Finland. Den ryska säkerhetstjänsten FSB har förhindrat att personer tagit sig illegalt över gränsen till Finland.

Klicka på bild- och textrutan för att komma till artikeln (på finska).

IBO: FSB har gripit asylsökande som försökt ta sig till Finland

(IBO = International Barents Observer, FSB = The Russian Federal Security Service).

Den ryska säkerhetstjänsten FSB berättar enligt IBO att den nyligen förhindrat att 16 personer tagit sig till Finland för att söka asyl. I gruppen ingick människor från Syrien, Afghanistan, Jemen, Kongo, Ghana och Tanzania. Förutom dessa utlänningar har FSB gripit två ryssar som försökt få med sig ryska gränsbevakningsmyndigheten i anordnandet av den illegala invandringen.

FSB:s representanter i Murmansk rapporterade också att två iranier som försökt ta sig till Norge gripits förra veckan. De har åtalats för illegal gränsövergång.

I slutet av oktober berättade det statliga mediebolaget GTRK att FSB på Kantalahti tågstation gripit tå tanzanier som ämnade försöka ta sig till Finland. De fick 4000 rubel i böter och beslut om deportation ur landet.

Sedan Finland och Ryssland på vårvintern på Finlands begäran slöt en tidsbestämd gränsöverenskommelse, har inga asylsökande kommit ill Lapplands östra gräns. Enligt överenskommelsen får endast medborgare i Finland, Ryssland och Vitryssland gå över gränsen.

© Översättning från finska, Merit Wager.

Klicka på textrutan för att komma till texten Migrants tried to make it to Scandinavia, were charged by FSB.
Kort ur texten:

Representatives of the FSB in Murmansk confirm that two Iranian citizens have been charged after they tried to illegally make it to Norway. The attempted border crossing took place on the 10th November.

The two individuals will stand trial on charges of attempted crime and illegal border crossing.

At the same time, the FSB in St. Petersburg informs that it managed to stop a group of 16 migrants from illegally crossing over to Finland. The group, which included individuals from Syria, Afghanistan, Yemen, Tanzania, Ghana and Congo, was accompanied by two Russian citizens, the security service informs.

Finland. President Sauli Niinistö: ”Jag brukar säga att alla finländare är försvarare av sitt land.”

Något om hur man ser på försvaret av sitt land i Finland.

Republikens president (som han alltid presenteras som i Finland), Sauli Niinistö, har hållit tal vid öppnandet av den 219:e försvarskursen den 7 november 2016. Han börjar med att gratulera dem som blivit valda att delta i den riksomfattande försvarskursen och säger:

Ni är med på kursen eftersom ni behövs. Var och en av oss behövs. Jag brukar säga att alla finländare är försvarare av sitt land. Försvarsviljan är ingen ålderdomlig retorik i dessa allt mer oförutsägbara tider.

Presidenten fortsätter:

Det är positivt att finländarna delar den här tanken. Åtta av tio finländare är redo att försvara sitt land. Försvarsviljan ligger på en internationellt sett hög nivå, och är i sig ett starkt budskap till omvärlden. Det saknar inte heller betydelse att en stor del av våra medborgare, tack vare de färdigheter och förhållningssätt de tillägnat sig under värnplikten, kan agera i undantagsförhållanden. Detta utgör en stadig grundsten för vår säkerhet.

Länge trodde vi att vi levde i en vacker värld. I en värld där konflikter löses på fredlig väg och där gemensamt överenskomna regler och folkrätten väger tungt.

Sanningen är tyvärr en annan. Det har också vi i Europa fått uppleva under de senaste åren. Vi har slagit vakt om idén om en stabil zon runt omkring oss, men det har uppstått allvarliga sprickor i denna zon.

President Niinistö är tydlig och klar när han framför detta till de finländare som nu ska genomgå den 219:de försvarskursen:

I Finland förs nu en öppen diskussion om säkerheten. De som diskuterar ivrigast representerar extrema ståndpunkter med helt motsatta utgångspunkter: det finns de som tycker att Finland borde gå med i Nato ”nu om någonsin”, och så finns det de som anser att vi inte ska gå med i Nato ”nu eller någonsin”.

Jag tar som exempel den livliga diskussionen om huruvida man fritt får säga sin mening om Ryssland. Jag ser inte riktigt längre någon mening med att älta detta. Statsledningen har i tydliga ordalag och snabbt fördömt Rysslands agerande såväl på Krim och i Ukraina som i Syrien. Under det senaste riksdagsvalet skapade man stora rubriker med att gå igenom alla de linjer längs vilka Ryssland skulle kunna tänkas anfalla Finland. Till och med Åland, som då glömdes bort, har numera ockuperats. Dessutom har det i offentligheten uttryckts misstankar om att Ryssland under vårt jubileumsår skulle förneka vår självständighet. Det är svårt att tänka sig att något skulle ha blivit osagt. Den som vill ha äran för att ha de hårdaste åsikterna om Ryssland måste vara påhittig.

Inga darrningar på manschetten, inga sneglingar hit eller dit  utan här adresseras saker och ting rakt på sak precis på det sätt man förväntar sig att landets högste ledare ska göra. Lika rakt, lika tydligt och utan ”humanitära stormaktsfasoner” (vilket Finland aldrig ens definierat sig som), säger presidenten följande:

 Finland bedriver militärt samarbete enbart utifrån sina egna utgångspunkter och behov. Finland bör utveckla sin militära beredskap och samarbetsförmåga, inte bara som en spärr och tröskel, utan också för att vara en intressant partner om de värsta farhågorna besannas. Det här tjänar även utvecklingen av Finlands eget försvar.

Det ligger inte i Finlands intresse att underblåsa motsättningar.  Den som är klok ser sig om efter något som skulle kunna minska motsättningarna. Det kallas dialog, diplomati. Det är Finlands långsiktiga utrikes- och säkerhetspolitiska linje. Det är min linje.

De realistiska tonen i talet finns också här:

Finlands modell för övergripande säkerhet siktar till att genom omfattande myndighetssamarbete garantera att samhället fungerar så störningsfritt som möjligt under alla förhållanden.

Som jag ser det kan Finlands beredskap att svara på eventuella hot härledas ur en ekvation med tre variabler: en korrekt lägesbild i realtid, nödvändiga befogenheter och tillräcklig kapacitet. Finland behöver fortfarande utvecklas på alla dessa punkter.

Inget hymlande. Inga blå dunster. Också här är presidenten tydlig och realistisk:

Hur vi svarar på eventuella hot beror ändå i sista hand på vår kapacitet. Här betonas försvarsmaktens prestationsförmåga, resurserna inom gränsbevakningen och den inre säkerheten samt hela det finländska samhällets krishanteringsförmåga.

Mycket har redan gjorts. I synnerhet försvarsmaktens beredskap har utvecklats på många sätt. Territorialövervakningen har effektiviserats särskilt på havsområdena och i luftrummet. Det har blivit lättare att använda trupper. Beväringar kan bättre användas i olika uppgifter tack vare en ny lagtolkning. Tack vare ändringar i lagstiftningen kan reservister träda i tjänst snabbare. Den materiella beredskapen för de trupper som snabbast kan tas i bruk av försvaret har förbättrats. Dessutom har våra truppers kompetens förhöjts genom övningar.

