Finland. Närmare 70 procent av alla ”minderåriga” asylsökande som ålderstestats i år är vuxna

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Ilta-Sanomat (på finska).

Ålderstester avslöjar: nära 70 procent av de ”minderåriga” asylsökande som testats i Finland är vuxna

Minderåriga tror sig ha större chans att få uppehållstillstånd än vuxna. Det är en av anledningarna till att att, enligt Migrationsverket, många vuxna asylsökande försöker ljuga om sin ålder.

De påstått minderåriga asylsökandes verkliga åldrar har väckt debatt i de nordiska länderna. Bland annat rapporterade Sydsvenskan i september (Danska ministern: Två av tre ensamkommande som testades ljög om sin ålder) att enligt Danmarks migrationsminister Inger Stöjberg visade sig två tredjedelar av alla som sagt sig vara minderåriga och som ålderstestats, vara vuxna.

Man har fått liknande resultat i Finland. Enligt Migrationsverket har man i år, fram till och med den 17 oktober, gjort 402 åldersbedömningar. Av dem som åldersbedömts har 268 konstaterats vara minst 18 år gamla. Det är ca 67 procent av dem som åldersbedömts.

– Genom ålderstester kan vi utreda om den asylsökande är vuxen eller minderårig. Enligt utlänningslagen kan åldersbedömning göras när det finns skäl att misstro de uppgivna personuppgifterna, berättar överinspektör Juha Kannelmaa vid Migrationsverket.

Kannelmaa säger att det kan finna många skäl till att asylsökande tror att de är i en bättre position i asylprocessen som minderåriga. De kan till exempel tro att minderåriga snabbare får beslut om uppehållstillstånd. Det kan vara en anledning till varför de förfalskar sina personuppgifter.

– Minderåriga asylsökande får studera. De får också en god man och har har rätt till biträde vid asylsamtalet, säger Kannelmaa.

Minderåriga asylsökande har också egna, separata boenden på mottagningsenheterna. Enligt Kannelmaa kan det dock bli en besvikelse för vuxna som utgett sig för att vara minderåriga, att reglerna där är mycket striktare, bland annat när det gäller vilka tider man ska vara hemma.

Åldern påverkar inte själva asylbeslutet. Kannelmaa berättar att förutsättningarna för internationellt skydd är desamma oavsett om den asylsökande är vuxen eller minderårig.

– När det handlar om ensamkommande minderåriga asylsökande kan man eventuellt behöva fundera kring om han kan återvända till hemlandet. Om man inte kan försäkra sig om att någon tar emot personen kan det hända att den sökande beviljas uppehållstillstånd av individuella humanitära skäl.

Ålderstesterna görs på rättsvetenskapliga avdelningen vid Helsingfors universitet. Kannelmaa berättar att man då egna röntgen undersöker skelettutvecklingen av handled och hand samt tändernas status.

– Vanligtvis, om resultatet är oklart, bestäms åldern till den sökandes förmån. Det kan förstås också finnas andra indikationer på att den asylsökande är vuxen. Personuppgifterna utreds i första hand på grundval av personens berättelse och eventuella registerutdrag och dokument, förklarar Kannelmaa.

Han säger att det bland de asylsökande som påstått sig vara minderåriga också kan finnas personer som faktiskt inte känner till sin ålder. De kan komma från sådana omständigheter att det inte finns uppgifter om dem i något register.

Det är Migrationsverket som fattar beslut om åldersbedömning. Den asylsökande kan vägra gå med på det, men utan godtagbart skäl att vägra leder det enligt lagen till att den sökande behandlas som vuxen.

I år har 323 ensamkommande asylsökande som sagt sig vara minderåriga, kommit till Finland. En del av dem som ingick i de 402 ålderstester som Migrationsverket, Migri, utfört i år beställdes under förra året.

2015 kom 3.024 påstått minderåriga asylsökande. De kom främst under hösten och i slutet av året, vilket innebär att majoriteten av ansökningarna hanterats i år.

