”Undfallenhet och konflikträdsla präglar oss svenskar, till stor nackdel anser jag.”

Klicka på bild- och textrutan för att komma till texten.

Här är en del av den respons och feed back på min text i Ett annat land, en annan polismakt på Svenska Dagbladets ledarsida den 27 oktober 2016 som inkommit. I skrivande stund (29 oktober kl 10.00), har artikeln delats 25.880 gånger.

OBS! Jag har givetvis avidentifierat mejlen. Ingens mejl till mig kommer någonsin att publiceras med namn eller andra uppgifter som kan avslöja vem som har skrivit dem – utom om jag har skriftligt tillstånd att göra det.

Tack, alla som skrivit och skriver! 

Tack för bra artikel.
Vi har mycket att lära där.
MVH
Namn och telefonnummer
—————————————-
Tack för en mkt bra ledare! ….mitt i prick
Förnamn Efternamn/Svd-läsare
—————————————-
Tack Merit, det känns nästan som om det är en annan planet du talar om. Hur har en klick med makt kunnat infiltrera och påverka polis och rättsväsen så mycket. Jag tänker på Advokatsamfundets ordförande och det nätverk de har där: polischef, mig chef domare och politiker ingår. Alla med en agenda och möjlighet att påverka.

En påverkan de lyckats med som nu ett helt land och immigranter får lida för.

Trots att vi vet detta sitter de kvar och kan fortsätta att styra åt fel håll. De kommer aldrig att inse att de gjort fel, det skulle de inte kunna leva med. Sådana är vi människor – att se att det man jobbat för och trott på har lett till olycka för så många klarar man inte av att bära helt enkelt, därför fortsätter man i samma spår i tanke att det till slut ska bli så som man tänkt. Det gjorde nog Pol Pot också och det fortsätter Jan Myrdal med liksom många, många andra. Man kan tycka att det är konstigt att de inte vaknar upp och inser det uppenbara, varför detta inte sker, borde bli föremål för grundliga studier av forskare av alla slag. För detta är ett fenomen som måste ha en orsak, en orsak som man kan ta och identifiera och i slutändan göra något åt.

Tack för att du skrev.

Hälsningar
Förnamn Efternamn
—————————————-
Godmorgon Merit!
Jag vill på detta sätt tacka dig för en klok och initierad debattartikel i dagens SvD. Riktigt bra, tycker jag.

Jag arbetar ideellt i styrelsen för Glöm Aldrig Pela och Fadime och uppfattar precis som du hur den svenska flatheten från myndigheterna och inte minst polisen leder i fel riktning. Betänk också att jag bl. a har 23 års polisiär erfarenhet.

Min far växte upp i Finland med svenska föräldrar. Den rakhet i kommunikationen som han lärde mig har definitivt inte uppskattats under min statliga och kommunala tjänstgöring.

Idag förstår jag varför. Undfallenhet och konflikträdsla präglar oss svenskar, till stor nackdel anser jag.

Tack ännu en gång för din artikel.

Med vänlig hälsning!
Förnamn Efternamn
—————————————-
God förmiddag!
Tack för den utomordentliga artikeln om polisen i Finland. Skriv mer!
Förnamn
Stad
—————————————-
Bra artikel och jag hoppas din berättelse om hur finsk polis får agera kommer till kännedom för dem som hämmar polisens agerande i Sverige!
Må väl // Initialer
—————————————-

Be my guest # 121: Nuri Kino

Nuri Kino. Journalist, författare, filmare, eldsjäl – allt i ett. Numera också känd som grundare av och ledare för A Demand For Action, en organisation som på kort tid etablerats i många länder. Och flitig skribent i bland annat Svenska Dagbladet och Dagen.

Häromdagen åt jag frukost hos en anhörig. Hans tonårsson behövde skjuts till badhuset i staden. Vi plockade upp tre av hans kompisar på vägen. De går alla i högstadiet.

Vi pratade tjejer, det gick inte så bra då jag generade dem. Men när vi bytte samtalsämne till fotboll gick det lättare. Nu var det jag som antingen inte hängde med eller som låtsades hänga med. Jag sade att de inte kan lägga all energi på fotbollen, att de kan bli skadade och att alla faktiskt inte kan bli proffs, att de därför också måste skaffa sig en utbildning. Det skulle jag aldrig ha sagt. En helt ny värld öppnade sig, en mörk värld, en värld jag egentligen inte har tid att gå in i. Men det går inte att bortse från vad jag fick höra.

Två av killarna har av sina föräldrar flyttats från den kommunala skolan i det område där de bor till friskolor några kilometer bort. Deras föräldrar skjutsar dem varje morgon då bussarnas tidtabeller inte passar. Killarna gillar sina nya skolor, de säger att de har utvecklats där, att de får lära sig mycket och att de nu funderar på vilka gymnasier och vilka utbildningar de ska söka till när den tiden kommer.

De andra två killarna sitter tysta. Jag frågar dem om deras framtidsplaner, de rycker på axlarna. Jag ger mig inte. Det visade sig att deras föräldrar av olika anledningar inte har haft möjlighet att flytta dem till andra skolor.

Men varför är det så viktigt att flytta från den kommunala skolan? En av killarna ger mig ett namn och ett nummer till en engagerad vuxen som jobbar i deras kommunala skola. Den andra har tårar i ögonen när han berättar om situationen i skolan. Nyanlända placeras nästan direkt i de andra elevernas klasser. Lärarna sänker då nivån och talar till tonåringarna som till småbarn.

”Många skriker och gapar under lektionerna, kastar saker på varandra och stör på alla möjliga vis. Lärarna vågar inte säga ifrån. Eller bara skiter i det”, säger killen med de tårfyllda ögonen. Han vill så gärna studera vidare men han är rädd att ingen i hans klass kommer att lyckas få betyg som gör dem behöriga att komma in på gymnasiet. ”Det är alltid kaos i klassen”. Han går i årskurs åtta.

Den andra killen som går i samma skola går i årskurs sju: ”Ingen bryr sig om oss, det finns inga svenskar i vår skola, alltså andra svenskar, sådana som har svenska föräldrar”.

Några dagar senare träffar jag mannen i skolan vars nummer killarna gav mig. Han vill vara anonym, han säger att de som vågar säga ifrån blir motarbetade och ”mobbade” av politikerna i stan.