Ändå finns det ännu saker kvar att göra inom alla säkerhetssektorer. Under ekonomiskt svåra tider är det en tung, men samtidigt nödvändig uppgift för nationen att se till att beredskapen upprätthålls på ett tillbörligt sätt.

President Niinistö avslutar sitt tal med dessa ord innan han önskar deltagarna en givande och framgångsrik försvarskurs:

Många känner sig olustiga inför den tid vi lever i. Jag tycker ändå inte att Finlands situation är dyster. Vår säkerhetsstatus är god och kan på många sätt förbättras ytterligare. Detta kräver emellertid att vi utnyttjar våra nationella styrkor, har ett starkt internationellt samarbete och själva vill satsa på vår gemensamma säkerhet.

Hela talet kan läsas här.

Klicka på rutan för att läsa mer om försvarskurserna och annat på Försvarshögskolans sajt (på svenska).

 

Finland. Böter för ordnande av illegal invandring av fem utlänningar.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTV Uutisets sajt (på finska).

HD: Den som ordnar illegal invandring i landet ska dömas till straff

Högsta domstolen (HD) angav i sitt förhandsbeslut att för anordnande av illegal invandring ska dömas till böter. Brottet är inte så ringa att förövaren kan lämnas utan att ådömas ett straff, i enlighet med vad tingsrätten i Lappland hade bestämt.

Den dömde förde i sin bil till Finland fem utlänningar som steg på i Ryssland. Han erhöll ingen ersättning. Vare sig den dömde eller passagerarna hade den visering som krävdes och de sökte asyl när de kommit in i Finland.

Enligt HD grundade sig brottet inte på sådana humanitära grunder att agerandet därmed skulle ha kunnat accepteras i sin helhet. Enligt domstolen hade resenärerna inte vid den ryska gränsen utsatts för omedelbar och tvingande fara.

HD ansåg det inte nödvändigt att ta bilen i beslag. Den dömde fick 30 dagsböter.

© Översättning Merit Wager

Finland. Den 180 dagar långa gränsöverenskommelsen mellan Finland och Ryssland upphörde på torsdagen (den 6 oktober).

Klicka på textrutan för att komma till Helsingin Sanomats artikel (på finska).

Utvisningar från Ryssland, afghanska barn på barnhem i Murmansk – så påverkade gränsöverenskommelsen mellan Finland och Ryssland som upphörde på torsdagen 

Många som försökte ta sig till Finland greps och utvisades senare från Ryssland. En av dem var Kassim Sidiyankay, som i juni flögs tillbaka till Sierra Leone.

Den 180 dagar långa gränsöverenskommelsen mellan Finland och Ryssland upphörde på torsdagen (den 6 oktober). På fredagen fick även andra än finska, ryska och vitryska medborgare komma över gränsen. Om de har alla handlingar som krävs för att ha rätt att komma in i landet, tillägger finska myndigheter.

Gränsöverenskommelsen började gälla i april efter att Ryssland började släppa människor utan Schengenviseringar och andra resehandlingar in i Finland via de norra gränsövergångarna.

Ryssland stoppade personer som försökte ta sig till Finland redan i mars. En av dem var Kassim Sidiyankay från västafrikanska Sierra Leone. I mars huttrade han i iskylan i Kantalahti i Ryssland, efter att ryska gränsbevakare hade skickat tillbaka honom från gränsen. Han säger på telefon från Freetown, dit Ryssland återsände honom i juni:

”Jag är mycket missnöjd med hur det gick för mig. Jag skulle vilja återvända till Ryssland. Eller komma till Finland.”

Sidiyankay och hans kamrater återsändes från den finsk-ryska gränsen till den nordliga småstaden Kantalahti i mars, sedan president Vladimir Putin hade sagt åt säkerhetstjänsten FSB att bevaka migrantströmmarna. Efter det beordrade ryska myndigheter dem som var kvar i norr att med det snaraste lämna området och Sidiyankay tog sig till S:t Petersburg med tåg. Han greps direkt på stationen och fördes bort för att vänta på att deporteras. Han var en av dem som försökte ta sig till Finland trots att han hade visum till Ryssland i sitt pass. Enligt honom själv deporterades han för att hans visum hade gått ut.

Ur finländsk synpunkt är det av intresse att se om samma sak kan upprepas om man så beslutar i Kreml?

”Om människor känner att de kan begagna sig av en sådan möjlighet så kommer de att göra det”, tror Svetlana Gannuškina på telefon. Hon är sedan länge medborgaraktivist och leder organisationen Grażdanskoje sodeistvije som försvarar flyktingars och migranters ställning i Ryssland. Rysslands invandringspolitik är inte längre bara tuff, den är grym. Lagar efterlevs inte. Och vi kan inte hjälpa dem som behöver det.”

Hon tror dock inte att antalet som skulle komma skulle växa sig alltför stort, kanske 10.000 – 20.000 människor. Om EU-länderna försöker göra sig allt mindre attraktiva som mål för dessa människor, vinner Ryssland den här leken lätt. Hittills har Ryssland beviljat två syrier asyl och tillfälligt skydd har getts åt ett tusental syrier. I Ryssland finns, enligt Gannuškina, omkring 5.000 – 7.000 syrier som behöver skydd. Hon efterlyser ansvarsfördelning mellan länderna – också Finland – och ser att hon skäms över att Ryssland inte tar sin del av ansvaret:

”Ryssland släpper inte så lätt in folk. De västliga gränserna är mycket väl skyddade.”

I Murmansk var myndigheterna flera vårvintern bekymrade över att Ryssland höll på att bli en genomfartsled. Det var en av förklaringarna till att 26 afghaner greps i Kantalahti. De hade gått över den inte särskilt väl bevakade gränsen mellan Kazakstan och Ryssland och ver på väg mot Finland. Ryssland ville statuera ett varnande exempel. Efter gränsoperationen i norr finns det fortfarande kvar minst tio afghanska barn.

Läs om det på Helsingin Sanomats sajt (endast på finska). Rubriken är:

Ryssland gjorde ett varnande exempel av afghanska familjer – HS träffade barnen som placerats i Murmansk

”De diskrimineras inte och de får ha kontakt med sina föräldrar per telefon. Det har också ordnats möjlighet för dem att ha kontakt via video”, berättar staden Murmansks barnombudsman Boris Kogan.

Barnen har inte träffat sina föräldrar, som väntar på sina domar för illegal gränsöverträdelse, på ett halvår.

Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg konstaterar att Finland utgår från att man genom det finländska och det ryska informationsutbytet och samarbetet fått den kriminalitet som haft samband med illegal invandring under kontroll.

© Översättning Merit Wager

Några tidigare texter i ämnet:

•  Finland. Förvånad taxichaufför i Ivalo: 400 syrier ville ha skjuts från Finland till Murmansk. – 10 november 2015. Ur texten:

Taxiföretagaren Jari Similä fick för någon vecka sedan en ovanlig förfrågan från ett antal asylsökande  i Finland. Han har ett giltigt visum till Ryssland och kör ofta passagerare från Finland till bland annat Murmansk. Uppenbarligen hade ryktet om detta nått asylsökandes öron, för de tog kontakt med Similä och föreslog att han skulle börja köra folk till Ryssland. De presenterade sig för Similä som syrier.

