En migga berättar om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande, konsekvent av Migrationsverket, svenska politiker och medier kallade ”ensamkommande barn”

Först:

Svenska riksdags-, kommun- och landstingspolitiker samt regeringsmedlemmar!

Var är ni? Var är alla ni som kallar er förtroende- och folkvalda när det gäller frågan om asyl-, anhörig- och arbetskraftsinvandring? Ni, som är arvoderade för att ta ansvar för landet Sverige och dess invånare? Var har ni varit i alla de drygt sju år som miggorna via den här bloggen har rapporterat om så grava missförhållanden och felaktigheter att det i vilket annat civiliserat land som helst hade lett till omedelbara och skarpa åtgärder? Miggorna har rapporterat i hundratals och åter hundratals inlägg. Tror ni alla att det de säger inte är sant? Eller låtsas ni att ni inte har läst för att slippa ta tag i det, som faktiskt är ert ansvar? ”Ansvar”, förresten, vad lägger ni i det ordet? Betyder det något alls för er som kallar er förtroende- och folkvalda? Är det bara ett tomt ord som ni kanske inte ens vet betydelsen av? Eller är ni fega och lata och orkar/vågar/ids inte ta tag i en av de största – kanske den största – och viktigaste frågan för landet och dess framtid? Väldigt många av er tar er ju tid till att ständigt och jämt skriva debattartiklar och uttala er i medier – helst i tv – så tid har ni ju!? I stället för allt artikelskrivande och mediemedverkande kunde ni använda tiden till att se till att det blir ordning på asyl-, anhörig- och arbetskraftsinvandringen. Det är faktiskt er plikt. ”Plikt”, förresten, det är kanske också ett ord vars betydelse inte är helt känd?

Hundratals och åter hundratals berättelser finns samlade i de – hittills – två böckerna Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2008-2011 och Inte svart eller vitt utan svart och vitt 2012-mars 2014. de finns att ladda ner som e-böcker direkt i era läsplattor för 40 kronor per bok. Att läsa här på bloggen är gratis. Läs under Asyl&Migration eller sök alla texter som börjar med En migga.

Ni har vetat, ni kan inte påstå att ni inte har vetat! Liksom journalisterna som oförtrutet och av outgrundlig anledning, vägrat granska missförhållandena som har lett till den katastrofala situation Sverige idag befinner sig på grund av att asylbedrägerierna och megalomana författare av ”rättsliga ställningstaganden” och en undflyende, icke ansvarstagande ledning på statliga, av skattebetalarna finansierade Migrationsverket.

Sedan:

Om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande

En migga:

Tyvärr är det så att Migrationsverkets enda kvarstående möjlighet att få till stånd någon form av medicinsk åldersutredning på ensamkommande barn har gått i graven i och med att Rättsmedicinalverket från årsskiftet 2014/2015 helt har slutat att göra åldersbedömningar baserade på tandröntgen. Handledsröntgen vägrar de flesta landsting sedan länge att göra. Avtalet mellan Migrationsverket och SöS på området, rann ut i sanden redan i höstas och lika bra var det eftersom svaret från dem endast bestod av ett kryss i en ruta vilket alltid innebar att den sökande ansågs vara minderårig. Något underlag till dessa ”bedömningar” gavs inte.

Av alla EU-länder är Sverige det enda landet vars läkarkår, politiker, journalister med flera anser att det är fult eller olämpligt att ge en papperslös ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderårig en möjlighet att göra detta sannolikt  genom en medicinsk åldersutredning, om det finns tveksamheter om att den sökande faktiskt är minderårig.

Det här innebär att vi nu är i samma läge som vi var i för fem, sex år sedan och ännu tidigare.  Nämligen att vi ska tro att varenda ensamkommande som inte är uppenbart vuxen – det vill säga kanske är över  30-35 år – är ett barn. Det är svårt att veta vad som menas med ”uppenbart vuxen” – annat än att det ska vara uppenbart för vem som helst att personen är vuxen.

Det görs, enligt en annan migga, inte längre några medicinska utredningar överhuvudtaget, inte ens tandröntgen:

Södersjukhuset har stoppat alla undersökningar sedan förra året (2014). Det beror på att läkarna och vi har olika uppfattning om vad de ska leverera för underlag. Jag gissar att det även ligger etiska frågor bakom.

Rättsmedicinalverket i Solna slutade göra tandröntgen vid årsskiftet 2014/2015.

Att läsa:
Finland och Norge: allt färre ensamkommande minderåriga asylsökande. I Sverige ökar de kraftigt. – 4 mars 2012
Anställd vid hem för ensamkommande minderåriga asylsökande: ”Jag kan inte med gott samvete fylla i information som du vet inte är korrekt.” – 27 april 2012
En anställd vid ett HVB för ensamkommande minderåriga asylsökande om Laholms kommuns utvidgade ”barnbegrepp” m.m.– 25 juli 2012
Många år för sent börjar man också i Sverige agera mot bedrägerier där unga män påstår sig vara ”ensamkommande asylsökande barn” men inte är det – 4 juni 2013
En inblick i hur man i Tyskland ser på vad som i Sverige envist kallas ”ensamkommande asylsökande barn” – 6 augusti 2013
En anställd vid ett boende för ensamkommande ”barn”: ”Ett antal killar som på pappret är 16 år, har kommit till mig för att få hjälp med att köpa medel på apoteket för att motverka deras åldershåravfall.” – 1 december 2013
Antalet asylsökande ensamkommande ”barn” skulle troligen (!) minska också i Sverige om man gjorde fler ålderstester – 13 maj 2013
En migga: ”Eritreaner som är 20-35 år gamla utger sig för att vara ”ensamkommande barn” för att förhindra att de återsänds till Italien. ” – 4 februari 2014
En migga om nya instruktioner från rättschefen avseende ”ensamkommande barn” – 2 maj 2014
Vidare om ensamkommande, påstått och faktiskt minderåriga asylsökande – 30 september 2014
Reaktioner och reflektioner från läsare efter artikeln om ensamkommande barn och ”barn” i Svenska Dagbladet – 11 oktober 2014

