• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    september 2021
    M T O T F L S
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Finland. ”Jag kommer för att få ett bra liv”, ler marockanen Elkinani Elmehdi, 24, som har flugit från Casablanca till Moskva på turistvisum för en månad sedan.

HS todisti pakolaisten piinan Venäjällä HS 26.1 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln (på finska) och videoklipp (delvis på engelska) på Helsingin Sanomats sajt

 

Helsingin Sanomat bevittnade flyktingarnas pina i Ryssland – hoppet om att få komma till Finland lever i iskylan i Kandalaksja. De som försöker ta sig till Finland har fastnat i den ryska staden. Till gränsen släpps två, tre bilar om dagen. Turerna delas ut av skumma personer.

Språklig kommentar till texten: Det handlar ju uppenbart inte om ”flyktingar” utan om personer som söker bättre utbildning och ett bättre liv, vilket mannen som intervjuas mycket öppet berättar i det videoklipp som ligger överst om man går in på Helsingin Sanomats sajt och i texten där olika resenärer berättar. Ordet ”flykting” används därmed felaktigt av Helsingin Sanomat.

Marockanen i videoklippet:

We came from Gaza to Moscow and then from Moscow to Murmansk. We spent ten days in Murmansk and then we go to border. We stay three days in the border. We paid 1.000 dollar for the car. Volga. Not good car but we come by it.

Reportern:

And why do you want to live in Finland?

Marockanen:

Because Finland is a good country and we can study there. There are more opportunities, not like in Marocko. After studies there we get a diploma but we can’t find work. If we want to find work we must pay to find the work.

I artikeln berättas:

Finland släpper fram två, tre bilar med människor som vill söka asyl till gränsen per dag. Därefter sänker Finland gränsbommen. Ett sällskap med fem marockaner och en syrier körde fram till gränsstationen i Salla i en gammal Volga. Marockanen Elkinani Elmehdi, 24, kom till Ryssland som turist och vill söka ett bättre liv i Finland än i Marocko.

”Ut! Förstår ni eller ska jag kalla på polis?”, skriker den kvinnliga chefen på hotell Greenwich för full hals i staden Kandalaksja i Ryssland, 182 kilometer från Finlands gräns.

En grupp syrier och afghaner vill övernatta men chefen tycker att de är för många.

”Kan vi inte tala som människa till människa?”, försöker Nazirulhag säga, men förgäves.

Dörren smäller igen och gruppen människor står utanför i kylan. Barnen till en ensam mamma är pigga och energiska, men kvinna brister i gråt.

Staden vid Vita Havet, med 40.000 invånare har blivit ett väntrum, där hundratals människor från olika länder väntar på att få komma till Finland, kastade mellan hopp och förtvivlan. Tidigare köade asylsökande i sina fordon på att få komma till gränsen. Sedan dog en indisk man i sin bil och Ryssland flyttade dem till olika hotell i Kandalaksja. De handlar inte om några mottagningsinsatser utan hotellvistelserna får man bekosta själva.

”I natt var vi på Pomor-Tur-hotellet. De har tredubblat sina priser. De tränger in upp till tio personer i ett rum”, berättar Nazirulhag. ”Ryssarna påstår att de släpper iväg barn och handikappade först, det är inte sant. Vi har fyra barn och en handikappad och vi får inte åka.”

På hotells gård rör sig en rysk manstrio som till slut erbjuder gruppen inkvartering i en privatbostad för 60 euro. Ledaren för trion är en tjock man i pälsmössa. Han vill inte låta sig intervjuas och varnar också upp gruppen för att tala med reportern: ”Om ni babblar så tar finländarna inte emot er.”
—————————–
Kandalaksja har blivit Babels torn, där man träffar nordafrikaner, syrier, irakier, iranier, afghaner, pakistanier, indier, nepaleser och folk från södra Sahara. Alla har de samma mål: att släppas in i Finland. En del av dem är välklädda unga män som knäpper på sina surfplattor och äter på restaurangerna. Alla flyr helt säkert inte från krig och personlig förföljelse.

