Kommunalrådet i Österåker, Michaela Fletcher (M): ”Många av dem som får fel åldersbestämning nu kommer sannolikt att ansöka om att få sin ålder omprövad senare.”

I en artikel med rubriken ”Stora konsekvenser av en slapphänt ålderskontroll” följer kommunalrådet i Österåker, Michaela Fletcher (M), upp sin och tre andra kommunalråds debattartikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet (”Sverige måste kunna göra medicinsk bedömning”). Hon skriver bland annat:

Det är dags för Migrationsverket att följa gällande lag och ta ansvar för åldersbedömningar av ensamkommande unga. Så länge myndigheten vägrar göra detta kommer jag se till att Österåkers kommun tar ansvar både för rättssäkerheten och sina medborgare, och låter utföra åldersbedömningar i de fall det råder minsta tvivel om deras rätta ålder.
———————-
I vår kommun kommer vi inte att acceptera att Migrationsverket skickar ensamkommande som de facto är vuxna. Vi kommer inte att medverka till att blanda vuxna med barn på boenden och i skolan. Vi kommer inte att ta ekonomiskt och annat ansvar för vuxna, som vore de minderåriga.

Så raka, tydliga och korrekta besked är det inte ofta vi får av ledande politiker. För invånarna i Österåkers kommun, som kommunalrådet i första hand är ansvarigt för, är det betryggande. För Sverige i övrigt – som regeringen har ansvar för – råder något av Vilda Västern på asylområdet eftersom regeringen inte tycks få Migrationsverket att göra vad på det ankommer. Noteras kan att inte heller den förra regeringen klarade detta.

Vidare påpekar Michaela Fletcher följande synnerligen viktiga slutsatser i sitt inlägg:

Många av dem som får fel åldersbestämning nu kommer sannolikt att ansöka om att få sin ålder omprövad senare. Effekten på landets ekonomi blir ju därmed minst trefaldig, vid sidan av den uppenbara orättvisan och påverkan på intresset hos befolkningen att fortsätta betala skatt.

En person, som i exemplet ovan, kommer sannolikt inte bli produktiv förrän vid avslutad skolgång och eventuella universitetsstudier, alltså kanske först vid 30-35 års verklig ålder. Det innebär ett stort skattebortfall under den tiden. Personen kommer på grund av framtida tidig pensionering att ha ett mycket kort arbetsliv och inte kunna arbeta ihop sin egen pension, vilket kommer att öka pensionsbördan och kostnaderna för sociala insatser för övriga medborgare.

Samtliga politiska partier; alla hederliga journalister och debattörer, aktörer, medborgare, skattebetalare som anser att asylprövningen i Sverige ska vara rättssäker och inte anser att några som helst asylbedrägerier ska ses mellan fingrarna med och som dessutom anser att utlänningslagen och domstolsdomar ska efterlevas och som inser det som kommunalrådet i kommunen Österåker inser, bör sätta press på Migrationsverket att agera för att få till stånd större rättssäkerhet i asylsystemet. Och hjälper inte det så måste det sättas press på regeringen så att den beordrar den statliga myndigheten att agera just rättssäkert.

Läs också:
•  ”Som läkare erbjuder jag gärna mina tjänster för att åldersbedöma ensamkommande flyktingbarn.” – 30 mars 2016
och de texter som länkas till i detta inlägg.

 

En migga: ”Jag delar åsikten att det är vansinne att bevilja permanenta uppehållstillstånd till personer som de facto inte är i behov av skydd men detta är en rent politisk fråga.”

Som tillägg till, och komplettering av, texterna Ett inte helt lättbegripligt svar från en migga ”som jobbar i generaldirektörens stab” (28 oktober) och En migga som inte jobbar i generaldirektörens stab: ”…regelverket är tyvärr väldigt lätt att missbruka.” (29 oktober) skriver en migga som arbetat mycket länge på Migrationsverket och som jag träffade ett antal gånger som asylombud. En bra man på en svår post. Han skriver:

Med visst dödsförakt ska jag försöka förklara detta med ”säkra tredje länder”, vilket numera hör till det mest komplicerade inom asylrätten.