Han berättar att det går 450 elever i skolan och alla utom fem (5) har föräldrar med invandrarursprung. Redan där finns ett stort problem, de här barnen lever segregerade från majoritetsbefolkningen. Inte nog med det, dessutom placeras helt nyanlända unga i samma klasser. Alltså barn och unga som nyss anlänt till Sverige och inte kan ett ord svenska. En obehörig lärare, en enda, ska gå runt i alla högstadieklasser för att stödja de nyanlända…

När en förälder säger ifrån att det inte går att ha nyanlända unga utan kunskaper i svenska och den svenska kulturen i samma klass som elever som är födda här, kan den föräldern bli anklagad för att vara främlingsfientlig eller ”mindre generös” än andra.

Skolan är från början byggd för årskurs 1-6. Nu har man ändrat till 1-9 utan att bygga till.

”Högstadiet trycktes in där, ingen ventilation som funkar, värmen funkar inte heller, obehöriga lärare och inga extra pengar. Men framförallt: inget engagemang från politikernas sida. Ingen bryr sig om de här ungarna. Det finns inte heller någon fritidsgård i området. Vi gick upp till kommunen, alltså till kommunledningen, några av oss som jobbar i skolan och många elever. De sade att de lyssnade på oss. Visst. Men någon förändring blev det inte. Kommuntjänstemännen och politikerna tjänar mycket pengar samtidigt som vaktmästaren som jobbat i denna skola i 25 år tjänar 23 000 kronor i månaden. Förresten: varje dag som jag har kommit till jobbet de senaste två, tre åren har det alltid, varenda dag, varit fyra, fem fönsterrutor som har varit trasiga, varje nytt fönster kostar 3000 kronor.”

© denna blogg och Nuri Kino.

Arbetsförmedlare Y: ”Många har redan företag i Grekland och är gifta med grekiska kvinnor som driver företaget vidare medan mannen är “flykting” i Sverige.”

Arbetsförmedlare Y skriver, apropå min text med rubriken Är jag den enda som reflekterar över… med fortsättningen ”…varför inte förmögna syrier (och även irakier och andra) med många miljoner kronor att investera, söker arbets- och uppehållstillstånd i Sverige?”:

Nej, du är inte den enda som reflekterar över varför de inte ansöker om arbetstillstånd istället för asyl!

Jag har genom åren pratat med åtskilliga nyanlända med färska uppehållstillstånd som haft egna företag i hemlandet och bevisligen har det gott ställt. Min fråga har varit varför de inte investerat sitt kapital i till exempel ett befintligt företag som de övertar, eller visar att de står i begrepp att starta ett eget företag i Sverige med en bärkraftig företagsidé? De säger sig inte ha haft kännedom om detta plus att de undrar varför de ska använda sina egna pengar till sin egen försörjning när de kan få pengar av svenska staten. De säger det inte klart ut på det viset, men det är andemeningen.

Många har redan företag i Grekland och är gifta med grekiska kvinnor som driver företaget vidare medan mannen är “flykting” i Sverige. Han besöker regelbundet familjen i Grekland och skriver under diverse viktiga papper. Ibland har han för avsikt att “flytta över” företaget till Sverige, men då det för det mesta rör sig om skrädderi eller liknande verksamhet som inte är så lönsamma att driva i Sverige på grund av löne- och skatteläget så blir det sällan av.

Jag märker dock att fler och “investerare” köper svenska företag, till exempel bilskrotar och restauranger, som sedan ska drivas av lokalt anställda personer som då ska ha instegsjobb och nystartsjobb trots att de fungerar som både VD och platschef.

Kommentar: Dumsverige låter sig utnyttjas på precis alla områden och på alla tänkbara sätt. Vilka betalar priset för politikers och myndighetschefers totala ansvarslöshet? Fattiga, högt taxerade svenskar, sjuka och gamla, särskilt fattigpensionärer. Men det bryr sig inkompetenta ”ansvariga” inte alls om. De själva har ju sitt på det torra och har tagit sig rätten (den har inte givits dem) att slösa hur de vill med allas våra pengar. Dumsverige, Ansvarslöshetssverige, Dårsverige i ett nötskal!

Slutreflektion: Det ska bli intressant att se när – eller ens om – andra skribenter och journalister tar upp det som jag reflekterat över och som arbetsförmedlare Y kommenterat…

Tidigare texter här på bloggen av Arbetsförmedlare Y:
•  Arbetsförmedlare Y: ”I hans handlingar stod en flicka född 2001-12-01 uppsatt som maka, hon fyllde alltså 14 år just idag.” – 1 december 2015
•  En före detta migga: ” I detta fall rör det sig om en iransk flicka, född 1999, som kommit till Sverige utan vårdnadshavare.” – 2 december 2015
•  Arbetsförmedlare Y berättar vidare: ”Sedan finns det ju en make till också, nämligen till den då 15-åriga storasystern.” – 13 december 2015
•  Arbetsförmedlare Y igen: ”Frustrationen är stor hos många arbetsförmedlare. Jag själv funderar faktiskt på att säga upp mig för det är inte längre arbetsförmedling vi sysslar med.” – 6 januari 2016
•  Arbetsförmedlare Y: ”Sedan får man väl själv avgöra om man tycker att ersättningen är hög eller inte.” – 3 februari 2016

© denna blogg.

En migga: ”Vi har nyanlända asylsökande som tror att de ska få pengar till sommarkläder; på deras bidragsansökningar kan det stå ”solhatt och solglasögon”.

I drygt åtta år har miggor här på bloggen berättat, rapporterat, informerat, upplyst om sin verklighet inifrån Migrationsverket och de tankar den har medfört.

En migga skriver så här idag – och tonen är lätt desperat:

Varför lyssnar ingen på oss som jobbar inom Migrationsverket? Vi ser framtiden och den är dyster. 160.000 har kommit 2015, ett antal har fått PUT och ett antal har återvänt till sina hemländer med minst 75.000 kronor på sitt konto beroende på familjeförhållanden. En irakier får 30.000 kronor för att återvända till sitt land och 15.000 kronor per barn men maximalt betalas det ut 75.000 kronor. Men resten då som är ca 100.000, vad ska vi göra med dem?

