Finland. Migrationsverket underlättar för asylsökande som vill arbeta och för arbetsgivare som vill anställa asylsökande.

Chefen för asylenheten vid Migrationsverket i Finland, Juha Similä, informerar via Twitter:

Asylsökande kan klippa din gräsmatta – så här går det till. Migrationsverket öppnar ett servicenummer för arbetsgivare den 11 juli 2016.

Migrationsverket meddelar att man inte längre utfärdar skriftliga intyg över en enskild asylsökandes rätt att utföra avlönat förvärvsarbete i Finland. Istället ska arbetsgivaren försäkra sig om att en asylsökande har rätt att arbeta – tjänsten blir telefontjänst enligt ovan. Migrationsverket:

När en arbetsgivare önskar anställa en asylsökande ska han eller hon i första hand ta reda på om personen har rätt att arbeta genom att fråga personen själv om detta. Personen har med säkerhet rätt att arbeta om det har gått minst ett halvt år sedan han eller hon har lämnat in sin asylansökan, om beslutet inte redan har vunnit laga kraft.

Då det gäller personer som endast vistats en kort tid i Finland bör arbetsgivaren kontrollera rätten att arbeta med Migrationsverket.

Om rätten att arbeta informerar Migrationsverket:

Rätten att arbeta börjar tre eller sex månader efter ankomsten till Finland. Den asylsökande har rätt att arbeta med början antingen tre eller sex månader efter att han eller hon har sökt asyl.

• Gränsen är tre månader för asylsökande som uppvisat ett giltigt och konstaterat äkta pass eller annat resedokument för myndigheten i samband med att han eller hon har ansökt om asyl.
• Gränsen är sex månader om asylsökanden inte visat upp ett resedokument.

Asylsökandes rätt att arbeta utgår från lagen. Han eller hon behöver alltså inte ansöka separat om denna rätt. Om arbetet är kontinuerligt, kan den asylsökande ansöka om uppehållstillstånd för arbetstagare.

Arbetsgivaren är skyldig att försäkra sig om att en utländsk person som han eller hon anställer har rätt att arbeta. Arbetsgivaren ska alltså med jämna mellanrum kontrollera att den asylsökande fortfarande har rätt att arbeta. Även den asylsökande själv är skyldig att se till att han eller hon har rätt att arbeta samt informera arbetsgivaren om rätten upphör. Såväl arbetstagaren som arbetsgivaren kan bestraffas för arbete som utförts utan rätt att arbeta.

Migrationsverket utfärdar inte längre skriftliga intyg gällande rätten att arbeta, eftersom den tid som används för detta innebär mindre tid för att avgöra asylansökningar. I lagen ingår inga krav på att utfärda ett separat intyg utan rätten att arbeta existerar även utan intyg.

När antalet asylsökande var lägre än det är i dag ansåg vi att det bästa sättet att betjäna arbetsgivarna var att utfärda skriftliga intyg. Eftersom efterfrågan på tjänsten har ökat betydligt är det mer effektivt att besvara förfrågningar per telefon och detta innebär även att asylsökande snabbare kan börja jobba.

Migrationsverket hoppas att förändringen ska innebära att asylsökande inte behöver vänta i onödan på att börja jobba.

Reflektion: Det låter onekligen som en mycket god idé och som en reell förbättring som dessutom både snabbt och billigt har kunnat införas.

 

Finland. Gränsbevakningsväsendets chef, generallöjtnant Jaakko Kaukanen: ”Det finns 10 miljoner människor i Ryssland som inte är hemmahörande där. Potentialen är enorm.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på sajten Ruotuväki (på finska).

 

 

Gränschefen: Beredskapen ska hållas på hög nivå

Gränsbevakningsväsendet samlar inför sommaren en grupp pensionerade gränsbevakare. Anledningen är att det blivit svårare att förutspå situationen vid gränserna.

I vintras öveträdde 1.700 personer gränsen illegalt. De hänvisade till att de var i behov av internationellt skydd. Personerna ifråga sökte asyl efter att de kommit till Finland utan relevanta resedokument. Tidigare år har högst några tiotal sådana gränsöverträdelser skett.

Gränsbevakningsväsendets chef, generallöjtnant Jaakko Kaukanen säger att fenomenet var märkligt.

