• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    oktober 2021
    M T O T F L S
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan rubrik lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Norges invandringsminister: ”Jag tror att alla som såg reportaget från Sverige i Dagsrevyen är chockade över vilka tillstånd som råder där borta. Det är ett bevis på vad en naiv och snällistisk invandringspolitik kan föra till.”

nrk logoNär det gäller det här reportaget som NRK, Norges motsvarighet till SVT, sände söndagen den 8 maj så kan jag bara säga att var och en måste använda sitt eget huvud till att tolka, förstå och förhålla sig till det.

Politiker och journalister får ett råd och det är att ta in det som den kvinnliga polisen säger, när reportern kallar den förort där hon arbetar för ”en krigszon”, och inse allvaret:

De kriminella börjar bli mer och mer rustade.

Och lyssna, förstå, ta in och agera på det som Nalin Pekgul säger:

Tensta idag har mer gemensamt med de länder där islamisterna skrämmer folk. Som Afghanistan eller Turkiet där islamisterna är starka.

Och hennes citat av en talare på ett möte i Tensta:

Och de går på våra gator i sina korta kjolar och förolämpar oss.

Efter reportaget säger programledaren i NRK:

På våra nätsidor på nrk.no kan du läsa att norska experter säger att det är stora skillnader på norsk och svensk integrationspolitik och därför finns ingen grund för att frukta svenska tillstånd i Norge.

Kort utdrag ur texten, som kan läsas här i sin helhet: Eksperter frykter ikke svenske tilstander i Norge.

Det har varit stora skillnader på norsk och svensk integrationspolitik. Därför är det inte något som tyder på att vi i Norge riskerar laglösa parallellsamhällen; så som de har utvecklats på många ställen i Sverige, säger experterna.

Bland annat beroende på:

  • Omfattningen är en annan: Sverige har tagit emot långt flera flyktingar och asylsökande än Norge
  • Mer öppen debatt i Norge om utmaningarna som kan kopplas tilt invandring

Sylvi Listhaug invandrings- och integreringsminister NorgeOch så här säger Norges invandrings- och integreringsminister Sylvi Listhaug till NRK under rubriken Sjokkert over tilstandene i Sverige:

– Jag tror att alla som såg reportaget från Sverige i Dagsrevyen är chockade över vilka tillstånd som råder där borta. Det är ett bevis på vad en naiv och snällistisk invandringspolitik kan leda till.

 

Inte ”världens bästa skola” men ”en bra skola i hela landet för alla barn”.

svd_logoAftenposten logoDen 22 augusti skriver jag om den svenska resp den finländska skolan på Svenska Dagbladets ledarsida. Utrymmet är mycket begränsat och att få med förklaringar och fakta går inte så bra när man har 2900 tecken inkl blanksteg att hålla sig till. Så här följer lite mer information om den finländska skolan (den svenska känner de flesta läsare redan till). Och så här skriver norska Aftenposten i en stor artikel med rubriken Finland: 1800 studenter kjemper om 120 studieplasserfor å bli lærer:

Finska toppstudenter väljer lärarutbildningen i betydligt högre grad än andra européer. Det drar Heidi Krzywacki, universitetslektor vid lärarakademin på Helsingfors universitet, nytta av:

– Vi har (i Helsingfors, min anm.) 1800 sökande till 120 platser. Det betyder att vi kan välja ut dem vi anser passar bäst för yrket.

Finnish Lessons Pasi SahlbergDet är likadant över hela landet.

– Det är stark konkurrens om att bli lärare i den finländska skolan. Endast de bästa och smartaste klarar att få sin dröm uppfylld, skriver skolexperten Pasi Sahlberg i sin bok Finnish Lessons.

Aftenposten skriver vidare:

Finland har blivit en förebild i den västliga världen inom utbildning, efter att finländska elever år efter år har legat i topp i de internationella PISA-testerna.

Finländarna kallar dem «PISA-turister», delegationerna med politiker, byråkrater, forskare och journalister som kommer for att försöka utröna hemligheten. Så många kommer att det har upprättats en egen statlig resebyrå som organiserar ”Edu-Tours” i den finländska skolan.

Statistiken visar att finländska lärare tjänar under genomsnittet i OECD-länderna i förhållande till landets bruttonationalprodukt. Men vad är det då som lockar?