Ansvaret för att placera dem som kommit hit läggs på kommunerna. Varje kommun ska tvingas ta emot ett visst antal asylsökande beroende på storlek på kommunen. Jag var på ett möte med Arbetsförmedlingen och där berättades att kommunerna inte samarbetar för det finns helt enkelt inte lediga lägenheter för de nyanlända. Men det förekommer att kommuner hyr hela hus för att klara av de nya målen som är satta på varje kommun; kostnaden på vår ort gör att hyran kan ligga på 24.000 kronor i månaden för en villa för en familj.

Kostnaderna för Migrationsverket (=skattebetalarna) ökar för varje dag som går. De asylsökande kan söka särskilt bidrag för det mesta. De med dålig syn kan få bidrag till glasögon, en kostnad på 500-1500 beroende på synfel och båge de väljer. Det finns en gräns och vi kontrollerar givetvis vad de väljer. Mediciner står vi också för. Många tror att bara de har köpt något på apoteket så står vi för det och försöker få ersättning för allt från tandkräm till Alvedon. Men Migrationsverket ersätter inte precis allt… Kostnader för mediciner som är utskrivna på recept ersätts. Och vi står även för kostnaden för mediciner mot skabb…

Vi har nyanlända asylsökande som tror att de ska få pengar till sommarkläder; på deras bidragsansökningar kan det stå ”solhatt och solglasögon”. Vi avslår givetvis dessa ansökningar, men det får mig ändå att fundera på vad de asylsökande har för bild av Sverige – att allting är gratis för dem?

Att påstå att migrationen generar pengar till statskassan är en total lögn. Vi på Migrationsverket kan köpa in mobiltelefoner för 100.000 kronor (visserligen förra prat, men ändå), men om vi vill ha högre lön så är det kalla handen från chefen.

Kostnaden för att ta emot en asylsökande är astronomisk.

Person X anländer till Sverige och hamnar i samtal med ansökningsenheten. X blir placerad på ett tåg till Norrland. X inser att hen behöver busspengar för att kunna ta sig till Migrationsverket. X behöver också pengar till vinterkläder.

Ambulans utnyttjas ganska ofta; allt från en förkylning till ett illamående kan kräva ambulansfärd till sjukhus, enligt de asylsökande. På vår enhet kostar det 500 kronor per utryckning men jag vet att på större enheter likt Stockholm så kan det kosta flera tusen kronor per gång.

Vi på Migrationsverket tar emot ansökan om akutsjukvård och betalar tillbaka pengarna. Vi har uppskattningsvis kostnader på ca 5.000 kronor – 10.000 kronor extra per asylsökande, förutom mat, boende och dagersättning. Gångra det med 160.000 plus med dem som redan befinner sig i landet och åtnjuter samma förmåner. En pizza och Netflix täcker knappast den kostnaden, som Schyffert en gång påstod.

Räkna sedan in kostnaden för vad varje person på Migrationsverket kostar i löner, hyror för våra lokaler och allt annat som krävs.

Och den 1 juni träder ju den nya lagen i kraft som innebär att de vilkas ärenden blivit överlämnande till gränspolisen och som ska utvisas, inte längre får bo i de lägenheter som Migrationsverket hyr. Vi ska alltså avhysa dem och förklara för dem som bott tio år i våra lägenheter (utan att ha rätt att vistas i landet…) att deras bostad nu ska stå till förfogande för någon annan.

Vår migrationspolitik håller på att gå åt helvete och tyvärr är nog Sverigedemokraterna det enda parti som ser – eller åtminstone öppet erkänner – det. Jag funderade länge på om jag skulle skriva Sverigedemokraterna på grund av deras åsikter och historia, men jag är tvungen. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är de två partier som vaknat upp och insett att vårt asylsystem inte fungerar.

© denna blogg.

Utdrag ur kommentarer till min text på sajten Det Goda Samhället

Läs först Migrationsöverdomstolen: ”Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.”

Det är ganska många som kommenterar texterna på Det Goda Samhällets sajt och här är ett axplock ur dem:

Tjänstemannaansvar borde omgående återinföras och den tjänsteman som genom slarv eller oaktsamhet orsakar stora kostnader för samhället bör bli betalningsskyldig för kostnaden han eller hon orsakat. Därefter kommer inga som ljuger om sin ålder att slinka igenom.
*  *  *
Inte nog med att man flyttar över det till kommunerna, kommunerna flyttar över till enskilda skolor. I en tid där man läser dagligen om våld och övergrepp av ensamkommande som är vuxna så är det en helt barock situation.
*  *  *
Detta med de så kallade ”ensamkommande flyktingbarnen” är en fars, som jag ser det. De flesta människor kan inte ens tänka sig att försörja sina egna barn efter 18-årsdagen. Varför i hela friden skulle de då vara intresserade av att försörja andras, från såväl kulturellt som geografiskt avlägsna platser, vuxna barn och bestå dem med såväl uppehälle som utbildning och sjukvård betald genom världens högsta skatter?
*  *  *
Det är inte trevligt att bo i ett land där ledningen inte längre fungerar förnuftigt och snart blir man tvungen att utvandra för att inte tro att man hamnat på ett dårhus och förlorat förståndet.
*  *  *
Hur kommer det sig att åldersbestämningar anses tillförlitliga i brottmål men inte i asylärenden?
*  *  *
Det finns tydligen inget slut på Migrationsverkets naiva beteende – inte minst när det gäller att inte ta beslut om att åldersbedöma ensamkommande ungdomar, trots statistik från våra grannländer om felaktigt uppgivna åldrar i ett inte obetydligt antal (och att det ”barn” som stack ihjäl en anställd på ett HVB-boende i Mölndal vid närmare kontroll visade sig vara i 20-årsåldern). Givetvis skall åldersbedömning göras när de är nyanlända.
*  *  *
I sammanhanget måste framföras att alla som arbetar i kommunerna naturligtvis ser att flera är dubbelt så gamla mot vad de angett. Uppgivet säger man att åldersbestämning är Migrationsverkets bord och att kommunen därmed har att acceptera och verkställa det statliga verkets påbud. Således har ingen i skolan (där jag jobbar), eller på HVB-hemmen, kommit på idén att försöka ifrågasätta statens beslut – även om många är upprörda över galenskapen och i många fall riktigt oroliga över att ha vuxna män tillsammans med 16-åriga flickor.

Givetvis är ovanstående utdrag ur kommentarerna ett urval gjort av mig, men den som vill kan här läsa alla kommentarer i sin helhet.

