Finland. Stressade anställda vid Migrationsverket: ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Helsingin Sanomats (HS) sajt (på finska).

 

Anställda vid Migrationsverket berättar om den stora stressen som kan ledan till felaktiga asylbeslut. – ”Vi hinner inte längre utreda ärendena ordentligt.”

OBS! HS:s text innehåller 21.160 tecken inkl blanksteg. I Sverige innehåller ”vanliga” texter på ledar- och debattsidor cirka 3200-3500, och längre texter på debattsidor ibland upp till cirka 5000, kanske i enstaka fall 5500 tecken inkl blanksteg. Att översätta en text som är så lång som den i HS har jag inte tid och råd att göra ,varför nedan följer ett sammandrag (som ändå är ganska långt…). Det finns en länk till artikeln så att den som vill betala för att låta översätta den i sin helhet kan göra det, och så att de som läser den här texten och behärskar språket kan läsa den på finska. Dessutom citeras nedan ur några finlandssvenska medier som tar upp ämnet.

Ur HS artikel:

I maj informerade Migrationsverket att säkerhetsläget i Irak, Afghanistan och Somalia förbättrats. På det motiverades en snabbare asylprocess. Det blev ännu svårare än tidigare för personer från dessa länderatt beviljas internationellt skydd i Finland. Nu säger Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio att kommunikationen (informationen) misslyckades.

Tidigare kunde en sådan här information ha undgått att uppmärksammas, men det har nu kommit tiotusentals asylsökande till Finland det senaste året, vilkas liv Migrationsverkets linjedragningar påverkar på ett avgörande sätt. Det handlar om ifall personer får bosätta sig i Finland eller om de skickas tillbaka till länder som är bland de våldsammaste i världen.

En finländsk migga, alltså en tjänsteman vid Migrationsverket, säger:

”Jag skämdes över det där pressmeddelandet. Landstrategierna grundar sig ju inte på situationen i ursprungsländerna eller ens på våra egna rapporter. Det sägs ju inte i dem att säkerhetssituationen i de där länderna skulle ha förbättrats. Från den dagen har jag skämts över att arbeta på Migrationsverket.”

Och personen är inte ensam om att vara frustrerad. Anställda vid Migrationsverket har nästan aldrig uttalat sig offentligt, bortsett från tjänstemän i ledande ställning och verkets kommunikationsansvariga. HS intervjuade ett drygt tiotal nuvarande anställda på Migrationsverket och några tidigare anställda. De berättade hur det omvälvande året sett ut inne på verket. De har alla lång erfarenhet av Migrationsverket och asylärenden. På grund av deras känsliga arbetsuppgifter och för att dessa frågor är känsliga, anges – på tjänstemännens uttryckliga begäran – inte deras identiteter. HS intervjuade också tjänstemän på ministernivå med kunskaper om asylområdet.

Kommentar: Mycket bra att medier i Finland talar också med miggor, vilket ytterst sällan (nästan aldrig) gjorts i Sverige trots att det funnits anledning till det i minst ett decennium. De miggor som berättat länge och ihärdigt här på bloggen har journalister läst men oftast valt att inte riktigt låtsats om. Ett undantag är Ivar Arpi som skrev två artiklar i nu nedlagda Magsinet Neo och talade med minst en av ”mina” miggor (läs texten Ivar Arpi har velat – och förmått – förstå, och ger en sann bild av verkligheten på asylinvandringsområdet, 17 november 2014).

Heder åt finländska medier – i detta fall HS – som låtit miggor komma till tals i en lång och ingående artikel!

Tjänstemännens budskap är tämligen entydigt:

”Vi har så tuffa resultatmål att det nästan är omöjligt att uppnå dem. Människor blir fruktansvärt trötta. Asylsamtalens kvalitet blir lidande och då finns också fara för att asylsökandes rättssäkerhet”, säger en anställd.

