finland i slutet av 2013  301.524 personer med utländsk bakgrund, 5,5 procent av hela befolkningen.

Enligt forskaren Martti Lehti vid Helsingfors universitets Kriminologiska och rättspolitiska institution, som ägnat sig åt att studera utlänningars och invandrares brottslighet, märks skillnaderna tydligast just i våldtäktsbrott:

I invandrargrupperna finns betydande skillnader vad gäller alla brottstyper, men när det gäller våldtäkter är brottsnivån hos samtliga invandrargrupper högre än hos urbefolkningen.

Under mellanrubriken Vad beror det på? sägs vidare:

I undersökningen togs hänsyn till fyra traditionella förklaringsfaktorer vad gäller brottslighetsnivå: befolkningens åldersfördelning, könsfördelning, inkomstnivå samt bostadsort.

Forskaren Martti Lehti:

Den invandrade befolkningen har märkbart lägre ålder och är mer mansdominerad, jämfört med den finländska befolkningen. Dessutom bor invandrarbefolkningen till stor del i större städer. Tillsammans med låg inkomstnivå är detta generellt sådana faktorer som ökar brottslighetsnivån. Men dess ålders-och könsfördelning (yngre och mansdominerad), låga inkomster och boende i större städer förklarade dock inte skillnaden vad gäller begångna våldtäkter.

Forskaren Martti Lehti fortsätter:

Antalet våldtäktsbrott begångna av personer födda i Afrika som bor i Finland var 12 gånger högre än hos ursprungsbefolkningen (finländarna).

Bland personer födda i Mellanöstern och Nordafrika var antalet begångna våldtäktsbrott ännu högre: hela 13 gånger högre än hos ursprungsbefolkningen (finländarna).

Under mellanrubriken Kvinnornas ställning framhåller forskaren Martti Lehti att finländska och andra europeiska mäns våldtäktsbrott skiljer sig från mäns med utländsk bakgrund.

Finländska och europeiska män begår vanligtvis våldtäkter i samband med alkoholintag, vilket inte gäller övriga män med utländsk bakgrund, där det sker mycket sällan.

Martti Lehti säger att det torde spegla den här befolkningsgruppens – övriga män med utländsk bakgrund – inställning till alkohol samt också i viss mån dess inställning till och syn på kvinnor.

Kvinnornas ställning i dessa länder är tämligen annorlunda än här hos oss. Man kan givetvis fråga sig om det har betydelse i sammanhanget.

OBS! Hela artikeln är inte översatt (det är inte tillåtet), men den finns alltså här, på finska.

I Norge har liknande studier gjorts, med liknande resultat.

© denna blogg.