Finland. Migrationsöversikt 1/2016.

Klicka på textrutan för att komma till rapporten (tyvärr bara på finska). Sammanfattning översatt från finska till svenska lite längre ner.

Ny lägesrapport om migrationen samlar ihop den mest aktuella informationen, statistik och undersökningar

Inrikesministeriet har den 22 juni 2016 publicerat den första lägesrapporten om migrationen. Rapporten innehåller den mest aktuella informationen om migrationspolitik och lagstiftningsreformer. I rapporten granskas det rekordstora antalet asylsökande år 2015, och andra aktuella teman inom migration lyfts fram.

– Förra året var exceptionellt och utmanade myndigheterna, men visade samtidigt att samarbetet mellan de finländska myndigheterna fungerar, konstaterar överdirektör Jorma Vuorio.

Inom migrationsförvaltningen har man satsat på att snabba på asylprocessen och effektivisera beslutsfattandet. Kostnaderna har dämpats genom att anpassa kapaciteten vid förläggningarna så att den motsvarar antalet asylsökande. Nu när det mest kritiska skedet när det gäller mottagande av asylsökande är förbi, är det dags att rikta blicken mot framtiden.

– Hur snabbt de personer som fått ett positivt asylbeslut och uppehållstillstånd förflyttas till kommuner är av stor betydelse. Det påverkar förutom kostnaderna för mottagandet också hur människorna integreras i det finländska samhället. Det gäller att vara snabb, säger överdirektör Vuorio.

Sammanfattning av rapporten

Hösten 2015 överraskades förutom Finland också hela Europa. Antalet asylsökande ökade exceptionellt mycket i Europa, och över 32.000 människor sökte asyl också i Finland. Siffran var fjärde störst i Europa i förhållande till folkmängden. Den exceptionella situationen utmanade myndigheterna men visade att myndighetssamarbetet fungerar i Finland. Nu verkar det som om antalet asylsökande har minskat nästan till tidigare års nivå, men man måste i vilket fall som helst förbereda sig på att antalet ökar. Det har visat sig vara mycket svårt att förutse antalet sökande.

I enlighet med regeringsprogrammet pågår vid inrikesministeriet projekt kring asylförfarandet och främjandet av laglig invandring genom vilka man strävar efter att reagera på den ändrade omgivningen och utvecklingen i andra EU-länder.

Finland stöder syftet att finna en gemensam europeisk lösning på asylsökandekrisen och har skött sin egen andel av de åtgärder som man kommit överens om tillsammans, såsom omplaceringen av asylsökande mellan EU-länder. Europeiska kommissionen har lagt fram ändringsförslag som den anser vara viktiga för att lösa migrationskrisen.

Finland anser att en effektiv återvändandepolitik är en nödvändig del av lösningen och deltar aktivt i diskussionen om återvändandepolitik i Europeiska unionen. Satsningar på att effektivisera återsändanden görs också nationellt, och bilaterala förhandlingar om återsändanden förs med utreseländerna (ursprungsländerna, min anm). Samtidigt har antalet asylsökande som återvänt frivilligt ökat väsentligt och de uppskattas redan vara flera tusen till antalet.

Migrationsverket har satsat på att snabba på asylprocessen bland annat genom att koncentrera uppgifter som anknyter till asylförfarandet från andra myndigheter till Migrationsverket, främja elektroniska tjänster och effektivisera beslutsfattandet. För att stävja kostnaderna har Migrationsverket anpassat kapaciteten vid förläggningarna så att den motsvarar antalet asylsökande. Också det hur snabbt de personer som fått uppehållstillstånd för yttas från förläggningar till kommuner och de personer som fått avslag på sin ansökan återsänds till utreseländerna är av stor betydelse.

Lägesrapporten om migrationen samlar ihop aktuella migrationsfrågor med tanke på beredningen av politik och lagstiftningen. Rapporten har utarbetats vid inrikesministeriets migrationsavdelning.

 

 

Finland har fått en ny regering och ett nytt regeringsprogram

I det nya regeringsprogrammet sägs detta om invandringspolitiken:

Regeringen uppmuntrar till en öppen diskussion om invandringspolitiken, men rasism tillåts inte. Vi främjar en tolerant nationell diskussionskultur som respekterar människovärdet. En oberoende utredning om invandringens kostnader och effekter ska tas fram, och detta möjliggör en faktabaserad diskussion och en bättre integrationspolitik samt ett bättre beslutsfattande.

Om flyktingpolitiken sägs:

Antalet kvotflyktingar ska hållas åtminstone på samma nivå som under de senaste åren, på så sätt deltar vi i den internationella ansvarsfördelningen. Staten ska öka sitt samarbete med kommunerna och det ska riktas tillräckliga resurser till detta.

Om invandrare från länder utanför EU och EES sägs:

Invandringen ska vara balanserad. Myndighetsprocesserna vid behandlingen av asylansökningar påskyndas, besluten om återsändande fattas utan dröjsmål och missbruk avvärjs. Medverkan i organisationer som FN eller EU klassificerat som terroristorganisationer ska kriminaliseras.

Personer som gjort sig skyldiga till grova brott, återfallsbrottslingar och personer som är farliga för den allmänna ordningen ska avlägsnas ur landet snabbare än hittills.

Inställningen till arbetskraftsinvandring är positiv. När det gäller prövningen av behovet av arbetskraft är huvudregeln att nuvarande praxis fortsätter. Behovsprövningen vad gäller arbetskraft från länder utanför EU lindras när detta är motiverat med tanke på sysselsättningen och de offentliga finanserna, så att sysselsättning av specialsakkunniga vid enskilda företag påskyndas, den regionala och branschspecifika tillgången på arbetskraft tryggas och de praktiska processerna underlättas. Kollektivavtalen ska respek- teras.

Integrationen ska effektiviseras t.ex. så att språkundervisningen ökas genom att utgångsnivån för personerna beaktas bättre än för närvarande, verksamheten med stödpersoner förbättras och genom att barnen deltar i förskolverksamheten. Kriterierna för familjeåterförening preciseras i överensstämmelse med EU:s familjeåterföreningsdirektiv.

Det tas i bruk terminsavgifter för studerande från länder utanför EU och EES, och utexaminerade uppmuntras att stanna kvar i Finland och arbeta t.ex. med stöd av en skatteavdragsrätt. Sysselsättningen av internationella studerande som studerat i Finland främjas och det satsas på kunskaperna i finska.

Verksamheten ska vara förvaltningsövergripande och informationsutbytet mellan myndigheter ska stärkas. Vi uppmuntrar olika samhälleliga aktörer att öka kontakten mellan ursprungsbefolkningen och invandrarna. Den särskilda risken för utslagning bland unga invandrare identifieras och särskild vikt ska fästas vid integreringen av icke utbildade kvinnor som stannat hemma.

Här finns hela regeringsprogrammet.