Skriftlig fråga 2016/17:437 Det svensk-afghanska återtagandeavtalet

Klicka på text- och bildrutan för att komma all texten.

Den 30 november 2016  skrev jag texten Finland. ”Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats.”.

Ur texten, uttalande av inrikesministeriets kanslichef och Finlands förhandlare med Afghanistan, Päivi Nerg:

Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats. Den (överenskommelsen, min anm.) gäller.

Moderaterna var snabba att ta till sig informationen och deras migrationspolitiska talesperson Johan Forssell har föredömligt snabbt ställt en skriftlig fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om varför Sverige inte klarat det som Finland (och Tyskland) klarat. Utdrag ur texten:

Nu framgår det att parlamentet i Afghanistan har röstat nej till återtagandeavtalet med Sverige (Ekot, 30 november 2016).  Samtidigt gör uppgifter från Finland gällande att deras avtal är i bruk. Det finsk-afghanska avtalet har, såvitt känt, inte underställts parlamentet i Afghanistan på motsvarande sätt som det svensk-afghanska.

Mot denna bakgrund vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

Vad gör regeringen och ministern för att säkerställa att det svensk-afghanska återtagandeavtalet, i likhet med vad som gäller för det finsk-afghanska, tillämpas mellan Sverige och Afghanistan?

© denna blogg.

 

Finland. ”Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats.”

Klicka på textrutan för att komma till inslaget.

Afghanistans parlament verkar inte ha godkänt överenskommelsen mellan Sverige och Afghanistan om att återta sina egna medborgare   (vilket inte ens borde behövas eftersom varje land har en absolut skyldighet att ta emot sina egna medborgare) som har fått avslag på sina asylansökningar och som inte har rätt att vistas i Sverige, trots undertecknat Memorandum of Understandment (MoU) och trots att Sverige i detta Memorandum nästan tvingats slå knut på sig självt för att få till det. Exempel ur texten:

I artikel 17 i det här dokumentet sägs:

Här sägs alltså, som jag tolkar det, i klartext att:

Detta MoU gäller från det att det har undertecknats av parterna. Detta MoU ska vara giltigt under en period av två år från det att det börjar gälla.

Ingenting om att det ska godkännas av landets parlament… Och till slut:

Med anledning av att Afghanistan nu inte verkar ha accepterar det ingångna avtalet med Sverige har jag frågat ansvarig förhandlare i Finland, inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg, om möjligen Finland också råkat ut för samma sak. Men så är inte fallet. Hon svarar:

Översatt till svenska:

Överenskommelsen med Afghanistan ingicks i oktober. Återsändandet har redan påbörjats. Den (överenskommelsen, min anm.) gäller.

Här kan man läsa MoU på engelska, undertecknat av en representant för Sverige och en representant för Afghanistan den 5 oktober 2016, som nu alltså förkastats av Afghanistans parlament. Här finns den översatt till svenska.

OBS! © denna blogg. Citera gärna men länka till detta inlägg.

Finland. ”Finland är inte ett land där det är lätt att stanna illegalt”.

Klicka på textrutan för att komma till texten på Yles sajt (på finska).

Nerg förklarar ödet för de irakier som ska utvisas: ”Akut nödinkvartering ordnas förstås alltid.”

Inom en nära framtid kommer tusentals irakier att bli tvungna att lämna mottagningsboendena och hamna på gatan. Men ingen lämnas i kylan att frysa ihjäl, försäkrar inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

6.300 irakier har i år fått negativa asylbeslut av Migrationsverket. Inrikesministeriet planerar nu febrilt för hur de ska hanteras.

– Vi gör allt för att de som har lagakraftvunna avslagsbeslut frivilligt ska återvända hem, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Direkt efter att de asylsökande fått beslut om utvisning görs det tydligt och skarpt klart för dem att det inte ses med blida ögon om de stannar i Finland. De irakier som fått avslag kan inte med tvång utvisas till sitt hemland eftersom det inte finns ett återvändandeavtal mellan Finland och Irak. Om möjligheten att det kommer att tecknas ett avtal kan Nerg inte säga något.

– Vi har folk som arbetar intensivt för att ett avtal ska komma till stånd. Ännu har vi inte kommit till ett skede där ett avtal är i sikte..

Inrikesministeriet har under ett år betalat bidrag till asylsökande som återvänt frivilligt till sina hemländer. Till exempel afghaner, irakier och somalier, som hör till dem som Migrationsverket klassat som A-gruppen, kan få 1.000 euro (drygt 10.000 kronor) i bidrag.

Skulle beloppet kunna höjas för att göra hemresan mer lockande?

– Det har tagits upp till diskussion och ett sådant alternativ kan komma att utvärderas, säger Nerg.

Enligt grundlagen är staten skyldig att, i sista hand, trygga varje persons försörjning vare sig de har uppehållstillstånd eller inte. Det innebär dock inte självklart att det stöd som ges är i enlighet med socialbidragsnormen.