© Översättning Merit Wager. Citera gärna kort ur texten, men länka till detta inlägg,

 

Tysk pilotstudie har visat att knäleder kan vara färdigvuxna redan vid 17-års ålder vilket betyder att den metoden för åldersbedömning inte bör användas

Läs först Börja ålderstesta unga asylsökande redan nu (26 april 2016), Vad har barnläkare överhuvudtaget att göra med åldersbedömningar av asylsökande som uppger sig vara minderåriga? (22 maj 2016), och Om åldersbedömning av misstänkt äldre asylsökande som säger sig vara minderåriga. Igen. (9 september 2016).

Klicka på bild- och textrutan för att lyssna på inslaget i Studio Ett.

Läkaren Nenad Zeba, handkirurg, som länge varit engagerad i frågan om åldersbedömningar av ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderåriga men misstänks vara äldre, medverkade i Studio Ett den 9 september. Han har själv erfarenhet av att göra åldersbedömningar och har bland annat skrivit artikeln
Fel påstå att vi inte vill göra åldersbedömningar – Dagens Samhälle 29 mars 2016
och varit en av undertecknarna av artikeln
Rapport om medicinsk åldersbestämning »ett hafsjobb« i Läkartidningen den 12 maj 2016

I Studio Ett medverkade Nenad Zeba och hann säga:

Det är konstigt att de har valt en obeprövad metod, i och med att de har valt magnetkamera-knä. Det är en metod under utveckling som man hoppas ska bli bättre, det är inte säkert att den blir det. Det finns beprövade metoder internationellt via en studiegrupp i Tyskland och det är dem jag använder när jag gör mina åldersbedömningar. Då gör vi röntgen hand-, tand- och nyckelben och den kombinationen har en mycket större säkerhet än tand magnetkamera-knä.

Därför att nyckelbenet sluter sig ännu längre bort från 18 årsgränsen. Har du ett slutet nyckelben så är det 0,06 procents sannolikhet att du är under 18 år. Men det kan man också tillägga, att man har inte hittat en person som är yngre än 26,6 år med ett slutet nyckelben. Så det blir nästan nog 100 procentigt.

Så här ser det ut, enligt Nenad Zeba, handkirurg:

Av detta förstår man att datorröntgen av nyckelben torde/måste vara det säkraste, mest tillförlitliga sättet att bestämma en persons ålder. ”Så det blir nästan 100 procentigt”, säger experten. Kan det bli mer tillförlitligt?

Programledaren:

Men det här är nästan förvirrande och jag måste ställa samma fråga till dig: det här har ju varit en debattfråga under jättelång tid och ni beskriver det som att det är busenkelt. Hur ska man förstå detta?

Nenad Zeba:

Busenkelt är det inte, men det är många bedömningar men debatten har ju letts av Barnläkarföreningen som inte vill att åldersbestämningar ska ske och det är därför som det har blivit så förvirrande. När man säger att man har ”talat med professionen” så är det nog att man har talat med Barnläkarföreningen och de har ju, av skäl som inte jag vet, motsatt sig åldersbestämningar och kämpat ihärdigt för att förhindra dem.

För mig berättar Nenad Zeba att han också hade tänkt – om han hade getts tid i stället för att Studio Ett lade ner tid på att dra en lång harang om Barnläkarföreningen som knappast var särskilt relevant i just den här diskussionen – att komma med följande nya och intressanta information:

Knäledsröntgen, som RMV förespråkar och även talat om, rekommenderas inte i förhållande till 18-årsgränsen av experter bland annat i Tyskland. Där har det i en stor pilotstudie omfattande 700 personer visat sig att knäleder kan vara färdigvuxna redan vid 17-års ålder!

Alltså:

 Knäleder kan vara färdigvuxna redan vid 17-års ålder!

Detta sågar ju faktiskt helt och fullt det som RMV nu vill använda för att bedöma åldern hos påstått minderåriga som kan misstänkas vara äldre!

Så här sa Elias Palm, rättsläkare och metodansvarig på RMV:

Vi har landat i att vi ska ha en kombination av två metoder: dels ska vi titta på mognadsgraden av visdomständerna i underkäken och dels ska vi studera hur knäleden ser ut i tillväxtzonen i den nedre delen av lårbenet.