Om kommuners skyldighet att ta emot ”nyanlända” för bosättning och Migrationsverkets underkvoter

Sedan den 1 mars är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning. Syftet med den nya bosättningslagen (2016:38) är att förbättra nyanländas möjligheter att komma in i samhället och på arbetsmarknaden, meddelar Migrationsverket.

Här gick det undan – ovanligt nog. Regeringen föreslog i november 2015 en ny lag om att alla kommuner efter anvisning ska ta emot asylinvandrade för bosättning. Den 27 januari 2016 röstade riksdagen ja till regeringens förslag och nu har lagen trätt i kraft den 1 mars 2016 (lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning).

Migrationsverkets Vidarebosättningsenhet har skickat information till alla Stockholmskommuner enligt följande:

1. Bakgrund till hur Migrationsverkets tal har placerats ut i era kommuner
2. En tabell som tydliggör vilka grupper som varje kommun ska ta emot
3. Information om aktuella flyktinggrupper

1. Kort ur Migrationsverkets förklaring till årsplanering:

En del kommuner eller län har fått förslag på att ta emot kvotflyktingar trots att de saknar större erfarenhet av denna typ av mottagande. I dessa fall har det bedömts som sannolikt att det kan komma att finnas släktingar där till de personer som ska anvisas. Migrationsverket har också försökt säkerställa att det finns platser i kommuner med universitetssjukhus.

Hela dokumentet kan säkert fås från Migrationsverket, om någon önskar ta del av det.

2. Tabellen som tydliggör vilka grupper som varje kommun ska ta emot:

3. Så här ser Migrationsverkets Mer information om de olika flyktinggrupper som omfattas av Migrationsverkets bosättningsansvar 2016 ut (klicka på textrutorna för att förstora dem):

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OBS! © denna blogg. Korta citat kan göras; länka i så fall till detta inlägg.

Migrationsverket gissar – vad kan det annars göra?

Klicka på rutan för att ta del av dokumentet.

Att Migrationsverket omöjligt kan göra någon prognos över antalet migranter och asylsökande som tar sig till Sverige är fullt förståeligt. Verket har inte hanterat asyleriet och migrationen ansvarsfullt och korrekt under mer än ett decennium, och politiker från höger till vänster – liksom medier som rapporterat ofta okunnigt och ensidigt – har vägrat se verkligheten sådan den är under minst lika lång tid. Så det här är vad Migrationsverket kan säga idag då de – som de själva säger – ”släpper” sin verksamhets- och utgiftsprognos februari 2016:

OBS! Klicka på textrutan för mer information!

– Det går knappast att tala om en prognos längre, säger Anders Danielsson, generaldirektör på Migrationsverket. Framtiden bygger helt och hållet på politiska beslut och ageranden på EU-nivå och i Sverige.

Migrationsverket har redan nu över 7.000 anställda…

 

Handläggningstiderna kan för en del bli över två år, för andra något kortare. Om den gissningsprognos som Migrationsverket presenterar gällande antalet hitkommande under detta år (2016) ens är i närheten av att vara korrekta, så kommer de genomsnittliga handläggningstiderna givetvis att ytterligare öka.

 

Kommentar: Var ska alla dessa människor placeras? Redan nu mer eller mindre tvångsrekvireras diverse lägenheter (som skulle ha gått till äldre i Enskede, bara som ett exempel) och byggnader, och asylsökande placeras före långtida köande svenskar i bostadsköer. Blir statlig tvångsrekvirering av folks sommarstugor nästa påbud?

Kommentar: Var ska alltså alla dessa människor placeras? Och vad händer med de skattebetalande svenskarna och deras behov av bostäder?

Det finns inte plats i skolorna. Det finns inte lärare; lärarbristen är skriande. Det här går ut över landets egna medborgare och den redan dåliga utbildningen blir – om möjligt – ännu sämre. Sverige blir ett u-land på utbildnings- och kunskapsområdet. Att det är på god väg dithän märks redan nu på alla nivåer i samhället och om det blir ännu sämre (vilket det blir), så kommer svenska barn och unga att höra till en underklass vad gäller just utbildning och kunskap i världen.

Dessutom: Den redan odisciplinerade och stökiga svenska skolan där både våld, misshandel och sexuella trakasserier förekommer i en utsträckning som ingen hade kunnat tro var möjlig för tio år sedan, tillåts fortgå. Skolan blir ett helvete för alla dem som råkar ut för allt detta som är så främmande i en civiliserad rättsstat – såväl lärare som elever. Föräldrar kommer att börja kräva att få hemundervisa sina barn eller flytta från Sverige. I varje fall de som vill att deras barn ska slippa allt det som idag präglar allt fler skolor där många så kallade nyanlända placeras.

Det står var och en helt fritt att själv ta del av prognosen som länkas till i början av texten, och annat som Migrationsverket informerar om; att läsa kommentarerna här och på andra sajter och i andra medier och att bilda sig en egen uppfattning om den här utvecklingen som för alltid förändrar Sverige. Det är i själva verket synnerligen önskvärt att hela folket försöker sätta sig in i vad som sker eftersom den här enorma samhällsomvandlingen berör (eller kommer att beröra) varenda människa som bor i Sverige i deras vardag och på alla områden, alla plan, alla nivåer.

Uppskattar du texterna på bloggen?
Vill du bidra med 1 krona per dag –
30 kronor i månaden?
Klicka i så fall här:

© denna blogg.

 

Arbetsförmedlare Y: ”Sedan får man väl själv avgöra om man tycker att ersättningen är hög eller inte.”

Arbetsförmedlare Y skriver:

Jag får ofta frågor om hur stor ersättningen är för de nyanlända som omfattas av etableringsuppdraget. En del tror att de får jättemycket pengar. Jag vill bringa lite klarhet i detta genom nedanstående exempel, sedan får man väl själv avgöra om man tycker att ersättningen är hög eller inte.

Man kan dela in ersättningen i tre delar. Ersättning för att man deltager i aktiviteter, tillägg om man har barn och bidrag för barn och bostad. Så här kan det se ut:

Exempel 1. Ensamstående utan barn:
Etableringsersättning för heltid är 308 kr per dag (har man ett funktionshinder kan man få 25 %, 50 % eller 75  % av detta belopp, men det är få som har en nedsättning). Man får ersättning för fem “arbetsdagar” per vecka.

