Vidare om asylbedrägerier; multipla identiteter; 13-åring som var 25 med mera

* En migga: 13-åringen med tre identiteter var i 25 årsåldern. Det är obehagligt att han har en identitet (PUT och folkbokföring) kvar som han kan fortsätta att använda trots att han har begått brott i de två andra identiteterna.

Och:

 ** En migga: Fingeravtryck tas ju också av dem men de läggs inte i Eurodac eftersom dessa personer (anhöriginvandrare och studerande) inte har sökt asyl. Och om personen sedan söker asyl blir det ingen träff i Eurodac. Jag vet inte vad anledningen är, kanske bara den svenska godtrogenheten. Man vill tro gott om alla, man vill inte tro att det finns människor som fuskar…

Miggorna skriver numera ganska ofta i skov. De är så arbetstyngda att det kan gå ett bra tag mellan skriverierna, men så händer något som gör att de återigen låter mig – och er som läser min blogg – få en inblick i deras ”mad, mad, mad, mad world”.  Jag ställde en del frågor till tre miggor om multipla identiteter och det var som att öppna en dammlucka och låta vattnet forsa fritt. Om det här inlägget blir lite rörigt så får ni ursäkta. Det kom mängder av information både om det jag frågat om och om en hel del annat, så nu serverar jag den blandade kompotten så gott jag förmår.

Jag vidarebefordrade följande historia – som jag själv hade fått berättad för mig – till tre, av varandra oberoende miggor för kommentarer:

En man som jobbar som reklamutdelare i en invandrartät stadsdel i en medelstor stad har lärt känna några somalier. En av dem berättade att han har tre hyreskontrakt på lägenheter. Att han kom till Malmö, fick asyl (eller PUT, jag vet inte vilket) och lägenhet. Och att han, efter en tid, tog färjan till Finland och när han kom till Sverige ändrade han några bokstäver i efternamnet, sökte asyl på nytt och fick det (eller PUT). Plus lägenhet. Därefter gjorde han samma sak ännu en gång och fick återigen asyl (eller PUT) och lägenhet.

Mannen, somaliern, berättar att han nu har asyl/PUT i tre identiteter, han har tre lägenheter och bidrag i tre identiteter. Han bor i en av lägenheterna och hyr ut de två andra. Somalierna berättar att ”det finns andra som också gör så här”.

Historien låter onekligen lätt osannolik (även om jag har hört liknande tidigare), så mina frågor till miggorna löd:

Migrationsverket har ju ett fingeravtrycksregister (ni kollar ju i Eurodac). Kontrolleras alltid alla asylsökandes fingeravtryck automatiskt – det vill säga har man det som rutin – i den databas där samtliga som beviljats asyl/PUT i Sverige finns? Alltså, för att vara så tydlig som möjligt: är det rutin att alla asylsökandes fingeravtryck alltid kontrolleras för att upptäcka att de inte har gjort som somaliern och sökt asyl tidigare i Sverige i flera identiteter?

•  Om svaret är ja: hur kommer det sig i så fall att somaliern – och enligt honom och hans kompisar flera andra – har kunnat söka asyl i flera identiteter i Sverige?

•  Om svaret är nej: varför görs inte alltid, rutinmässigt, kontroller av fingeravtryck i Migrationsverkets egna register för att upptäcka bedragare som söker asyl i Sverige i olika identiteter?

Här följer svar – och en hel del annan information på köpet – från en av de tre miggorna:

Först svarar miggan:

Det är omöjligt att få asyl i flera identiteter. Fingeravtrycken kontrolleras automatiskt och sparas i tio år i Eurodac. Undantaget är om man säger sig vara under 14 år, då tas det inga fingeravtryck. Eller om man kommit hit som kvotflykting eller genom anhöriginvandring, då finns fingeravtrycken inte i Eurodac.

Vi kontrollerar fingeravtryck av alla asylsökande. Det finns ingen chans att det inte skulle upptäckas att man sökt asyl tidigare.

Därefter berättar miggan följande:

Jag känner till ett fall där den sökande hade kommit hit på anknytning (inga fingeravtryck) och sedan sökt asyl (fingeravtryck). Därefter sökte han asyl som ”ensamkommande 13-åring” (inga fingeravtryck). Således hade han nu tre identiteter. Anledningen till att den sökande bar sig åt på detta sätt var, att han var en brottsling och ville fortsätta på den banan. Han är med stor sannolikhet på fri fot än idag eftersom han flydde från det HVB där han vistades som 13-åring, när polisen var honom på spåren.

*13-åringen med tre identiteter var i 25 årsåldern. Det är obehagligt att han har en identitet (PUT och folkbokföring) kvar som han kan fortsätta att använda trots att han har begått brott i de två andra identiteterna. 