Men i Kandalaksja ser finns också så mycket nöd att man blir sorgsen. När tro, hopp och pengar börjar ta slut i iskylan, befinner sig många i en återvändsgränd.

Tre nigerianska kvinnor berättar att de förlorat sina pengar åt en skojare.

”Vi gav alla våra pengar till en man som lovade föra oss till Finland. Nu är han i Murmansk och svarar inte i telefon. Vi har inte enfar till mat.”
—————————–
Finland släpper bara två eller tre bilar med asylsökande per dag över gränsen i Salla. Ryska myndigheter gör listor över vilka som ska få åka tillsammans med hotellen. Enligt en del av dem som intervjuats kan man påskynda det hela med hjälp av pengar. ”Påskyndandeavgiften” kan för en person uppgå till 1.000 dollar som betalas till hotellet.

”När araberna kom, steg priserna. De väntar inte utan de betalar”, klagar en afrikansk man.
—————————–
Bland människorna finns många som bott länge i Ryssland, som i sin hand håller ett färskt utvisningsbeslut. En 39-årig kvinna från Kongo, Nseka Mayasi Bebi, har bott i Ryssland illegalt i sex år, men den 18 januari fick hon ett beslut om utvisning från Moskva. Nu är hon i Kandalaksja med sin syster och dennas tre barn Till norr säger hon sig ha kommit efter att ha hittat information på internet.

Många från Nordafrika, Indien och Nepal har kommit till Ryssland på turistviseringar, vilket Ryssland verkar ja beviljat frikostigt. Många afghaner däremot har tagit sig över gränsen till Ryssland illegalt. 

”Vi betalade 14.000 euro per person för resan. Vi kom den här vägen eftersom vägen över havet  till Grekland är för farlig”, säger familjefadern Rahmatullah Habibi.

I artikeln konstateras att oavsett vilken roll Ryssland än spelar i det hela så förändras inte grunden: världen har satt sig i rörelse. Unga nöjer sig inte sitt öde i ojämställda, splittrade samhällen utan söker glipor genom vilka de kan ta sig för att förverkliga sina drömmar. Och just nu finns en glipa i Salla.

Två bilar som fått tillstånd att åka startar från Kandalaksja vid fyratiden på tisdag morgon. Algeriern Faisal Bentra har gjort service på en gammal Samara som han köpt för 1.100 euro dagen innan.  Framför honom ligger 182 avgörande kilometer. I en följebil sitter ”researrangörerna”som åker med till gränsen, två män med kaukasiskt utseende. Vid kontrollpunkten förhandlar de med gränsofficeren. Fotografering är förbjuden.

På den finska sidan observerar reportern hur ett sällskap anländer till gränsen.

Gränshunden sniffar i Volgans baklucka.

”Varför kommer ni till Finland?” frågar gränsvakten korthugget.

”Jag kommer för att få ett bra liv”, ler marockanen Elkinani Elmehdi, 24, som har flugit från Casablanca till Moskva på turistvisum för en månad sedan.

Reskamraten, syriern Allaa Shababy, 19, säger att hans hem förstörts i kriget. ”Jag vill börja ett nytt liv. Jag vill studera medicin.” 

Kommentar: Många är inte asylsökande utan – de facto – ”illegala invandrare”. Vilket de själva öppet medger. Varför de överhuvudtaget ska släppas över gränsen in i Finland är myset svart att förstå.

Läs också:
•  Finland. Presidenten i sitt nyårstal: ”Invandring kan aldrig betyda att våra centrala värderingar, demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter, ifrågasätts.” – 1 januari 2016
•  Långt ifrån alla som kommer hit har flykting- eller skyddsskäl – 2 januari 2016
•  Finland. President Sauli Niinistö: ”Den här situationen börjar påminna om en folkvandring.” – 19 januari 2016
© Översättning Merit Wager.