22 “arbetsdagar” per månad (ingen frånvaro under perioden som ger nedsättning) ger 6.776 kr på kontot. Summan kan variera beroende på hur många “arbetsdagar” månaden innehåller. Det är ingen skatt på etableringsersättning för den räknas inte som inkomst.

Bostadsersättning betalas ut för den hyreskostnad som överstiger 1.800 kronor per månad. Om man har en hyra som överstiger 5.700 kronor per månad har man inte rätt till ersättning för den överskjutande delen av kostnaden. Bostadsersättning kan maximalt uppgå till 3.900 kronor. Efter att hyran är betald så har man 4.976 kr att leva på. Detta ska täcka alla utgifter som mat, kläder, hygienartiklar, cigaretter etc. Man får för det mesta ersättning av Arbetsförmedlingen för de resekostnader till och från sina aktiviteter som överstiger 600 kr, t ex om man köper ett månadskort till bussen (gäller alla med etableringsersättning som reser).

Exempel 2. Ensamstående med två barn, 8 och 11 år:
Etableringsersättning som tidigare, 6776 kr per månad. Etableringstillägg med 1.500 kr per månad utgår för barnet som fyllt 11 år, för 8-åringen får man 800 kr per månad.

Man kan få etableringstillägg för max tre barn. Det är två belopp, 800 kr per månad för barn 0-10 år och 1.500 kr per månad för barn 11-19 år. Tillkommer barnbidrag 1.050 kr per barn och månad samt flerbarnstillägg 150 kr per månad. Ungdomar som fyllt 16 år erhåller studiebidrag på 1.050 kr per månad samt kan ansöka om extra tillägg om max 855 kr per månad.

Man får ingen bostadsersättning utan måste ansöka om bostadsbidrag. Detta täcker ca hälften av hyran (bostadsbidrag.com). I det här fallet har man en tvårumslägenhet som kostar 4.500 kr per månad, då betalar man själv 2.000 kr. Nettosumma efter att hyran är betald blir 9.326 kr per månad. Detta ska täcka allt annat man behöver.

Exempel 3. Familj med tre barn, 5, 8 och 11 år:
Två vuxna med etableringsersättning får 13.552 kr per månad. Etableringstillägg för barnen 3100 kr per månad. Barnbidrag 3.150 kr per månad plus flerbarnstillägget på 604 kr.
Familjen bor i en trea som kostar 6.500 kr per månad. Man får tillbaka 3200 i bostadsbidrag. Nettosumma efter att hyran är betald blir 17106 kr per månad som ska täcka allt annat man behöver.

Exempel 4. Familj med fem barn, 7, 9, 11, 13 och 15 år:
I det här exemplet maxar jag ersättningen och gör det så gynnsamt som möjligt för familjen.

Två vuxna med full etableringsersättning får 13.552 kr per månad. Tre barn över 10 år ger 4.500 kr per månad i etableringstillägg. Fem barn ger 5.250 kr per månad i barnbidrag plus flerbarnstillägg 2.864 kr per månad

Familjen bor i en fyrarummare som kostar 8.000 kr per månad. Bostadsbidraget täcker halva hyreskostnaden. Nettosumma efter att hyran är betald blir 22.166 kr per månad som ska täcka allt annat.

Stort tack till arbetsförmedlaren för dessa exempel på ersättningar som gäller asylinvandrade som fått uppehållstillstånd och befinner sig i ”etableringsåtgärder”. Kunskap om de faktiska förhållandena är viktiga för att spekulationer och skrönor inte ska florera. Och, som arbetsförmedlaren skriver: ”Sedan får man väl själv avgöra om man tycker att ersättningen är hög eller inte”.

Uppskattar du texterna på bloggen?
Vill du bidra med 1 krona per dag –
30 kronor i månaden?
Klicka i så fall här:

Arbetsförmedlare Y igen: ”Frustrationen är stor hos många arbetsförmedlare. Jag själv funderar faktiskt på att säga upp mig för det är inte längre arbetsförmedling vi sysslar med.”

Arbetsförmedlare Y har tidigare skrivit inläggen Arbetsförmedlare Y: ”I hans handlingar stod en flicka född 2001-12-01 uppsatt som maka, hon fyllde alltså 14 år just idag.” och Arbetsförmedlare Y berättar vidare: ”Sedan finns det ju en make till också, nämligen till den då 15-åriga storasystern.”  Han har gjort en ny polisanmälan. Men han skriver också följande:

Angående etableringsreformen

De flesta arbetsförmedlare arbetar numera med nyanlända invandrare i en eller annan form. Jag uppskattar att 75 procent av samtliga ärenden som vi jobbar med på AF nu rör invandrare. Inte bara inom etableringsuppdraget utan även med sådana som hamnar utanför det av olika anledningar och personer som inte lyckas få ett arbete inom den tid som står till buds inom etableringen, det vill säga 24 månader. Och det är många som blir kvar hos oss dels för att många arbetsgivare inte är intresserade av att anställa arbetssökande ur denna grupp; dels för att de flesta nyanlända inte är särskilt intresserade av att skaffa sig en egen försörjning.

Det är kanske 10 procent som skaffar sig ett arbete under de första åren och då är det nästan alltid med en subvention på ca 50-70 procent av lönekostnaden. I de flesta fall får de arbete hos en landsman som driver en affär eller restaurang, inte så ofta hos en svensk företagare. Och det är övervägande män som börjar arbeta, kvinnorna blir oftast hemma med barnen. En stor del av den tid de har på sig att genomföra sin etableringsplan är många kvinnor föräldralediga, vad blir det för integration av detta?

Under de senaste två åren så har de under sex månader fått dubbel ersättning när de fått ett arbete. Förutom lönen så har man också fått full etableringsersättning som kan vara omkring 7.000 kr skattefritt per månad. För att öka intresset att ta ett jobb, enligt Ullenhag. Denna förmån tar man nu bort från 2016-02-01.

Nu har det varit ett månadsskifte igen och alla arbetsförmedlare inom etableringen ska vara på plats för att registrera de inlämnade månadsredovisningarna. Det tar tid eftersom redovisningarna ofta är dåligt ifyllda eller innehåller konstiga uppgifter som måste dubbelkollas. Det är mycket fiffel inom detta område då många försöker tillskansa sig ersättningar som de inte har rätt till. Det är alltid en massa prat om pengar, ofta småsummor som en 50-lapp hit eller dit. Allt blir mycket tungrott och många kollegor ger helt enkelt upp och blundar för felaktigheter.

