En migga skriver om att ”sjunga med kören”

En ”gammelmigga” skriver, delvis med anledning av vad Migrationsverkets presschef skriver om vad miggans kollegor berättar här på bloggen: ”Av det jag läst kan jag säga att mycket är kraftigt vinklat eller direkt felaktigt.”:

Att sjunga med kören…

…är en favoritgren för vår presschef. Om han också kunde sjunga rent ibland vore det välgörande.  Modus operandi är annars att haspla ur sig något snabbt och sedan stänga dörren.  Det var en liten artikel i Metro –  De har fått vänta ett år på Migrationsverkets beslut – där en arbetsgivare – som av artikeln att döma dessutom hade rent mjöl i påsen – kritiserade verket för långa handläggningstider. Vår presschef svarade att det bara tar fem dagar om inte ansökan behöver kompletteras. Sedan var presschefen inte anträffbar för fler kommentarer. Fem dagar??! I vilken värld då? Och som ordspråket säger, uttalandet ”is wrong on so many levels”.

Fem dagar betyder en handläggning som heter Lean.
Migrationsverkets Lean är motsatsen till rättslig prövning.
Migrationsverkets Lean är motsatsen till individuell prövning.
Migrationsverkets Lean betyder ett hanterande som ser likadant ut för alla och med samma maskinmässiga innehåll. Det är kollektiv prövning.

Fem dagar i arbetsspåret? Där de enheter som hanterar detta konstant rosar marknaden med exempel på hur det inte ska gå till?

Har ni försökt arbeta i en sådan miljö? I arbetsspåret finns:
•  arbetsgivare och anställda som har rent mjöl i påsen
•  arbetsgivare som inte har en tanke på att leva upp till sina anställningserbjudanden.
•  anställda som försvinner i tangentens riktning så fort de kommit till Sverige.
•  ”arbetsgivare” och ”anställda” som skriver skenavtal eftersom det bara är uppehållstillståndet som är intressant och falska anställningsbevis är ett utmärkt sätt att arrangera människosmuggling på.

Och så är det ju också som vanligt att BBM, som dessa enheter sorterar under, har fått lämna resurser till Asyl.

Fem dagar? Jo tack, det kan vi ha om inte arbetsspåret är infekterat. Det kan vi ha om allt, eller nästan allt, vore äkta. Det kan vi ha om resurserna räckte.

Så för den som vill, klicka in på Migrationsverkets hemsida. Välj länken ”Arbeta i Sverige”. Väntetider idag? Jo:

Väntetider för arbetstillstånd
När du ansöker för första gången är väntetiden på beslut cirka:
8 månader om du gör en webbansökan
10 månader om du ansöker på blankett.

Förlängning av arbetstillstånd
När du ansöker om förlängning är väntetiden på beslut cirka:
8 månader om du gör en webbansökan
13 månader om ansöker på blankett.

Ansökan för egna företagare
Väntetiden på beslut är cirka 20 månader för dig som ansöker om uppehållstillstånd som egen företagare. Det gäller både om du ansöker för första gången eller om du ansöker om permanent uppehållstillstånd.

Kommentar: Ingen. För vad finns det egentligen att säga?

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)

En ny migga: ”Vi har slutat att göra juridiskt korrekta prövningar av asylskäl.”

Den nya miggan (vars första inlägg En migga: ”Problematiken är känd, men det blir för omfattande att ställa rutinmässiga förfrågningar.” publicerades den 19 september) skriver:

Det finns stora missförhållanden på Migrationsverket,  och enligt min bedömning finns det två viktiga faktorer som ligger till grund för detta. De är: LEAN samt den svenska ”vi vet bäst-mentaliteten”. Denna cocktail har på kort sikt lett till att vi har slutat att göra juridiskt korrekta prövningar av asylskäl. På inte alltför lång sikt kommer det här att leda till stora problem för samhället.

På Migrationsverket har man alltså i princip slutat att göra korrekta bedömningar av asylskälen. Jag har jobbat som asylhandläggare sedan 2007. Till en början var arbetet spännande och utvecklande. Men i takt med att LEAN infördes, lades mer fokus på produktivitet än på kvalitet. Ärenden skulle utredas och beslutas inom en viss tid, precis som det görs när man tillverkar bilar. Dock kunde ärenden ha olika komplexitet, vilket gjorde att man som handläggare ibland var  tvungen att försöka utvidga tidsramarna.