Jag undrar vad som hänt i fallet med den 25-årige 13-åringen…

Miggan igen:

Det här fallet aktualiserades för ett par år sedan. Migrationsverket återkallade  hans PUT i två identiteter utan att träffa honom, han var ju oanträffbar. Ett av de tre PUT:en gick dessvärre inte att återkalla utan att först träffa honom och det gick inte heller att utvisa honom i den identiteten utan en muntlig utredning. Detta eftersom vi, enligt lagen,  inte får återkalla PUT eller utvisa personer utan att ha träffat dem.

Jag frågade om det är den dåvarande ”13-åringens” (som i själva verket var 25) PUT som inte kan återkallas?

En annan migga svarade:

Nej, det PUT som inte kan återkallas är den vuxna somalierns, han som fick PUT på grund av väpnad konflikt i Somalia 2010. Samme man som redan strax innan hade fått PUT som ”minderårig anhöriginvandrare”, typ 17 år, i en annan identitet vilket inte upptäcktes när detta PUT beviljades. Sedan blev han efterlyst för brott och sökte då – och fick – PUT som 13 -åring i en ny identitet.

Mannen fortsatte att begå brott och ”straffades” med inlåsning i ett SIS-boende. När han var där ville han återta sin första identitet (han hade inte åkt fast för något brott i just den identiteten). Ingen trodde på honom så han rymde från SIS-boendet.  Ingen vet förstås om hans rätta identitet är den första eller den andra. Den tredje är absolut inte den rätta med tanke på åldern. Men somalier är han i alla fall och det gick inte att återkalla hans andra tillstånd utan att träffa honom. För att återkalla ett PUT krävs det att den sökande ”medvetet lämnat oriktiga uppgifter som varit avgörande för ärendets utgång”. Här var det inte så.  Alla somalier fick ju PUT på grund av konflkten från 2009 till 2011.

Rörigt? Ja. Rörigt. Betänk då också att just det här handlar om ett enda fall, en enda människa. Miggorna är också bara människor och de har inte alltid det fulla stöd de skulle behöva vare sig från sin ledning, från riksdag och regering, från medier eller ens från samhället. Ändå ska de hantera en röra av bedrägerier och lögner blandade med äkta skyddsbehövande, och försöka kryssa mellan alla rättsliga riktlinjer och annat som står som spön i backen och rör till allting ännu mer.

Jag påpekar att en annan migga sagt att fingeravtrycken raderas ur databasen när man fått PUT. I så fall, om det stämmer, då kan man ju inte kolla om personen har fått PUT tidigare för då finns ju inga fingeravtryck kvar?

Den flesta miggan svarar:

Asylsökandes fingeravtryck lagras i olika databaser. Det finns en nationell databas som var av betydelse innan Eurodac fanns ( jag tror Eurodac kom 2002/2003).  Det är från den databasen sökandes fingeravtryck raderas när den sökande får UAT. Däremot lagras den sökande fingeravtryck i databasen Eurodac i minst 10 år.

När en person lämnar fingeravtryck i samband med sin asylansökan kontrolleras fingeravtrycken mot databasen Eurodac och lagras där. Om den sökande sedan söker asyl igen, oavsett om det sker i Sverige eller i något annat EU-land,  kommer de tidigare asylansökningarna att synas i Eurodac, med datum för ansökan och med ärendenummer.

Jag frågar om miggan vet varför fingeravtryck inte alltid tas av precis alla på samma sätt som av asylsökande, alltså också av anhöriginvandrare och studerande?

Den första miggan svarar en aning uppgivet:

** Fingeravtryck tas ju också på dem men de läggs inte i Eurodac eftersom dessa personer (anhöriginvandrare och studerande) inte har sökt asyl. Och om personen sedan söker asyl blir det ingen träff i Eurodac. Jag vet inte vad anledningen är, kanske bara den svenska godtrogenheten. Man vill tro gott om alla, man vill inte tro att det finns människor som fuskar…

Läs också En migga: ”Andra länder gör på detta vis, men inte Sverige.”

Råd: Man kan alltid fråga Migrationsverket om man undrar över något.

© denna blogg. Korta citat tillåtna; länka dock alltid till originalinlägget.

Myndigheter måste samköra register!

Den 5 december kunde man, under rubriken Zoran har jobbat i Sverige i 10 år – nu avvisas han, läsa i Metro att:

Zoran har under de senaste tio åren levt som vilken Svensson som helst – med jobbet på den egna firman, bil, familj och egen belånad bostadsrätt i södra Stockholm. Men för två veckor sedan ställdes allt på ända, då gränspolisen kom till Zorans arbetsplats och förde honom till Migrationsverkets förvar i Flen.