 

 

”Göran Hägglund i partiledardebatten” eller ”Svenska medier måste vara bland världens mest fårskockiga.”

Jag är – som jag skrivit och sagt ett antal gånger – partiopolitisk, dvs partipolitiskt obunden och ointresserad. Eller snarare apolitisk, dvs jag tänker inte i politiska termer och förhåller mig utifrån mina egna tankar, åsikter och min egen kunskap eller okunskap till budskap och uttalanden från samtliga partier.

Idag, 12 juni, var det vårterminens sista partiledardebatt i Sveriges Riksdag. I den debatten sa Göran Hägglund, KD:s partiledare, många kloka saker. Han sa sådant som många människor ute i samhället – ”verklighetens folk” – säger och han sa det på ett tydligt och rakt sätt. an måste vara ganska mycket ogin för att inte inse/erkänna det, oavsett vilket parti man vanligtvis röstar på, eller sympatiserar med.

Här är några viktiga och tänkvärda citat ur Göran Hägglunds tal:

Vi kan tydligt se hur det där med skyldigheter och plikt har försvunnit. Istället har en krav- och offermentalitet kommit att ta allt större plats.
———-
Det som har hänt i Husby reflekterar något allmängiltigt i fråga om etik och moral. Min uppfattning är att det vilar ett slags moraliskt töcken över Sverige. Ett antal teman har trängt sig på i artiklar och uttalanden som om de vore självklarheter. Vi har gång på gång fått veta – i klartext eller underförstått – att ungdomarna i Husby är uppgivna och att deras reaktioner är ett naturligt uttryck för det. Detta är ett nonsensresongemang.
———-
Vi lever i en utvecklad demokrati. Vi har yttrandefrihet, tryckfrihet, vi har demonstrationsfrihet. Husby är inget undantag från detta. Ändå har vi sedan bränderna startade gång på gång fått höra att det våld som utövats och den förstörelse som skett är ett slags uppgivenhetens naturliga pysventil.

Med varierade grader av poesi påstås att Husbys fattigdom och armod är så pass stort att stenkastning mot brandmän och poliser blir det enda kvarvarande uttrycksmedlet. Självklart har man pekat på arbetslöshet, som om det skulle rättfärdiga brinnande bilar och flygande stenar.
———-
Man kan inte, som så många har gjort ända sedan den första bilen i Husby började brinna, säga att ”jo, man har ett eget ansvar men…” – och sedan leta upp de förklaringar och ursäkter som passar den egna ideologin.

Låt mig få säga det: Här finns inga men. Det egna ansvaret har man från början till slut.
———-
Vi ser på många områden resultatet av en successiv värderingsförändring, inte bara i Husby utan på bredare front. Det personliga ansvaret upplöses i ett kollektivt krav på andra. Skuldbördan av detta vilar tungt över ansvarslösa revolutionsromantiker och cyniska röstfiskare på redaktioner och partikanslier runt om i Sverige. Och de som drabbas, de som får ta smällen är de boende som sliter för att få vardagen att gå ihop.

Dom som arbetar, fostrar sina barn och gör sitt bästa. Butiksägarna och ägarna till de brända bilarna. De vars vardag skakar i grunden beroende på våldsverkare och ambulerande ligister. Andra som drabbas är de som bokstavligen riskerar sina liv. Det är brandmän. Det är sjukvårdare. Det är poliser.

Det enda som jag har lite svårt för är gliringarna mot andra partiledare som alla, varenda svensk partiledare, ägnar sig åt i mindre eller större utsträckning. Utan ett enda klagomål på något annat parti hade det här nästan kunnat vara ett tal att spika upp på väggen. Hoppas att Göran Hägglund – och helst alla andra partiledare också – någon gång kan hålla ett tal utan att en enda gång nämna ”de andra”!

Göran Hägglund säger i slutet av sitt anförande – helt korrekt – att allt inte är mörkt och att vi ser goda exempel. Ett bra, realistiskt, tydligt och rakt tal alltså.

Tyvärr väljer bland annat Expressen att vinkla Göran Hägglunds raka anförande på sedvanligt svenskt mediemanér, dvs genom att dra fram ”flört med SD-väljare”-kortet och släppa fram en professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet som säger:

Det är helt klart en agendaförflyttning vi ser. Man för fram andra frågor än de man brukar. Partier vill väldigt sällan erkänna att de tagit ett beslut att förändra sig. Det man gör är att porträttera en ny politik, eller åtminstone en agendaförflyttning, som att det är något man tyckt hela tiden. De gör det här för att profilera sig, och ge skäl att rösta på dem.

Inte särskilt smart sagt, för att vara en professor, if you ask me…