Jag arbetade med så kallade ensamkommande flyktingbarn. Att jag säger ”så kallade” beror på att de oftast inte var minderåriga utan äldre, i vissa fall en bra bit över 30 år gamla. När jag misstänkte att en person inte var minderårig – eller det var uppenbart – kunde jag till en början själv bedöma om personen var vuxen eller ej. Efterhand kom migrationsdomstolarna att kräva mer och mer konkreta bevis. Först räckte det med handledsröntgen men efterhand fordrades även tandröntgen. Allt detta gjorde att handläggningstiden fördröjdes. Handläggningstiden kom därtill att ytterligare fördröjas genom att jag som tjänsteman – till skillnad från tidigare – så småningom inte längre kunde begära att en röntgenavdelning gjorde en undersökning, utan det skulle gå via en läkare på en vårdcentral som skrev en särskild remiss.

Arbetet med att göra en åldersbedömning blev således mycket omfattande och tidskrävande. Jag kunde ibland sitta en halv dag och boka medicinska undersökningar för en person! Sedan kunde det dröja flera veckor innan det kom ett medicinskt utlåtande från sjukvården. Trots detta gav jag mig inte och i fler än fyra fall av fem, där jag bedömde att den sökande var äldre (de flesta bedömningarna var sådana), stämde min bedömning med de medicinska underlagen. Detta ledde givetvis till att ett ärende kunde dra ut på tiden. Men jag visste ju att jag gjorde en korrekt bedömning.

Det som också skulle göras var att fastställa om en person verkligen var från det land och område han påstod sig komma från. I de flesta fall sade de sökande sig komma från Afghanistan, från någon av de provinser i vilka det än idag anses råda en väpnad konflikt.  Här gällde det att se ifall den sökande verkligen var från en sådan provins som han påstod att han kom ifrån. För att göra detta gällde det att beställa analyser, där den sökande per telefon fick höras av afghanska språkexperter och sakkunniga om provinserna, vilket också kunde dra ut på tiden. Det ledde till att min produktion var lägre än den som prognosen angav,  men ”produkten”, i form av beslutet, blev desto bättre.

Kvalitet var dock något som chefen inte intresserade sig för. Här handlade allt om att  producera, och det snabbt. Vissa kollegor, främst de nyanställda, gick på chefens linje och såg hela tiden mellan fingrarna gällande huruvida den sökande verkligen var över 18 år eller från vilken provins han kom ifrån. Inte nog med det, de nyanställda brukade, för att hamna i god dager hos chefen, även jobba hemifrån, oavlönat på sin fritid. Själv märkte jag att det inte uppskattades av min teamledare att mina ärenden drog ut på tiden. Jag kunde även få telefonsamtal från gode män som klagade på att de sökande mådde mycket dåligt för att de fick vänta så länge på sina beslut medan deras kompisar redan hade fått PUT. Att kompisarna fick PUT kunde mycket väl ha berott på att de fick det på felaktiga grunder. Enligt min bedömning begår sådana tjänstemän, vilka ser mellan fingrarna beträffande ålder och ursprung, tjänstefel i lagens mening och borde stå till svars för sitt agerande.

Allt detta sammantaget har gjort att jag har tappat all lust och motivation att göra ett gott arbete.

Kommentar: Skulle det månne ske i något annat land på jorden än i Sverige, att ingen ansvarig vill reagera på vad som i sex års tid ofta dagligen men minst veckoligen, berättas om en av landets största, dyraste och viktigaste myndigheter? Den myndighet vars verksamhetsområde mest av alla förändrar landet, dess nutid och dess framtid? I vilka länder – i hur många länder – på jorden (Nordkorea? Vitryssland? Saudiarabien? Några till.) struntar de, som tagit på sig ansvarsmantlarna och maktkåporna, i katastroflarmen? I vilka andra länder slår de ansvariga dövörat till när det gäller berättelserna om hur lagar struntas i; hur bedrägerier inte utreds; hur hela hanteringen blir till ett enda jättelikt lotteri för alla inblandade för att ingen riktigt vet vad som gäller och man inte med säkerhet vet vilka tjänstemän som ser mellan fingrarna med lögner och påhittade historier och vilka som sköter sina jobb enligt s.k. gällande lag? Jag skriver ”s.k.” gällande lag eftersom lagen som ska gälla långt ifrån alltid gäller.

Jag tycker att de, som kallar sig ”ansvariga” ska skämmas! Och inte bara det: de borde på något sätt kunna ställas till svars för alla sina underlåtenheter, sina öronproppar, skygglappar och strutshuvuden – och att de tar sig rätten att använda skattemedel till att försörja bedragare för!

Brasklapp: Än en gång upprepar jag, för undvikande av missförstånd, att personer som styrker sin identitet (vilket 94 % inte gör) och som heter de de säger sig heta; kommer därifrån de säger sig komma och har den nationalitet de säger sig ha och efter noggrann utredning och bedömning befinns ha de asyl- eller skyddsskäl de säger sig ha, givetvis enligt utlänningslag ska bevilja asyl eller PUT! Lika självklart ska det också vara att man i en s.k. rättsstat stoppar asylbedrägerierna som urholkar (i Sverige: ”som har urholkat…”) tilltron till asylsystemet och skadar samhället.

