• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    september 2021
    M T O T F L S
     12345
    6789101112
    13141516171819
    20212223242526
    27282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Bedrägerier, lögner, förfalskningar

Klicka på bilden för att komma till pdf-dokumentet.

AsylbedrägerierJag har samlat ett urval – ett axplock – av alla de texter som publicerats här på bloggen genom åren om bedrägeri och förfalskning på asylområdet. Alltså ett urval, långt ifrån alla. Korta utdrag ur texter från november 2007  till juni 2016, en tidsperiod på nästan nio år med länkar till varje så att man kan läsa dem i sin helhet.

Det borde inte behövas en brasklapp om det självklara, men i det svenska åsiktsklimatet är det kanske bäst ändå att göra det: Nej, alla asylsökande ljuger inte. Nej, alla asylsökande bedrar inte. Nej, alla asylsökande har inte falska identiteter och falska asylhistorier. Bara väldigt många

Här är den första och den sista texten.

“Det finns en risk…” – 13 november 2007. Ur texten:

Samma svenska pass används flera gånger, av olika personer. Irakiska G-pass förfalskas, pass från EU-länder florerar på smugglarmarknaden och kan köpas med visering till eller uppehållstillstånd i något Schengenland. Det är människor av alla möjliga nationaliteter och med alla möjliga bakgrunder (också kriminella och terrorister) som tar sig till Sverige och lever här under falsk identitet. Långt ifrån alla är alltså ens irakier, som en del vill försöka få det att verka som. Och bland dessa finns också ”äkta” asylsökande – men vem kan veta vem som är vem och vem som är vad?

Men störst och mest skadlig av allt är konflikträdslan. Rädslan för att stå upp och säga ifrån. – 9 juni 2016. Ur texten:

Texten fick mig att tänka på hur medier rapporterat och rapporterar om det svåra området asyl & migration. Och på att det har tagit så lång tid innan man på lite mer allvar tagit upp frågan om asylbedrägerier när det gäller dem som söker asyl som minderåriga utan att vara det, men också asylbedrägerier generellt.

Synpunkter, kommentarer, tillägg etc kan kommuniceras här.

© denna blogg. Vid citat ur texterna, vänligen länka alltid till originalinlägget.

Skärmavbild 2016-06-23 kl. 09.15.05

En uthängd privatperson: ”Och ingen enda av mina kommentarer handlade ens om invandringen!”

Jaha. Så kom nästa mejl från en privatperson som blivit uthängd av dem som tagit över som polis, åklagare och domstol, dvs den stora kvällstidningen. Uthängd för att ha skrivit i några kommentarsfält på nätet. Den här personen är inte känd för mig, men har undertecknat sitt mejl till mig med sitt namn:

Apple MailJag misstänker att de allra flesta som ligger på researchgruppens lista är helt oskyldiga människor. Jag själv är identifierad av dem och mitt användarnamn och delvis dolda e-mailadress ligger ute på deras hemsida, under rubriken ”Vilka är rasisterna som gömme sig bakom Avpixlat?”.

Visst är jag orolig för landets utveckling och jag läser mycket på nätet. Jag har gjort kommentarer, men av mina 23 kommentarer så handlar de flesta om att jag ogillar SD:s ekonomiska politik.

Ingen enda av mina kommentarer handlade faktiskt om invandringen!

Jag har tidigare röstat på M & KD. (SD är enligt mig inget bra parti.)

Det här känns fruktansvärt. Vad säger Sveriges statsminister om att oskyldiga oroliga svenskar råkar ut för detta?

Kommentar: Hur kan chefredaktörer på stora tidningar sova om nätterna, när de sprungit en mobbliknande grupps ärenden och hängt ut personer som denna och som mannen som berättar i inlägget Om lynchjustis och om utsättande av människor för fara. Med mera.? Dessa chefredaktörers agerande är mycket, mycket svårt att förstå; faktiskt rent obegripligt.

Det är så sorgligt att Sverige nu blivit sådant som man under en längre tid kunnat förutspå att det skulle bli: ett kluvet land där vett och sans alltför ofta får ge vika för konfrontation, ondska, drev och motsättningar. Arma land! Arma folk!

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat och alltid med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa.

En f.d. migga: ”Vi måste sluta att reagera med ryggmärgen och stänga av allt förnuft bara vi hör ordet ”heder”!”

En f.d. migga skriver, apropå den stora mediala uppmärksamheten kring den familj med fyra söner, som bland annat varit omtalad i en hel timmes program i Uppdrag granskning den 16 oktober och även i SVT Debatt den 17 oktober:

profileJag har en kollega med arabiskt ursprung och hon säger att varje gång en tjänsteman på en svensk myndighet ser eller hör ordet ”heder” så blir denne väldigt nervös. Vår kunskap om just s.k. ”hederskulturer” och hur dessa fungerar är nämligen väldigt begränsad, för att inte säga obefintlig. Som regel är det så att den ”kunskap” vi har om ”hederskulturer” är det som vi har matats med av media…

Jag säger inte att det inte finns ett hederstänkande och att många hemska brott har begåtts på grund av detta tänkande. Men eftersom vår kunskap är så dålig så vet vi inte vad vi ska fråga, eller vad vi ska be den sökande berätta. Om man dessutom blir väldigt nervös och orolig för att man är rädd för att göra fel, och därmed kanske kränka någon, så släpper man igenom vad som helst bara ordet ”heder” nämns. Att påstå att begreppet används felaktigt, ja rent av som lögn, är inte rasistiskt eller något annat. Det borde faktiskt krävas att alla vi som arbetar inom statsförvaltningen och kan tänkas komma att stöta på det ska få ordentlig utbildning i vad detta begrepp verkligen innebär.