•  Människoströmmen från Ryssland till Norge är för välorganiserad för att kunna ske utan välsignelse från högsta ledningen i Kreml. – 11 november 2015. Ur texten:

Allt tal om människor som flyr undan krig och lidande kan man glömma helt när man tar del av vad Ilta-Sanomat såg i staden Nikkeli i Ryssland, i närheten av den norska gränsen.

Till vad som blivit centrum för organiseringen av den så kallade ”flyktingströmmen”, hotellet Servenoje Sijanie, kom under ett dygn människor av många olika nationaliteter men inte en enda syrier. De flesta människor som rör sig här med sina familjer berättade att de kommit till Ryssland för länge sedan från Afghanistan. Men dessutom fanns där också grupper av män från Egypten, Nigeria, Gambia, Nepal, Pakistan, Indien och Sri Lanka.

•  Finland. Lapplands gränsfullmäktige har beslutat att inte längre tillåta att man cyklar över gränsen från Ryssland till Finland. – 28 december 2015. Ur texten:

Flyktingar har hittills kunnat ta sig över gränsen från Ryssland på cykel, eftersom cyklar har räknats som fordon.

Hundratals, eller kanske till och med tusentals asylsökande befaras nu ha fastnat i kölden i Murmansk på grund av de nya striktare gränsreglerna.

•  Finland. Utrikesminister Timo Soini: ”Vi har fått den uppfattningen av det som sagts att någon organiserar och styr det här på den ryska sidan säkert stämmer.” – 24 januari 2016. Ur texten:

Ryssen hade huva på sig och verkade som att han inte ville bli fotograferad. De här bilarna hade stoppats vid bommarna, andra bilar släpptes förbi. En rysk gränsvakt som Nukari talat med berättade hur myndigheterna beslutar om vilka asylsökande som ska släppas iväg till Finland:

– Trafiken styrs från Rantalahti kommunalhus. Den ryska säkerhetstjänsten, kommunstyrelsen i Rantalahti och den lokala polisen övervakar tillsammans den här trafiken och beslutar i vilken ordning resorna ska ske, vem som får åka först. Där finns just nu några sjuka och barnfamiljer som prioriteras.

•  Finland. ”Jag kommer för att få ett bra liv”, ler marockanen Elkinani Elmehdi, 24, som har flugit från Casablanca till Moskva på turistvisum för en månad sedan. – 27 januari 2016. Ur texten:

Finland släpper fram två, tre bilar med människor som vill söka asyl till gränsen per dag. Därefter sänker Finland gränsbommen. Ett sällskap med fem marockaner och en syrier körde fram till gränsstationen i Salla i en gammal Volga. Marockanen Elkinani Elmehdi, 24, kom till Ryssland som turist och vill söka ett bättre liv i Finland än i Marocko.

•  Finland. ”Den ene har haft en hög position inom Afghanistans säkerhetstjänst och den andre har haft en post inom överåklagarämbetet.” – 25 februari 2016. Ur texten:

Enligt nyhetsbyrån Regnum riskerar nu de vuxna i en grupp om 26 afghaner fängelse i upp till 1,5 år i Ryssland. Den ryska nyhetsbyrån FlashNord berättade idag att den ryska säkerhetstjänsten FSB i staden Kandalaksha i Murmansk-området gripit asylsökande som försökt ta sig till Finland.

OBS! Det är dessa 26 afghaner som det talas om också i HS-artikeln ovan, från den 7 oktober 2016.

•  Finland. ”Han sa också till reportern att EU-medborgare själva kan börja emigrera på grund av flyktingkrisen och det försvagade socioekonomiska läget.” – 27 februari 2016. Ur texten:

Putin anmärkte att flyktingkrisen började långt innan Ryssland påbörjade sin militära operation mot terrorismen i Syrien. Ryssland har i västsammanhang misstänkts för att utnyttja flyktingsituationen för att utöva påtryckningar på EU. Putin framhöll också att en stor andel av de flyktingar som fastnat vid gränsen mellan Grekland och Makedonien är från Afghanistan.

– På vilket sätt har det något samband med Rysslands aktioner i Syrien? Det har inget överhuvudtaget att göra med dem, sa Putin.

Finland. För i år har reserverats knappt 600 miljoner euro för asylhanteringen

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

 

Inrikesminister Riskko: Det behövs mer pengar för asylhanteringen

Pengarna som reserverats för asylsökande som kommit till Finland räcker inte, men enligt inrikesminister Paula Riskko kommer det att behövas mindre pengar för asylsökande nästa år än i år. Hon påminner om att de som kommit hittills måste vänta länge på svar på sina asylansökningar på mottagningscentralerna (”asylboenden” i Sverige) som kostar mycket att driva.

– Exakta siffror kommer att tas fram i samband med budgetarbetet. Hur många asylbeslut som hinner fattas påverkar det hela, alltså vilka beslut det blir och hur många som lämnar landet, sa Riskko i en intervju med Yle torsdag den 4 augusti.

Enligt inrikesministeriet har man för i år reserverat knappt 600 miljoner euro (omkring 6 miljarder kronor) för att driva mottagningscentralerna, utreda asylansökningarna samt för bidrag till de asylsökande.

Det behövs mer pengar också av den anledningen att manga som får negativa beslut överklagar dem. Dessutom måste en del av dem som fått positiva beslut bo kvar på mottagningscentralerna eftersom det inte finns tillräckligt med platser i kommunerna.

Inrikesminister Riskko uppskattar att kostnaderna för asylhanteringen nästa år blir mindre än i år eftersom antalet asylsökande som kommit till Finland har minskat drastiskt sedan hösten 2015.

Greklands invandringsminister krävde på onsdagen att Europeiska unionen bereder sig på att Turkiet återigen öppnar sina gränser för en stor mängd flyktingar och upphör att följa de överenskommelser som landet har med EU.

Risikko säger att man måste förutspå olika alternativ, men att vi inte kommer rusa att rusa iväg och göra ogenomtänkta drag.

– Som det ser ut just nu så gäller överenskommelserna och vi förutser inte att ändringar sker mycket snabbt.

Under hösten kan den tillfälliga överenskommelsen mellan Finland och Ryssland också komma att brytas, alltså den som har förhindrat att asylsökande kommer till Finland via de två nordliga gränsstationerna. Överenskommelsen, som gjordes på vårvintern, gäller till början av oktober.

Enligt Risikko är det meningen att en förlängning av överenskommelsen ska behandlas av regeringen under augusti månad. Hon säger att hon ska diskutera saken med utrikesminister Timo Soini.

Enligt Riskko pekar ingenting på att antalet asylsökande till Finland skulle komma att ändras.

– För ögonblicket finns inget som tyder på ett sådant scenario, men under året har vi sett många olika sorters förändringar att vi definitivt följer situationen ytterst noga.