– I början rörde det sig om personer som under lång tid bott i Ryssland, som är ett säkert land. Så småningom förändrades profilen och större delen av dem som kom var människor som hade skaffat visum i utlandet, rest till Moskva och där använt sig av kriminella organisatörer av resor till gränsområdet.

Till Finland försökte människor från 37 stater ta sig. Situationen klarades upp den sista februari när Rysslands högsta ledning lade sig i saken och uppmanade den ryska säkerhetstjänsten FSB att vidta åtgärder för att stoppa fenomenet.

– Rysslands gränsbevakningstjänst, som är en del av FSB, är en hårt centralstyrd organisation med yrkesfolk av högsta klass. När de fick sin order, tog de tag i situationen, konstaterar Kaukanen.

Han vill inte spekulera i möjliga anledningar till det som skedde. I början av april medgav inrikesminister Petteri Orpo i ett tal vid ett gränssäkerhetsseminarium, att Rysslands agerande inte varit helt enligt regelboken.

– Det är självklart att något förändrades i den ryska gränsbevakningsmyndighetens agerande i det nordliga gränsområdet. Samarbetet för att förhindra illegal invandring fungerade inte; asylsökande utan resedokument lyckades ta sig till Finlands gränsstation för att söka asyl, svarade Orpo på en fråga från publiken.

Gränsbevakningsväsendet har börjat vidta åtgärder sedan osäkerheten i gränsområdet ökat. Till sommaren anställer man för första gången en grupp gränsbevakningsmän som gått i pension.

– De har utsetts och utrustats och står redo under sommaren även om inget skulle hända. Om man inte kan förutse vad som händer i morgon så bör man ha reserver i beredskap.

Enligt Kaukanen är läget vid Finlands östra gräns nu lugnt, men det kontrolleras och övervakas kontinuerligt. Han påminner om att det som skedde i vintras kan komma att ske också i framtiden.

– De människor som sökt sig norrut går inte upp i rök. Det finns cirka 10 miljoner människor i Ryssland som inte är hemmahörande där. Potentialen är enorm. Vi kan inte garantera att det som skedde inte sker igen.

I Gränsbevakningsväsendets uppgifter ingår att kontinuerligt göra upp nya krisplaner. Enligt Kaukanen lever vi i osäkra tider när det gäller tryggandet av våra gränser eftersom möjligheten att förutse framtiden märkbart har försvagats.

– Beredskapen måste hållas hög. Hela Europa skakas av en oerhörd folkvandring och vi har bara sett en glimt av den. Vi befinner oss vid den yttersta gränsen och de kommer vi aldrig ifrån. Det innebär en viss grad av sårbarhet, betonar Kaukanen.

Finland och Ryssland samarbetar ständigt vad gäller gränssäkerheten och har mellan 300 och 400 kontakter årligen med den ryska gränsmyndigheten på organisationsnivå.

Gränsbevakningsväsendet är i Finland den myndighet som håller de tätaste kontakterna med ryska myndigheter.

– Samarbetet har varit en framgångssaga och gränsen mellan länderna har varit ytterst stabil och lugn. Förra vintern var ett undantag, konstaterar Kaukanen.

© Översättning Merit Wager

 

 

Liten textkavalkad – 11 texter från lika många år

Här följer länkar ett antal blogginlägg som dels är något av ”det har jag skrivit om i flera år”-texter, dels sådana som helt enkelt bara tål att påminnas om och därför upprepas. Eftersom urvalet inlägg är så enormt har jag valt ut texter från februari månad från alla år jag bloggat. Eftersom jag började blogga i maj 2005 är texten från det året från just maj. Alltså:

•  Brain damage – 30 maj 2005. Ur texten:

Sverige kommer inte att riskera någon brain drain i framtiden! Detta för att svenskarna kommer att stanna i Sverige eftersom de inte kommer att kunna konkurrera med människor från andra länder och ingen kommer att vilja ha dem.

Landets skol- och utbildningsväsende är så svagt och dåligt att de minimala kunskaper som eleverna inhämtar inte kommer att leda till annat än brain damage. I betydelsen ”förstörda hjärnor”.

•  Be my guest 28: Vera Efron – 27 februari 2006. Ur texten:

Sommaren 2003 förverkligade jag min dröm om att bli författare och debuterade med den självbiografiska romanen ”Aktiebolaget Rysk Roulette”. Det var det mest självutlämnande jag någonsin skrivit. Jag skrev om min uppväxt i Sibirien, om min far som övergav mig och om Sovjetunionens hjärntvätt som började redan på dagis. Jag skrev om min kamp mot diktaturen och om att ha jagats av KGB. Jag skrev också om mitt nya liv i Sverige, om hur det var att slitas sönder mellan arbetet, omtanken om barnen och kärleken till en gift man. Fast den största anledningen till att jag, en ensamstående tvåbarnsmamma och småföretagare lyckades förmå mig själv att skriva en bok, var min vilja att belysa hur det känns för en vanlig människa när hon drabbas av myndigheternas makt.
(Flera texter om Vera Efron kan läsas här.)

•  Utländska medier rapporterar om den svenska asylmottagningen – 26 februari 2007. Ur texten:

Det är bra att utländska medier kommer till Sverige och granskar oss och beskriver saker och ting utifrån sina referensramar, sitt sätt att se på saker.

•  Somalier gripna misstänkta för att ha planerat terrordåd – 29 februari 2008. Ur texten:

Vad är det som gör att man i Sverige tror, att så fort någon kommit hit och fått svenskt medborgarskap så är han eller hon ”svensk”? Fråga vem som helst bland invandrare i första generationen – och ofta också i andra – om de upplever sig som ”svenskar”! Och tänk lite själva: om svenskar emigrerar till Australien eller USA eller Thailand – känner de sig då som australiensare, amerikaner eller thailändare så snart de bosatt sig där? Visst inte.

•  Vidare om Migrationsverkets stenvänderi – 28 februari 2009
(mer om Adil Hakimjan kan läsas här och här.) Ur texten:

Efter tillkomsten av Dublinkonventionen och Dublinförordningen blir den s.k. första asyllandsprincipen tillämplig endast när utlänningen har kommit till Sverige direkt från land utanför EU-området. Då måste väl även verkets generaldirektör Dan Eliasson, rättsenhetens beslutsfattare Helene Hedebris och rättschefen Mikael Ribbenvik inse att det inte blir många personer som kommer att utvisas från Sverige med stöd av första asyllandsprincipen eftersom det inte kommer att finns många som Adil som varit inspärrade på Guantánamo i flera år, blivit dumpade i Albanien och har nära släktingar i Sverige.

•  ”Ge mig en bomb så ska jag utplåna förvaren från Sveriges yta” – 28 februari 2010.Ur texten:

Att uttala sig som pjäsförfattaren är förkastligt. Han uttrycker sig samhällsomstörtande när han meddelar att han vill spränga lokaler i luften för att han inte gillar dem och inte accepterar de lagar som gäller i landet. Det han säger skulle i många andra länder anses allvarligt. Hur man ser på det rent juridiskt i Sverige är svårt att veta – polis och rättsväsende är inte de mest väl utvecklade och effektiva i detta land.

•  Röda Korset: ‘Sverige bäst på att ge förutsättningar för lyckad integration.’ – 28 februari 2011. Ur texten:

Vad som däremot inte bara bör utan måste krävas av alla som får en fristad och försörjning i Sverige är att de anpassar sig till det land och det samhälle de kommit till. Att de respekterar det land och det samhälle de kommit till och som ingen tvingar någon att stanna kvar i om han/hon inte vill göra det. Detta är så självklart att det är häpnadsväckande att man inte förstått det i Sverige!

•  Är ”verklighetsfrämmandeskap” ett plus för ministrar i Sverige? – 24 februari 2012. Ur texten:

”Utrikes födda”??? Särbehandlingen ska alltså inte gälla för svenskfödda som anställer svenskfödda, men ska de gälla för utrikes födda som anställer inrikesfödda? Och vad är då ”inrikesfödda”? Är det svenskar eller är det också barn till afghaner, somalier, irakier födda i Sverige? Ska kriteriet vara att alla som bor inom vissa, av Ullenhag definierade gränser, i s.k. utsatta områden, omfattas av hans idéer om ”lägre kostnader för att verka och anställa” i hans ”nystartszoner”? Eller ska det enbart gälla asylinvandrade? Eller ska det bara gälla asylinvandrare som inte behärskar svenska? Hur ska Ullenhag definiera vilka som ska särbehandlas?