Finländska medier serie grön

 

 

 

 

Finland. Utrikesminister Timo Soini: ”Vi har fått den uppfattningen av det som sagts att någon organiserar och styr det här på den ryska sidan säkert stämmer.”

Hallinnoiko Venäjän turvallisuuspalvelu Ilta-Sanomat 23.1 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln och videoklippet på Ilta-Sanomats sajt (på finska).
Bildtext: Timo Soini talar till medierna i Salla.

Organiserar den ryska säkerhetstjänsten flyktingströmmen till Finland? ”Trafiken dirigeras från kommunalhuset i Kantalahti.”

– Flyktingtrafiken till Finland styrs från kommunalhuset i Kantalahti, berättar fotografen Jussi Nukari, FNB, som varit uppe vid gränsen i norr för Ilta-Sanomat.

Strömmen av asylsökande till gränsstationen i Salla verkade dock den 23 januari ha avstannat och inte en enda person hade anlänt fram till kl 15.00.

Den avstannade trafiken sammanföll med att de sannfinländska ministrarna Timo Soini, Hanna Mäntylä, Jussi Niinistö och Jari Lindström besökte gränsstationen i Salla.

FNB:s fotograf Jussi Nukari, som varit över på den ryska sidan, berättade för Ilta-Sanomat om sina observationer: att asylsökande väntade i bilar i Alakurtti, cirka 70 kilometer från den finska gränsen.

– Där stod ett tiotal bilar i rad, av märket Lada och även en elegant, splitterny Mercedes. Chauffören var helt klart ryss, berättade Nukari.

Ryssen hade huva på sig och verkade som att han inte ville bli fotograferad. De här bilarna hade stoppats vid bommarna, andra bilar släpptes förbi. En rysk gränsvakt som Nukari talat med berättade hur myndigheterna beslutar om vilka asylsökande som ska släppas iväg till Finland:

– Trafiken styrs från Kantalahti kommunalhus. Den ryska säkerhetstjänsten, kommunstyrelsen i Kantalahti och den lokala polisen övervakar tillsammans den här trafiken och beslutar i vilken ordning resorna ska ske, vem som får åka först. Där finns just nu några sjuka och barnfamiljer som prioriteras.

Nukari hade pratat med en pakistanier och en afghan i de här bilarna. Afghanen hade rest tre veckor från Afghanistan. Han visade sin mage, han hade genomgått någon sorts operation och sa att han behövde läkarvård.

Redan i november lade Ilta-Sanomats specialredaktör Arja Paananen märke till ”prydligt klädda män” som organiserade verksamheten när hon utredde trafiken som gick mot Norge. Läs Människoströmmen från Ryssland till Norge är för välorganiserad för att kunna ske utan välsignelse från högsta ledningen i Kreml. – 11 november 2015.

Knappt 400 personer har sökt asyl vid gränsövergångarna i Lappland i år. De kommer mestadels från  Afganistan, Indien, Nepal, Iran och Irak.

Delöversättning av vad utrikesminister Timo Soini säger i videointervjun:

Vi har träffat kommendören, enhetschefen och en skiftchefen och är mycket nöjda med vårt besök här, vi har ett mycket välfungerande och moraliskt högtstående Gränsbevakningsväsende och Sannfinländarna stödjer helhjärtat gränsbevakningsverksamheten och om tilläggsresurser behövs vid gränserna är vi beredda att inkludera dem i budgeten.

Vi hoppas naturligtvis också att vi får ordning på den här situationen och stopp på organiserandet av illegal invandring i landet.

Att vara här på plats och få briefing direkt har varit mycket bra och det har varit ett mycket behövligt besök. Att vara på plats och se och höra och förstå vad som sker ger en god helhetsbild, bättre än den man får i välskrivna rapporter.

Fråga från reporter:

– Hur blir det, stängs gränserna för asylsökande?