Social- och hälsoministeriet håller som bäst på att, tillsammans med Kela (Folkpensionsanstalten), skapa instruktioner för hur man ska hantera irakierna.

– Det finns instruktioner, men de rör alla papperslösa. Det finns inga särskilda, separata regler för dem som stannar illegalt i landet, säger Nerg.

Instruktionerna ska vara klara i december. Då börjar Folkpensionsanstalten hantera beslut om försörjningsstöd i stället för kommunerna.

Även om inrikesministeriet ”gör allt” för att irakierna ska återvända till Irak frivilligt, vet Nerg att alla ändå inte kommer att göra det.

– Vi är inte blåögda när det gäller detta, säger hon.

Kommer det att lämnas att frysa i kylan?

– Om någon behöver akut nödinkvartering eller akut vård så ombesörjs det, konstaterar Nerg.

Men i Finland finns det förstås inte möjlighet att nödinkvartera tusentals hemlösa. Och det kommer inte heller att ordnas någonting innan man vet hur stort behovet blir.

– Om det blir så att antalet invånare som inte hör till Finland börjar öka snabbt och det handlar om tusentals, då kan det bli så att till exempel någon mottagningscentral tas i bruk för nödinkvartering. Vi har nog möjlighet att agera mycket snabbt. Men vi vill inte använda någon som helst extra kraft till att fundera på det nu.

Nerg tror dock inte att det kommer att bli tusentals som stannar i Finland, utan att irakierna till slut reser tillbaka till sitt hemland.

–Vi har tidigare år sett att Finland inte är ett land som det är lätt att stanna illegalt i. Man söker sig hellre till andra länder i Europa än blir kvar här. Och tidigare har vi inte ens haft några mekanismer för frivilligt återvändande.

Enligt Nerg kan de som fått avslag fundera över om de möjligen kan ha någon annan grund för att söka uppehållstillstånd och därmed legalisera sin vistelse.

– Om man stannar i Finland borde man fundera över att skaffa ett jobb eller försöka få studera. Så att man den vägen kan finna en möjlighet att stanna lagligt i Finland.

© Översättning Merit Wager

Finland. ”Asylsökande som stannar illegalt i Finland ska bort – inrikesministeriet upprättar i ilfart en beredskapsplan.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

 

Asylsökande som stannar illegalt i Finland ska bort – inrikesministeriet gör en beredskapsplan i ilfart

Enligt myndigheternas uppskattning kan det i Finland finnas ca 15.000 personer som ar fått negativa asylbeslut.

Inrikesministeriet skapade i våras en arbetsgrupp som noggrant följt situationen för de asylsökande. Enligt de senaste beräkningarna kan det i Finland i slutet av prat finnas cirka 15.000 personer som har fått avslag på sina asylansökningar från Migrationsverket. Och man vet att alla som fått negativa beslut inte har för avsikt att lämna Finland.

Inrikesministeriet begrundar nu olika åtgärder och sätt att stoppa människor från att stanna i Finland illegalt.

–Målet är att det inte ska uppstå en grupp med illegala invandrare i Finland, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Arbetsgruppen funderar till exempel över hur man ska kunna effektivisera återsändandet av asylsökande som har fått avslag. Ett sätt är att också ge effektivare information till asylsökande.

–Vi gör allt för att berätta för dem hur mekanismerna för frivilligt återvändande fungerar, att de får ekonomiskt stöd när de återvänder till sina hemländer. Samtidigt kommer vi också att klart och tydligt informera dem om hur det är att leva i Finland utan tillstånd, om de ämnar försöka försvinna, berättar Päivi Nerg.

Inrikesministeriets arbetsgrupp satte fart förra veckan

Förra veckan blev det ett liv kring förre polisöverdirektör Mikko Paateros uttalande i Yle om att asylsökande har börjat organisera sig på ett farligt sätt på mottagningscentralerna (asylboenden i Sverige). Påståendena om organisering förnekades , men förra veckan satte inrikesministeriet fart med att få beredskapsplanen klar.

–För en vecka sedan gav inrikesminister Paula Risikko oss en tuffare tidtabell för vilka åtgärder vi nu går igenom inom ramen för beredskapsplanen, konstaterar kanslichefen vid inrikesministeriet, Päivi Nerg.

På mottagningscentralerna tror man inte att det kommer att gå att helt förhindra att en del stannar illegalt i landet.

–De här människorna går inte under jorden. De förflyttar sig från mottagningssystemet till den vistelseort där de är berättigade att få ett enligt grundlagen att få ett ”oundgängligt försörjningsskydd” (”viimesijaisen turvan”, jag är lite osäker på vad den korrekta benämningen är på svenska), säger Sirpa Kansanaho, chef vid mottagningscentralen i Uleåborg.

Detta tas hänsyn till också i beredskapsplanen, som nu i mycket snabb fart görs i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet. Planen ska vara klar nästa vecka varefter den lämnas över till de ministrar som ansvarar för migrationsfrågor.