Man blir bestört och undrar varför detta sker och tänker att det inte kan finnas någon annan anledning att han ska utvisas än att han har begått något brott där fängelsestraffet är så långt att det också innebär utvisning. Men nej, läser man artikeln (och det är ju det enda man har att gå på), så ska Zoran inte lämna landet på grund av brottslighet utan för att han levt här illegalt i många år. För att han inte lämnat landet när han fick avslag på sin ansökan om asyl redan för sju år sedan.

Nu är han förvånad över att han, som registrerat firma och betalat skatt ska utvisas (inte ”avvisas, som Metro skriver). Men att man har stannat kvar i landet olagligt och lyckats – tack vare slappa svenska myndigheter – leva som om man hade tillstånd, är ju, oavsett när det uppdagas, faktiskt inte skäl för uppehållstillstånd! Det vill säga: man får inte uppehållstillstånd för att man stannat kvar i sju år illegalt. Att man skaffat F-skattsedel och betalat skatt kvalificerar inte till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (och det är ju den myndigheterna har att förhålla sig till). Men det är förstås helt galet att inga klockor ringt på några av de inblandade myndigheterna under alla år.

Det måste med kraft framhållas att det är oacceptabelt att Migrationsverket eller polisen, som är de två instanser som utvisar dem som inte getts rätt att stanna i landet, inte utvisade Zoran för sju år sedan! Att myndigheterna inte samarbetar så att Patent- och registreringsverket, Skatteverket, Migrationsverket och andra tänkbara myndigheter och verk vet vilka personer som inte har rätt att uppehålla sig i Sverige och därmed inte heller har rätt att registrera en firma, det är helt ofattbart. Det riskerar också att väcka falska förhoppningar hos den som stannat kvar illegalt och som kanske kan tro att ”stannar jag bara tillräckligt länge utan tillstånd och jobbar och betalar skatt, så omvandlas mitt utvisningsbeslut så småningom till permanent uppehållstillstånd”. Hur man nu på allvar kan tro något sådant är förstås en berättigad fråga, men hoppet finns hos människan och Zoran kan vara en av dem som faktiskt trott att ett avslag plötsligt och av sig självt kan förvandlas till ett tillstånd.

I artikeln i Metro står vidare:

Enligt Migrationsverket har Zoran fått flera kallelser till möten som han uteblivit från. I november 2006 överlämnades ärendet till gränspolisen, eftersom då Zoran betraktades som ”avviken”.
———-
Med det tillfälliga personnummer han fått när han kom till Sverige har han registrerats som bilköpare hos Transportstyrelsen, han har fått F-skattsedel från Skatteverket och tagit banklån för att köpa en egen bostadsrätt.
———-
Per-Uno Johansson, chef för utredningsavdelningen vid gränspolisen på Arlanda, tycker att det låter ”märkligt” att ingen på de svenska myndigheter Zoran varit i kontakt med har reagerat.

Men det stämmer nog inte att asylsökande har trott att de har vistats här lagligt. En människa vet om han har fått uppehållstillstånd eller inte, något annat ter sig orimligt. Men eftersom myndigheterna är slappa och inte gör samkörningar och kontroller av uppgifter så invaggas de, som vistas i landet olagligt, sköter sig och lyckas skapa ett liv här, i falsk trygghet. Och även om de självklart vet att de inte har uppehållstillstånd så känns det förstås mycket hårt när myndigheterna, sent omsider (alldeles för sent) hinner ikapp och kommer för att verkställa den utvisning som skulle ha skett för – som i detta fall – sju år sedan.

Frågan om samkörning av register mellan myndigheter har tagits upp då och då. Varför har man inte sett till att sådana samkörningar görs? Det ligger ju i rikets intresse att veta vilka som finns här och det ska inte vara så att en myndighet inte vet vad en annan myndighet känner till i frågor som rör personer som vistas i landet illegalt.

Det är ovärdigt ett it-land som Sverige att inte klara av att samköra dataregister över vilka utlänningar som har uppehållstillstånd och vilka som inte har det, när dessa söker upp myndigheter i olika ärenden. Och dessutom måste man ju kunna  efterleva sina egna lagar! När det gäller Zoran och hans familj så kan man inte annat än beklaga att ingen har gett honom rådet att åka till hemlandet och söka arbetstillstånd därifrån. Med hans firma och möjlighet att försörja sig själv hade han med stor sannolikhet fått arbetstillstånd och med det ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som hade kunnat förlängas några gånger och sedan övergå till att bli permanent.

Men den humanitära stormakten Sverige förnekar sig inte.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat och alltid med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa.