• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    september 2021
    M T O T F L S
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Afghanska parlamentariker och regeringsföreträdare ska ”ta upp de hungerstrejkande flyktingarnas situation med den svenska riksdagen”!!!

sr1Efter att texten Varför vill hungerstrejkande asylsökande träffa politiker från det land de säger sig ha skyddsskäl gentemot? skrevs (läs den gärna  först), har följande uppgifter inkommit. Det är P4 Norrbotten i inslaget Hungerstrejkens talesperson hoppfull förmedlar följande sensationella information:

Ahmad Khalil säger att han har haft kontakt med fyra kvinnliga afghanska parlamentsledamöter, som kommer att besöka Sverige snart och som har lovat att ta upp de hungerstrejkande flyktingarnas* situation med den svenska riksdagen.

– Och en delegat från afghanska ambassaden har också lovat att ta upp saken med de svenska myndigheterna.

* (SR borde veta att det handlar om asylsökande!)

1. Ett antal personer från Afghanistan söker asyl eller skydd i Sverige. De hävdar starka skäl för sina ansökningar och i princip alla säger att de aldrig kan återvända och om de tvingas tillbaka till Afghanistan så kommer de att torteras och/eller dödas.

2. En del av dessa personer är Dublinärenden och deras asylskäl ska prövas i de EU-länder dit de först anlänt. Andra har inte fått slutliga svar på sina asylansökningar i Sverige. En del har fått besked om att de inte anses ha asyl- eller skyddsskäl och ska utvisas, det vill säga att de ska återvända till sitt hemland.

3. Denna blandade grupp bestämmer sig för att hungerstrejka och kräva att få uppehållstillstånd i Sverige. Även de, som redan fått avslag i två instanser i enlighet med den svenska asylprocessen… De får stöd av en mängd ”hjälpare”, inklusive svenska riksdagsledamöter, som genom sin blotta närvaro åtminstone indirekt uppmuntrar de hungerstrejkande att försöka utpressa sig till uppehållstillstånd trots Dublinförordningens bestämmelser och oavsett vad svenska myndigheter och domstolar beslutat.

4. Migrationsverket meddelar de hungerstrejkande lite lamt att man inte kan utpressa sig till uppehållstillstånd, att beslut om utvisning inte ändras om man hungerstrejkar. Men påhejade av ”hjälpare” och medier som, medvetet eller omedvetet, inger falska förhoppningar, ligger männen (och några kvinnor) ändå kvar under flera veckor.

5. I stället för att Polisen resolut hade dragit in strejktillståndet och hungerstrejklägret därmed hade upphört att existera, har man låtit det hela pågå under flera veckor och både ambulanser och sjukvård har blandats in. Till slut har man ändå i samråd med Migrationsverket – som egentligen inte har något med saken att göra (utom att några av de asylsökandes ärenden ev ligger hos dem, om de inte redan ligger hos en migrationsdomstol) – kommit fram till att man ska börja ”förhandla” med de hungerstrejkande. Trots att det inte finns något att förhandla om…

6. Nu inträffar det ytterst märkliga, något som måste vara unikt och en ny milstolpe i svensk asylinvandringshistoria:
Afghanska asylsökande hävdar att de måste ges skydd mot sitt hemland, Afghanistan. De kräver därför att få uppehållstillstånd i Sverige. Nu händer det märkliga, att dessa personer som söker skydd mot Afghanistan, vänder sig till Afghanistans ambassad och till afghanska riksdagsledamöter för att få hjälp!!! Och de får också löfte om hjälp av sitt lands representanter, att ta upp deras ärenden svenska riksdagsledamöter (som absolut inte har rätt att lägga sig i dessa eller andra fall som hanteras av självständiga myndigheter) för att de ska få stanna i Sverige!!!

Det måste vara världsunikt att asylsökande pressar svenska myndigheter och domstolar att ge dem uppehållstillstånd genom hungerstrejk och när det inte lyckas vänder de sig till företrädare för det land de flytt ifrån för att dessa hemlandsrepresentanter ska ta upp deras asylkrav med den svenska riksdagen! Det är ju rent absurt, rent farsartat!

Nu måste man väl ändå, bland de (o)ansvariga på asylområdet i Sverige, börja inse att något är allvarligt skevt här. Inte ens svenska medier, Migrationsverket, Polisen, riksdagen och den svenska regeringen kan låtsas som det regnar! Det måste det finnas en gräns också i Sverige för vad man kan acceptera.

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!

Varför vill hungerstrejkande asylsökande träffa politiker från det land de säger sig ha skyddsskäl gentemot?

NorrbottensKurirenJag frågade Zulmay Afzali vad detta, som kunde läsas i artikeln Två hungerstrejkande avbryter aktionen NorrbottensKuriren, kunde betyda:

Ahmad Aklil Khalil har försökt komma i kontakt med de fyra ledamöterna ur Afghanistans parlament som ska besöka Sverige.

–  De flyger från Afghanistan på måndag. Vi vet ännu inte om de kommer till Boden, men jag tror att de prioriterar att komma hit framför andra officiella framträdanden.

