Finland. Glimtar från Självständighetsmottagningen den 6 december 2015.

Presidentens allra första tweet.

Den 6 december är Finlands självständighetsdag. I år firades den för 98:nde gången, om två år blir det således 100-årsjubileum för det fria Finland. Mycket om hur dagen firades kan läsas och se här, på Yles sajt (på svenska), bland annat under rubrikerna Bondagefrack, torskfluga och höns-print om självständighetsmottagningens finurligaste utstyrslar, Självständighetsdagens befordringar, Finland firade självständighet, intervjuer med presidenten och Matti Nykänen och mycket annat. Yles bevakning av mottagningen och balen var alltså som vanligt omfattande med många gästintervjuer och bilder av vackra och originella klädskapelser, främst på kvinnorna men också på männen som vågade/ville ta ut svängarna en aning. Och tv-reportrarna ledde tv-tittarna genom kvällen på ett mycket bra sätt och med stor kunskap, både de finskspråkiga och de svenskspråkiga.

Bland gästerna fanns Finlands två första riksdagsledamöter födda utanför Europa: Nasima Razmyar (gift med finlandssvenske Johan Fager) från Afghanistan och Ozan Yanar, från Turkiet. De kom in i riksdagen i år.På egna meriter, inte uppsatta på några listor (sådana finns inte), i rena personval.

Aatos Sainio, 90-årig krigsveteran, världsmästare många gånger om som fortfarande tränar: ”Senast i torsdags, 45 minuter”, berättar han. Aatos Sainio har under det gångna året slagit alla sina medtävlare i längdhopp och tresteg. Han satte nytt världsrekord i tresteg för personer 90 år och äldre, det är nu 6,93 meter. Aatos Sainio blev också finsk mästare i längdhopp i sin åldersklass med ett hopp på 3,05 meter. Han försäkrar att så länge hälsan står honom bi så fortsätter han. Nu lär han också sitt lilla barnbarnsbarn att stretcha.

Salomon Altschuler, 102-årig finländsk jude (född i Viborg 1913), som tjänade sitt land genom Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget. Och fick agera tolk åt tyska officerare…

– Hela min ungdom gick åt i krigen och jag gifte mig under ett av dem Det var att ta en risk, jag visste ju inte om jag skulle klara mig helskinnad. Inte en enda dag var jag borta från mitt uppdrag. Tack gode Gud så slutade det hela lyckligt.

Presidentparet uppehöll sig länge i rummet där krigsveteranerna satt och drack kaffe, för övrigt de enda gästerna som åt och drack vid sittande bord. När krigsveteranerna, under ledning av Armas Ilvo, sjöng den känslosamma Veteraanin iltahuuto (ung. Veteranens kvällssång), tårades presidentens ögon.

Här är min lilla kavalkad, sådan den blev när jag följde festligheterna via olika webb-sändningar. Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Klänning med släp.

Intressant klänning.

Pastellgrönt.

Ozan Yanar, rdl, med sällskap.

Nasima Razmyar, rdl, m make.

Tre presidenter med makar.

Aatos Sainio, 90, krigsveteran.

Salomon Altschuler 102, veteran i tre krig.

Presidentparet samtalar med krigsveteraner.

Krigsveteranerna sjunger Veteraanin iltahuuto.

Presidentparet dansar vals.

Kadetterna

 

Finland självständigt i 97 år

Idag fyller Finland, mitt fosterland, 97 år som självständig nation. Och det är ett fritt – i alla bemärkelser – land som firar dagen. Åsiktsfrihet, yttrandefrihet, tryckfriheten och frihet från förtryck av en jättelik nation – är mycket viktiga värden att fira.

I texten Finland firar självständighet med fester och demonstrationer berättas bland annat:

I Helsingfors domkyrka hålls en ekumenisk gudstjänst vid middagstid där också president Sauli Niinistö deltar.

På Helsingfors stadshus ordnas en mångkulturell fest klockan 13-16. Idén är att föra fram hur folk med invandrarbakgrund högaktar sitt nya hemland. Festen ordnas för åttonde gången och det är stadsdirektör Jussi Pajunen som står värd. Festtalet hålls av president Tarja Halonen.

Vid femtiden inleder studenterna sitt fackeltåg från Sandudd. Tåget väntas anlända till Senatstorget klockan 18. Presidenten tar emot fackeltåget från sin balkong.

 

Hjaltegravsområdet på Sandudd

I Yles inslag ”Vi är tacksamma för deras kamp” berättas (och visas i ett videoklipp) hur ett hundratal elever från högstadiet Norsen i Helsingfors tågar upp mot hjältekorset* på Sandudds begravningsplats. Alla har var sitt tänt ljus i handen. Högtidligheten är påtaglig, flaggbäraren går främst. Klockan har slagit åtta på morgonen. Med en mun uttrycker de sin tacksamhet mot dem som gav sina liv för landets självständighet.

I inslaget finns också en sex minuter lång videointervju med rektorn för Norsen, Johannes Nygren: Vid gravarna blir historien verklig.

Och i de allra flesta finländska fönster brinner ljusen traditionsenligt under självständighetsdagen.