•  En migga: ”Inte heller flydde han till Sverige utan han reste hit legalt efter att det första asyllandet beviljat honom både uppehållstillstånd och främlingspass!” – 28 februari 2013. Ur texten:

På frågan varför han låtsades vara minderårig när han kom till Sverige (och varför han sökte asyl i Sverige när han redan hade fått asyl i ett annat land) men inte när han kom till det första asyllandet ville han inte svara, och på frågan om varför han inte stannade i det första asyllandet där han redan ju hade fått tillstånd som alternativt skyddsbehövande, var svaret att så fort man får tillstånd i det landet så måste man lämna förläggningen och då måste man klara sig själv. Man måste försörja sig själv, det finns inga jobb eller bostäder och man får inte hämta dit sin fru om man inte har jobb och bostad…

•  Blandade fakta från de nordiska länderna – 27 februari 2014. Ur texten:

Norge. Asylmottagningn i Bodø har skickat ett bekymrat brev till regeringen om att asylsökande med påstått skyddsbehov reser till sina hemländer på semester. UDI (Udlendingsdirektoratet, motsvarande Migrationsverket i Sverige) har ingen översikt av hur många det handlar om. Så här skriver Beate Klette, återvändanderådgivare vid Bodø Mottagningscenter i brevet till justitieminister Anders Anundsen (Frp):

Hur farligt är det egentligen i hemlandet som gör att man kvalificerar att man får uppehållstillstånd när man bara efter några månader kan återvända dit på semester?

•  En migga: ”Det man inte får glömma bort i detta sammanhang är att på den svarta marknaden säljs även de av Migrationsverket utfärdade resehandlingarna resedokument och främlingspass.” – 26 februari 2015. Ur texten:

Resedokument och främlingspass
Rapportering finns om att personer som sålt sina resedokument och främlingspass har fått upp till 30.000 kronor per styck. Dessa dokument är också mycket eftertraktade på den svarta marknaden.

•  Finland. ”Var femte kan inte läsa och skriva ens på sitt modersmål och engelska talar som mest cirka 10 procent av de asylsökande.” – 12 februari 2016. Ur texten:

– Det är inte särskilt många som har någon yrkesutbildning; de utgör endast cirka 10–20 procent. Andelen högutbildade asylsökande är klart under 10 procent, säger justitie- och arbetsminister Jari Lindströms specialmedarbetare Sakari Puisto. Dessutom kan var femte inte läsa och skriva ens på sitt modersmål och engelska talar som mest cirka 10 procent av de asylsökande.

På bloggen finns idag 8.462 inlägg i mängder av olika ämnen. En stor del av texterna har skrivits av miggor – anställda på Migrationsverket – men också av andra under rubriken Be my guest, bland annat: Krister Thelin, Thomas Gür, Nuri Kino, Nima Dervish, Mirka Kettunen, Karin Dahlström, Evelyn Malzani och många fler.

Det finns texter av utlänningspoliser, familjehemsföräldrar och personal på HVB. Men också av mig. Dessutom finns mängder av texter om och från Finland och en hel del också från övriga Norden.

Jag passar också på att slå ett slag för de böcker som getts ut på Mummelförlaget, skrivna av:

Nima Dervish, David Eberhard, Ilan Sadé, Zulmay Afzali, Katrin Fogelby, SFI-elever, Aniram Niletram och mig själv, Merit Wager.

Samtliga böcker finns i pappersform men också som e-böcker, klara att ladda ner direkt för en billig penning.