Han sa också – och här ska man nu ta in det Nenad Zeba berättade om knäledsmetoden lite högre upp i texten:

Har man en fullt sluten tillväxtzon i knäleden och fullt mogna visdomständer då kommer vi med väldigt stor säkerhet i svaret kunna bedöma att individen är över 18 år.

Pladask! Där lät det som ett rejält magplask för RMV. Det läggs pengar och tid på utredningar som presenteras med myndighetsstämpel. Människor tror att det är en garanti för att deras skattepengar har använts rätt och att resultatet är en följd av mycket noggrant och gediget utredningsarbete gjort av kunniga, kompetenta och vakna experter. Icke så.

Klicka på textrutan för att komma till hela texten.

Klicka på textrutan för att läsa programmet och  deltagarlistan.

Men hade Socialstyrelsens projektledare Carl-Erik Flodmark som alltså ledde Socialstyrelsens granskning av vetenskapliga studier om medicinsk åldersbedömning deltagit i AGFAD-mötet* i Berlin, där bland annat Håkan Mörnstad,  pensionerad rättsodontolog från Rättsmedicinalverket och som undersökt tänder i 40 år, deltog med två presentationer, en dryg månad tidigare, den 19 mars, så hade han fått ta del av den information som Nenad Zeba förmedlade här ovan. Att – tvärtemot vad Socialstyrelsen under hans ledning anger i sin utredning- knäled inte nödvändigtvis mognar vid 24 års ålder utan att man funnit fall där den mognat redan vid 17 års ålder. Vilket torde innebära att Socialstyrelsens ”vetenskapliga utredning” inte riktigt håller måttet. Tyvärr.

Klicka på textrutan för att komma till hela texten.

Tack till Nenad Zeba, specialist i ortopedi och handkirurgi, för att du tagit dig tid att ta reda på hur det ligger till och för att du förmedlat det till mig så att jag kan föra informationen vidare.

I en kommande text ska jag berätta om Nenad Zebas förslag – fullt genomförbart med början inom några veckor – på hur åldersbedömningarna skulle kunna komma i gång. Och om ett förslag på hur Migrationsverket kan göra för att komma i gång med åldersbedömningarna snabbt, mer än tio år för sent. Alltså komma igång nu, inte om ytterligare ett halvt eller ett år.

* Arbeitsgemeinschaft für Forensische Altersdiagnostik (AGFAD) der Deutschen Gesellschaft far Rechtsmedizin.

© Medier och andra som tar upp det som skrivits om här, vänligen ange källan och länka till det här inlägget.

Finland. ”Det är viktigt att bestämma den asylsökandes ålder eftersom åldern har betydelse för många lagstadgade rättigheter och skyldigheter t.ex. när det gäller barnskydd, läroplikt, straffrättsligt ansvar, arbetsliv och ingående av äktenskap.”

Läs först texten Finland. Åldersbedömningen baserar sig på en utvärdering av förbeningsgraden i handleds-, handflate- och fingerskelett och på tändernas utvecklingsgrad. – 15 april 2016. Ur texten:

Gedigna åldersbedömningar görs alltså vid myndighets eller annans misstanke om att en asylsökande som säger sig vara minderårig, inte är det. Åldersbedömning görs också i de fall där den unge asylsökande inte visar några id-handlingar.

Ovanstående är viktigt att veta för att man ska kunna förstå följande information från Migrationsverket i Finland:

Antalet ensamkommande barn femtonfaldigades – antalet ålderstest ökar också

Att antalet åldersbedömningar har mångfaldigats är en naturlig följd av att antalet minderåriga asylsökande utan vårdnadshavare har ökat. År 2015 var antalet minderåriga asylsökande som kommit till Finland utan vårdnadshavare 3024. År 2014 ansökte 196 ensamkommande barn asyl i Finland. Antalet blev alltså över 15 gånger större på ett år. Antalet minderåriga asylsökande som kommit till landet utan vårdnadshavare i år var 177 före slutet av mars.

