Jag skriver i Svenska Dagbladet om ett förslag till hur det starkt ökade antalet migrationsmål skulle kunna hanteras

Klicka på bild- och textrutan för att komma till artikeln.

Idag skriver jag på Svenska Dagbladets ledarsidas sajt under rubriken ”Låt tingsrätterna ta migrationsmål” om de kommande påfrestningarna på migrationsdomstolarna i Sverige. Här ett kort utdrag ur texten:

Lagman Lars-Gunnar Lundh vid Norrköpings tingsrätt, som för övrigt var överdirektör vid Migrationsverket under åren 2004 – 2007, presenterade en kreativt nytänkt lösning. Han menar att eftersom det skett en rejäl minskning av antalet mål i tingsrätterna på några år – cirka 13.000 färre 2015 jämfört med 2012 – finns det hos dessa kapacitet att ta sig an en stor del av de asylmål som nu kommer att tillkomma. Han föreslår att regering och riksdag beslutar att dessa mål under en begränsad period ska handläggas av landets tingsrätter vid sidan av migrationsdomstolarna. I remissvaret framhålls att kapacitet i form av lokaler, domare och handläggare redan finns vid de 48 tingsrätterna.

Kommentar: Här finns några av de övriga, remissvaren för den som är intresserad av att ta del av dem:

•  Barnombudsmannen. Kort utdrag ur texten:

Barnombudsmannen har inget att erinra mot att mål där muntlig förhandling inte ingår i handläggningen lättare ska kunna flyttas mellan domstolar och är positiv till syftet att förbättra förutsättningarna att hålla handläggningstiderna. Kortare handläggningstid är särskilt viktigt för barn och unga, något som många av de barn och unga vi träffat vittnat om.

•  Sveriges Advokatsamfund. Kort utdrag ur texten:

Om det är den enskildes vistelseort som motiverar en överflyttning av målet, innebär det att problem uppstår i de fall där det offentliga biträdet har sin verksamhet på en annan ort. Den fråga som uppstår är om det offentliga biträdet då ska ställa ett platsombud i sitt ställe, eller om biträdet ska anses ha rätt till full ersättning för resekostnader och tidsspillan.

•  Justitieombudsmannen, JO. Kort utdrag ur texten:

Reglerna om fördelning av mål mellan förvaltningsdomstolar bygger i stor utsträckning på var i landet det överklagade beslutet har fattats. Det innebär att det sätt på vilket beslutsmyndigheterna väljer att organisera sig kan få stor betydelse för arbetsfördelningen i domstolarna. Särskilt påtagligt är detta inom migrationsområdet där det kan förutses att Migrationsverket under de närmaste åren kan ha ett påtagligt behov av att anpassa sin verksamhet till ett ökat tryck.

•  Kammarrätten i Stockholm. Kort utdrag ur texten:

En fråga som kan belysas framöver är vidare om ett komplement till förslagen i promemorian kan vara att inrätta tillfälliga migrationsavdelningar på andra domstolar (det vill säga andra domstolar än migrationsdomstolar) där det finns arbetskraft som redan nu är tillgänglig att arbeta med migrationsmål eller där det är lätt att rekrytera sådana medarbetare. På dessa tillfälliga avdelningar skulle migrationsmål av enklare karaktär kunna avgöras.

Information: Övriga remissvar går tämligen lätt att söka för den som vill läsa fler.

Hur ska alla överklaganden i asylmål hanteras?

Den 22 april 2016 sände Justitiedepartementet ut promemorian Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål till ett 35-tal remissinstanser: domstolar, organisationer, verk och föreningar. Remissvar skulle lämnas senast den 10 juni 2016.

Bland de många svar som kommit in har jag läst ett antal (inte alla). Ett av dem stack genast ut och för att det inte ska drunkna bland alla de andra mer eller mindre förutsägbara svaren, skrev jag om det i en artikel som publicerats på Dagens Samhälles sajt idag, den 14 juni. Dagens Samhälle har gett den rubriken Låt tingsrätterna ta över asylmålen.

Det remissvar som stack ut var det som Lars-Gunnar Lundh (med ett tvåårigt förflutet som överdirektör på Migrationsverket, vilket kan vara värt att nämna) lagman vid Norrköpings tingsrätt, skrev. I det finns ett nytänkande och ett kreativt och, som det ter sig, helt genomförbart förslag till lösning. Dessutom utan några större kostnader att tala om.

Regeringen är ”på hugget” och snabbar på processer och remisser och nya bestämmelser så gott det låter sig göra utan att rättssäkerheten sätts ur spel. Det är nya tider som kräver både att man agerar lite snabbare än tidigare och dessutom behövs handlingskraft så att nya bestämmelser och lagar kan träda i kraft i tid och inte i o-tid. Att vara förutseende och att ha förmågan att omge sig med, och ta hjälp av, människor utanför den egna sfären, som kan tillföra nya synsätt och nya idéer är viktigare än någonsin tidigare. Alldeles särskilt för regeringen vars beslut får stor betydelse för alla som vistas i landet Sverige.

Artikeln på Dagens Samhälles sajt redogör kort och koncist för lagman Lars-Gunnar Lundhs och Norrköpings tingsrätts syn på vad som kan göras för att utökad möjligheterna för migrationsdomstolar att överlämna mål, det behöver här inte redovisas på nytt.

En annan sak som finns med i remissvaret och som inte direkt påverkar det som regeringen i sin promemoria efterfrågat, men som regeringen också i allra högsta grad bör fundera över och ta reda på vad som ligger bakom det, är meningen:

Tingsrätterna fick år 2012 in 183.000 mål och år 2015 170.000 mål. Motsvarande siffror för förvaltningsrätterna är 129.000 respektive 128.000 mål nämnda år.

Det faktum – att antalet mål i tingsrätterna minskat med hela 13.000 på två år – tål verkligen att funderas över. Jag har mina teorier… men synpunkter och information av dem som vet mer tas gärna emot.

© denna blogg. Vänligen länka till inlägget vid ev citat eller uppslag ur texten.