 

 

 

 

En källa inom gränspolisen: ”80 % av gränskontrollen i Sverige sker på Arlanda. Färre än 1 % av alla asylsökande i Sverige kommer till Arlanda…

Efter att ha läst min text i Svenska Dagbladet den 26 november med rubriken Svensk passkontroll är på efterkälken, har många hört av sig. Bland dem en person inom gränspolisen som tog sig tid att skriva till mig för att bena upp en del saker. Tyvärr måste personens identitet förbli okänd för läsarna, men jag vet vem vederbörande är och har förståelse för att människor på statliga och andra tjänster, precis som miggorna, i rådande samhällsklimat inte alltid kan framträda öppet ens om de vill. Här är en del av vad min källa vill att vi ska veta:

Jag vill bidra med lite information som jag inte tror är så känd av allmänheten

1.       80 % av gränskontrollerna i Sverige sker på Arlanda.
2.       Färre än 1 % av alla asylsökande i Sverige kommer till Arlanda.
3.       98 % kommer över Medelhavet, utan dokument.
4.       Hittills i år har vi stoppat, genom samarbete med utländska myndigheter, c:a 300 personer att boarda flyg till Sverige. Det har vi gjort genom att dessa myndigheter, framför allt i Istanbul, Bagdad och andra embarkeringsorter i Irak och Mellanöstern, har kontrollerat resedokument med oss via telefon eller e-mail. Det är fler människor än de som kommit med flyg och sökt asyl.
5.       Gränsmyndigheter på dessa orter är också väldigt observanta på människosmugglare och på ”impostors” (bedragare), det vill säga människor som försöker resa med ”look alike” pass. Ofta är det svenska handlingar som har ”lånats ut” av släktingar. De kan också vara stulna, men då är de redan spärrade i SIS (Schengen Information System)
6.       IS har stulit stora mängder irakiska ”blanka pass”, det vill säga ännu ej ”personaliserade” passböcker som har alla säkringar i original. Dessa nummerserier är dock identifierade och spärrade i SIS och hos Interpol.
7.       Alla registrerade spärrar, inte bara de som rör dokumentet utan också de som rör personen, dyker upp vid en skanning av passet vid gränsen. Personen är fortfarande innanför passkontrollen, och alltså inte ”i Sverige”.

Om personen söker asyl, utan att åberopa de falska dokumenten som han/hon har använt sig av för att komma ombord på embarkeringsstationen, levererar vi efter en kortare registrering personen till Migrationsverket. Om han/hon försöker komma in i landet genom att åberopa det falska dokumentet, faller det under allmänt åtal: brukande av falsk urkund. Då tas både fingeravtryck och görs DNA-topsning, så kallad daktning.

Övriga ”spärrar” som åsyftas är till exempel om personen är efterlyst för brott och skall nekas inresa i Schengen på grund av att han begått brott i ett annat Schengenland, eller om det finns en dold övervakning på grund av att personen är misstänkt för brottslig verksamhet etc.

Till sist en reflektion, som jag delar med många kollegor:
Kanske borde en enda myndighet i Sverige hantera immigration och även gränskontrollen ”från ax till limpa”. Polisens inblandning skulle då endast behövas vid till exempel verkställighet av avvisningsbeslut och dylikt.

I ett mejl några timmar senare lade källan inom gränspolisen till följande viktiga fakta:

Jag glömde att nämna en viktig sak, som har anknytning till vad du framhåller i din artikel, angående användande av biometri i resehandlingar.

Det är för mig och mina kollegor ytterst förvånande att man inom EU tillåter användandet av vissa mycket ”primitiva” nationella ID-kort, för gränspassage.

De ID-kort jag syftar på är italienska, grekiska och rumänska. De håller en (säkerhets)nivå som är lik den vi övriga använde för 50 år sedan. Därför inbjuder de också till förfalskningsförsök.

Tredjelandsmedborgare som vill resa in i, eller inom EU-området, försöker dagligen använda sig av förfalskningar av dessa ID-kort, som de ofta har köpt för en mindre förmögenhet.

På grund av den låga kvaliteten är förfalskningar dessbättre oftast ganska lätta att avslöja för en erfaren dokumenttekniker. Vad gör Frontex åt detta?

Kommentar
Jag kan inte annat än tacka min källa för all denna information! Och samtidigt beklaga att Sverige på bara något decennium blivit ett land där frimodighet, öppenhet blivit minnen blott (utom på Twitter och i andra sociala medier där i princip vad som helst tyckas kunna skrivas…), ett land där medborgarna inte längre kan eller vågar använda sig av den tidigare alltid så hyllade och självklara åsikts-, yttrande- och tryckfriheten. Det är ett fruktansvärt bakslag och en samhällsregrediering som redan har fått värre återverkningar än gemene man ens kan föreställa sig.