Är det verkligen ingen i den svenska regeringen och riksdagen eller i ledningen på Migrationsverket som orkar bry sig om det som miggorna berättar i hundratals texter? T.ex: det som sägs i detta inlägg:

Vi har slutat att göra juridiskt korrekta prövningar av asylskäl.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)

Migrationsverket ska nu också hantera ansökningar från utländska brottslingar om att slippa utvisas

Under de senaste åren har ansökningar om att slippa utvisas, från utlänningar som begått brott och dömts till fängelse och utvisning, blivit alltmer betungande för regeringen. På regeringens torsdagssammanträden har ibland fyra, fem, sex och någon gång ända upp till tio sådana ärenden tagit tid från andra, viktiga ärenden. I min sammanställning för år 2012 kan man se hur många ärenden som hanterats. Sammanlagt 106 sådana ansökningar hade regeringen att ta ställning till förra året.

Regeringen har nu frånhänt sig dessa ärenden och överlåtit dem på Migrationsverket. I regeringens faktablad anges följande:

Utvisning på grund av brott

Från den 1 september 2013 gäller ett nytt förfarande för prövning av frågor om uppehållstillstånd för den som har utvisats på grund av brott eller om upphävande av ett sådant utvisningsbeslut. Det nya förfarandet innebär att frågor om uppehållstillstånd för den som har utvisats på grund av brott prövas enbart i den ordinarie migrationsprocessen – dvs. i första hand av Migrationsverket – och att regeringen inte längre prövar dessa frågor. En utlänning som har utvisats på grund av brott kan hos Migrationsverket ansöka om uppehållstillstånd (av skyddsskäl eller av andra skäl) och om upphävande av utvisningsbeslutet.

Möjligheterna till ny prövning är starkt begränsade. Om en utlänning som har utvisats på grund av brott och som vistas i Sverige ansöker hos Migrationsverket om uppehållstillstånd eller om att utvisningsbeslutet ska upphävas, ska verket ta upp ansökan till prövning endast i vissa situationer. Det gäller bland annat om det finns omständigheter som kan antas utgöra bestående verkställighetshinder och dessa omständigheter inte kunnat åberopas tidigare, eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat dem tidigare. Är förutsättningarna för prövning inte uppfyllda, ska Migrationsverket besluta att inte bevilja prövning.

Om det finns förutsättningar för ny prövning gäller följande. Om Migrationsverket kommer fram till att det inte finns skäl att bevilja ansökan ska den avslås. Om Migrationsverket finner att ansökan bör beviljas ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut i frågan hade kunnat överklagas. Migrationsverkets avslagsbeslut får överklagas till migrationsdomstolen.

Från den 1 september 2013 gäller också att en nådeansökan aldrig medför automatiskt uppskov med verkställigheten av ett fängelsestraff.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)

Migrationsverkets generaldirektör har rätt

På Brännpunkt i Svenska Dagbladet replikerar Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson under rubriken Svepande och felaktig kritik mot Migrationsverket, på vad som sägs i artikeln Stoppa avvisningen av romer av Robert Hårdh och John Stauffer från Civil Rights Defenders.

Jag reagerade själv med förvåning när jag läste Hårdhs och Stauffers påståenden och tänkte då att någon helt enkelt måste bemöta dem. Det har alltså Migrationsverkets generaldirektör gjort, och han skriver i stort sett vad jag själv hade tänkt sätta på pränt. Läs de två artiklarna i rätt ordning och ta också med i beaktande vad en migga skriver angående Anders Danielssons text:

Det han säger är helt korrekt. Jag har skrivit i massor av beslut att fattigdom och dålig hälsa inte är skäl för asyl. Inte heller dålig bostad, brist på arbete eller skolgång. Romernas situation är svår, men det är faktiskt inte Sveriges sak att lösa den. Så enkelt är det.

Sista stycket i Anders Danielssons svar på de två något vilsegångna försvararna av mänskliga rättigheters (och tack till dem för att de gör det!) påståenden, är på pricken rätt:

Det är uppenbart att skribenterna, i sin iver att bevisa sin tes, väljer att lyfta fram en rad olika argument som inte stämmer. Migrationsverket har blivit en myndighet som är enkel att hänga ut, utan att den som kritiserar behöver se det som nödvändigt att ha på fötterna för att publiken ska ge sitt gillande. Migrationsverket anstränger sig till det yttersta för att göra en rättssäker och individuell prövning av varje människas ansökan om asyl. Romernas situation på Balkan och i Östeuropa är en skam för Europa. Men ansvaret för att skapa bättre levnadsvillkor för människor som saknar skyddsskäl ligger på andra aktörer än Migrationsverket.

För att citera miggan här ovan: ”Så enkelt är det!”

© Denna blogg.