Jag upplever att bland annat syrier och andra med arabisk bakgrund är den mest problemfyllda gruppen. Inte bara för att de är så många utan också för att det alltid ska tjafsas om allt möjligt, stort som smått. Det är lättare med eritreaner och somalier som ofta är mer ödmjuka och förstår den information som ges. En syrier godtar sällan information eller en tillsägelse utan diskussion. Antingen är det på grund av kulturella skillnader eller också så hör man bara det man vill höra och struntar i det andra. Och ofta lönar det sig, tyvärr…

På jobbet har vi sedan lång tid tillbaka diskuterat varför det kommer så många män som lämnat fru och barn efter sig, antingen i hemlandet eller i ett grannland. Vi förundrar oss över att  dessa män, ofta i 25-35 års ålder, säger att de har asylskäl men samtidigt lämnar sin familj. Har inte frun och barnen behov av skydd?

Vi har nu sett att media sedan en tid uppmärksammat denna fråga, inte bara i Finland, Danmark och Norge, utan även i en del klarsynta artiklar i vår egen press. De här männen samlas i stora grupper och kommer tillsammans in på AF. Där kan de bli sittande i timmar utan att egentligen ha något ärende. De är noga med att deras besök blir registrerade i vår dator. När de sedan redovisar sina aktiviteter i månadsredovisningen så förekommer det rätt ofta att de varit borta några timmar från SFI-undervisningen med motiveringen att de besökt AF.

Hela etableringsreformen är ett enda stort skämt!

Den kanske skulle fungera i en liten skala, men den är inte byggd för den inströmning som skett de senaste åren. AF anställer mer och mer personal men det gör ju inte att det finns plats i SFI, vettiga aktiviteter, utbildningar eller jobb åt dessa nyanlända. Jag tror att man ska ta ett helhetsgrepp kring detta: antingen lägger man ner hela reformen och låter kommunerna ta över ansvaret som tidigare, eller också ger man hela ansvaret till AF. Som det är nu så är det för många kockar som ska samsas om samma meny.

Vissa saker som SFI och samhällsorientering ska kommunerna ansvara för medan AF sköter det andra med hjälp av så kallade kompletterande aktörer. Dessa aktörer är nästan alltid privata företag som tjänar grova pengar. Det är många som skapat sig stora förmögenheter på allt detta på kort tid.  Men det skapar i alla fall arbetstillfällen, om man nu ska säga något positivt.

När det gäller den fria bosättningen så måste den tas bort omedelbart! Migrationsverket ska sköta kommunplaceringen i samarbete med kommunerna. Nu delar AF och Migrationsverket på detta. Tillhör man etableringen så ska AF bosätta medan Migrationsverket ska bosätta övriga.

För att man ska få pengar från AF, alltså etableringsersättning, så måste man ha en etableringsplan. För att få en sådan plan måste man ha ett eget boende. Det har därför vuxit upp en stor svart bostadsmarknad där man betalar för att få ett kontrakt eller en folkbokföringsadress. Många oseriösa hyresvärdar hyr ut i det närmaste utdömda bostäder på landsbygden. Det förekommer att det ”bor” 50-60 personer på en och samma adress. Folk bor i lagerutrymmen och i kontorslokaler eller klämmer ihop sig med släktingar. Det kan bo två barnfamiljer i en tvårumslägenhet. Detta är en återgång till 30-talets bostadssituation.

Frustrationen är stor hos många arbetsförmedlare. Jag själv funderar faktiskt på att säga upp mig för det är inte längre arbetsförmedling vi sysslar med.

© denna blogg.

 

Thomas Gür om arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons uttalanden och påståenden på DN Debatt

Så här skriver Thomas Gür, på Facebook idag. Med vederbörlig tillåtelse får även mina bloggläsare ta del av hans ord:

Ylva Johanssons debattartikel i DN idag, hade varit framsynt om den hade publicerats på 1970-talet, kanske före statskuppen i Chile september 1973… eller den i Turkiet mars 1971.

Tre väsentliga element saknas i det närmaste helt i denna text och gör den därför trots alla ”måste”-satser i den (jag räknade sju sådana, utöver alla ”bör”, ”vill” och ”ska”), till i huvudsak en text av politiska besvärjelser och schamanism.

Men först om den axiomatiska utgångspunkten som sig redan den är mycket problematisk: ”Att så många människor som vill och kan bidra till vårt lands utveckling söker sig hit är en möjlighet som vi måste tillvarata.”

i)  Problemet är inte de som vill och kan bidra, utan de som varken vill (är intresserade) eller kan.

ii)  Vad vet Johansson ifall alla som kommer, kommer för att de vill ”bidra”? Migration, oavsett formen, sker inte med statsaltruistiska bevekelsegrunder, utan av individuella skäl på grundval av grupprekrytering.

iii)  Det är den här problemfria ansatsen, som längre varit och fortfarande är problemet.

Så till vad som saknas:

a) Johansson listar åtgärder validering, utbildning och stöd till de med högskoleutbildning. Men hälften av de som är inskrivna i AF:s etableringsuppdrag saknar gymnasiekompetens, och och en tredjedel har en utbildning som inte ens når upp till grundskolenivå. (Och då handlar det om självdeklarerade utbildningar från deras hemländer.) Johansson prioriterar hjälp till utbildade personer som har relativ goda utsikter att ta sig in på arbetsmarknaden. Samtidigt gör regeringen det ännu svårare för lågutbildade att få sitt första jobb, t ex genom att höja arbetsgivaravgiften för unga och att försämra rutavdraget. Närmare hälften av rut-sektorns anställda är utlandsfödda. Vidare är höga anställningskostnader har lett till att andelen svenska enkla jobb är lägst i EU.

Att hon därmed skall förkorta mediantiden till första förvärvsarbete från idag nästan 8 år till 2 år, framstår som inget annat än verbala eskamotage – abrakadabra och hokuspokus.

b)  Inflödesperspektivet saknas helt. Johansson ställer inte ens frågan om Sverige som den sociala välfärdsstat som hennes parti slår vakt om, förmår att både behålla sina grundläggande system och samtidigt klara av det som hon med en eufemism kallar för ”befolkningstillväxt”, som i sak innebär ett inflöde av 80.000 – 100.000 nyanlända per år i minst fem år framöver.

c)  En analys om vilka resultat åtgärderna kan få saknas helt. Hur ser debet och kredit inom ramen för inflödet å ena sidan och åtgärderna å den andra. När kan de olika målen nås inom ramen för de åtgärder som föreslås?