– Läraryrket har alltid haft hög status i Finland. Föräldrarna sätter stort värde på lärarnas insats, och jag hade respekt för lärarna som elev. Det är ett jobb där vi kan göra skillnad, säger lärarstuderande Iina Salmela.

– Finländska lärare får jobba väldigt självständigt. Du kan själv bestämma hur du vill lägga upp undervisningen, och vi blir inte kontrollerade av andra. Det er väldigt inspirerande, säger lärarstuderande Iris Vainio.

Lärarutbildningen i Finland sker vid universitet. Alla som ska bli lärare måste ha en femårig mastersutbildning – också förskollärare. I Finland överlåter politikerna åt proffsen att bestämma innehållet i lärarutbildningen utifrån forskningsbaserad kunskap. Därför har det också varit få reformer sedan 70-talet. Det är i Finland uteslutet att politiker skulle blanda sig i lärarutbildningen.

Så här berättar Nina Sandås, som själv började i Gerby skola utanför Vasa i Österbotten år 1959, på Fri fagbevegelses sajt efter att hon gjort ett återbesök där:

– Redan i första klass får de hemläxor fyra dagar i veckan, två i matte och två läsläxor. På det sättet lär vi barnen rutiner, men läxorna kan göras på under en halvtimme. I går hade vi prov och det gick bra. Under ett läsår har vi tio oanmälda stickprov, berättar Maj-Britt Andersèn som är klasslärare i en förstaklass med 13 elever, medan barnen själva läser uppgifterna i matteboken och räknar staplar med euro och cent.

Lärarna har stor frihet att lägga upp undervisningen och de pedagogiska metoderna så att de på bästa möjliga sätt kan nå kunskapsmålen. Nationella prov existerar inte, inte heller skolinspektioner.

Nina Sandås har begett sig till Pedagogiska Fakulteten vid Åbo Akademi och talat med Torbjörn Sandén, tidigare rektor men nu direktör på Centret för livslångt lärande (CLL):

Centre för livslångt lärande CLL– Vårt skolsystem bygger på en gammal tradition som har moderniserats och utvecklats med mer modern pedagogik. Men vi har inte öppnat för friskolor som Sverige. Alla partier, också de borgerliga, är eniga om att den kommunala gemensamhetsskolan inte ska experimenteras med.

CLL ger ut en broschyr – Allt börjar med en bra skola – för dem som önskar göra studiebesök i en finländsk skola.

Education at a glance logoSå här jämförs den finländsk skolan med den norska i Nina Sandås artikel:

  • Barnen börja skolan ett år senare än norska barn och har har kortare skoldagar.
  • Läroplanen i den nioåriga grundskolan har många fler naturkunskapstimmar, men färre modersmåls- och mattetimmar än den norska.
  • Lärarna genomgår en 5-årig mastersutbildning.
  • Finland har i fyra PISA-undersökningar, som mäter 15-åringars kunskaper i läsning och matematik och naturorienterande ämnen, legat i topp bland 65 länder.
  • Nivån är hög helt igenom och det finns få svaga elever.
  • Hälften av 15-åringarna väljer yrkesinriktad, praktisk utbildning.
  • 2 procent av grundskoleeleverna går i privatskolor som är ickevinstbaserade (Steiner- och Montessori-pedagogik).
  • En undersökning i 27 land visar att finländska skolbarn har god psykisk hälsa. Finland er nummer två på listan, Norge är nummer tio.
  • Alla finländska barn får varm skolmat, plus mellanmål.
  • Källa: OECD «Education at a glance» 2012.

Också NRK berättar i en lång artikel om den finländska skolan under rubriken Mens lærerstudieplasser står tomme i Norge, er det kun plass til 1 av 15 søkere i Finland. Bland annat att:

Så många vill bli lärare i Finland att det bara var knappt 7 procent av dem som sökte in på lärarutbildningen som kom in förra året. 11.365 kvalificerade ansökte till den femåriga utbildningen, endast 779 av dem kom in.

I Finland måste alla som är kvalificerade att söka in på lärarutbildningen genomgå intagningsprov. Det första provet är skriftligt. De som går vidare till andra omgången måste gå igenom en intervju eller en form av test som ska visa om de är lämpliga att bli lärare. Därefter blir de som har bäst resultat erbjudna studieplatser.

En bok av en lärare planeras komma ut på Mummelförlaget hösten 2013, en lärare i svenska för invandrare.
© Vid citat, var vänlig länka till detta inlägg.