Timo Soini:

Sådana saker spekulera jag inte om här. Vi kom bara hit till gränsen för att se hur det här gränssamarbetet fungerar, hur gränsstationen fungerar och det är vi mycket nöjda med. Det är vad vi ville veta och det är vad det handlade om idag.

Det som vi vill se till är att det vid gränsen – här och på andra ställen – finns tillräckligt med resurser hos Gränsbevakningsväsendet.

Fråga från reporter:

Hur är läget just nu, behövs det mer resurser?

Timo Soini:

Gränsbevakningsmyndigheterna tigger inte, de är professionella precis som soldaterna. De tigger inte, liksom inte heller soldaterna. De lägger fram fakta, och på grundval av dem måste politikerna sedan kunna fatta beslut. Vi har som princip att gränssamarbetet och gränsbevakningen är så viktiga att de aldrig får vara beroende av pengar. Vår inställning är den att det här är en så viktig fråga för hela Finlands säkerhet att… men för att det inte ska bli några missförstånd: här har man klarat av att upprätthålla all verksamhet men man måste också i fortsättningen se till att resurserna räcker till om läget i framtiden förvärras.

Fråga från reporter:

Har Ni fått mer information om människosmugglingen?

Timo Soini:

Vi diskuterade det nog, och vi har fått den uppfattningen att det som sagts att någon organiserar och styr det här på den ryska sidan säkert stämmer. Men gränsbevakarna politiserar aldrig, de sköter gränssamarbetet. Men det är alldeles uppenbart att den här verksamheten är styrd.

 © Översättning Merit Wager.

Buy Now ButtonSwish bankgiro

Finländska medier serie grön

Ur Hederlighetens pris: ”I Peshawar i kväll ska vi träffa lite folk som bokar människosmugglare, vi får höra vad de har att säga.”

Politiker och journalister – och andra som deltar i debatten och samtalen kring den ojämförligt mycket stora asylinvandringen till Sverige – har under många år följt vad miggorna (och jag) skrivit om detta område här på bloggen men valt att inte låtsas om de ofta hårresande historier som berättats. Historier som skulle få ansvarskännande politiker och dito journalister i nästan vilket land som helst att genast reagera. Dock alltså inte i Sverige.

Men både de ovannämnda kategorierna, liksom den svenska allmänheten borde väl åtminstone vara intresserade av att ta del av vad en flykting (alltså en person med flyktingstatus) har att berätta? Eller? Hur ska man kunna styra ett land och ska man kunna rapportera allsidigt och sanningsenligt om verkligheten i detsamma om man ställer sig med huvudena i sanden och bara vill höra talas om – och själv tala och skriva om – det som man en gång har bestämt ska vara ”verkligheten”?

Samtliga var alltså pakistanier, men när de väl kom till sina destinationer i Europa skulle de alla ljuga och säga att de var från Afghanistan. För att ”bevisa” det skulle de tala den pashto som talas i Pakistan (men inte i Afghanistan) och det skulle räcka mer än väl som ”bevis”.

Läs här fler utdrag ur Zulmay Afzalis andra bok Hederlighetens pris, som beskriver hans flykt från Afghanistan till Sverige, som förresten inte alls var hans mål från början.

Zulmay Afzalis första bok heter En flykting korsar ditt spår och handlar om hans liv och uppväxt i Afghanistan och Pakistan och hans arbete för president Hamid Karzai i den afghanska regeringen. Här kan man läsa utdrag ur den.

lq_omslag_zulmaihq_Hederlighetens pris omslag

”Det borgerliga Sverige används som skräckexempel i norsk valrörelse.”

”Det borgerliga Sverige används som skräckexempel i norsk valrörelse”, skriver SVT på sin sajt för Agenda den 8 september. Det handlar om privatiseringarna som på ett otillständigt sätt berikar vissa med hjälp av skattemedel, vilket är unikt för Sverige, men också – även om det inte nämns i Agenda (vem är förvånad?) – om hur det ser ut på asylbedrägeriområdet och på ”integrationen” som är så gott som icke-existerande.