Finlands hårdnade asylstrategiska övervägandena har diskuterats under sommaren, när en irakisk man som sökt asyl fick avslag på sin ansökan trots att hans hem i Irak hade förstörts i en explosion och Migrationsverket bekräftat att mannen hade råkat ut för förföljelse. (Om beslutet kan läsas här, på finska).

Riskko säger att hon litar på att man på Migrationsverket, när man fattar sina beslut, noggrant utreder varje asylökandes situation ur många olika aspekter.

– Jag är av den åsikten att man alltid kan överklaga ett beslut om man upplever att det är orättvist, fortsätter Risikko.

Också försvårandet av familjeåterförening har skapat diskussion. Enligt Riskko är åtstramningarna i linje med andra EU-länders.

– Vi avviker inte på något sätt från andra länder överhuvudtaget. Och dit har vi också strävat, säger inrikesminister Risikko.

© Översättning Merit Wager

 

 

Finland. Inrikesminister Petteri Orpo: ”Finland ska vara världens tryggaste plats år 2020.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt.

 

– Finland ska vara världens tryggaste plats år 2020, säger inrikesminister Petteri Orpo till Yle.

Myndigheterna har identifierat nya hot mot den inre säkerheten i Finland och säkerhetsmiljön har permanent förändrats, heter det i den första redogörelsen som har gjorts om den inre säkerheten i Finland.

Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) presenterade redogörelsen den 19 maj.

– Det är meningen att Finland år 2020 ska vara världens tryggaste plats att leva och arbeta på, sade Orpo.

Nya hot är bland annat de försämrade relationerna mellan Ryssland och västvärlden, en illegal invandring i stor skala samt hybrid- och cyberhot, sägs det i redogörelsen. Samtidigt finns gamla hotbilder kvar.

Antalet poliser ska inte längre minska utan stabiliseras till 7.000 fram till år 2020. Det ska fortsättningsvis finnas 600 årsverken vid nödcentralerna och östgränsen ska förstärkas med 160 gränsbevakare.

Statistiskt sett är Finland fortfarande ett mycket tryggt land och brottsligheten är internationellt sett låg. Däremot har andelen uppklarade brott minskat. Till exempel klaras bara vart tredje egendomsbrott upp. Rasism, hatbrott och olika våldsbenägna extremiströrelser har blivit synligare.

– Terrorhotet är sådant att det går under huden på människorna, även om terrordåd i Finland är osannolika. Man har frågat om regeringen förstår hur läget är gällande säkerheten och jag säger att visst förstår vi, därför har vi gjort den här redogörelsen, sade Orpo.

För tillfället finns information om ovanstående endast på finska på Inrikesministeriets sajt: Selonteko: Hallitus vastaa uusiin uhkiin vahvistamalla viranomaisten toimintakykyä.

Finland. Cirka 30 000 ingermanländare har återflyttat.

Sedan början av 1990-talet har cirka 30.000 ingermanländare tillåtits återflytta till Finland. Under åren 2011–2015 beviljade Migrationsverket uppehållstillstånd till sammanlagt cirka 1.500 återflyttare. Mellan januari och april 2016 har 83 tillstånd beviljats. Snart upphör möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd på denna grund, sista ansökningsdag är den 1 juli 2016.

Migrationsverket meddelar den 13 maj 2016 att:

En ingermanländare kan få uppehållstillstånd i Finland på grund av återflyttning om han eller hon själv, en av hans eller hennes föräldrar eller minst två av hans eller hennes far- eller morföräldrar är eller tidigare har varit av finsk nationalitet. Dessutom måste sökanden ha anmält sig till en återflyttningskö i Ryssland före den 1 juli 2011.

För att ett uppehållstillstånd på grund av återflyttning ska beviljas, krävs även tillräckliga språkkunskaper och att sökanden har en bostad i Finland. Sökanden anses ha tillräckliga språkkunskaper om han eller hon avlägger språkexamen som arrangeras av Migrationsverket eller den allmänna språkexamen på kunskapsnivå A2.
———————-
För ingermanländare gäller i fortsättningen samma grunder för beviljande av uppehållstillstånd som för de andra som ansöker om uppehållstillstånd. Från och med den 1 juli 2016 kan deras familjemedlemmar beviljas tillstånd endast om sökandena har tillräcklig försörjning i Finland.

Personer som hörde till den förflyttade befolkningen från Ingermanland under andra världskriget och ingermanländare som tjänstgjorde i finska armén under åren 1939–1945 kan även i fortsättningen ansöka om uppehållstillstånd på grund av återflyttning. Språkkunskapsvillkoren gäller inte dem.

Läs mera om Ingermanland och ingermanländare och deras historia:
Wikipedia, bland annat också om ingermanländare i Sverige.
Kansallisarkisto/Riksarkivet i Finland
Sveriges ingermanländska riksförbund
Drömmen om Ingermanland – 10 april 2015, Yle (på svenska). Ur texten:

Olga Russkij är en återflyttad ingermanländare, som i dag bor i Helsingfors. Hennes mamma var en av dem som tvingades lämna Finland efter vapenstilleståndsavtalet 1944, då Finland skickade tillbaka 55.000 ingermanländare till Sovjetunionen.

Finland. Gränsstationerna ska endast vara öppna för finska, ryska och vitryska medborgare och deras familjemedlemmar.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Ilta-Sanomats sajt (på finska).

Finland gav efter i gränsförhandlingarna med Ryssland

Finland föreslog Ryssland i februari att det nya att det nya gränsavtalet för Salla och Raja-Jooseppi också skulle gälla medborgare i EU- och EES-länder samt Schweiz. Det här framgår i en promemoria från Utrikesministeriet.

Rysslands förslag kom i mars. Enligt det ska gränsstationerna endast vara öppna för finska, ryska och vitryska medborgare och deras familjemedlemmar. Ryssland föreslog också en period på 180 dagar för avtalet.

Förslaget kom samma dag som presidenterna Vladimir  Putin och Sauli  Niinistö träffades i Ryssland.

© Översättning Merit Wager

Finland. ”Utrikesministeriet sprider en realistisk bild av Finland i asylsökarländerna: ”Finland är inget paradis”.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTV Uutisets sajt (på finska).

Utrikesministeriet sprider en realistisk bild av Finland i asylsökarländerna: ”Finland är inget paradis”.

Förra året kom det exceptionellt många asylsökande till Finland, över 32.000. Av dem är hela 20.000 från Irak.

Finlands utrikesministerium blev medvetet om situationen och började undersöka varför det kom så väldigt stora skaror från just Irak till Finland. Det avslöjades då till exempel att irakierna redan sommaren 2015 aktivt hade sökt information via sökmotorn Google. Också via andra källor sökte de information om Finland.

Enhetschefen vid Utrikesministeriets kommunikationsavdelning, Ville Cantell, säger att det helt säkert förekom felaktiga uppgifter i ämnet Finland eftersom strömmen av asylsökande ökade så väldigt kraftigt.

– Också Migrationsverket reagerade och ändrade sin säkerhetsbedömning gällande Irak för att motsvara den bedömning man gjorde i Sverige, berättar Cantell.