Migrationsverkets verksamhet styrs av nationell lagstiftning och EU-regler samt internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Migrationsverket har dock stor makt när det gäller hur man följer att tolka lagar och säkerhetsläget i olika länder.

Förra höstens flyktingström (HS kallar den stora vågen av migranter för ”flyktingström”, min anm.) överraskade Europa och Finland. Som mest kom över 500 personer på en dag. Statsminister Juha Sipilä erbjöd i början sitt hus i Kempele till asylsökande, men snart gjorde hans regering det klart att Finland måste göras till ett mindre lockande mål (för asylsökande och migranter). Pressen blev genast stor också på Migrationsverket. Krav och önskemål kom inte enbart från regeringen. Till exempel Gränsbevakningsväsendet ville att inrikesministeriet kraftfullare skulle lägga sig i Migrationsverkets verksamhet, berättar en tjänsteman med insyn i turerna:

”En ständigt återkommande fråga var huruvida man kan avvisa människor direkt vid gränsen. Man funderade också kring asylsökandes rätt att röra sig fritt i Finland: ”När man placerar dem ute i ödemarken, hur får man dem att stanna där.”

Kommentar: Härifrån och framåt är stora delar av artikeln inte översatta på grund av att jag helt enkelt inte har tid och möjlighet att ägna en hel dag åt översättning som är både tids- och noggrannhetskrävande. Texten fortsätter med berättelser om olika turer i asylmottagandet och med intervjuer med berörda, enligt vad som ovan angetts.

Fem – av 2960 – texter på området Asyl&Migration

Här är några av de 2960 texter som finns under kategorirubriken Asyl&Migration som tål att läsas på nytt – eller kanske första gången:

En migga: ”Samtidigt utreder vi medelklassiranier – som helt saknar asylskäl …” – 17 september 2010. Ur texten:

Samtidigt utreder vi medelklassiranier – som helt saknar asylskäl – hur länge som helst. Vi översätter deras förfalskade ”kallelser” och ”domar” och i många fall gör vi även ambassadförfrågningar om huruvida ”domarna” är äkta. Dessa iranier ges alltid ett biträde och de vet redan när de ansöker om asyl vilket biträde de önskar. När allting visat sig vara bluff och båg, vilket också domstolen kommer fram till, ja då har dessa personer hunnit etablera sig och de har även fått arbete och de får uppehållstillstånd p.g.a. arbetet. Det handlar alltså om gravt missbruk av asylrätten. Och då har också, som genom ett under, det förstörda passet kommit fram eller också har de utan problem ansökt om nytt pass vid iranska ambassaden i Stockholm.

I år kommer ca 68.000 asylsökande att inte uppvisa pass när de söker asyl i Sverige – 22 september 2014. Ur texten:

 Att asylsökande styrker sin identitet borde vara en självklarhet. Men något sådant krav ställs inte i Sverige; här ska man göra sin identitet ”trovärdig” och/eller ”sannolik” och det vet människor i de länder utanför Europa varifrån flest asylsökande kommer. De vet att i Sverige går det att få både permanent uppehållstillstånd i falsk identitet och med falsk asylhistoria och att bli svensk medborgare efter åtta år utan att ha styrkt vem man är eller varför man kom hit.

En migga: ”Vad vi idag sysslar med är inte asylrätt.” – 19 mars 2015. Ur texten:

Den numera vuxne mannen från Serbien åberopar en diffus blodsfejd i hemlandet, sin brytning med familjen som tvingade honom agera apatisk samt anknytning till Sverige som skäl för att han bör få uppehållstillstånd här. Och, hör och häpna, domstolen anser att under den tid pojken ”diagnosticerades med så kallat uppgivenhetssyndrom (ett antal år…) hann han gå i skolan och utveckla ett socialt nätverk”. På den grunden – och ”till skydd för sitt privatliv”(vad nu det kan betyda?) – ger den honom permanent uppehållstillstånd! (Migrationsverket har dock möjlighet att överklaga beslutet). Dessutom avslutas domen med en notis om att för övrigt har hela familjen fått uppehållstillstånd i landet!