Kommentarer: Överflödiga. Allt är sagt.

Hur länge ska Alliansens statsråd fortsätta att försöka slå blå dunster i folkets ögon?

Nya ”sanningar” från Sveriges mest onödiga statsråd! Citat ur hans pressmeddelande den 4 juni 2014:

Riksrevisionen bekräftar att etableringsreformen förbättrar integrationen
– Riksrevisionen bekräftar min bild av att etableringsreformen förbättrar integrationen men att fortsatta reformer krävs, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

I Riksrevisionens rapport, publicerad den 4 juni 2014, låter det annorlunda. Där lyfter man inte fram något som ger anledning att utbrista ”Riksrevisionen bekräftar min bild av att etableringsreformen förbättrar integrationen”. Redan rubriken ger en helt annan bild än den statsrådet försöker få oss att tro på:

Risk att nyanlända inte får rätt insatser i rätt tid
Riksrevisionens granskning visar att statens insatser för att tillvarata nyanländas kompetens behöver anpassas mer till individens behov och erbjudas snabbare. De samlade resurserna kan omfördelas så att de gör större nytta.

Riksrevisionen har granskat om statens insatser är effektiva när det gäller att ta tillvara och utveckla de nyanländas kompetens så att de snabbt kan etablera sig på arbetsmarknaden. Den övergripande slutsatsen är att insatserna behöver förbättras.

– Det finns stora möjligheter till förbättringar i arbetet med att ta tillvara de nyanländas kompetens. Arbetsförmedlingens organisation kring etableringsuppdraget kan utvecklas och samarbetet med kommuner och näringsliv behöver förbättras, säger riksrevisor Claes Norgren.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att pröva om de samlade resurserna kan omfördelas för att påskynda de nyanländas etablering. Vidare bör Arbetsförmedlingen verka för ett systematiskt lärande och erfarenhetsutbyte kring framgångsrik etablering. Arbetsförmedlingen bör också vidta åtgärder för att öka nyanlända kvinnors deltagande och etablering på arbetsmarknaden.

Ni som läser detta! Läs noga, fundera och analysera själva. Och rösta för Guds skull inte på partier som gör allt för att föra folk, som avlönar dem och vilkas tjänare de ska vara, bakom ljuset inför valet den 14 september!

© denna blogg.

Många vill vara med och dela på asylindustrikakan

Asylområdet i Sverige är ett mångmiljardområde. Otaliga är de, som ser möjligheter att skära bitar ur den mycket stora penningkakan och försörja sig – eller göra sig en tillfällig hacka – på ”asylindustrin”.

En tankesmedja som heter Global Utmaning har intervjuat 30 nyanlända asylsökande och sammanställt vad de sagt i en rapport (finansiering = skattepengar, kanaliserade via bland annat Europeiska Flyktingfonden som administreras av Migrationsverket):

Många nyanlända tyngs av ansvar för att hjälpa anhöriga och släktingar som finns kvar i ursprungslandet. Asylsökande och andra nyanlända borde erbjudas finansiell rådgivning för att kunna göra vettiga avvägningar mellan släktingars behov i ursprungslandet och egna behov i Sverige. Det är en av slutsatserna i Global Utmanings omfattande studie Transnationella band: perspektiv på den första tiden i Sverige, om hur migranters sociala nätverk påverkar asylsökandes första tid i Sverige.

Reflektion: Vad har andra migranters sociala nätverk med asylsökandes första tid i Sverige att göra? Och människors ekonomi och vilka åtaganden de tar på sig för att hjälpa släktingar etc är deras privatsak, inte något som svenska myndigheter eller andra har något att göra med eller ska bekosta rådgivning för.

I en artikel på GP Debatt den 28 juni – Därför måste asylsökande få välja bostadsort själva – skriver Global Utmaning:

Asylsökandes och andra nyanländas utsatta situation gör det viktigt att kunna bo nära människor man känner. Då ökar tryggheten och möjligheterna att etablera sig i det nya landet, skriver debattörerna.

Fråga boende i Södertälje (som jag en gång för många år sedan döpte till ”Mesopotälje”), om de anser att den stora mängden asylsökande, som söker sig dit för att de har släkt och vänner där, kan ”etablera sig i det nya landet”! Svaret blir i många fall ett tämligen entydigt ”nej”. Tvärtom. Människor säger själva att de lever i ett eget Mellanöstern i Södertälje. De lever på sitt språk, på sitt sätt, enligt sina traditioner och med sina egna regler och system som inte har mycket gemensamt med de svenska. Samma sak i andra områden där det finns en stor koncentration asylsökande i EBO och personer som ganska nyligen fått PUT. Många – kanske rentav de flesta? – kommer aldrig in i det svenska samhället.

Global Utmaning skriver vidare i sin artikel i GP:

Det råder akut brist på bostäder för asylsökande och nyanlända. Läget är så allvarligt att Sverige inte klarar av att ta emot de kvotflyktingar vi förbundit oss att ge skydd till. Förra året gällde det 172, nästan var tionde av de flyktingar som Sverige lovat ta emot.

Situationen skulle vara ännu värre om inte många asylsökande tog saken i egna händer och valde att bo inneboende hos anhöriga eller bekanta istället för att bo på Migrationsverkets överfulla anläggningsboenden.

Och vilka slutsatser drar tankesmedjan av sina egna ord? Förändras något av deras rapport? Hur, i så fall? Och på vilket sätt skulle ”situationen vara ännu värre om inte många asylsökande tog saken i egna händer och valde att bo inneboende hos anhöriga eller bekanta”? Och kan situationen bli mycket värre än den redan är?

Är det förresten någon som undersöker hur vanligt det är att anställda inom kommuner med många asylinvandrade tar mutor för att ordna fram lägenheter åt dessa framför näsan på människor som har stått i bostadskö i 10-15 år? Är det någon som ser till att de som begår sådana brott får sparken och ställs inför rätta och att lägenheterna går till dem som i decennier betalat skatt och träget väntat på en lägenhet som de köat för, enligt gängse regler och system i Sverige? Hur vanligt det är med mutor och korruption på det här området vet väl ingen för att ingen undersöker det. Många är i stället upptagna med att författa rapporter och skriva artiklar som ofta bara skummar på ytan och som inte leder någon vart.