Efter det beslöt Utrikesministeriet sig för att sprida realistisk information i de asylsökandes hemländer, bland annat om möjligheten att få arbete och uppehållstillstånd.

Man får inte uppehållstillstånd automatiskt

På Finlands ambassads webbsidor i Kabul publicerades en artikel där det berättades att personer från Afghanistan som söker asyl i Finland inte automatiskt får uppehållstillstånd.

– Vi berättade i artikeln att rätten till asyl/uppehållstillstånd alltid grundar sig på  individuella skäl. Den grundar sig inte på att en person är fattig utan på om han är i en nödsituation i sitt eget land. Vi försökte alltså förklara att man verkligen ska överväga huruvida man ska söka sig till Finland eftersom ett uppehållstillstånd inte ges automatiskt, berättar Cantell.

Det här meddelandet nådde allmänheten i Afghanistan; tillsammans med Facebook-meddelanden och därtill hörande informationsinsatser nådde över 400.000 människor på deras eget språk.

– Kampanjen riktades mot den region där det finns gott om potentiella asylsökande och budskapet verkade gå hem, säger Cantell.

Information också till Ryssland och Irak 

Finlands utrikesministerium har riktat information också till eventuella asylsökande i Ryssland och Irak. Utrikesministeriet har beviljat ca 200.000 euro för förmedling av en realistisk bild av Finland. Man vill dock inte förmedla en generellt dålig bild av Finland i världen.

– Det här måste göras med finess. Vi vill ju inte förmedla en allmänt dålig bild av Finland eftersom Finland behöver arbetskraftsinvandring i framtiden.

© Översättning Merit Wager

 

 

 

Finland. Gränsövergångarna i Lappland har varit lugna – inga asylsökande.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTV Uutisets sajt (på finska).

 

Gränsövergångarna i Lappland har varit lugna – inga asylsökande

På måndagen (7 mars) anlände inte en enda asylsökande till gränsstationerna i Lappland. Enligt Gränsbevakningsväsendet har inte en enda asylsökande kommit hittills i mars.

I år har drygt ettusen personer sökta asyl vid Lapplands gränsstationer; huvudsakligen afghaner, indier, syrier och bangladeshier. Under förra året sökte nästan 700 personer asyl här.

Enligt Gränsbevakningsväsendet regleras trafiken vid gränsövergångarna Salla och Raja-Jooseppi vid behov, om det från Ryssland kommer ett stort antal asylsökande.

Rysslands president Vladimir Putin beordrade i slutet av februari den ryska säkerhetstjänsten FSB att striktare kontrollera personer som försöker ta sig in i landet.

Översättning: Merit Wager.

Finland. Polisens linje är att de som fått negativa beslut ska avlägsnas ur landet så fort som möjligt. Hittills i år har tre utvisningsresor gjorts med chartrade plan.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Ilta-Sanomats sajt (på finska).

Polisen: Utvisningsresorna kostar cirka 1.000 euro (9.800 kronor) per person

Grundregeln är att den som ska återsändas betalar sin resa själv. De som inte har egna medel får resan betald av staten.

Förra året anlände över 32.000 asylsökande till Finland. Uppskattningsvis kan 2/3 av dem komma att få avslag på sina ansökningar. Enligt Polisen är det endast några tusen ansökningar kvar som inte är färdigbehandlade.

Alla som fått negativa beslut kan inte återsändas. En del av dem som har fått utvisningsbeslut reser tillbaka till sina hemländer utan att meddela det, varvid man inte känner till var de befinner sig.

Förra året kostade utvisningarna omkring 3 miljoner euro (ca 29 miljoner kronor). I år beräknar Polisen att summan blir något högre.

I den video som finns i reportaget kan man se hur det första planet med återsända människor anländer från Finland till Irak i februari.

Undertexterna är på engelska.

Huvudregeln är att den som utvisas ska betala sin resa själv. Polisen har under hösten och våren fått kännedom om att ca 1.500 personer har lämnat landet på egen bekostnad. Det faktiska antalet torde vara större eftersom alla inte meddelar myndigheterna att de reser.

För dem som saknar egna medel betalar staten utvisningsresorna. Polisen har till sitt förfogande ett visst belopp som används för att täcka kostnaderna för återsändandet. Vid resa med chartrade plan är kostnaden per person omkring 1.000 euro (9.800 kronor). På ett plan kan det få plats tiotals passagerare och totalbeloppet varierar enligt Polisen mellan 20.000 och 200.000 euro (197.000 – 1.967.000 kronor). Kostnaden beror främst på resans längd. En utvisning med tåg till Ryssland är betydligt billigare än en flygning till andra sidan jordklotet. Polisen avslöjar inte vilka bolag den använder för transporterna.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Ilta-Sanomats sajt (på finska).

Polisen har arrangerat tre utvisningsresor för asylsökande i år

Enligt Polisen har några tusen irakier frivilligt lämnat Finland sedan i höstas. Många har själva återtagit sina asylansökningar. De senaste dagarna har flera personer återtagit sina asylansökningar än vad som har lämnat in nya ansökningar om asyl hos Helsingforspolisen.

Polisen förbereder sig på att antalet personer som ska utvisas till sina hemländer ökar drastiskt i mars. Asylutredningarna överförs i början av mars till Migrationsverket, som beräknar kunna fatta tusen asylbeslut i veckan. Uppskattningsvis kommer 2/3 av dem som sökt asyl att få negativa beslut.

Polisens linje är att de som fått negativa beslut ska avlägsnas ur landet så fort som möjligt. Hittills i år har tre utvisningsresor gjorts med chartrade plan, med vilka man har flugit tillbaka personer som fått avslag på sina asylansökningar och personer som frivilligt velat lämna Finland. Två av resorna har gått till Irak och en till Kosovo. Flygningarna fortsätter under våren, speciellt till Irak. Dessutom avlägsnar Polisen ur landet också enstaka personer som fått negativa beslut, till olika delar i världen.

© Översättning Merit Wager.

Finland. Antalet asylsökande vid Lapplands östgräns har än så länge förblivit oförändrat trots president Vladimir Putins uttalanden.

Klicka på textrutan för att läsa artikeln på Yles sajt (på finska).

 

Läs först Finland. ”Låt oss hoppas att att fenomenet olaglig invandring till Finland upphör vid de nordliga gränsövergångarna.”– 27 februari 2016

Till gränsövergången i Salla har det sedan början av året kommit tre billaster med asylsökande per dag. Ställföreträdande befälhavaren vid Lapplands gränsbevakning, Jussi Sainio, säger att inga tecken på förändringar än så länge har kunnat ses. Rysslands president Vladimir Putin uppmanade i fredags (26 februari) säkerhetstjänsten FSB att skärpa kontrollen av de asylsökande som vill ta sig bort från Ryssland.

Antalet asylsökande vid Lapplands östgräns har än så länge förblivit oförändrat trots president Vladimir Putins uttalanden. Under lördagen och söndagen kom 37 asylsökande från Ryssland till Finland. Av dem kom 32 personer via gränsövergången i Salla.

