Finland. ”Vi måste ytterligare skynda på och effektivisera avlägsnandet ur landet.”

I ett grannland

Finlands inrikesminister Päivi Räsänen vädjar till justitieminister Anna-Maja Henriksson om att utvisningar av personer som inte har tillstånd att vistas i landet ska behandlas snabbare vid förvaltningsdomstolarna. Cirka en tredjedel av alla utvisningsbeslut i Finland fattas på grund av brott och inrikesministern vill att de ska verkställas snabbare.

Inrikesministeriet anger att det tar i genomsnitt 517 dagar för förvaltningsdomstolen att behandla ett utvisningsärende. Minister Räsänen vill att utvisningsbesluten verkställs effektivare och anser att rättssäkerhetsproblemen skulle bli färre om besvären behandlades snabbare och att det föreligger starka skäl att prioritera fall som hotar rikets säkerhet.

Den nuvarande lagstiftningen om utvisning anses föråldrad. Den beaktar inte i tillräckligt hög grad de problem, som till exempel brottslighet, som den ökade rörligheten för med sig. En lång utvisningsprocess kräver dessutom en hel del resurser av olika myndigheter, vilket skulle kunna undvikas om processen snabbades upp. Inrikesministern:

Vi måste ytterligare skynda på och effektivisera avlägsnandet ur landet. Under denna regeringsperiod har man påskyndat uppehållstillståndsprocessen betydligt och i och med det har man också kunnat minska antalet platser vid förläggningarna för asylsökande. När en vistelse blir långvarig kan det uppkomma nya band och därmed även nya grunder att stanna i landet.

(Källa: Inrikesministeriet)

© denna blogg.

Finland. Inrikesministern chattade med Hbl:s läsare.

Några utdrag ur en chatt mellan Hufvudstadsbladets läsare och inrikesminister Päivi Räsänen, kd, inför valet i april:

Fråga från en läsare:
Vilka är de tre viktigaste frågorna som KD vill driva under nästa mandatperiod?

Fråga från en läsare:
Hur ska IS-krigare som återvänder till Finland från Syrien rehabiliteras?

Fråga från en läsare:
Hur reagerade du på nyheten om gruppvåldtäkten i Mosabacka?

Fråga från en läsare:
Vilka andra partier, utöver KD, gillar du bäst? Varför?

Fråga från en läsare:
Anser du att vi skall vara oroliga för Rysslands upprustning i vårt närområde, i syd och norr?

Frågorna och svaren var många fler (läs här), detta är bara en liten del av dem. Men urvalet ger svenska läsare av den här bloggen en liten glimt av hur en minister besvarar frågor – och vilken typ av frågor som ställs – inför ett riksdagsval i grannlandet Finland.

”Kan svensken svenska?”

I Hufvudstadsbladet den 26 januari berättas följande under rubriken ”Kan svensken svenska?”:

De finländska myndigheterna anser inte att en svensk högskoleexamen i Sverige är bevis nog för att en person behärskar svenska. Språkprov förutsätts för medborgarskap.

Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér påtalade missförhållandet i december i riksdagen, men fick ingen förståelse av inrikesminister Päivi Räsänen (KD).

– Det är pinsamt att finländska myndigheter inte litar på att en person som gått svensk grundskola eller har examen från högre utbildning i Sverige kan svenska utan tvingar dem att genomgå språkprov, säger Nauclér.

Päivi Räsänen försvarade i riksdagen språkprovet med att det garanterar att alla som ansöker om medborgarskap behandlas lika och med att handläggningstiden förkortas när myndigheterna inte behöver värdera betyg.

Ordföranden för Föreningen Norden Åland Erik Brunström berättar att han har nära bekanta som tvingats avlägga språkprovet i svenska trots att de är infödda svenska medborgare med svenska som modersmål.

Min kommentar: Nej, det är inte alls pinsamt att finländska myndigheter inte litar på att en person som gått svensk grundskola eller har examen från högre utbildning i Sverige kan svenska eftersom svenskar alltför ofta inte behärskar sitt eget språk. Att de har gått i skola och avlagt prov i Sverige är ingen garanti för att de behärskar språket till fullo.

OBS! Hela artikeln av Staffan Bruun har inte citerats eftersom det inte är tillåtet att citera hela texter. Det går inte att länka till artikeln eftersom man måste vara prenumerant för att kunna läsa den.