I Norge, till skillnad från i Sverige, skriver och talar man öppet och rakt om inte bara det positiva med asylinvandringen utan också om det negativa.

Aftenposten logoI Aftenposten den 8 september berättas under rubriken Kriminelle asylsøkere: Kjøper falskt norsk asylsøkerbevis for 1500 kroner om just de. Kreativiteten när det gäller att försöka lura norska myndigheter (och ingen tror väl att samma sak inte sker i Sverige=!) når ständigt nya höjder. Påhittigheten tar aldrig slut. I Norge skriver man om det, i Sverige har en praxis skapats som går ut på att helst inte någonsin rapportera om kriminellas nationalitet och inte heller om hur asylbedrägerierna ökar och hur de går till. Om en del av dessa kan man läsa i miggornas berättelser här på bloggen, men sällan (nästan aldrig) i svenska medier.

Aftenposten:

De falska asylsökarbevisen används till att lura arbetsgivare, myndigheter och polisen. Bakom en identitet gömmer sig många människor som vistas illegalt i Norge.

Nu varnar Polisens utlänningsenhet för den storstilade svindeln. Polischefen Stein Arnesen, Polisens utlänningsenhet:

– Det förekommer en omfattande omsättning av totalt falska asylsökarbevis, speciellt i Oslo. Dessa handlingar visas ofta för polisen i olika kontrollsituationer. Väldigt få har reagerat på att de är förfalskade.

På ytan ser de ut som äkta dokument, utställda av Polisens utlänningsenhet, som visar att man är asylsökande i Norge och väntar på beslut från Utlendingsdirektoratet eller Utlendingsnemnda.

För 1500 till 4000 kronor kan man köpa ett bevis på att man är asylsökande i Norge, ett dokument som ser ut att vara utställt av polisen. Ett 40-tal personer med dessa falska dokument har upptäckts hittills.

– De falska asylsökarbevisen har i stor grad använts av afghanska medborgare, och i någon grad av pakistanier. Några har fått avslag på sina asylansökningar, andra har redan sökt uppehållstillstånd i andra europeiska länder, särskilt Italien och Grekland, säger Arnesen.

En afghansk medborgare med uppehållstillstånd i Italien, greps med 15 falska bevis. Många av de falska asylsökande har alltså redan sökt asyl eller uppehållstillstånd i Grekland, Spanien och Italien, men finanskrisen har fört dem hit där möjligheterna att tjäna pengar i Norge är mycket bättre.

Vad man i Sverige inte förstår – och det är svårt att förstå varför regering, riksdag, myndigheter, media i Sverige faktiskt inte förstår -är  att den märkliga kultur som skapats inte, på riktigt inte, gynnar någon! Inte svenskarna, inte invandrarna, inte politikerna, inte medierna. Varför den svenska undfallenheten och ordmärkarkulturen inte gynnar

  svenskarna = för att de ser när kejsaren är naken och börjar förakta politikerna som inte tycks se det (eller som inte låtsas se det)
  politikerna = allt färre hyser någon som helst respekt för dem och de kommer därför att helt förlora sin legitimitet att styra och ställa med hänvisning till att de är ”förtroendevalda”.
  asylinvandrarna = för att de börjar ses med mer och mer skepsis och ogillande av svenskar och ”gammelinvandrare” som vet att Migrationsverket långt ifrån alltid gör utredningar om identitet och nationalitet på dem som kommer hit och att man därför inte kan ha en aning om vilka som är bedragare, kriminella, terrorister, vilket är förödande och sliter sönder samhället.
  politikerna = för att de tappat – och fortsätter att tappa – enormt mycket i trovärdighet och inte lär få förnyat mandat av folket vid nästa val om de inte slutar upp att hymla och undanhålla fakta från dem de vill ska rösta på just deras parti! (Lär av Norge och andra länder!)
  medierna/journalisterna = för att de ofta är dåligt pålästa och ovilliga att rapportera och berätta allsidigt och sanningsenligt om den största förändringen i Sveriges historia och ett av de absolut dyraste samhällsområdena i landet: asylinvandringen.