Reflektion
Detta är ju en överväldigande obalans:

80 % av gränskontrollen i Sverige sker på Arlanda. Färre än 1 % av alla asylsökande i Sverige kommer till Arlanda.

Det har förstås, som källan också förklarar, att göra med människors ekonomi: inte många har råd och möjlighet att skaffa sig falska handlingar och flyga till Arlanda. Men det hindrar inte att tanken uppstår att det är en oerhörd obalans att 80 % av gränskontrollerna av dem som kommer till Sverige sker på Arlanda trots att färre än 1 % asylsökande kommer den vägen. Det är ju på helt andra platser som 80 % av gränskontrollerna borde ha gjorts under alla år.

OBS! © denna blogg.

 

En migga: ”Det man inte får glömma bort i detta sammanhang är att på den svarta marknaden säljs även de av Migrationsverket utfärdade resehandlingarna resedokument och främlingspass.”

Läs först Kraftfulla insatser eller tafatt skrivelse? på Svenska Dagbladets ledarsida.

En migga skriver:

Upp till tolv nya pass på ett år
Nu kan man till exempel en gång i månaden anmäla att man har tappat sitt pass och varje gång få ett nytt pass utfärdat. Varje pass kan sedan säljas för upp till cirka 20.000 kronor.

När jag själv nyligen ansökte om nytt pass frågade jag tjänstemannen efter den aktuella siffran från det senaste året, alltså hur många pass som mest en person ”tappat” i de ärenden hon kände till. Hon svarade att den person som tappat flest pass har fått nio nya pass under ett år.

När jag sedan fyra dagar senare hämtade ut det nya passet ställde jag samma fråga till tjänstemannen som lämnade ut passet och han sade sig känna till att tio – tolv nya pass har lämnats ut till samma person under ett år.

Vem är det som har möjlighet att tjäna pengar på detta sätt?
Inte den som har ett vanligt svenskt namn och utseende. Men har man ett namn och ett utseende som är vanligt i Mellanöstern eller Nordafrika då kan den här typen av missbruk av svenska pass vara lönsam.

Varför har inget gjorts?
Det är känt av våra makthavare sedan minst 20 år tillbaka att detta missbruk förekommer, men inga åtgärder har vidtagits för att minska kriminella kretsars näst intill fria tillgång på svenska pass och problemet har ökat under det senaste decenniet.

I en motion till Riksdagen de 20 september 2012 uppmärksammade Kent Ekeroth (SD) problemet och i slutklämmen skrev han:

”Alldeles oavsett hur den bästa tekniska lösningen ser ut är det av största vikt att åtgärder vidtas omedelbart för att denna svarta handel med svenska passhandlingar ska förhindras. Jag vill därför att regeringen skyndsamt återkommer med förslag om detta.”.

Hur skyndsamt agerade Beatrice Ask, som var justitieminister då? Inte alls, men det var ett typiskt icke-agerande för den förra regeringen. Om man tiger, inte låtsas om eller bortförklarar samhällsproblemen och öser ut mer pengar så tror man att problemen ska försvinna.

Varför gjorde den förra regeringen ingenting med substans för att komma tillrätta med det att så många svenska pass anmäls förlorade? Kanske för att om man vill vara politiskt korrekt så erkänner man inte att de som satt i system att gång på gång tappa sina pass i stort sett alla är personer med invandrarbakgrund?

Förslag på enkla och icke-resurskrävande åtgärder som till stora delar löser problemet med att pass säljs

Huvudregel: För normal ansökningsavgift utfärdas högst två pass under en femårsperiod räknat från den dag då det första passet utfärdades. Under denna femårsperiod kan ett tredje pass eller fler pass utfärdas mot 90.000 kronor i ansökningsavgift per pass. Det blir då mindre attraktivt att ansöka om ett nytt pass när det kostar i storleksordningen något mer än vad kriminella kretsar som mest kan få betalt av slutanvändaren.

Undantag 1: De svenska medborgare som på ansökningsblanketten uppger att de har ytterligare medborgarskap får enbart ett svenskt pass utfärdat till normal avgift under femårsperioden räknat från den dag då det första passet utfärdades. De som tappar detta pass uppmanas att vid utlandsresor istället resa på pass som det andra landet/de andra länderna de är medborgare i har utfärdat eller kan utfärda.