– Antalet asylsökande verkar hålla sig på samma nivå. Vi vet att det finns potentiella hitkommande på den ryska sidan. Till exempel i Kandalaksha finns några hundra som vill ta sig till Finland, säger Sainio.

Vecka 8 sökte 117 personer asyl vid Lapplands östgräns.

© Översättning Merit Wager.

 

Finland. ”Han sa också till reportern att EU-medborgare själva kan börja emigrera på grund av flyktingkrisen och det försvagade socioekonomiska läget.”

Klicka på textsidan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

Putin uppmanar FSB att kontrollera flyktingströmmarna

Rysslands president Vladimir Putin säger att säkerhetstjänsten bör skärpa kontrollen av flyktingströmmar både till Ryssland och till Europa genom Ryssland.

Finlands regering har varit orolig över att det kommit asylsökande från Ryssland till gränsövergångarna i norr. I går rapporterade ryska medier att FSB hade gripit 26 afghanska flyktingar i staden Kandalaksha i Murmanskområdet (läs Finland. ”Den ene har haft en hög position inom Afghanistans säkerhetstjänst och den andre har haft en post inom överåklagarämbetet.”). Afghanerna sades befinna sig i landet illegalt och ha varit på väg till Finland för att söka asyl.

Putin anmärkte att flyktingkrisen började långt innan Ryssland påbörjade sin militära operation mot terrorismen i Syrien. Ryssland har i västsammanhang misstänkts för att utnyttja flyktingsituationen för att utöva påtryckningar på EU. Putin framhöll också att en stor andel av de flyktingar som fastnat vid gränsen mellan Grekland och Makedonien är från Afghanistan.

– På vilket sätt har det något samband med Rysslands aktioner i Syrien? Det har inget överhuvudtaget att göra med dem, sa Putin.

Tidigare idag (26 februari) varnade chefen för Rysslands migrationsverk FMS, Konstantin Romodanovski,för att EUs emigrantsituation kan påverka Ryssland. Enligt Romodanovski kan flyktingar från Mellanöstern, Nordafrika och Centralasien antingen sikta in sig på att ta sig till Ryssland eller använda Ryssland som genomgångsland för att ta sig till europeiska länder. Han sa också till reportern att EU-medborgare själva kan börja emigrera på grund av flyktingkrisen och det försvagade socioekonomiska läget.
——————————
Enligt Putin hindrades förra året över 400 agenters och säkerhetstjänstemäns verksamhet och 23 av dem ställdes inför rätta.

© Översättning Merit Wager.

 

 

 

 

Finland. ”Den ene har haft en hög position inom Afghanistans säkerhetstjänst och den andre har haft en post inom överåklagarämbetet.”

Klicka på textrutan för att komma till artikel på Ilta-Sanomats sajt (på finska).

 

Ryska medier om gripandena av afghanska flyktingar: Bland dem som försökte ta sig till Finland fanns flera höga myndighetspersoner

Enligt nyhetsbyrån Regnum riskerar nu de vuxna i en grupp om 26 afghaner fängelse i upp till 1,5 år i Ryssland. Den ryska nyhetsbyrån FlashNord berättade idag att den ryska säkerhetstjänsten FSB i staden Kandalaksha i Murmansk-området gripit asylsökande som försökt ta sig till Finland

Ryska medier uppger att 15 eller 16 av afghanerna är vuxna och 10 eller 11 är barn. Antalet varierar något beroende på källa.

Myndigheter i Ryssland har hittills berättat ytterst få detaljer kring på vilka grunder afghanerna gripits. Det verkar i alla fall som om gruppen ännu inte hunnit ta sig ända till finska gränsen utan att de greps innan dess, i Kandalaksha på den ryska sidan.

Murman-tv rapporterar att afghanerna hade ”kommit in i landet illegalt” och samtidigt används också uttrycket att de hade ”uppehållit sig illegalt i Ryssland”. Det finns således inte uppgifter om ifall de till exempel gått över gränsen in i Ryssland helt utan visum eller om de till exempel har sökt visum och uppgett falska anledningar till ansökan.

– Tre olika brottsutredningar har påbörjats gällande sammanlagt 16 illegala invandrare.De har förts till häktet, informerade åklagarämbetet i Murmansk i Komsomolskaja Pravda.

– I gruppen ingick fler än tio barn, som har förts till sociala institutioner. De kommer att få stanna där tills rättegången börjar, uppger en källa inom åklagarämbetet.

Murman-tv uppger att i gruppen fanns också, så vitt man vet, minst två högt uppsatta afghanska myndighetspersoner. Den ene har haft en hög position inom Afghanistans säkerhetstjänst och den andre har haft en post inom överåklagarämbetet.

Det verkar som om en anledning till de ryska myndigheternas hårdare tag kan vara den ryska lokalbefolkningens missnöje.

– Vi vill påminna om att invånarna i Kandalaksha redan otaliga gånger har uttryckt oro för den stora mängden flyktingar i staden, att det anländer stora mängder flyktingar dit, kan man läsa på Nord-News sajt.

Nyhetssajten Severpost riktar uppmärksamheten mot att det har skett ”ett första massgripande av flyktingar” i Murmansk-området. Hittills har ryska myndigheter gripit endast dem som försökt att olagligt ta sig över gränsen i terrängen mellan Ryssland och Finland. Däremot har personer som tagit sig till den officiella gränsövergången släppts in i Finland.

I det här skedet är det svårt att uppskatta om det handlar om en ny linje hos ryska myndigheter eller om gripandena är ett exempel på att Ryssland intresserar sig för de gripna personernas bakgrund och höga positioner.

– Ett sådant här massgripande är ovanligt. Hittills, till exempel förra året, har ett antal grupper om två, tre personer gripits när de försökt att olagligt ta sig över gränsen från Ryssland till Skandinavien, berättar representanten för åklagarämbetet för Arktik-tv.

© Översättning Merit Wager.

 

 

Finland. Inrikesministern: ”Inga beväpnade soldater till gränsen.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på MTV Uutisets sajt (på finska).

 

Inrikesminister Orpo förnekar nyheten i Helsingin Sanomat: Inga beväpnade soldater till gränsen

Inrikesminister Petteri Orpo (saml.) tillbakavisar Helsingin Sanomats uppgifter om att man i invandringsgruppen, som består av ett antal ministrar, skulle ha diskuterat användandet av beväringar och reservister för att hjälpa gränsbevakarna.

–Saken har inte hanterats i ministergruppen och någon aktiv lagberedning pågår inte, säger Orpo till MTV Uutiset.

Han säger att det är självklart att det görs upp olika beredskapsplaner och att de uppdateras kontinuerligt.

–Men nu finns inget behov av att skicka värnpliktiga eller annan hjälp till gränsen. Problemet med asylsökande vid östgränsen hanteras i förhandlingar med Ryssland, konstaterade Orpo.

© Översättning Merit Wager.

 

Finland. Ryssland. Världen. Medvedev varnar för nytt världskrig.

Russian Prime Minister Dmitry Medvedev has warned that the demands of some Arab countries to send ground forces into Syria risks starting a new world war.