Det måste klargöras med glasklar tydlighet att man inte kan hungerstrejka sig till uppehållstillstånd i Sverige

Ur artikeln ”Nytt uppehållstillstånd eller jag dör” i Norrbottenskuriren den 28 juni:

Trappan vid Migrationsverket i Boden är belägrad igen. Afghanen Omid Ghaljai säger att han fått avslag på sin nya uppehållsansökan.

– Nytt uppehållstillstånd eller jag dör, säger han till Kurirens reporter.

Har man fått avslag så har man inte befunnits ha rätt att stanna kvar i Sverige. Utlänningslagen är tydlig, det finns inga tveksamheter i den. Precis som alla andra lagar måste följas, så måste givetvis även utlänningslagen följas. Polisen måste se till att personer som har fått avslag i alla instanser (och ofta flera gånger än efter de två gånger som man egentligen kan ansöka) snarast möjligt lämnar landet.

Det kan inte accepteras att man hotar med att svälta sig till döds om man inte får uppehållstillstånd i Sverige.

Utpressning kan självklart inte vara en väg till ett liv i Sverige när man redan har gått igenom asylprocessen och enligt svensk lag inte befunnits ha rätt till vare sig asyl eller skydd här. Sverige kan inte börja godkänna utpressnings-PUT också, i tillägg till bedrägeri-PUT som redan godkänns i okänd omfattning.

Ansvariga ministrar i Sveriges regering måste se till att den här typen av utpressning och hot stoppas och att personer som ska lämna landet också gör det. Omgående. De kan lära av Finlands ansvariga minister, som när afghaner hungerstrejkade i Helsingfors sa:

Min statssekreterare har varit och pratat med männen och säkerställde att de har fått information om möjligheterna att begära ändring i deras beslut samt om det finländska rättssystemet. Jag vet också att de har haft möjlighet att få läkarvård. Jag hoppas att man på alla sätt uppmuntrar dem att upphöra med sin hungerstrejk,

Finland är en rättsstat där man inte behöver eller bör sätta sin hälsa på spel för att få ett rättvist beslut.

Och det finska migrationsverket uttalade:

Två afghanska asylsökande män har hungerstrejkat framför Riksdagshuset i Helsingfors i nästan två månader. Myndigheterna har poängterat att man inte kan främja sin sak på detta sätt. Som en myndighet som ansvarar för asylbeslut kan Migrationsverket inte återkalla sina beslut som baserar sig på lagen därför att våra kunder hotar att skada sig själva.

Om man skulle tillåta en hungerstrejk påverka myndighetens beslut skulle det vara en mycket farlig signal för alla andra som är missnöjda med sitt beslut.

Här kan man läsa hela texten med rubriken FINLAND. Migrationsverket: ”Om man skulle tillåta en hungerstrejk påverka myndighetens beslut skulle det vara en mycket farlig signal för alla andra som är missnöjda med sitt beslut.”

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

Inrikesministern: ”Invandringen är lönsam för Finland så länge den hålls under kontroll.”

Debatten om invandringen har i Finland ofta rört sig om asylsökande och flyktingar trots att dessa utgör endast ca 10 % av alla som invandrar till Finland, sägs i Yle-programmet Ykkösaamu där den nya migrationsstrategin diskuteras med inrikesminister Päivi Räsänen.

Päivi Räsänen konstaterar i intervjun (som är på finska) att:

Invandringen är lönsam för Finland så länge den hålls under kontroll.

På frågan om vad hon tror är anledningen till att diskussionen till så stor del rör sig kring asylsökande och flyktingar trots att endast ca 10 % av alla invandrare är just i den kategorin, svarar ministern:

Jag tror att det går tillbaka till 90-talets invandringspolitik, som koncentrerades ganska mycket just till asylpolitik. Men den bilden av invandring har förändrats alldeles dramatiskt under de senaste decennierna och kommer att ytterligare förändras. Ca 33.000 utomeuropeiska och EU-medborgare ges uppehållstillstånd eller registreras årligen och endast ca 2000 asylsökande beviljas uppehållstillstånd. En absolut majoritet kommer hit för att arbeta, studera, starta företag, av familjeskäl, till exempel gifter sig. Den invandring som vi har till Finland är därmed också en kraftreserv för det finländska samhället. De kommer hit för att bygga samhället tillsammans med ursprungsfinländarna. Vi borde allt mer också dra nytta av det som invandrarna kan föra med sig.