Notera – jag upprepar detta likt en papegoja eftersom alla inte förstår eller vill förstå – att det inte handlar om något annat än att man ska rapportera hur det ser ut i verkligheten. ”The truth, the whole truth and nothing but the truth, so help me God!” Ingenting, absolut ingenting annat. Och om att ifall medierna och politikerna behandlade folket som myndiga individer, kapabla att tänka själva och bilda sig egna uppfattningar utifrån sanningsenlig rapportering och information, då skulle kanske tilliten, tilltron till dem kanske långsamt öka. Och det skulle kunna fattas viktiga politiska beslut på verklighetsgrund i stället för på lösan sand.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)

En migga: ”För att utreda ett sådant ärende måste vi tillämpa principen don’t ask, don’t tell.”

En migga:

profileApropå de hungerstrejkande afghanerna i norra Sverige. Jag tror att det nu bara är en tidsfråga innan vi börjar bevilja alla afghaner PUT. Eller snarare alla som säger sig vara afghaner, vilket även inbegriper en hel del iranier och pakistanier.

När det gäller den första meningen i miggans text,  läs här:
Lång illegal vistelsetid i Sverige och/eller hungerstrejk ger inte uppehållstillstånd – 19 april
Vidare om rapporteringen om hungerstrejkande afghaner i Boden – 20 april

När det gäller den andra meningen i miggans text, läs här:
En migga: ”En feg lösning som inte anstår en rättsstat”. – 1 april

Miggan fortsätter:

profileDet åligger förstås Sverige och alla andra stater som undertecknat Genèvekonventionen att ge asyl åt personer som behöver internationellt skydd, oavsett varifrån de kommer. Men betyder det att vi exempelvis måste ge asyl till alla personer som känner sig som eritreaner, afghaner, somalier och som kan språket?  Även om de till och med själva säger att de är andra eller tredje generationens invandrare i något utomeuropeiskt eller till och med europeiskt land???

Ja, just så är det! Om jag säger att jag tror att jag är medborgare i Afghanistan, Eritrea eller Somalia fast jag aldrig har varit i mitt hemland och om jag passerar språktestet och säger att jag saknar identitetshandlingar (!) så får jag givetvis PUT. Och snabbt ska det gå också. För att Migrationsverket ska kunna visa resultat så ska ärenden från dessa tre länder – och från Syrien – hanteras på löpande band. Enligt LEAN.

För att utreda ett sådant ärende måste vi tillämpa principen don’t ask, don’t tell. Alltså inte fråga för mycket och inte höra svar som skulle kunna leda till följdfrågor och fortsatta utredningar. En fråga måste vi ändå alltid ställa- ex officio- om det gäller flickebarn, bebisar, till föräldrar som känner sig som somalier eller eritreaner, oavsett varifrån de kommer. Nämligen om barnet riskerar könsstympning. Även om hela familjen givetvis ändå får PUT så kan barnet få en högre klassning om föräldrarna säger att hon riskerar könsstympning. Säger föräldrarna att hon inte riskerar könsstympning eftersom de är motståndare till denna sedvänja så måste vi låtsas som att vi inte hört svaret.  Om mer än 90 procent av kvinnorna i ett land könsstympas så innebär det en hög risk och ingen individuell bedömning sker. Till saken hör förstås att dessa personer inte alls kommer från länder där 90 procent av flickorna könsstympas men eftersom vi måste låtsas om att de gör det så måste vi också låtsas som att deras döttrar riskerar könsstympning.