“All ground operations, as a rule, lead to permanent wars,” he said. “The Americans must consider – both the U.S. president and our Arab partners – whether or not they want a permanent war.”

“We must make everyone sit down at the negotiating table…rather than start yet another world war,” the Russian prime minister added.
————————–
Mr. Medvedev also sharply critized Europe’s policy on dealing with the stream of refugees that have come from Syria, calling “all-out and total failure, an all-round fiasco” that risked causing another terrorist attack in Europe. It was “silly” for Europe to simply open its borders to all asylum seekers, he said.

“Some of these people – and it’s not just a few strange individuals or utter scoundrels, but hundreds and possibly thousands – are entering Europe as potential time bombs, and they will fulfill their missions as robots when they are told to,” he warned, adding that it was “almost impossible” to identify such terrorist cells among the waves of refugees.

Här finns en del av intervjun i Handelsblatt.

Och så här skriver Hufvudstadsbladet om intervjun i Handelsblatt:

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Hufvudstadsbladets sajt.

Enligt Rysslands premiärminister Dimitri Medvedev finns bland dem som flyr undan kriget och för att skapa sig ett bättre liv i Europa ”potentiella tidsinställda bomber”.

– Jag är ledsen, men att öppna dörrarna på vid gavel så som man gjorde i Europa är klantigt, om inte värre.

Enligt Medvedev är Ryssland däremot redo att samarbeta för att hitta lösningar på flyktingkrisen. Han säger att han är medveten om att Finlands ledning är orolig över flyktingkrisen.

Handelsblatt publicerar intervjun i helgen. Rysslands regering har publicerat en utskrift av intervjun på sin webbplats.

I utskriften anklagar Medvedev de europeiska ledarna för att ha skapat flyktingkrisen genom sin asylpolitik.

– Jag är ledsen, men att öppna dörrarna på vid gavel så som man gjorde i Europa är klantigt, om inte värre, säger Medvedev.

Finland. Statsminister Juha Sipilä: ”Strömmen av illegala invandrare måste upphöra.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

 

Sipilä om situationen vid östgränsen: ”Strömmen av illegala invandrare måste upphöra.”

I en intervju med finska Yle den 31 januari avslöjar statsminister Juha Sipilä (C) inte ännu vilka konkreta åtgärder Finland och Ryssland diskuterat för att förbättra gränssituationen. Han träffade sin ryske kollega Dimitri Medvedev den 29 januari och meningen är att de två ska talas vid i telefon under den kommande veckan. Det som diskuterats är åtgärder på såväl kort som lång sikt.

– Slutresultatet måste bli det, att strömmen av illegala invandrare upphör. Lätta sätt finns inte, men det finns sätt att åstadkomma det. När majoriteten av dem som kommer har visum som ger dem rätt att uppehålla sig i Ryssland men inte visum till Finland, ser vi det hela som illegal invandring. I Ryssland har man en annan syn på saken.

Yles intervju med statsminister Juha Sipilä den 31 januari kan höras (på finska) på Yle Areena.

© översättning Merit Wager

Uppskattar du texterna på bloggen?
Vill du bidra med 1 krona per dag –
30 kronor i månaden?
Klicka i så fall här:

 

 

 

Finland. ”Om rörligheten skulle släppas fri så skulle hundratusentals åka. Våra grannländers rädslor är fullt befogade.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt (på finska).

Ryssland har bara öppnat porten mot Finland på glänt – ”Hundratusentals människor beredda att komma från grannen i öster”.

Strömmen av asylsökande från Ryssland kan vara bara en föraning av vad som komma skall. Ryssland erbjuder i praktiken inte migranter och asylsökande nästan några lagliga möjligheter att erhålla uppehållstillstånd i landet.

De asylsökande som den senaste tiden kommit till Finland via östgränsen kan vara bara en liten försmak innan större grupper asylsökande anländer.

Enligt människorättsorganisationen Memorial som hjälper migranter och flyktingar i Ryssland finns det väldigt många tredjelandsmedborgare som är beredda att resa västerut.

– Om rörligheten skulle släppas fri så skulle hundratusentals åka. Våra grannländers rädslor är fullt befogade, säger Svetlana Gannushkina som arbetar med flykting- och migrantfrågor hos Memorial. Anledningen är att Ryssland i praktiken inte ger möjlighet åt migranter att uppehålla sig lagligt i landet, för att inte tala om att Ryssland inte erbjuder någon annan hjälp heller.

– Ryssland har inget asylsystem. Människor får ingenting i Ryssland. Endast 795 personer har fått officiell status som flyktingar i Ryssland och det garanterar ingenting annat än laglig vistelse i landet, fortsätter Gannushkina. Jag pratade med afghaner som försökt ta sig från Ryssland till Norge. Bland dem finns människor som bott i Ryssland i åtta år utan någon som helst laglig ställning.

Gannushkina, som intervjuats av Yle, tror inte att ryska myndigheter direkt organiserar flyktingströmmen till gränsen mot Finland. Men uppenbart är att myndigheternas agerande har förändrats.

– Det har helt klart  getts order om att göra det lättare för människor  att ta sig upp till gränsen. Å andra sidan har människor också uppmärksammat att massor av flyktingar nu kan ta sig in i Europa.

Flyktingströmmen från Ryssland till Finland bromsas dock av den stelbenta regelverken i Ryssland: det är inte ens lätt att lämna landet lagligt.

– Man behöver antingen transitvisum som inte är lätt att få, eller ett utvisningsbeslut från en domstol, förklarar Gannushkina.

© Översättning Merit Wager.

Uppskattar du texterna på bloggen?
Vill du bidra med 1 krona per dag –
30 kronor i månaden?
Klicka i så fall här:

Tack!

Finland. ”Ryssland är ett säkert land för asylsökande.”

Chefen för resultatområde vid asylenheten, Juha Similä meddelar via Twitter:

Idag fattades första asylbeslutet där ansökan lämnades utan åtgärd eftersom Ryssland är ett säkert land för asylsökande.

99 § (6.3.2015/194)

Säkert asylland

När ansökan avgörs vid asylförfarandet kan som ett säkert asylland för sökanden betraktas en sådan stat

1) som utan geografiska förbehåll har tillträtt och iakttar konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (FördrS 8/1976) samt konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (FördrS 60/1989), och

2) där sökanden har fått och fortfarande kan få skydd som avses i 87 eller 88 § eller som annars är tillräckligt.

Jag vill slippa ha annonser på bloggen,
vilket jag lyckats undvika i snart 11 år).
Vill du bidra med 1 krona per dag –
30 kronor i månaden?
Klicka i så fall här:

© denna blogg.

Finland. ”Jag kommer för att få ett bra liv”, ler marockanen Elkinani Elmehdi, 24, som har flugit från Casablanca till Moskva på turistvisum för en månad sedan.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln (på finska) och videoklipp (delvis på engelska) på Helsingin Sanomats sajt

 

Helsingin Sanomat bevittnade flyktingarnas pina i Ryssland – hoppet om att få komma till Finland lever i iskylan i Kandalaksja. De som försöker ta sig till Finland har fastnat i den ryska staden. Till gränsen släpps två, tre bilar om dagen. Turerna delas ut av skumma personer.