Innebär ”rättssäkerhet” i asylärenden att man beviljas uppehållstillstånd i Sverige? – 7 maj 2015. Ur texten:

Genomgående i inslaget och intervjuerna är inte att man vill diskutera hur rättssäkra och korrekta besluten är. Nej, grunden från vilken diskussionen och rapporteringen utgår är i stället ”hur många fler som får stanna” resp ”hur många färre som får stanna” beroende på om det sitter sverigedemokrater, kristdemokrater, vänsterpartister, miljöpartister  eller andra som nämndemän miljöpartister i migrationsdomstolarna. Som om rättssäkerhet vore en politisk fråga…

”Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är.” – 16 juli 2015. Ur texten:

Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är. Utredningen visar även att barnen idag mår mycket dåligt av situationen.

Vidare visar det sig av utredningen, att den numera svenska medborgaren A varit bosatt i Göteborg. A har aldrig haft någon inkomst utan fått ekonomiskt bistånd från stat och kommun. I sin andra identitet, som asylsökande, har A även fått bidrag av Migratiuonsverket. När den asylsökande A fick beslut om  fick han även ett nytt personnummer. han kommunplacerades i Stockholm där han bor idag. Ärendet har polisanmälts.

Ytterligare 2955 inlägg på området Asyl&Migration (sedan maj 2005) finns att läsa här.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka alltid till originalinlägget.

Innebär ”rättssäkerhet” i asylärenden att man beviljas uppehållstillstånd i Sverige?

Under rubriken Politik kan påverka många asylärenden tar Sveriges Radio P1 den 6 maj igen (eftersom samma sak har tagits upp ett antal gånger tidigare) upp sammansättningen av de politiskt tillsatta ledamöterna i landets migrationsdomstolar:

Den politiska tillhörigheten hos migrationsdomstolarnas nämndemän kan vara avgörande för om en asylsökande får stanna i Sverige eller inte. Ny forskning visar att sannolikheten att få asyl minskar om en nämndeman nominerad av SD sitter i rätten.

Genomgående i inslaget och intervjuerna är inte att man vill diskutera hur rättssäkra och korrekta besluten är. Nej, grunden från vilken diskussionen och rapporteringen utgår är i stället ”hur många fler som får stanna” resp ”hur många färre som får stanna” beroende på om det sitter sverigedemokrater, kristdemokrater, vänsterpartister, miljöpartister  eller andra som nämndemän miljöpartister i migrationsdomstolarna. Som om rättssäkerhet vore en politisk fråga…

Om studien, som inslaget baseras på och som gjorts av Linna Martén, nationalekonom vid Uppsala universitet, säger hon själv:

De här resultaten tyder på att det finns en slumpfaktor i de här besluten. För den enskilde individen innebär det att vem som fattar beslutet om du får asyl eller inte kommer påverka sannolikheten att du får det. Och det måste för den enskilde individen framstå som rättsosäkert.

Hon verkar alltså inte i sin studie ha varit ute efter att undersöka rättssäkerheten (trots att hon talar om den) vad gäller besluten i migrationsdomstolarna. Hon har i stället velat visa var, hur och av vilka nämndemän asylsökande som fått avslag av Migrationsverket på sina ansökningar, sannolikast ges uppehållstillstånd. Men det är ju något helt annat än att undersöka var rättssäkerheten är störst.

Det faktum att en migrationsdomstol ändrar Migrationsverkets beslut från avslag till tillstånd kan ju inte sägas utgöra bevis för att systemet är ”rättssäkert”. Rättssäkerhet är inte att så många som möjligt ges uppehållstillstånd i Sverige, rättssäkerhet kan faktiskt också vara tvärtom: att betydligt färre får uppehållstillstånd. Det verkar som om ordet/begreppet ”rättssäkerhet” i den här studien – och av SR P1 – inte används i dess rätta bemärkelse utan att man har valt att omtolka det så här:

Rättssäkerhet = att alla (helst) som sökt asyl och av Migrationsverket inte befunnits ha skäl att beviljas uppehållstillstånd, ska få det i migrationsdomstol.