Ministern framhåller även bland annat att utbildning, arbete och att man lär sig de inhemska språken är av yttersta vikt. Och hon säger:

Invandringen kan bli ett plus om vi klarar av att hantera den på ett kontrollerat sätt, så att den inte åsamkar oss sådana problem som vi ser i till exempel Sverige och annorstädes i Europa, som undergräver samhällsordningen och därigenom orsakar kostnader. Därför är det så viktigt att vi har en kontrollerad invandring, att den sker inom de gränser som samhällets kapacitet tillåter, och att vi klarar att  se till att säkerheten fungerar. Såväl säkerheten för samhället som för invandrarna själva.

Programledaren:

År 2012 sökte 2905 personer asyl i Finland. Samma år sökte 43.850 asyl i Sverige så man kan väl säga att invandringen till Finland är kontrollerad åtminstone vad gäller asylinvandrare. Regeringens antagna migrationsstrategi är full av upphöjda målsättningar gällande förbättringar av integrationen av invandrare. Språkutbildning, attitydförändringar hos arbetsgivare, vidareutbildning för kunniga invandrare. Hur ska man följa man upp migrationsstrategin, vem ansvarar för om den lyckas eller går misslyckas?

Inrikesministern:

Det här ju nu en strategi. Av den ska det göras ett åtgärdsprogram. Då klargörs de olika ansvarsområdena, tidtabellerna, eventuella lagändringar och även behövlig finansiering. Arbetet påbörjas på hösten och vi strävar efter att ha programmet färdigt innan året är slut. Åtgärdsprogrammets genomförande kommer att följas upp noggrant.

Inrikesministeriet:

Finlands migrationsstrategi, Migrationens framtid 2020, som sträcker sig till 2010, framhäver frågor om sysselsättning och icke-diskriminering. I strategin  anges bland annat att

Genom migrationspolitiken ska de som kommer till Finland kunna utnyttja sin kompetens på ett mångsidigt sätt och delta i byggandet av det finländska samhället. Kunskaper i de inhemska språken och personliga nätverk spelar en stor roll i deltagandet i samhället. I strategin nämns att livssituationerna för dem som har något främmande språk som modersmål varierar mycket och att familjen har en stor betydelse för hur integrationen lyckas. Det är viktigt med tanke på framtiden att språkundervisningen och den arbetskraftspolitiska utbildningen utökas. Vidare ska man utveckla möjligheterna att studera inhemska språk också under pågående anställningsförhållande.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!

Finlands inrikesminister om kravallerna i Sverige och om att risken för att något motsvarande ska hända i Finland är låg

Inrikesminister Päivi Räsänen anser att kravallerna i Sverige är ett synnerligen oroväckande fenomen:

Migrationspolitiken måste vara balanserad och genomföras så att den respekterar människovärdet. Dessutom måste myndigheterna bemöta alla som bor i landet på ett jämlikt sätt.

Den stora frustation som upplevs av invandrarna i Sverige och landets annorlunda migrationspolitik är sådana bakgrundsfaktorer som sannolikt har medverkat till att utvecklingen har gått i en sämre riktning. Minister Räsänen bedömer att risken för att något motsvarande ska hända i Finland för närvarande är låg. Samtidigt påminner ministern dock om att det fortsättningsvis finns mycket att göra med tanke på integreringen av invandrare.

– I Finland måste vi se till att bostadsområden eller minoriteter inte får en negativ stämpel. Rasism och hattal får inte ges utrymme i diskussionerna. När det gäller att förebygga utslagning är det viktigt att unga med invandrarbakgrund känner sig accepterade. Det bästa sättet att integreras är att den unga får en utbildningsplats och en lyckad anställning. När den unga har lagliga och faktiska möjligheter att lyckas i livet undviker han eller hon att halka in på den kriminella banan eller i gänglivet, konstaterar Räsänen.

I fråga om de unga som halkat in på brottets bana är det ofta fråga om personer som reagerar på omständigheter som inte omfattas av polisens behörighetsområde, t.ex. familjens utslagning. Därför är det ytterst viktigt att myndigheterna i rätt tid och på ett övergripande sätt tillsammans bedömer situationen för sådana ungdomar med utlänningsbakgrund och vidtar åtgärder för att bryta brottscirkeln och ge honom eller henne det stöd som behövs. Detta lyckas bäst med hjälp av en permanent verksamhetsmodell som baserar sig på samarbete mellan olika myndigheter.

Så tänker den ansvariga migrations- och integrationsansvariga ministern i Finland (som också har andra frågor på sitt bord).