© Översättning Merit Wager

 

Finland. Inrikesministeriets kanslichef: ”Inrikesministeriet har inte kännedom om att asylsökande skulle organisera sig på mottagningscentralerna.”

Läs först Finland. Förre polisöverdirektören om läget på asylmottagningarna: ”Det finns betydligt fler som är utbildade i vapenhantering än man velat låta förstå.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

Päivi Nerg: Inga tecken på organisering på mottagningscentralerna

Kanslichefen vid Inrikesministeriet, Päivi Nerg, svarar på förre polisöverdirektören Mikko Paateros påståenden. Hon skriver inte under på det Paatero säger, att myndigheterna skulle presentera en tillrättalagd bild av situationen på asylmottagningarna.

– Inrikesministeriet har inte kännedom om att asylsökande skulle organisera sig på mottagningscentralerna, säger kanslichefen Päivi Nerg. Det finns inga som helst tecken på att något sådant skulle existera.

Hon hänvisar till den information som kommit via Polisen och Migrationsverket. Den förre polisöverdirektören Mikko Paatero berättade tidigare om sin oro kring detta förtigda fenomen. Paatero menar att personer som inte fått asyl eller uppehållstillstånd stannar kvar och ansluter sig till olika kriminella nätverk.

Päivi Nerg betonar att man på ministeriet givetvis inte har kännedom om allt som polismyndigheten känner till. Hon skriver inte under på Panteros påstående att Inrikesministeriet ger en tillrättalagd bild av läget på asylmottagningarna.

– Vi anser att vi har lyft fram hoten mycket tydligt och öppet. Ingen på Inrikesministeriet behöver lägga något tillrätta, säger Päivi Nerg.

Paatero tog också upp att många asylsökande har utbildning i vapenhantering.

– Alla vet att människorna kommer från krigszoner, svarar Päivi Nerg.

Hon påpekar också att Centralkriminalpolisen i offentligheten tagit upp en del fall där man utreder en del asylsökandes militära bakgrund.

© Översättning Merit Wager

 

Finland. ”Profilen på dem som ges uppehållstillstånd måste vara sådan som Finlands folk lättare accepterar.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTV Uutisets sajt (på finska).

Asylansökningarna kräver arbetskraft – hur klarade man snabbrekryteringen av 500 personer?

Till Finland kom förra året över 32.000 asylsökande. Bland annat för hanteringen av asylansökningarna och beslutsfattandet snabbrekryterades och anställdes drygt 500 nya personer.

Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg berättade i MTV Uutiset Extraa lördagsprogram den 20 februari att det inte var svårt att hitta bra sökande och att majoriteten har universitetsutbildning.

– Vi har tur med att arbetslöshetsprocenten i Finland är ganska hög. Vi har fått personer som bytt arbetsplats. De har sett att det här är ett bra tillfälle att visa sin egen förmåga och att få se en del av det här intressanta fenomenet. Visst är det här ett fenomen som intresserar människor och vi har fått riktigt bra sökande, säger Nerg.

Den snabba jätterekryteringen har väckt frågor om hur man ska kunna säkra att asylansökningarna hanteras korrekt och att beslutsfattandet görs på ett yrkesmässigt sätt. Enligt Nerg har tjänstemännen strikta gemensamma normer och gemensamma länderkriterier.

– Varje ansökan hanteras individuellt och det görs av en handläggare. Men sedan, i det skedet då ärendet går till beslut, går deras chefer mycket noga igenom att alla förslag till beslut har gjorts enligt samma kriterier.

Asylsökandesituationen har skärpt klimatet i Finland. Nerg tror att snabbare beslut till en del kan lugna  ner situationen.

–Människor ser att alla inte får uppehållstillstånd här. Samtidigt börjar det också märkas vilka profiler de asylsökande har, som får uppehållstillstånd.

Nerg påpekar att bland dem som beviljas uppehållstillstånd bland annat finns tusentals barn som antingen kommit ensamma eller med sina familjer.

–Profilen på dem som ges uppehållstillstånd måste vara sådan som Finlands folk lättare accepterar, menar Nerg.

© Översättning Merit Wager.

 

 

Finland. ”Målet är att då ett asylboende läggs ner, ska de som bor där samtidigt få sina asylbeslut.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt.

Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg säger i Yles Morgon-tv att en utredning om vilka asylboenden som ska läggas ner påbörjas nästa vecka.

Beslutet om nedläggningarna fattades på fredagen och en kartläggning görs i samarbete med polisen och Migrationsverket.

– Vi lägger antagligen ner en del asylboenden om de visar sig vara problematiska ur säkerhetssynpunkt eller på annat sätt. Arbetet går ändå inte över en natt, för det bor ju folk där, säger Nerg.

Målet är att då ett asylboende läggs ner, ska de som bor där samtidigt få sina asylbeslut.

Nerg försvarar också beslutet att polisen inte tidigare gick ut med uppgifter om att man misstänker asylsökande i tio våldtäktsfall.

–    Vi ville inte mörka de här uppgifterna. Vi ville i stället belysa helheten, säger Nerg.