Och i enlighet med den tolkningen av ordet/begreppet blir slutsatsen då att eftersom nämndemän med politisk tillhörighet i KD, V eller MP är mer benägna att ”köra över” Migrationsverket och bevilja uppehållstillstånd när verket har avslagit begäran, så är det bäst för ”rättssäkerheten” att de sitter som nämndemän. Slutsatsen blir då också att det inte är bra att personer från SD (eller M och S) sitter som nämndemän i migrationsdomstolar, eftersom de enligt den här studien, inte är riktigt lika benägna att ändra Migrationsverkets beslut som de tidigare nämnda. Att också väga in Sveriges och dess invånares rättssäkerhet i ekvationen är, enligt studien och SR P1:s tolkning, inget som behöver/ska göras.

Många, inklusive jag själv, anser i stället att rättssäkerhet i asylärenden – precis som i alla andra rättsliga ärenden – måste vara att det, efter noggrann kontroll av identitet, nationalitet, bakgrund (inga terrorister och kriminella), omständigheter, dokument, berättelser och kontroller som gjorts, fattas beslut i enlighet med utlänningslagen och ratificerade konventioner. Utgångspunkten ska givetvis varken vara att ”alla ska få stanna” eller att ”så få som möjligt ska få stanna”. Antalet personer som beviljas uppehållstillstånd har ingenting med den typ av  ”rättssäkerhet” att göra, som studien pekar på. Det är utredningarna, sammanvägningen av fakta och annat i ärendet – och om Migrationsverket anses ha fattat ett felaktigt beslut –  som ska ligga till grund för om domstolen ska ändra Migrationsverkets beslut. Det är det som är rättssäkerhet, inget annat.

© denna blogg. OBS! Det är inte tillåtet att kopiera mina texter, men att citera kort och länka till originalinlägget är det.

Och snart är det val igen #9: Ett av de mer huvudlösa förslagen på länge

KD: Det krävs en  inspektion för asylärenden – ett osannolikt märkligt, onödigt och dumt förslag! En bloggläsare, jag kallar honom ”nytysken” i enlighet med svensk nutidsvokabulär (det är alltså en svensk man som bor i Tyskland sedan flera decennier) skrev så här apropå KD-förslaget:

När jag såg artikelöverskriften i SvD i dag om ”Det krävs en inspektion för asylärenden” så trodde jag att de hade läst ditt inlägg om Syriska asylsökande: ”They come to the Sweden because the Sweden promise everything for them: the house, the money, the school. That is why they come.” och sålunda krävde bättre koll. Men icke…

Käre nytysk – och alla ni andra som mejlar mig; ni som hoppas på en förändring; ni som är förtvivlade, ni som tänker rösta på SD fast ni inte vill; ni som vill emigrera – det måste ni väl ändå ha märkt efter allt miggorna har rapporterat och jag har kommenterat om asyleriet i sju år, att någon förändring kan ni inte hoppas på? Inte en förändring som innebär vett och sans, inte en förändring som gör Sverige mindre apart i jämförelse med sina nordiska grannländer och – faktiskt – alla andra EU-länder. Det ska ni absolut inte förvänta er! Ni ska i stället stålsätta er mot ännu mer dumheter, ännu större haverier, ännu värre integrationsproblem, ännu större utanförskap, inbördeskrigsliknande situationer i vissa orter etc, etc, etc. För det är det era politiska företrädare vill ha och driver – och har drivit – igenom. Och inget av det dessa politiska företrädare gör på asylområdet gynnar er som bor och lever här och som kanske har trott att det här är ert land och att ni, som betalar bland världens högsta skatter, har något att säga till om! Inget av det de gör gynnar heller dem som faktiskt har behov av skydd och som istället hamnar i Dårfinkeristan och inte ens vet vilka av sina bödlar, vilka terrorister och vilka spioner de kommer att tvingas att möta här eftersom kontrollen på vilka som ges uppehållstillstånd är alldeles för bristfällig. Inte heller kommer de, som har verkliga asyl- eller skyddsskäl och inte kan återvända till sina hemländer, att kunna integreras och finna en plats i det svenska samhället; det finns inte bostäder och det finns inte jobb när Sverige tar emot och försörjer alldeles för många människor som inte har skäl att vara här.