Förr, före 2011, räckte det i princip med att en asylsökande i det tredje landet a) var skyddad mot förföljelse och b) inte riskerade att skickas till ett land där hon eller han riskerade förföljelse, det vill säga nästan alltid hemlandet.

Genom EU:s asylprocedurdirektiv som infördes i utlänningslagen 2011 så infördes, för att göra en lång historia kort, två nya  omständigheter som måste finnas för att ett tredje land ska betecknas som säkert:

1) landet måste ha en fungerande asylprocess det vill säga det ska gå att ansöka om asyl och asylprocessen ska vara rättssäker
och
2) personen ska ha en ”sådan anknytning till det tredje landet att det är rimligt att personen reser dit”.

Detta innebär att de allra flesta länder helt enkelt inte kan betraktas som säkra tredje länder, helt enkelt därför att de inte har en rättssäker asylprocess. Om någon på Migrationsverket resonerar hypotetiskt om vad som händer om ett uppehållstillstånd löper ut så är detta resonemang således felaktigt och jag har heller aldrig sett någon resonera så. Men verket är stort numera…

Vad gäller anknytningen till det tredje landet så har inte migrationsöverdomstolen gett någon vägledning än, men ett ärende har de tagit upp till prövning så vi får väl se vad de kommer fram till.

Jag delar åsikten att det är vansinne att bevilja permanenta upehållstillstånd till personer som de facto inte är i behov av skydd men detta är en rent politisk fråga.

Personer som tidigare bott i andra  EES-länder omfattas av Dublinförordningen. Men för att vi på verket ska kunna använda oss av den krävs någon form av indikation om vistelse i ett annat EU-land och det är inte någon information vi får från den asylsökande. Största anledningen överhuvudtaget till att Sverige får ta ansvaret för så många asylansökningar som egentligen något annat land är ansvarigt för, är naturligtvis att svenska myndigheter inte känner till alla fakta.

Till sist något om EU-medborgare som beviljas ”asyl”. Det gör de naturligtvis inte, har aldrig hört talas om någon EU-medborgare som fått asyl i annat EU-land sedan Belgien gav asyl åt två ETA-aktivister och det är många år sedan. Det skulle garanterat märkas i pressen om Sverige beviljade asyl åt något annat EU-lands medborgare. det skulle nämligen inte uppskattas. Det skulle naturligtvis, i teorin, kunna tänkas, att någon beviljats tillstånd på synnerligen ömmande omständigheter men det har jag väldigt svårt att tro. Jag har aldrig hört talas om något sådant ärende i alla fall. Den i särklass troligaste anledningen till att uppehållstillstånd beviljats EU-medborgare av asylenheter är givetvis på anknytning. Om en syrier till exempel bott i Syrien med sin rumänska hustru så söker bägge asyl. Dublinförordningen kan inte tillämpas på mannen för han har inte varit i Rumänien men hans hustru behöver inte, som EU-medborgare, söka på anknytning från sitt hemland utan beviljas då ett uppehållstillstånd på anknytning till sin skyddsbehövande man. Därför ser det ut som det gör i statistiken.

Min kommentar: Uppriktigt tack till denna och andra miggor som försöker – och även till stor del lyckas – förklara märkligheter som det inte verkar som om andra länder än Sverige tillämpar. Nu kan jag ju inte påstå att jag i detalj känner till alla andra EU-länders asylsystem, men något synsätt liknande det svenska har jag inte hört talas om. Så är Sverige också ensamt i världen om att ha hittat på att den som är – eller säger sig vara från – Syrien får permanent uppehållstillstånd…

© denna blogg.

Språkformuleringsprivilegieföreträdarna borde ge ut en egen godkänd ordlista

SAOL – en ordlista som inte gäller fullt ut.