Vi måste sluta att reagera med ryggmärgen och stänga av allt förnuft bara vi hör ordet ”heder”!

Vad gäller familjen som får så mycket utrymme i medierna, så kommer de nu givetvis att få PUT. Av nervösa tjänstemän. Därefter kommer maken att söka uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin fru och sina barn, eftersom han har insett att han har varit dum och ju egentligen älskar sina barn och sin fru. Och frun älskar naturligtvis honom. Och barnen saknar ju sin pappa jättemycket. Dessutom skulle släktens heder återupprättas om de nu började att leva ihop igen. Och så han får också PUT.

Har jag sett det förr? Ja.

Kommentar: Svenska medier vet bäst. Miggornas rapporter, deras kunskaper och insikter ska man inte bry sig om för de är onda, elaka och hittar på (av någon anledning som ingen vet, men ändå). Troligen är de också rasister, främlingsfientliga och islamofober. Det är man mer eller mindre som en självklarhet om man jobbar på Migrationsverket, enligt svenska mediers fastcementerade åsikt. Det är de svenska, kunniga och godhjärtade journalisterna (och givetvis de svenska, kunniga och godhjärtade hjälparna) som känner till verkligheten och som kan bedöma vad asylsökande (utan asylskäl) berättar!

Notera att jag inte drar alla journalister över en kam (som många – de flesta? – journalister gör med miggorna…), utan vet att det finns sanningssökande och hederliga mediemänniskor därute. Men de arbetar i ett medieklimat där det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt om de vill behålla sina jobb, att försöka nyansera något som har med asyl, migration, integration att göra. Dem är det synd om, för de hindras från att göra ett gott och hederligt journalistiskt arbete.

Fundering: När får vi se de goda, kunniga svenska journalisterna ta en ordentlig titt på hur en ensam, sjuk kvinna klarar att resa i bil i två veckor med fyra barn från Ingusjien till Sverige? En hedersförtryckt, misshandlad, utfattig kvinna med svag psykisk hälsa – hur orkade hon och hur fick hon ihop pengar till falska handlingar (Vem tillverkade dem och vad kostade de?) och till resan som måste ha kostat en smärre förmögenhet för henne själv och fyra pojkar (Vad kostade den?). Och tror man verkligen att hon skulle ha klarat att ta sig hit om miggans scenario ovan inte var realistiskt? Dvs skulle en hedersförtryckt mor med fyra söner verkligen ha kunnat lämna Ingusjien och resa hela vägen till Sverige utan stöd från sin släkt och – troligtvis – från sin make? Det berättades ju i Uppdrag granskning om hur totalt förtryckta kvinnor är i Ingusjien, och när svenska medier visar något så är det ju sant.  Men varför undrar reportrarna inte över hur återresan till Sverige var möjlig och redovisar inga detaljer kring den?

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska journalister!)

Utlandssvensken igen

Samme utlandssvensk som skrev  texten i inlägget En inblick i hur man i Tyskland ser på vad som i Sverige envist kallas ”ensamkommande asylsökande barn” skriver också detta:

profileJag betonar att jag helt håller med miggan som nyligen skrev: “När det sedan gäller frågan om att skapa sig ett bättre liv så har jag all respekt och förståelse för att människor vill göra det.”

Det har jag också ! Och hörde jag då om ett land strax söder om Nordpolen där man får “Money for nothing, chicks for free !” så skulle jag också försöka ta mig dit. Alltså: Jag “skyller” inte på invandrarna, utan på den svenska invandringspolitiken.

OK, jag har lite problem med de kriminella invandrarna. Men också lite “förstående”. För om jag vore kriminell så skulle jag genast förlägga verksamheten till ett land där straffen är i det närmaste obefintliga. Jag läser varje dag i svenska medier om “dödsskjutning” i X-stad eller Y-borg. Och ingen reagerar ! Utan det ses numera som “gammal svensk tradition”.

Och varför protesterar ingen mot de nya sederna ? För att det genast innebär att de är “rasister” och inte delar svensk värdegrunds tes om “allas lika värde”. Man tror (vill tro?/ser sig tvingad att tro?) att andra kulturer bara betyder annorlunda kryddad mat och brokiga kläder. Allt annat är identiskt med “svensk värdegrund”.

Jag har jobbat tre och ett halvt år i Nigeria på 80-talet. Det första rådet jag fick här var: “Var aldrig hygglig mot någon ! För hygglighet ses här som svaghet !” OK, jag lydde inte. Men ändå !

Kommentar: Tänkvärt. Alla tänker och skriver inte som man oftast gör i svenska medier, som tur är. För komplexa situationer och lägen kräver mång- och allsidiga tankar och funderingar. Och så länge vi enligt lag faktiskt har åsikts-, yttrande- och tryckfrihet så bör folket använda sig av de rättigheterna. Annars blir Sverige ett mycket enkelspårigt land.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Hela bloggtexten får inte användas, endast kortare citat med länkning till originaltexten här ovan. Media och andra som citerar ur texten ska ange källa! (OBS! Gäller givetvis också svenska