Undantag 2: Kontroll mot folkbokföringsregistret ska alltid ske vid passansökan nummer två under femårsperioden, räknat från den dag då det första passet utfärdades. Om datum för förvärv av det svenska medborgarskapet inte är det samma som födelsedatumet måste sökanden visa dokument från det andra landet/de andra länderna med innehåll att han/hon efter ansökan har befriats från det andra medborgarskapet/de andra medborgarskapen för att till normal ansökningsavgift få ett svenskt pass nummer två utfärdat under femårsperioden.

Fler undantag behöver göras, till exempel ska de som har ett fullstämplat pass kunna lämna in detta och få ett nytt pass till normal ansökningsavgift.

Resedokument och främlingspass
Rapportering finns om att personer som sålt sina resedokument och främlingspass har fått upp till 30.000 kronor per styck. Dessa dokument är också mycket eftertraktade på den svarta marknaden.

Avslutning
Det här är några reflektioner som väckts i samband med kontakter med passmyndigheten och därefter.

Kommer den nuvarande regeringen att visa handlingskraft kring dessa problem?  Det är tveksamt.

Kommentar: Sedan 2007 har det här på bloggen skrivits om bedrägerierna med svenska pass. Det är det nionde året nu som miggor, jag själv och andra tar upp detta stora problem, som tyvärr den förra regeringen totalt struntade i. Genom regeringens underlåtenhet har Sverige under dessa år släppt in mängder av falska asylsökande utan skyddsbehov, falska minderåriga, kriminella, terrorister och underlättat allehanda annan kriminell verksamhet.

© denna blogg. Vid ev korta citat, vänligen länka till detta inlägg.

 

Finland: Straffansvaret för ordnande av olaglig inresa skärps

Justitieministeriet meddelar bland annat:

Från och med ingången av april är ordnande av olaglig inresa straffbart också då det för inresan har använts ett resedokument som i och för sig är autentiskt, men som fåtts på falska grunder.

I fortsättningen är det straffbart att i Finland eller genom Finland till ett annat land föra in eller försöka föra in en utlänning vars visum, uppehållstillstånd eller annat resedokument har fåtts av en myndighet genom osanna eller vilseledande uppgifter som är betydelsefulla för beviljandet av dokumentet, genom att muta myndigheten eller genom våldsamt motstånd mot tjänsteman. Det är också straffbart att överlåta ett ovannämnt dokument till en utlänning samt att ordna transport för en utlänning som har ett sådant dokument.

Målet med lagändringarna är att förebygga ordnande av olagliga inresor till Finland och annan brottslighet som har samband med olaglig inresa.

© Denna blogg.

Ändringar gällande personer som anländer visumfritt till Schengenområdet

Följande meddelas av Utrikesministeriet i Finland:

Krav angående passens giltighetstid har ändrats för personer som anländer visumfritt till Schengenområdet

Bestämmelserna angående resedokument i kodexen om Schengengränserna har ändrats från och med den 19 juli 2013. En person som anländer visumfritt till Schengenområdet måste ha ett pass eller ett annat resedokument som är giltigt i minst tre månader efter att han planerar att lämna Schengenområdet. I väl grundande nödfall kan kravet frångås.

Resedokumentet måste vara utfärdat för högst tio år sedan.

Denna ändring gäller inte personer som har ett pass utfärdat i ett EU- eller Schengenland. Personer som har ett giltigt uppehållstillstånd i ett Schengenland kan fortfarande resa till Schengenområdet ända till passet går ut.

Denna förändring gör så att bestämmelserna angående resedokument i gränskodexen stämmer överens med viseringskodexen.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 610/2013

En migga: ”Han skrek att han fick för lite pengar i Sverige och att han borde ha mer då FN (?!) ju betalade.”

En migga:

På tal om ej infriade förväntningar

Ett inlägg på bloggen handlade om familjen som ville få smuggelresan betald av staten (En migga: “Kommer Sverige att ge oss pengar för smugglingsresan hit, den kostade ju mycket pengar?”). För en tid sedan så kunde man läsa om somalier i Katrineholm som demonstrerade utanför socialkontoret för utökade förmåner och större hus. En video visar vilka krav som ställdes. Det skulle inte bara vara tre rum utan ”så många som mamma ville ha”.