Jag har tidigare påpekat det, jag gör det igen: journalister och politiker som tagit sig språkformuleringsprivilegiet borde ge ut en av dem godkänd ord- och begreppslista på asyl- och migrationsområdet, så att de som vill uttrycka sig korrekt (enligt dem), vet vad som gäller. Så att de, som inte vill hamna utanför det stora goda vi:et som språkformuleringsprivilegieföreträdarna utgör, vet vad de kan/får och inte kan/får säga och skriva.

Följande ord och begrepp är jag tämligen säker på inte bör ingå i ”det goda vi:ets” vokabulär:
Mörk. Svart. Blond. Blåögd. Vi. Dom. Utlänning. Illegal. Olaglig. Avslag. Utvisa. Enligt utlänningslagen. Analfabeter. Falsk asylhistoria. Förfalskade dokument. Respektera avslagsbeslut. Lämna landet. Utvisas.

Följande är jag osäker på om de kanske kan/får användas eller ej:
Asylinvandrare. Invandrare. Ensamkommande påstått minderåriga asylsökande. Utländsk härkomst/bakgrund. Utomeuropeisk härkomst/bakgrund. Svenskar (i betydelsen icke utländsk härkomst). Rättssäker (asylprocess). Eget ansvar.

Bland ord och begrepp som kan/får och rentav bör användas torde återfinnas:
Asylrätt. Allas lika värde. Människovärde. Inhuman asylpolitik. Ensamkommande flyktingbarn. Ingen människa är illegal. Gömda. Segregation. Orättvist. Utanförskap.

Jag, som har svenska som modersmål och anser mig behärska det väl, hänger inte med i nyspråket på asyl- och migrationsområdet, det språk som vänds och vrids och vinklas så till den milda grad att svart blir vitt och vitt blir svart. Jag kommer dock själv aldrig att använda en ord- och begreppslista av den typ jag efterlyser eftersom jag tycker att det är katastrofalt att förvränga ord och begrepp så som många aktörer på asyl- och migrationsområdet gör. Men listan behövs för alla dem som är osäkra och rädda för att uttrycka sig felaktigt, och som inte för sitt liv vill riskera att bli anklagade för att vara ”rasister”, ”islamofober”, ”främlingsfientliga” etc. Också de orden används förresten av det goda vi:et med nya betydelser och innebörder och tarvar ordentliga förklaringar i Språkformuleringsföreträdarnas korrekta asyl- och migrationsordlista 2013. Listan bör uppdateras varje år eftersom nya förbjudna resp tillåtna ord och begrepp ständigt tillkommer och försvinner.

P.S. Det finns förstås en lista över ordförklaringar som Migrationsverket har sammanställt, men den är inte något som alla journalister och alla politiker anser sig behöva behärska när de talar och skriver om asyl- och migrationsfrågor.

© Denna blogg.

En migga: ”Givet är dock att den takt vi hittills hållit inte är rättssäker.”

En migga skriver:

På Migrationsverket pustar vi nu ut efter att ha ansträngt oss till det yttersta för att nå målen för år 2012, dvs målen gällande antal utredningstillfällen och beslut.

Nu är det nytt år och nytt regleringsbrev och mindre detaljerad styrning från regeringen. Vi får väl se vad det innebär.

Givet är dock att den takt vi hittills hållit inte är rättssäker.

Vi lägger ner mindre och mindre tid på varje ärende. Ledningen inbillar sig att vi jobbar smartare, men det är nog marginellt. Å andra sidan så blir de asylsökande ju kvar i landet oavsett vilket beslut de får…

Kommentar: Överflödig.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering av mina texter är INTE tillåtet. Jag har inget samarbete med någon annan och skriver mina texter själv. Miggors och andras berättelser återges med deras  tillstånd. Citat ur olika medier förekommer, med länkar om sådana finns.