• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    december 2018
    M T O T F L S
    « Sep    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Finland. ”Asylsökande som stannar illegalt i Finland ska bort – inrikesministeriet upprättar i ilfart en beredskapsplan.”

laittomasti-suomeen-jaavat-yle-16-9-2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

 


Asylsökande som stannar illegalt i Finland ska bort – inrikesministeriet gör en beredskapsplan i ilfart

Enligt myndigheternas uppskattning kan det i Finland finnas ca 15.000 personer som ar fått negativa asylbeslut.

Inrikesministeriet skapade i våras en arbetsgrupp som noggrant följt situationen för de asylsökande. Enligt de senaste beräkningarna kan det i Finland i slutet av prat finnas cirka 15.000 personer som har fått avslag på sina asylansökningar från Migrationsverket. Och man vet att alla som fått negativa beslut inte har för avsikt att lämna Finland.

Inrikesministeriet begrundar nu olika åtgärder och sätt att stoppa människor från att stanna i Finland illegalt.

–Målet är att det inte ska uppstå en grupp med illegala invandrare i Finland, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Arbetsgruppen funderar till exempel över hur man ska kunna effektivisera återsändandet av asylsökande som har fått avslag. Ett sätt är att också ge effektivare information till asylsökande.

–Vi gör allt för att berätta för dem hur mekanismerna för frivilligt återvändande fungerar, att de får ekonomiskt stöd när de återvänder till sina hemländer. Samtidigt kommer vi också att klart och tydligt informera dem om hur det är att leva i Finland utan tillstånd, om de ämnar försöka försvinna, berättar Päivi Nerg.

Inrikesministeriets arbetsgrupp satte fart förra veckan

Förra veckan blev det ett liv kring förre polisöverdirektör Mikko Paateros uttalande i Yle om att asylsökande har börjat organisera sig på ett farligt sätt på mottagningscentralerna (asylboenden i Sverige). Påståendena om organisering förnekades , men förra veckan satte inrikesministeriet fart med att få beredskapsplanen klar.

–För en vecka sedan gav inrikesminister Paula Risikko oss en tuffare tidtabell för vilka åtgärder vi nu går igenom inom ramen för beredskapsplanen, konstaterar kanslichefen vid inrikesministeriet, Päivi Nerg.

På mottagningscentralerna tror man inte att det kommer att gå att helt förhindra att en del stannar illegalt i landet.

–De här människorna går inte under jorden. De förflyttar sig från mottagningssystemet till den vistelseort där de är berättigade att få ett enligt grundlagen att få ett ”oundgängligt försörjningsskydd” (”viimesijaisen turvan”, jag är lite osäker på vad den korrekta benämningen är på svenska), säger Sirpa Kansanaho, chef vid mottagningscentralen i Uleåborg.

Detta tas hänsyn till också i beredskapsplanen, som nu i mycket snabb fart görs i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet. Planen ska vara klar nästa vecka varefter den lämnas över till de ministrar som ansvarar för migrationsfrågor.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön

 

Finland. Stressade anställda vid Migrationsverket: ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

Maahanmuuttoviraston työntekijät HS 4.9 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats (HS) sajt (på finska).

 

Anställda vid Migrationsverket berättar om den stora stressen som kan ledan till felaktiga asylbeslut. – ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

OBS! HS:s text innehåller 21.160 tecken inkl blanksteg. I Sverige innehåller ”vanliga” texter på ledar- och debattsidor cirka 3200-3500, och längre texter på debattsidor ibland upp till cirka 5000, kanske i enstaka fall 5500 tecken inkl blanksteg. Att översätta en text som är så lång som den i HS har jag inte tid och råd att göra ,varför nedan följer ett sammandrag (som ändå är ganska långt…). Det finns en länk till artikeln så att den som vill betala för att låta översätta den i sin helhet kan göra det, och så att de som läser den här texten och behärskar språket kan läsa den på finska. Dessutom citeras nedan ur några finlandssvenska medier som tar upp ämnet.