Mina tidigare texter om Finlands självständighetsdag och firandet av densamma från ett antal år tillbaka i tiden:

Finland självständigt i 96 år – 6 december 2013
Finland firar att det varit ett fritt och självständigt land i 95 år – 6 december 2012
Finlands 94:e självständighetsdag 2011 – 6 december 2011
Finlands självständighetsdag – 93 år av frihet! – 6 december 2010
Finland – självständigt i 92 år – 6 december 2009
Finland firar 91 år av självständighet – 6 december 2008
Finland 90 år: Om hur den stora dagen firas i världen – 6 december 2007
Hyvää itsenäisyyspäivää! – 6 december 2006

* Hjältegravarna och Hjältekorset

När vinterkriget började reserverade man ett nytt område på Sandudd för de stupade i kriget. Under fortsättningskriget planerades hjältegravsområdet där 3 100 i kriget stupade helsingforsare ligger begravda, samt cirka 120 tyska soldater. Runt hjältegravsområdet går de Saknades mur där cirka 800 försvunnas eller på fältet kvarblivnas namn ristats in. Dessutom har cirka 280 krigshjältar begravts i släktgravar på Sandudd.

På hjältegravsområdet finns Hjälteplatsen, vid vars ena sida C.G.E. Mannerheims grav (minnesmärket gjort av Wäinö Aaltonen, 1953) ligger och i änden av platsen finns Hjältekorset (Wäinö Aaltonen, 1954)

© denna blogg.

Finland firar att det varit ett fritt och självständigt land i 95 år

Idag går mina tankar till Veikko Virtanen, som nyligen lämnade oss i en ålder av 92 år. Han, tillsammans med så många andra, är de som vi har att tacka för att vårt land är fritt och ett av de bästa länderna i världen att leva i; ett land att vara stolt över att vara medborgare i.

Idag, den 6 december, fyller det fria och självständiga Finland 95 år. Sverige, tillsammans med Ryska federativa socialistiska republiken och Tyskland var de allra första att erkänna Finlands självständighet den 4 januari 1918, tätt följda av Grekland den 5 januari samma år.

Traditionsenligt tänds vita eller blåvita ljus i fönstren i finländska hem och man tänker på dem som offrade sina liv för att vi, deras ättlingar, skulle få leva i fred och frihet. Också i Sverige är vi många finländare som tänker på vårt fosterland och känner tacksamhet och glädje över vårt ursprung.

På Yles sajt kan man läsa mer om firandet av självständighetsdagen i Finland, det första med Sauli Niinistö som president. Bland annat:

Temat för årets slottsmottagning är ”Finländskt arbeten och finländska gärningar”. På gästlistan hittas därför personer som med sitt arbete eller andra handlingar befrämjat Finland och dess befolkning. Bland annat är personer från över 50 olika arbetsgrupper inbjudna, från små företag till stora arbetsgivare.

I år är fler krigsveteraner och lottor inbjudna till mottagningen. Som vanligt dyker också regeringens medlemmar, riksdagsledamöter samt medlemmar i Europaparlamentet upp. Totalt har 1 800 personer bjudits in.

Vi får också veta att:

Sammanlagt 625 reservister blev i dag befordrade med anledning av Finlands självständighetsdag. Republikens president står för befordran.

Nordeas styrelseordförande Björn Wahlroos var en av de 22 reservister som blev major.

I huvudstaben gjordes två befordringar. Arméns operationschef överste Petri Hulkko befordrades till brigadgeneral och flottiljamiral Kari Takanen till konteramiral.

Här kan man läsa om hur duktiga medborgare med gott rykte får medalj. Här finns också många bilder av de olika vackra medaljerna och ordnarna.

Och i Hufvudstadsbladet berättas, under rubriken Krigsveteraner får stöd, om bland annat Toivo Virkki, 95, på Kauniala krigsinvalidhem (som det hette förr), numera Kauniala sjukhus, som tagit emot krigsskadade sedan 1946:

Det är redan över sjuttio år sedan han träffades av en kula i huvudet under Fortsättningskriget. Det var i augusti 1941 nära Kurmoila, och då promenerade han själv några kilometer med ett skadat öga. En tre år lång process började, då en ny näsa byggdes upp av vävnader från bröstkorgen och ben från höften. Då var Finland ännu i krig.

Som barn och ung bodde jag i Grankulla och var mycket ofta med min mormor och hälsade på krigsinvaliderna (som de kallades då) på Kauniala. Det var en förening med damer som idkade handfast välgörenhet, ordnade utflykter, konserter, festligheter etc för dessa våra hjältar, som stridit för vårt lands frihet. de tyckte – sa de i alla fall – att det var roligt och uppiggande med barn som sprang omkring och lekte bland ”farbröderna” och som också satt hos dem ibland och, storögt lyssnade på deras historier från fronten.

Hyvää itsenäisyyspäivää, kaikki suomalaiset!

Tidigare bloggningar den 6 december:
Finlands 94:e självständighetsdag – 2011
Finlands självständighetsdag – 93 år av frihet! – 2010
Finland – självständigt i 92 år – 2009
Finland firar 91 år av självständighet – 2008
Finland 90 år: Tuntematon sotilas – Okänd soldat – 2007
Hyvää itsenäisyyspäivää! – 2006