Undersökningar för bedömning av ålder görs relativt sällan, det vill säga när myndigheten misstänker åldern på den som uppgett sig vara minderårig.

År 2015 genomfördes ålderstest på 149 asylsökande som uppgett sig vara minderåriga. Antalet test fördubblades år 2015 jämfört med 2014, då 70 sökande genomgick testet.

Antalet ålderstest antas öka ytterligare i år, eftersom största delen av de minderåriga som i fjol sökte asyl i Finland anlände till landet i slutet av året och väntar på behandling av sin ansökan.

År 2015 visade det sig att 62 procent (92 personer) av dem som genomgick testet var över 18 år. År 2014 var 56 procent (39 personer) av alla testade över 18 år.

Det är viktigt att man förstår att de unga asylsökande som ålderstestas är personer som säger sig vara minderåriga, men där det kan misstänkas att de är äldre. Förra året, 2015, befanns således 62 procent av dem som misstänktes ha uppgett för låg ålder, vid ålderstest vara vuxna. Alltså inte 62 procent av alla asylsökande minderåriga utan 62 procent av dem som misstänktes vara vuxna. Det här är viktigt att påpeka eftersom missförstånd förekommer och felaktiga uppgifter därmed riskerar att spridas.

Migrationsverket i Finland:

Om det finns uppenbara skäl att misstänka att de uppgifter som personen lämnat inte är tillförlitliga, kan det bli nödvändigt att genomföra en rättsmedicinsk undersökning för bedömning av ålder. Såväl personens yttre habitus som alla de uppgifter som lämnats kan ge anledning till misstankar.

De vanligaste undersökningsmetoderna är för närvarande undersökningar av tandben och handlovsben som genomförs med hjälp av röntgen och en klinisk undersökning.

Asylsökande som utan godtagbar orsak vägrar genomgå undersökningen betraktas som vuxna.

Det är viktigt att bestämma den asylsökandes ålder eftersom åldern har betydelse för många lagstadgade rättigheter och skyldigheter t.ex. när det gäller barnskydd, läroplikt, straffrättsligt ansvar, arbetsliv och ingående av äktenskap.

Minderåriga asylsökande som kommit till Finland utan vårdnadshavare placeras dessutom i grupphem som är avsedda för barn. Tingsrätten utser en företrädare som ska fungera som barnets intressebevakare vid myndigheternas verksamhet.

Asylsökandens omyndighet eller myndighet har ingen betydelse när det gäller grunderna för internationellt skydd eller bedömningen av skyddsbehovet. Villkoren är desamma för minderåriga och vuxna.

Kommentar: Det är väl känt bland människosmugglarna att man i andra länder än Sverige anser det viktigt att klarlägga en asylsökandes ålder när denne säger sig vara minderårig. Det är viktigt av alla ovan angivna anledningar. Det är också väl känt bland smugglarna – och ofta också bland dem som ämnar resa och söka asyl själva – att man i Finland, vid misstanke om att uppgiven ålder inte stämmer, gör en åldersbestämning och att den som vägrar medverka, automatiskt klassas som vuxen. Likaså är det väl känt att utlänningslagen följs i Finland, och att villkoren för asyl eller skydd bedöms på exakt samma sätt vare sig en person är över eller under 18 år. Det är, som lagen stadgar, behovet av skydd som ska bedömas. Inte sociala faktorer, döda släktingar, sjukdomar, önskan om att få en utbildning eller att kunna försörja familjen i hemlandet eller annat som inte har något alls med det eventuella skyddsbehovet att göra.

Ett land (kanske det enda?) som starkt avviker från det mesta av det ovannämnda är Sverige. Det vet smugglarna och många asylsökande själva. Det är med mycket stor sannolikhet en av anledningarna till att 35.369  personer sökte asyl som ”ensamkommande barn” i Sverige under 2015 (7049 år 2014), men endast 3.204 dito i Finland under 2015 (196 år 2014).

© Vid citat ur denna blogg, vänligen länka hit så att originaltexten kan läsas i sin helhet.