Ur HS artikel:

I maj informerade Migrationsverket att säkerhetsläget i Irak, Afghanistan och Somalia förbättrats. På det motiverades en snabbare asylprocess. Det blev ännu svårare än tidigare för personer från dessa länderatt beviljas internationellt skydd i Finland. Nu säger Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio att kommunikationen (informationen) misslyckades.

Tidigare kunde en sådan här information ha undgått att uppmärksammas, men det har nu kommit tiotusentals asylsökande till Finland det senaste året, vilkas liv Migrationsverkets linjedragningar påverkar på ett avgörande sätt. Det handlar om ifall personer får bosätta sig i Finland eller om de skickas tillbaka till länder som är bland de våldsammaste i världen.

En finländsk migga, alltså en tjänsteman vid Migrationsverket, säger:

”Jag skämdes över det där pressmeddelandet. Landstrategierna grundar sig ju inte på situationen i ursprungsländerna eller ens på våra egna rapporter. Det sägs ju inte i dem att säkerhetssituationen i de där länderna skulle ha förbättrats. Från den dagen har jag skämts över att arbeta på Migrationsverket.”

Och personen är inte ensam om att vara frustrerad. Anställda vid Migrationsverket har nästan aldrig uttalat sig offentligt, bortsett från tjänstemän i ledande ställning och verkets kommunikationsansvariga. HS intervjuade ett drygt tiotal nuvarande anställda på Migrationsverket och några tidigare anställda. De berättade hur det omvälvande året sett ut inne på verket. De har alla lång erfarenhet av Migrationsverket och asylärenden. På grund av deras känsliga arbetsuppgifter och för att dessa frågor är känsliga, anges – på tjänstemännens uttryckliga begäran – inte deras identiteter. HS intervjuade också tjänstemän på ministernivå med kunskaper om asylområdet.

Kommentar: Mycket bra att medier i Finland talar också med miggor, vilket ytterst sällan (nästan aldrig) gjorts i Sverige trots att det funnits anledning till det i minst ett decennium. De miggor som berättat länge och ihärdigt här på bloggen har journalister läst men oftast valt att inte riktigt låtsats om. Ett undantag är Ivar Arpi som skrev två artiklar i nu nedlagda Magsinet Neo och talade med minst en av ”mina” miggor (läs texten Ivar Arpi har velat – och förmått – förstå, och ger en sann bild av verkligheten på asylinvandringsområdet, 17 november 2014).

Heder åt finländska medier – i detta fall HS – som låtit miggor komma till tals i en lång och ingående artikel!

Tjänstemännens budskap är tämligen entydigt:

”Vi har så tuffa resultatmål att det nästan är omöjligt att uppnå dem. Människor blir fruktansvärt trötta. Asylsamtalens kvalitet blir lidande och då finns också fara för att asylsökandes rättssäkerhet”, säger en anställd.

Migrationsverkets verksamhet styrs av nationell lagstiftning och EU-regler samt internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Migrationsverket har dock stor makt när det gäller hur man följer att tolka lagar och säkerhetsläget i olika länder.

Förra höstens flyktingström (HS kallar den stora vågen av migranter för ”flyktingström”, min anm.) överraskade Europa och Finland. Som mest kom över 500 personer på en dag. Statsminister Juha Sipilä erbjöd i början sitt hus i Kempele till asylsökande, men snart gjorde hans regering det klart att Finland måste göras till ett mindre lockande mål (för asylsökande och migranter). Pressen blev genast stor också på Migrationsverket. Krav och önskemål kom inte enbart från regeringen. Till exempel Gränsbevakningsväsendet ville att inrikesministeriet kraftfullare skulle lägga sig i Migrationsverkets verksamhet, berättar en tjänsteman med insyn i turerna:

”En ständigt återkommande fråga var huruvida man kan avvisa människor direkt vid gränsen. Man funderade också kring asylsökandes rätt att röra sig fritt i Finland: ”När man placerar dem ute i ödemarken, hur får man dem att stanna där.”