Jag tror att vi också snart måste börja ställa nya frågor- ex officio- till personer från vissa länder. I många länder har HBTQ- personer en svår situation och även om dessa personer inte säger sig tillhöra denna samhällsgrupp utan åberopar helt andra asylskäl så måste jag som tjänsteman på verket kanske få dem att komma ut ur den garderob där de inte ens befinner sig. I synnerhet då jag vet att det är svårt för en person som levt i en kultur där HBTQ inte accepteras att berätta om sin läggning…

Men tänk om jag, i min välvilja, i stället kränker människor genom att insinuera att de inte kan motstå att könsstympa sina barn, att de egentligen är homosexuella osv.

Är det rätt mot miggorna att de tvingas att medvetet fatta undermåliga, felaktiga, rättsstridiga beslut på grunder som de vet är falska och bedrägliga? Beslut som dessutom för Sverige är mycket kostsamma och som förändrar det svenska samhället för alltid.

Är det rätt att Sverige på grund av denna slapphänthet blir – eller rättare sagt: redan är – ett land med mängder av människor som inte har rätt att vara här enligt de lagar som stiftats av Sveriges riksdag och regering?

Är det rätt att en oöverskådlig mängd människor dessutom, förutom att de är här utan laglig grund, inte styrkt vilka de är och att vi därmed inte har en aning om deras bakgrunder och/eller den faktiska anledningen till att de är här?

Är det rätt att skattebetalare i Sverige ska försörja, ordna bostäder åt, utbilda och ge sjukvård åt människor som inte har någon laglig grund för att vistas här och som samma skattebetalare inte ens vet vilka de är?

Läser man vad miggorna skrivit och berättat inifrån Migrationsverket sedan 2007 så blir det uppenbart för alla och envar hur illa politiker och regeringar hanterat asylinvandringen (och numera också arbetskraftsinvandringen)!

Det är märkligt att folket inte reser sig mot detta – fast å andra sidan: hur skulle det kunna resa sig när det inte får någon relevant och ingående information av nationella medier? Dock: bland de människor som har följt miggornas berättelser här på bloggen eller som har läst boken Inte svart eller vitt utan svart och vitt och som jag har talat med, har samtliga varit chockade över vad de läst. Många har börjat förakta medier och politiker för vad de självsvåldigt och maktfullkomligt utsätter landet och folket för.

Inte en enda av dem jag har talat med har varit emot asylinvandring! Samtliga har varit emot att Sverige accepterar en stor bedrägeriinvandring och den osäkerhet och otrygghet den för – och redan fört – med sig i ett litet land som tidigare varit både säkert och tryggt att leva i. Den ”främlingsfientlighet” som medier och många oansvariga och okunniga politiker alltför lättvindigt och ounderbyggt pådyvlar många svenskar, har jag inte mött. Vad jag har mött – och det är tråkigt att behöva säga det, men det är sant – är snarare en sorts ”svenskfientlighet”, dvs en fientlighet mot dem som sitter i maktställningar vare sig de är politiker eller journalister, och som både ljuger och undanhåller fakta som skulle ge folket den allsidiga bild av verkligheten som det har rätt att få. Tack vare att miggorna orkar fortsätta att berätta är det dock allt fler som ser att den offentliga bilden inte är den korrekta.

Att försätta miggorna i de situationer där de numera – och sedan ganska lång tid – befinner sig, är så otillständigt och så förödande att man nästan inte kan ta in det. Utbildade jurister tvingas sitta och hantera lagar och regler på ett sätt som är helt emot allt vad just lagar och regler och – framför allt – rättssäkerhet heter. Politiker och miggornas verksledning har tvingat in dem i Dårskapens Värld där enskilda miggor omöjligt klarar att stå upp, stå emot och slå näven i bordet. Det är en klen, men kanske ändå viss tröst för dem och viktigt för framtida forskare, att deras berättelser finns kvar för att visa eftervärlden att de gjorde vad de kunde för att slå larm.

Finns det någon enda människa i Sverige som tycker att det, som miggorna tvingas göra och som de berättat om i åratal här på bloggen, är rätt? 

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåten. Vid citat, var vänlig ange källa!