Man kan ju verkligen undra varför afghaner, som söker asyl/skydd i Sverige gentemot Afghanistan som de absolut inte säger sig kunna återvända till sitt hemland av rädsla för vad som kan hända dem där, vill träffa just detta lands högsta politiska företrädare i Sverige. Det låter ju helt galet, minst sagt. Så jag frågade alltså Zulmay Afzali, som har mycket god kunskap om hur saker och ting fungerar i Afghanistan och om dem som lämnar landet för att försöka få uppehållstillstånd i olika europeiska länder. Och jag citerar först ur hans artikel Så besöker falska flyktingar landet de fått skydd ifrån på Newsmill för ganska precis ett år sedan; en artikel med uppgifter som – givetvis – ingen enda ansvarig person i Sverige velat diskutera eller fråga honom om:

Zulmay Afzali during a press conference in KabulEtt exempel: X beviljas uppehållstillstånd i ett land i Europa för att han sagt att kommer att bli dödad i sitt hemland Afghanistan om han inte får stanna.  X har berättat en falsk historia, angett falsk identitet, visat upp falska dokument och har alltså fått uppehållstillstånd. Nu vill X åka tillbaka till Afghanistan för att hälsa på sin familj, men han kan inte göra det utan att avslöja att hans asylansökan var falsk. Så han går till Pakistans eller Irans ambassad och erhåller visering till något av länderna som båda gränsar till Afghanistan. Många föredrar Pakistan eftersom det är betydligt lättare att ta sig in i Afghanistan därifrån än från Iran, utan någon som helst pass- eller identitetskontroll vid gränsen. Och om X vill undvika omvägen via Pakistan eller Iran så finns ett annat sätt. Afghanska ambassader ställer ut speciella dokument – ”inresetillstånd” – som är till för personer som inte kan resa in i Afghanistan på sina ordinarie pass på grund av de getts skyddsstatus i Europa. När X landar på flygplatsen i Kabul kan han låta sitt pass ligga i fickan, han behöver inte visa upp det för gränspolisen. Det enda han behöver göra är att visa sitt inresetillstånd från en afghansk ambassad och få en inresestämpel av polisen så är allt klart.

framsida_zulmaiI sin bok En flykting korsar ditt spår (som alla ansvariga för Sveriges framtid och säkerhet borde läsa) berättar Zulmay Afzali om hur man från Afghanistan skickar människor för att söka asyl i Europa. Inte heller detta har intresserat någon ansvarig i Sverige. Boken, som kom ut i början av februari och har recenserats och omskrivits bland annat på DN Kultur, Svenska Dagbladets ledarsida, i Folkbladet och i Upsala Nya Tidning, innehåller information som borde få många att fundera några varv till på vad man tillåter pågå på ”asylområdet” i Sverige. Men i Alliansen, som främst verkar vara intresserade av att hålla Miljöpartiet på gott humör i dessa frågor, är det ytterst få som vill ta till sig verkligheten – eller, kanske man ska säga: den här delen av verkligheten!

Jag frågade alltså Zulmay Afzali om hur det är möjligt att människor som säger sig ha starka skyddsskäl mot Afghanistan, vill komma i kontakt med parlamentariker från just det landet. Han, som känner parlamentarikerna och har arbetat i regeringskansliet med nära kontakter till parlamentet, säger:

Det faktum att hungerstrejkande afghaner söker kontakt med sitt hemlands högsta politiker är ett tecken på att de inte hyser någon rädsla eller oro, trots att de hävdar att de har skyddsbehov mot landet och att asylsökande normalt knappast har kontakt med sitt hemlands politiker.

I Sverige bör man vara medveten om att det mycket väl kan vara så att det finns ett samförstånd mellan de här personerna och regeringen i Afghanistan. Att regeringen rentav stödjer de asylsökande och vill att de ska få uppehållstillstånd i Sverige och i andra länder i Europa. Kanske vill de hungerstrejkande afghanerna försäkra sig om att deras hemlandspolitiker kommer att ge dem stöd genom att säga att ”Afghanistan vägrar ta emot våra egna medborgare om de inte återvänder frivilligt”?

Det gäller för svenska myndigheter att stå fria och att inte låta sitt uppdrag att följa svensk lag politiseras. Det gäller för ledningen och tjänstemännen på Migrationsverket – och migrationsdomstolarnas folk – att inte låta sig luras, skrämmas och pressas utan att fullfölja sina uppdrag utan politisk inblandning. Det är också viktigt att påpeka, att politisk inblandning inte heller bör ske från svenska politiker. Det har förvånat mig att svenska riksdagsledamöter lägger sig i asylprocessen och inte bara i den utan till och med i enskilda fall! I en demokrati, en rättsstat, ska de rättsliga instanserna stå fria från påverkan såväl av yttre makter (i detta fall parlamentariker från Afghanistan) som inre makter (riksdag och regering i Sverige).

Så långt Zulmay Afzali. Han skriver just nu sin andra bok som ska handla om hur människor dels skickas; dels själva tar sig till Europa från länder som Afghanistan, Pakistan, Iran etc. Och om korrupta FN-organ och NGOs, alltså icke statliga organisationer. Och mycket som borde vara av intresse för hög som låg i Sverige.

OBS! Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!