Kommentar: Härifrån och framåt är stora delar av artikeln inte översatta på grund av att jag helt enkelt inte har tid och möjlighet att ägna en hel dag åt översättning som är både tids- och noggrannhetskrävande. Texten fortsätter med berättelser om olika turer i asylmottagandet och med intervjuer med berörda, enligt vad som ovan angetts. Läs mer

Finland. För i år har reserverats knappt 600 miljoner euro för asylhanteringen

Turvapaikanhakijat tarvitsevat lisää rahaa Yle 4.8 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

 

Inrikesminister Riskko: Det behövs mer pengar för asylhanteringen

Paula Risikko sisäministeriPengarna som reserverats för asylsökande som kommit till Finland räcker inte, men enligt inrikesminister Paula Riskko kommer det att behövas mindre pengar för asylsökande nästa år än i år. Hon påminner om att de som kommit hittills måste vänta länge på svar på sina asylansökningar på mottagningscentralerna (”asylboenden” i Sverige) som kostar mycket att driva.

– Exakta siffror kommer att tas fram i samband med budgetarbetet. Hur många asylbeslut som hinner fattas påverkar det hela, alltså vilka beslut det blir och hur många som lämnar landet, sa Riskko i en intervju med Yle torsdag den 4 augusti.

Enligt inrikesministeriet har man för i år reserverat knappt 600 miljoner euro (omkring 6 miljarder kronor) för att driva mottagningscentralerna, utreda asylansökningarna samt för bidrag till de asylsökande.

Det behövs mer pengar också av den anledningen att manga som får negativa beslut överklagar dem. Dessutom måste en del av dem som fått positiva beslut bo kvar på mottagningscentralerna eftersom det inte finns tillräckligt med platser i kommunerna.

Inrikesminister Riskko uppskattar att kostnaderna för asylhanteringen nästa år blir mindre än i år eftersom antalet asylsökande som kommit till Finland har minskat drastiskt sedan hösten 2015.

Greklands invandringsminister krävde på onsdagen att Europeiska unionen bereder sig på att Turkiet återigen öppnar sina gränser för en stor mängd flyktingar och upphör att följa de överenskommelser som landet har med EU.

Risikko säger att man måste förutspå olika alternativ, men att vi inte kommer rusa att rusa iväg och göra ogenomtänkta drag.

– Som det ser ut just nu så gäller överenskommelserna och vi förutser inte att ändringar sker mycket snabbt.

Under hösten kan den tillfälliga överenskommelsen mellan Finland och Ryssland också komma att brytas, alltså den som har förhindrat att asylsökande kommer till Finland via de två nordliga gränsstationerna. Överenskommelsen, som gjordes på vårvintern, gäller till början av oktober.

Enligt Risikko är det meningen att en förlängning av överenskommelsen ska behandlas av regeringen under augusti månad. Hon säger att hon ska diskutera saken med utrikesminister Timo Soini.

Enligt Riskko pekar ingenting på att antalet asylsökande till Finland skulle komma att ändras.

– För ögonblicket finns inget som tyder på ett sådant scenario, men under året har vi sett många olika sorters förändringar att vi definitivt följer situationen ytterst noga.

Finlands hårdnade asylstrategiska övervägandena har diskuterats under sommaren, när en irakisk man som sökt asyl fick avslag på sin ansökan trots att hans hem i Irak hade förstörts i en explosion och Migrationsverket bekräftat att mannen hade råkat ut för förföljelse. (Om beslutet kan läsas här, på finska).

Riskko säger att hon litar på att man på Migrationsverket, när man fattar sina beslut, noggrant utreder varje asylökandes situation ur många olika aspekter.

– Jag är av den åsikten att man alltid kan överklaga ett beslut om man upplever att det är orättvist, fortsätter Risikko.

Också försvårandet av familjeåterförening har skapat diskussion. Enligt Riskko är åtstramningarna i linje med andra EU-länders.

– Vi avviker inte på något sätt från andra länder överhuvudtaget. Och dit har vi också strävat, säger inrikesminister Risikko.

© Översättning Merit Wager

Finländska medier serie grön