Global Utmaning avslutar sin artikel så här:

Att avskaffa möjligheten för asylsökande att själva välja var de vill bosätta sig skulle slå sönder de asylsökandes nätverk och skära av dem från den resurs som nätverket utgör. Istället för att underlätta deras integration skulle det göra den ännu svårare.

Att söka asyl är en rättighet. Att få asyl eller uppehållstillstånd är det inte, om man inte har asyl- eller skyddsskäl. Har man beviljats asyl eller uppehållstillstånd är det meningen att man ska leva i Sverige på samma villkor som alla andra. Då får man bosätta sig där man kan, alltså där det finns lediga bostäder som man kan betala hyran för, på exakt samma villkor som gäller för alla andra. Inte gå före i bostadsköer via mutor eller av andra anledningar.

Och en mycket enkel och tydlig slutsats av det som Global Utmaning skriver om, att det råder akut brist på på bostäder för asylsökande och nyanlända, borde självklart vara att Migrationsverket ställer krav på att asylsökande styrker sin identitet och sin asylhistoria (så långt det någonsin är möjligt och rimligt att kräva), så att verkligen endast de, som har legitima asyl- eller skyddsskäl stannar kvar i landet. Inte som nu när 94 procent* inte styrker vilka de är och varifrån de kommer… Det kunde Global Utmaning kanske också skriva en rapport om, för bedrägliga asylansökningar är i sanning inte bara en svensk utan också en global utmaning!

* Ur en Syntesrapport från Europeiska migrationsnätverket:

Den syntesrapport som behandlar ämnet utgår från undersökningar i 25 medlemsstater i Europeiska unionen samt nationellt i Norge som genomförts 2012.

Enligt EU-ländernas bedömning varierade andelen personer som ansökte om asyl utan identitetshandlingar från 25 procent i Lettland till 94 procent i Sverige och Norge.

Jag har inte hittat rapporten på svenska vare sig på svenska Migrationsverkets sajt eller på den svenska EMN-sajten, och inte sett att någon annan tagit upp den heller, (här på bloggen skrev jag om den under rubriken EMN: ”Enligt EU-ländernas bedömning varierade andelen personer som ansökte om asyl utan identitetshandlingar från 25 procent i Lettland till 94 procent i Sverige och Norge.”, den 13  juni).

Rapporten finns lättillgänglig på finska Migrationsverkets sajt, men där finns den bara på finska.

Till slut: Utan att ha fått en enda krona från någon finansiär för att göra det, kan jag rapportera att Sverige alldeles utmärkt väl skulle klara sina åtaganden och förpliktelser på asylområdet om man följde sin egen utlänningslag! Om man inte körde med lean på Migrationsverket – asylhantering är inget löpande band! Och om man utredde varje asylansökan ordentligt och även krävde styrkt identitet (med ytterst få undantag) och inte som idag accepterade icke styrkt identitet och falska handlingar. Och om asylprocessen inte, som idag, stressades genom för att den ska gå så fort att miggorna inte hinner utreda ordentligt. Någon borde utreda/skriva en rapport om hur det kommer sig att man i Sverige tycks anse att landet och folket är betjänta av att det ges ”asyl” åt människor som man inte har en aning om vilka de är och varför de är här?!

Till slut: Den starkaste och allt överskuggande prioriteringen för alla aktörer på området borde vara att med kraft agera för att Migrationsverket genomför asylprocessen korrekt från första början. Då skulle det inte finnas behov för en enorm, på alla sätt resursslukande och dyr asylindustri. Då skulle det vara lättare att på ett värdigt och välkomnande sätt ta emot människor med faktiska behov av skydd. Global Utmanings önskan om att alla asylsökande med uppehållstillstånd ska få bosätta sig där de vill skulle kanske också lite snabbare bli verklighet. Och inställningen till asylinvandring hos folket skulle bli positivare, inte negativare.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

En migga: ”I de blindas rike är den enögde kung.”

En migga skriver nedanstående text ”med tanke på att en moderat i Borås fick gå sin väg denna veckan”:

I de blindas rike är den enögde kung

En moderat kommunpolitiker i Västsverige fick nyligen silkessnöret efter att ha framfört sin mening om en av anledningarna till upploppen i Stockholms förorter och på andra ställen. Så kan det gå.

Men om detta med en invandring som sväller över alla kanter skulle visa sig vara är en bidragande orsak?

1)     Det har etablerats en bruttoinvandring till Sverige som pendlar mellan 95.000 till 103.000 personer årligen. Se gärna SCB:s statistik och kom då gärna ihåg att detta är de personer som får personnummer. Sedan tillkommer alla asylsökande, gäststuderande, säsongsarbetare och papperslösa.
2)     Att det samtidigt förekommer en utvandring på 39.000 till 51.000 hamnar vid sidan om ämnet: behov av bostäder, skola, sjukvård, sfi är lika stort ändå för den nyanlända.
3)     Vi har i Sverige en LEAN-baserad asylprocedur som bygger på att så snabbt som möjligt göra en antaglighetsbedömning – trots att lagstiftningen säger att vi ska hålla oss till sannolikhetsbedömningar
4)     Vi har en därpå följande anhöriginvandring där försörjningskravet kan räknas på ena handens tumme. Försörjningskravet gäller dessutom bara den som är här i Sverige – det finns ingen anhöriginvandrare annat än inom EU som har försörjningskrav på sig
5)     Och sedan är reglerna för arbetskraftsinvandring vidöppna för missbruk och bedrägeri
6)     Och alla dessa personer – som inte kan svenska, som till stor del kommer från länder där utbildningssystemen varit sönderslagna i decennier, som självklart inte har pengar för att hålla sig flytande i det prisläge som råder i Sverige – hamnar i miljonprogrammen. I förorterna. Och fastnar där – inte alltid men alltför ofta.

Varför ska det vara så svårt att medge att vi fyller förorterna snabbare än något integrationsprogram klarar av att tömma dem?

Kommentar: Var och en får bilda sig en egen uppfattning och skapa sig en egen åsikt.

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa.