• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    december 2018
    M T O T F L S
    « Sep    
     12
    3456789
    10111213141516
    17181920212223
    24252627282930
    31  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Finland. Från 1 september: Rättshjälp för ombud vid asylsamtal för sökande över 18 år kommer endast att ges om det anses nödvändigt av särskilt tungt vägande skäl.

Turvapaikkavalitusten käsittely Yle 11.8 2016Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

Hanteringen av överklaganden i asylärenden ska bli snabbare från hösten

Justitieministeriets lagändring förkortar tiden för överklagande och gör det svårare att få prövningstillstånd.

Justitieministeriet planerade skärpningar av domstolsbehandlingen när asylsökande överklagar negativa beslut träder i kraft i höst. Förutom att tiden för överklagande förkortas skärps också asylsökandes rätt till rättshjälp.

I fortsättningen ska överklaganden huvudsakligen hanteras som brådskande och med en mindre domarsammansättning. På det sättet vill justitieministeriet stävja det tryck som det stora antalet asylsökande innebär för domstolarna.

Från den 1 september kan man överklaga ett negativt beslut från Migrationsverket i förvaltningsdomstolen inom 21 dagar och inom 14 dagar i Högsta förvaltningsdomstolen från ett negativt beslut i förvaltningsdomstolen. Hittills har överklagandetiden i båda instanser varit 30 dagar.

Förutom att korta överklagandetiderna skärper justitieministeriet villkoren för prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen.

Svårare för asylsökande Sv Yle 11.8 2016Vidare på Svenska Yles sajt:

Justitieministeriet vill på det här sättet minska trycket på domstolarna och spara pengar. Man anser också att det är bättre för den asylsökande om asylbeskedet kommer så snabbt som möjligt.

Justitieministeriet vill förhindra att en asylsökande genom att ständigt lämna in nya asylansökningar kan dra ut på vistelsen i Finland.

Enligt ändringen kan ett tidigare avvisningsbeslut verkställas om den asylsökande åter­kal­lar si­na bes­vär och gör en ny asy­lan­sö­kan.

Möj­lig­he­ten att lämna in en til­lägg­sut­red­ning till doms­to­len begrän­sas så att för­valt­nings­doms­to­len kan fasts­täl­la en tidsf­rist ef­ter vars ut­gång doms­to­len in­te be­hö­ver beak­ta en ny tilläggsutredning.

Vidare sägs att:

Ändringarna gäller också rättshjälpen för asylsökande över 18 år. I fort­sätt­nin­gen kom­mer bit­rä­des när­va­ro vid asyl­sam­tal att in­gå i rättsh­jäl­pen bara om det av särs­kilt vä­gan­de skäl är nöd­vän­digt.

Det blir också noggrannare vem som får vara rättsbiträde. Rättshjälp ska i förs­ta hand ges av of­fent­li­ga rätts­bit­rä­den vid rättshjälps­by­råer­na. Rättsh­jälps­by­rån kan ge uppd­ra­get också till en pri­vat ju­rist men i fort­sätt­nin­gen kan ba­ra ad­vo­ka­ter och rättegångs­bit­rä­den med tills­tånd fö­rord­nas till pri­va­ta bit­rä­den i ärenden som gäl­ler in­ter­na­tio­nellt skydd.

President Sauli Niinistö kommer att stadfästa lagändringarna den 12 augusti.

Finländska medier serie grön

Självklart rätt dom i Migrationsöverdomstolen

sverigesdomstolarMigrationsöverdomstolen är sparsam med att ta upp till prövning asyl- och andra invandringsärenden som redan prövats i två instanser: Migrationsverket och en migrationsdomstol. I undantagsfall tas sådana fall upp; eller rättare sagt: i fall som är ovanliga och inte prövats i högsta instans tidigare.

I fallet med den ryska familjen (en kvinna och två barn), som redan beviljats flyktingstatus i EU-landet Tjeckien år 2005, och sedan tog sig till Sverige och sökte asyl också här den 30 augusti 2011, har Migrationsöverdomstolen dömt tydligt och klart och därmed satt stopp för liknande ansökningar i framtiden. Ur domen:

sverigesdomstolarKvinnan åberopade de i huvudsak att de kom från Tjetjenien och lämnade Ryssland dels av rädsla för myndigheterna på grund av makes politiska aktiviteter, dels för att hade misshandlats av sin make under en längre tid och inte kunde få skydd mot honom i hemlandet.

Migrationsverket upptäckte under sin utredning att familjen inklusive kvinnans make, redan beviljats flyktingstatus i Tjecken i maj 2005. Då ändrade kvinnan sig och påstod då att de hade skyddsbehov både i förhållande till hemlandet Ryssland och till Tjeckien. Ur domen:

MIG logoSom skyddsskäl mot Tjeckien åberopade de i huvudsak följande: maken har utsatt henne för mångårig misshandel och hon skulle vid ett återvändande till Tjeckien på nytt misshandlas av maken och riskera sitt liv. Det finns inga myndigheter eller organisationer i Tjeckien som kan hjälpa henne mot maken och hon kan inte heller använda sig av internflykt för att undkomma honom och hans kontaktnät. Dessutom kommer maken att ta barnen ifrån henne i enlighet med tjetjensk sedvänja.

Migrationsverket hade redan den 19 april 2012 i sitt beslut konstaterat det självklara, nämligen att:

MIG logo…med stöd av 5 kap. 1 b § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716) avvisa familjen ansökningar om uppehållstillstånd m.m. och att utvisa familjen ur Sverige. Verkställigheten av beslutet skulle ske genom att de reste till Tjeckien om de inte visade att något annat land kunde ta emot dem. Migrationsverket motiverade sitt beslut på i huvudsak följande sätt. Eftersom familjen förklarats vara flyktingar av myndigheterna i Tjeckien prövar inte Migrationsverket asylansökningarna. Verket bedömer att familjen är skyddad mot förföljelse i Tjeckien. Familjen riskerar inte heller att sändas därifrån till hemlandet eller till något annat land där familjen inte har motsvarande skydd. Familjens ansökningar om asyl ska därför inte prövas i Sverige. Det finns inte någon annan grund för att ge familjen uppehållstillstånd.

Men kvinnan överklagade det tydliga beslutet till migrationsdomstolen. Och – märkligt nog! – beslutade migrationsdomstolen att upphäva verkets beslut och att återförvisa målet till verket för fortsatt handläggning med motiveringen att:

sverigesdomstolarFlyktingstatusen är beviljad på grund av de skyddsskäl som familjen anfört gentemot Tjetjenien.I detta mål har klagandena ansökt om internationellt skydd gentemot det land där de beviljats asyl.

Som om man skulle kunna söka asyl i ett annat EU-land (Sverige)  mot det EU-land (Tjeckien) som beviljat en asyl mot ens hemland (Ryssland/Tjetjenien, lite oklart vilket, familjen är dock medborgare i Ryssland)! Migrationsverket går vidare och begär prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen. Verket anför bl.a. följande:

MIG logoMigrationsdomstolens tolkning av 5 kap. 1 b § första stycket 1 utlänningslagen är felaktig och urholkar syftet med bestämmelsen. För det fall lagstiftaren avsåg att undanta asylansökningar där skyddsskäl åberopats mot en EU-stat torde bestämmelsen i stället ha haft den lydelsen att en asylansökan mot tredjeland får avvisas om sökanden i en annan EU-stat har förklarats vara flykting. En sådan ordning som migrationsdomstolen förordar skulle innebära att en sakprövning måste ske mot hemlandet/ursprungslandet och att den sökande, för det fall skyddsbehov skulle konstateras, har rätt till uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 § utlänningslagen, oavsett ett uppehållstillstånd och en flyktingförklaring i ett annat EU-land (jfr MIG 2012:9). En sådan ordning framstår som orimlig.

Att en asylsökande som har beviljats flyktingstatus i en annan medlemsstat skulle kunna erhålla en prövning även i Sverige kan inte vara förenligt med lagstiftarens intentioner eller med gemenskapsrätten. Tjeckien, liksom alla andra EU-stater, är att betrakta som ett säkert ursprungsland. En ansökan om asyl från en EU-medborgare är att betrakta som uppenbart ogrundad.

Och Migrationsöverdomstolen slår i sin dom fast:

sverigesdomstolarMigrationsöverdomstolen anser mot bakgrund av vad som redovisats ovan att Migrationsverket har haft fog för sitt beslut att med stöd av 5 kap. 1 b § första stycket 1 utlänningslagen avvisa familjen ansökningar om uppehållstillstånd och att utvisa dem ur Sverige. Migrationsverkets överklagande ska därför bifallas.

Det förekommer inte sällan att människor, som redan har beviljats asyl eller PUT (permanent uppehållstillstånd) i andra EU-länder, tar sig till Sverige och gör exakt som familjen ovan. De prövar först att falskeligen söka asyl eller skydd mot sitt hemland (ibland något annat land)  som om man kom direkt därifrån. När det då relativt snabbt och enkelt (gemensamma databaser och fingeravtrycksregister) kommer fram att de redan – ofta sedan många år precis som familjen i fallet ovan- har asyl eller PUT i ett annat EU-land, hävdar man att man inte blir välbehandlad i det land där man redan har fått sitt skyddsbehov tillgodosett. En del säger helt frankt att det är jobbigt att bo i länder där man måste arbeta och att det är svårt att hitta bra bostäder (!) och att det är mycket bättre här. Som om sådant skulle kunna utgöra asylskäl i Sverige!

Läs gärna följande som rapporterats om här på bloggen:
En migga: ”Varför kommer man till Sverige och ansöker om asyl trots att man redan har fått asyl i ett annat EU-land?”  – 22 juli 2012
En migga: ”Det finns ingen anledning för Sverige att också bevilja asyl för att de tröttnat på att bo i det EU-land som redan gett dem asyl!”  – 26 augusti 2012
En migga: ”Inte heller flydde han till Sverige utan han reste hit legalt efter att det första asyllandet beviljat honom både uppehållstillstånd och främlingspass!” – 28 februari 2013
En migga: ”Men under senare tid har det tyvärr visat sig att en icke försumbar del av dem som vi trott vara asylsökande på flykt från krigets Syrien istället är syrier som bott i andra länder i mer än tio år och som inte sällan till och med är medborgare i dessa länder.  – 3 maj 2013

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Hela bloggtexten får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexten här ovan. Media och andra som använder sig av denna information ska ange källa!