Som exempel på när förväntningar inte infrias så bankade det en dag febrilt på dörren till Migrationsverket i den större mellansvenska stad där jag jobbade. Jag hade jouren så jag gick för att se efter vad saken gällde. Jag fann en mycket upprörd sudanes. Han skrek att han fick för lite pengar i Sverige och att han borde ha mer då FN (?!) ju betalade. Han ville genast också få en ny lägenhet i staden då han inte trivdes i den kommun han nu bodde i. Det fanns för få landsmän där.

Jag förklarade att detta inte var Migrationsverkets sak då han redan hade PUT och resedokument – d.v.s. en flyktingförklaring. Han började yla okvädingsord och ifrågasatte varför han ens kommit till Sverige varpå jag sade till honom att han alltid kan flytta ifrån Sverige om han inte trivs men att det likväl inte är Migrationsverkets sak längre. Han kastade då ifrån sig sitt resedokument (pass för personer med flyktingförklaring) på disken och sade att han inte behövde den där värdelösa skiten längre. Jag frågade om jag skulle uppfatta det som att han önskade få resedokumentet makulerat. ”Jag vill inte ha den längre”, svarade han.

Jag berättade att jag då måste ta hand om resedokumentet och makulera det. Jag förvarar inte dokumentet åt honom. Detta innebär naturligtvis att han inte kan resa med dokumentet och att han måste betala ansökningsavgiften om han vill ha ett nytt framdeles. När passet var på väg att hålstämplas fick han dock kalla fötter och krävde det tillbaka. Då han vid det här laget var mycket ful i mun så frågade jag honom på hans hemspråk varför han var så ouppfostrad. Han blev väldigt överrumplad av att bli tilltalad på modersmålet och bytte genast attityd och frågade nu vänligt hur han skulle kunna flytta in till staden. ”Ja, du”, svarade jag, ”har du aldrig funderat på att skaffa ett arbete?”

© Denna blogg. Korta citat tillåtna. Vänligen länka alltid till originalinlägget.

Finland: Olaglig inresa bekämpas på flera sätt

I Finland har inrikesministeriet godkänt ett åtgärdsprogram för att bekämpa olaglig inresa i landet. Programmet innehåller 21 olika åtgärder.

När det gäller utlänningsövervakning uppdateras befogenheterna för polisen och Gränsbevakningsväsendet så att dessa har rätt att utföra övervakning av utlänningar i lokaler som omfattas av offentlig frid, såsom affärslokaler. Lagen om utlänningsregistret revideras så att den bättre motsvarar myndighetssamarbetets behov. Det föreslås också att inreseförbud kan meddelas en person som redan lämnat landet. För tillfället kan inreseförbud meddelas endast i samband med avlägsnande ur landet.

Med olaglig inresa och vistelse i landet avses att utlänningar reser in och vistas i landet utan tillstånd. Dessa personer saknar resedokument, visering och uppehållstillstånd och får därför inte resa in eller vistas i Finland. En laglig inresa blir olaglig vistelse i landet till exempel då personen stannar kvar i landet längre än tillåtet. I offentligheten använder man ofta termen papperslösa, då man syftar på personer som vistas olagligt i landet.

Gränsbevakningsväsendet stärker ytterligare sitt deltagande i gränssäkerhetssamarbetet med EU:s gränsförvaltningsbyrå Frontex.

Frontex statistikförde nästan 141.000 olagliga gränsöverskridningar inom EU 2011, vilket motsvarar en ökning på 35 procent jämfört med föregående år. EU:s yttre gräns passerades olagligt främst vid de yttre gränserna i Grekland, Italien och Malta. I Finland påträffades 2011 ca 3.300 personer som vistades olagligt i landet.

I Sverige ges personer som vistas i landet illegalt rätt till sjukvård och skolgång. Bekämpning av olaglig inresa eller olaglig vistelse i landet hör man aldrig tal om.

© Denna blogg. Korta citat tillåtna. Vänligen länka alltid till originalinlägget.