Varför beter sig svenska politiker som de gör? Jag har funderat i åratal men jag förstår inte det. Allt fler har börjat undra och fråga, de förstår inte heller. Det hjälper inte längre alls vilka partier man röstar på, det spelar ingen roll. Man kan lika gärna slänga ner lappar och dra en ur en hatt och så rösta på det parti vars namn står på lappen. Det är för sent för Sverige att bli ett ”normalt” land (och då jämför jag med Norge, Danmark och Finland i första hand). Sverige fjärmar sig från dem och från resten av EU med sin helt verklighetsfrämmande syn på asylinvandring och på sitt folks och sitt lands framtid.

Så vad är det nu KD, genom sin migrationspolitiska talesperson i riksdagen, Emma Henriksson, har hittat på? Jo, detta (utdrag ur artikeln som länkas till i början av det här inlägget):

Det är inte alltid lagstiftningen räcker för att säkerställa en rättssäker hantering av asylärenden. Därför föreslår jag ett inrättande av en ny inspektion för migrationsfrågor. Målet är att upptäcka systembrister och därigenom höja rättssäkerheten för den enskilde.

Undringar:
1) Varför klarar svenska riksdagsledamöter, enligt KD, inte av att stifta lagar som ”räcker till”? Borde det inte vara ett krav om man ska sitta i en lagstiftande församling, att man kan skriva lagar så att de inte behöver överprövas av någon sorts ”inspektion”?

2) Ska liknande inspektioner inrättas som överrockar på andra områden också? Till exempel när det gäller Försäkringskassans hantering av olika ärenden? Och ska inspektioner kontrollera andra domstolar än migrationsdomstolarna?

Som om inte asylindustrin redan var gigantisk i Sverige, nu vill de alltså bygga på med ytterligare en instans, en inspektion (!), som ska kosta en massa pengar, på asylområdet. KD har inte förstått att vad vi alla har rätt kräva – och alldeles särskilt borde de som representerar folket i den lagstiftande församlingen göra det!!! – är att Migrationsverket gör sitt jobb som den statliga myndighet den är!  Migrationsverket ska följa utlänningslagen och relevanta konventioner. Tillsyn, eller snarare kontroll och genomlysning av hur verket sköter sitt uppdrag görs ju redan genom att alla ärenden där beslutet är negativt (så gott som), överklagas till migrationsdomstol som har sista ordet. Menar Emma Henriksson, KD, att den här Asylinspektionen ska ha överhöghet över domstolen? Nu snurrar det rejält. Ska KD:s Asylinspektion förresten också kontrollera Riksrevisionen, som ju redan kontrollerar hur olika verk och myndigheter sköter sina uppdrag? Och vem tycker Emma Henriksson och KD ska inspektera Asylinspektionen, någon måste väl då kontrollera även den? Vad säger migrationsdomstolen och hela rättsväsendet, om att KD föreslår att deras domar ska ”inspekteras” av en KD-inspektion?

Allmänna kommentarer till vad Emma Henriksson skriver:

EH: Sverige tar ändå ett större ansvar än de flesta länder i vårt närområde. Det är praktisk medmänsklighet och något vi kristdemokrater står upp för.

