Vad menas med att Sverige ”förtjänar” stöd från EU?

Svenska Dagbladet rapporterar:

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk stöder förslaget om att Sverige ska kunna skicka vidare asylsökande.

– Det är uppenbart att Sverige är det mest påverkade landet när det gäller asylsökande per capita. Jag tror att Sverige förtjänar det här stödet från EU. Det här är inte mitt beslut, utan ligger på EU-kommissionens bord. Men jag stöttar Sveriges initiativ.

Vad menas med att Sverige ”förtjänar” stöd från EU?

Och så kommer Stefan Löfven med det uttjatade, svenskt självgoda uttalandet (skriftligt till TT) som han och andra politiker kommit med så många gånger förr, och som ingen någonsin brytt sig om:

– Det är dags att andra länder nu tar sitt ansvar och därför kräver regeringen en omfördelning av flyktingar från Sverige.

Hur hade han tänkt sig att det ska det gå till?

Sverige har självt försatt sig i den situation landet befinner sig i på grund av brister i asylhanteringen och svaga och okunniga politiker som inte förstått och förmått att agera som till exempel sina tre närmaste nordiska grannländer där kaoset inte alls är lika stort.

•  Sverige har haft – och har fortfarande – ingen som helst gränskontroll.
•  Sverige har inte en tillräckligt välutvecklad och trovärdig asylprocess.
•  Sverige utvisar inte personer som fått avslag på sin asylansökan varvid dessa personer stannar kvar illegalt i landet.
•  Sverige ger personer som vistas illegalt förmåner som sjukvård och skola.
•  Sverige kontrollerar inte hur gamla påstådda minderåriga asylsökande är, inte ens vid stor tveksamhet om den uppgivna åldern kan stämma.

På vilket sätt ”förtjänar” ett land med så många brister, så svaga politiker och så illa fungerande system för invandringen, stöd från EU? Vilka länder vill sopa upp efter Sverige och börja ta emot människor som sökt sig hit? Vilka länder vill ta emot dem som Sverige ”släppt in” utan att man vet vilka en majoritet av dem är (icke styrkt identitet)* eller varifrån de kommer (icke styrkt nationalitet och hemland) eller varför de kommer (asyl- eller skyddsskäl eller önskan om ”bättre liv”, sjukvård och operationer, flykt undan straff för brott)?

Så vilka länder ska vilja ta emot asylsökande från Sverige? Och hur ska Sverige få asylsökande att vilja lämna det bästa asyllandet Sverige där allt är ”gratis” och man inte ens behöver jobba för att vara försörjd?

Under tio år har (o)ansvariga politiker och regeringsmedlemmar ansvarslöst låtit allt rulla på utan att styra upp asylhanteringen och nu tycker Sverige att andra länder ska ta ansvar för dess oansvarighet. Det är lite magstarkt.

* Information från Migrationsverket den 4 november 2015

81 procent av dem som sökt asyl hittills i år saknar pass vid ansökningstillfället. 50 procent visar upp någon form av
id-handling under asylprocessen.

© denna blogg.

Det är många som skriver och talar om de grymma morden i Paris…

…och mycket är bra. Inte minst publiceringarna av teckningar ur satirtidskriften Charlie Hebdo. Men alltför mycket är också floskligt och ytligt och kan till och med i vissa fall uppfattas som ”posering”; det känns inte äkta utan handlar mer om att visa hur starkt just vi tar ställning och även passa på att slänga in något lämpligt om att vi ”inte ska låta onda krafter segra” och om att vi inte ska ”dra alla muslimer över en kam” och annat dumt. Som om de vände sig till en läse- och lyssnarkrets som är totalt intelligensbefriad.

Själv är jag fascinerad över att jag får mail och meddelanden från människor som ber mig skriva om terrorattacken mot Charlie Hebdo i går!

Jag har inte rusat iväg och skrivit något om de ohyggliga dåden eftersom jag vill tänka ordentligt på vad jag ska säga om jag ska säga något överhuvudtaget. Om jag väljer att skriva något om de brutala morden på 12 oskyldiga människor, så kan jag i alla fall lova att det inte blir några floskler om yttrandefrihet eller om ”allas lika värde”, ”religionsfrihet”, islamofobi” etc. Sådant skriver och hasplar så många andra ur sig, så det ska ingen behöva läsa hos mig.

Människor måste börja tänka själva, och tänka längre än näsorna räcker.  Svenskar måste börja att, i betydligt större utsträckning än hittills, ta del av vad och hur medier rapporterar och hur regeringar och parlament agerar i andra länder. Svenskar måste börja förstå att Sverige är ett land som skiljer sig starkt från sina nordiska grannländer och även från övriga EU-länder på orådet ”asyl- och migration”, och att om man enbart tar del av det som sägs och skrivs i Sverige så är man så gott som analfabet på detta viktiga område. Allt detta hör samman med vad som hände i Paris (och hoten mot bland andra Lars Vilks i Sverige) och vad som sker också här hemma i Sverige i ökande takt: bränning av bilar, myndighetskontor och skolor i invandrartäta utanförskapsområden; vägran att släppa fram polis och ambulans och brandkår och i dessa områden och i vad polisen kallar ”no go”-zoner; islamister som öppet delar ut flygblad utanför moskéer; islamister och andra hårdföra muslimer som kontrollerar stadsdelar eller vissa gator och skrämmer bort andra från dessa ”territorier” där deras lagar gäller och där det också finns vapen och det skjuts allt mer. Etcetera. Det går inte att ignorera allt detta, att bortförklara det.

Under förra året, 2014, kom i genomsnitt 220 asylsökande till lilla Sverige (9,5 miljoner invånare) varenda dag i 365 dagar. I år beräknas ännu fler komma: upp emot 250 människor från utomeuropeiska länder, varje dag. Nog för att fylla en ny flyktingförläggning per dag! Att detta inte fungerar kan en lågt begåvad person räkna ut, men av någon outgrundlig anledning inte de personer som sitter i riksdag och regering och som gravt vanstyr landet på detta område.

Min önskan för 2015 är att det ska bli året då svenskarna informerade och utbildade sig, på faktamässiga och faktiska, uppenbara grunder kring hur den unika asylhanteringen som pågår i deras land egentligen ser ut, vad den för med sig och hur mycket den förändrar deras land.

Man kan börja med att ladda ner miggböckerna i paddor och andra läsplattor (då är texterna sökbara, till skillnad från i pappersböckerna) och studera dem. Utdrag ur en recension av den första boken – Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2008-2011 – i Dagens Juridik:

Alla politiker, jurister, debattörer, chefer och samhällsmedborgare som vill debattera och diskutera migrationspolitik är skyldiga att läsa den här boken. Jag går så långt att jag säger att den som inte läst de här texterna, har inte skaffat sig rätten att ha några åsikter om den svenska migrationspolitiken. Jag kan garantera att de som är emot invandrare och invandring har oerhört bra koll på migrationshaveriet i svensk politik. De kommer läsa boken och använda Migrationsverkets handläggning som argument emot en human flyktingpolitik. Alla vi som vill se en human och fungerande migrationspolitik är därför skyldiga att med öppna ögon se verkligheten som den ser ut. Bara då går det att göra något åt det.
———–
För dig som har eller vill skaffa dig en åsikt om svensk migrationspolitik och som är beredd att brottas med dina förutfattade meningar rekommenderar jag att skaffa den här boken omgående.