Språklig kommentar till texten: Det handlar ju uppenbart inte om ”flyktingar” utan om personer som söker bättre utbildning och ett bättre liv, vilket mannen som intervjuas mycket öppet berättar i det videoklipp som ligger överst om man går in på Helsingin Sanomats sajt och i texten där olika resenärer berättar. Ordet ”flykting” används därmed felaktigt av Helsingin Sanomat.

Marockanen i videoklippet:

We came from Gaza to Moscow and then from Moscow to Murmansk. We spent ten days in Murmansk and then we go to border. We stay three days in the border. We paid 1.000 dollar for the car. Volga. Not good car but we come by it.

Reportern:

And why do you want to live in Finland?

Marockanen:

Because Finland is a good country and we can study there. There are more opportunities, not like in Marocko. After studies there we get a diploma but we can’t find work. If we want to find work we must pay to find the work.

I artikeln berättas:

Finland släpper fram två, tre bilar med människor som vill söka asyl till gränsen per dag. Därefter sänker Finland gränsbommen. Ett sällskap med fem marockaner och en syrier körde fram till gränsstationen i Salla i en gammal Volga. Marockanen Elkinani Elmehdi, 24, kom till Ryssland som turist och vill söka ett bättre liv i Finland än i Marocko.

”Ut! Förstår ni eller ska jag kalla på polis?”, skriker den kvinnliga chefen på hotell Greenwich för full hals i staden Kandalaksja i Ryssland, 182 kilometer från Finlands gräns.

En grupp syrier och afghaner vill övernatta men chefen tycker att de är för många.

”Kan vi inte tala som människa till människa?”, försöker Nazirulhag säga, men förgäves.

Dörren smäller igen och gruppen människor står utanför i kylan. Barnen till en ensam mamma är pigga och energiska, men kvinna brister i gråt.

Staden vid Vita Havet, med 40.000 invånare har blivit ett väntrum, där hundratals människor från olika länder väntar på att få komma till Finland, kastade mellan hopp och förtvivlan. Tidigare köade asylsökande i sina fordon på att få komma till gränsen. Sedan dog en indisk man i sin bil och Ryssland flyttade dem till olika hotell i Kandalaksja. De handlar inte om några mottagningsinsatser utan hotellvistelserna får man bekosta själva.

”I natt var vi på Pomor-Tur-hotellet. De har tredubblat sina priser. De tränger in upp till tio personer i ett rum”, berättar Nazirulhag. ”Ryssarna påstår att de släpper iväg barn och handikappade först, det är inte sant. Vi har fyra barn och en handikappad och vi får inte åka.”

På hotells gård rör sig en rysk manstrio som till slut erbjuder gruppen inkvartering i en privatbostad för 60 euro. Ledaren för trion är en tjock man i pälsmössa. Han vill inte låta sig intervjuas och varnar också upp gruppen för att tala med reportern: ”Om ni babblar så tar finländarna inte emot er.”
—————————–
Kandalaksja har blivit Babels torn, där man träffar nordafrikaner, syrier, irakier, iranier, afghaner, pakistanier, indier, nepaleser och folk från södra Sahara. Alla har de samma mål: att släppas in i Finland. En del av dem är välklädda unga män som knäpper på sina surfplattor och äter på restaurangerna. Alla flyr helt säkert inte från krig och personlig förföljelse.

Men i Kandalaksja ser finns också så mycket nöd att man blir sorgsen. När tro, hopp och pengar börjar ta slut i iskylan, befinner sig många i en återvändsgränd.

Tre nigerianska kvinnor berättar att de förlorat sina pengar åt en skojare.

”Vi gav alla våra pengar till en man som lovade föra oss till Finland. Nu är han i Murmansk och svarar inte i telefon. Vi har inte enfar till mat.”
—————————–
Finland släpper bara två eller tre bilar med asylsökande per dag över gränsen i Salla. Ryska myndigheter gör listor över vilka som ska få åka tillsammans med hotellen. Enligt en del av dem som intervjuats kan man påskynda det hela med hjälp av pengar. ”Påskyndandeavgiften” kan för en person uppgå till 1.000 dollar som betalas till hotellet.

”När araberna kom, steg priserna. De väntar inte utan de betalar”, klagar en afrikansk man.
—————————–
Bland människorna finns många som bott länge i Ryssland, som i sin hand håller ett färskt utvisningsbeslut. En 39-årig kvinna från Kongo, Nseka Mayasi Bebi, har bott i Ryssland illegalt i sex år, men den 18 januari fick hon ett beslut om utvisning från Moskva. Nu är hon i Kandalaksja med sin syster och dennas tre barn Till norr säger hon sig ha kommit efter att ha hittat information på internet.

Många från Nordafrika, Indien och Nepal har kommit till Ryssland på turistviseringar, vilket Ryssland verkar ja beviljat frikostigt. Många afghaner däremot har tagit sig över gränsen till Ryssland illegalt. 

”Vi betalade 14.000 euro per person för resan. Vi kom den här vägen eftersom vägen över havet  till Grekland är för farlig”, säger familjefadern Rahmatullah Habibi.

I artikeln konstateras att oavsett vilken roll Ryssland än spelar i det hela så förändras inte grunden: världen har satt sig i rörelse. Unga nöjer sig inte sitt öde i ojämställda, splittrade samhällen utan söker glipor genom vilka de kan ta sig för att förverkliga sina drömmar. Och just nu finns en glipa i Salla.

Två bilar som fått tillstånd att åka startar från Kandalaksja vid fyratiden på tisdag morgon. Algeriern Faisal Bentra har gjort service på en gammal Samara som han köpt för 1.100 euro dagen innan.  Framför honom ligger 182 avgörande kilometer. I en följebil sitter ”researrangörerna”som åker med till gränsen, två män med kaukasiskt utseende. Vid kontrollpunkten förhandlar de med gränsofficeren. Fotografering är förbjuden.

På den finska sidan observerar reportern hur ett sällskap anländer till gränsen.

Gränshunden sniffar i Volgans baklucka.

”Varför kommer ni till Finland?” frågar gränsvakten korthugget.

”Jag kommer för att få ett bra liv”, ler marockanen Elkinani Elmehdi, 24, som har flugit från Casablanca till Moskva på turistvisum för en månad sedan.

Reskamraten, syriern Allaa Shababy, 19, säger att hans hem förstörts i kriget. ”Jag vill börja ett nytt liv. Jag vill studera medicin.” 

Kommentar: Många är inte asylsökande utan – de facto – ”illegala invandrare”. Vilket de själva öppet medger. Varför de överhuvudtaget ska släppas över gränsen in i Finland är myset svart att förstå.

Läs också:
•  Finland. Presidenten i sitt nyårstal: ”Invandring kan aldrig betyda att våra centrala värderingar, demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter, ifrågasätts.” – 1 januari 2016
•  Långt ifrån alla som kommer hit har flykting- eller skyddsskäl – 2 januari 2016
•  Finland. President Sauli Niinistö: ”Den här situationen börjar påminna om en folkvandring.” – 19 januari 2016

© Översättning Merit Wager.