Min kommentar: Nej, det gör Sverige inte! Andra länder tar betydligt större ansvar för sina länder, sitt folk och för de asylsökande som har lagstadgad och konventionsenlig rätt att få skydd! Sverige tar inte ansvar för vare sig för sitt folk och sitt lands framtid eller – minst lika hemskt – för dem som kommer hit och hamnar i utanförskap och isolering från samhället. Sverige tar inte heller ansvar för att de som inte ska vara här lämnar landet. Det är Sverige som är att klandra, inte ”de flesta länder i vårt närområde”, de ”står upp för” att deras lagar efterlevs och att man stävjar asylbedrägerier till förmån för dem som har skyddsbehov.

EH: Men mer måste göras, bland annat för ensamkommande flyktingbarn och för att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen. Ingen människa på flykt ska på felaktiga grunder avvisas.

Min kommentar: Det kommer inga ensamkommande ”flyktingbarn” hit överhuvudtaget! Det kommer minderåriga asylsökande och det kommer väldigt många som säger sig vara minderåriga men inte är det. De har sällan flyktingskäl (men i en del fall skyddsskäl), därav är det också fel att kalla dem något som börjar på ”flykting”. I två grannländer visade det sig, när man började  åldersbedömningar, att antalet som sade sig vara under 18 år minskade med 65 procent (läs här och här).

När jag besökte en modersmålsklass för just sådana här unga asylsökande, påstått minderåriga män (det handlar oftast om unga män), som alla påstod sig komma från Afghanistan vilket inte var sant eftersom de allra flesta var från Iran och därmed inte hade de skyddsskäl som de ljugit om att de hade mot Afghanistan, visade det sig att av 12 elever var 0 (noll) under 18 år. Den äldste var 31 år gammal. Läraren, som ju talade med alla sina elever och hade bra koll på varifrån de kom, varför de kommit (ingen hade asylskäl) och hur gamla de var, sa att av alla de över hundra elever han haft de senaste 1,5 åren så var högst, och han upprepade det med skärpa: ”högst 3 procent under 18 år”. Detta ska Migrationsverket ta ansvar för och klara att hantera, som man gör i övriga nordiska länder, det behövs ingen Asylinspektion av KD-modell för det!

EH: Vi måste också i olika sammanhang våga ställa högre krav på övriga europeiska länder att ta ett större ansvar i flyktingfrågan.

Min kommentar: Megalomani i kvadrat och kubik! ”Vi, svear och gutar och nysvear och nygutar av Guds nåde, vi det utvalda folket i riksdagen i den humanitära stormakten Sverige måste våga (?) ställa högre krav…”. Har Gud Fader gett svenska och nysvenska personer som engagerat sig politiskt, satts upp på listor (inget äkta personval här, inte) och lyckats hamna i Sveriges riksdag, rätt att ”kräva” något av andra suveräna stater? Hur skedde det? Via stentavlor som levererades direkt från Moses stenhuggeri? Står det hugget på de här stentavlorna att ”Ni, gode svenske och utländske män och kvinnor som hamnat i Sveriges riksdag, ni har en gudagiven rätt att pådyvla er åsikt, det som ni ser som ansvar, på andra länder”? 

Slutligen: Det här är bland det mest huvudlösa förslag jag har tagit del av på mycket länge. Låt mig komma med ett motförslag:

Bästa riksdagsledamöter och regeringsmedlemmar i alla partier!

Läs och ta till er vad högutbildade, kompetenta och engagerade miggor som arbetat länge med asylärenden, under sju år berättar om asyleriet, inifrån Migrationsverket! Där har ni er inspektion, packad och klar. Var så goda! Jag har gjort jobbet och samlat miggornas välskrivna och insiktsfulla berättelser, skrivna på deras fritid och i hopp om att någon ansvarskännande politiker någon gång ska börja ta till sig det de rapporterar om.

Här kan ni beställa böckerna med miggornas berättelser från januari 2008 till mars 2014 (två delar). Läs och begrunda! Vill ni inte köpa böckerna så kan ni här läsa alla texter som skrivits av miggor och som finns på bloggen.

© denna blogg. Var vänlig respektera det och var vänlig änka alltid till detta originalinlägg om ni citerar – kort – ur texten. Tack!