Finland. Högsta förvaltningsdomstolen: ”Intern flykt till södra Irak möjlig.”

Migrationsverket, Migri, meddelar idag (HFD = Högsta förvaltningsdomstolen) att asyl eller skydd endast ges på individuella grunder, att ”urskillningslöst våld” inte är en förutsättning för att beviljas asyl eller skydd och att intern flykt till södra Irak är möjlig:

and in English:

Jamal, 16/18 år: ”Jag kom hit för att hjälpa min familj och och fixa min framtid”.

P1 Morgon i Sveriges Radio presenterar sig så här:

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Men P1 Morgon tar inte nyheten djupare. Reportern förklarar och förtydligar inte i sitt inslag om Jamal och andra unga afghaner som fått avslag på sina asylansökningar, att man enligt utlänningslagen i Sverige inte har rätt att invandra för att man söker ett bättre liv, vill ha utbildning och eller vill hjälpa sin familj i hemlandet. I stället låter hela inslaget som om det är hemskt att tusentals hitkomna unga män – påstått och faktiskt minderåriga ”ensamkommande” – främst afghaner, inte får stanna här just av dessa anledningar.

I inslaget intervjuas 16- eller 18-årige Jamal som berättar:

Jag kom hit för att hjälpa min familj och fixa min framtid och att kunna leva som andra på rättvist sätt. Och sedan man behöver skydd också.

Reportern rapporterar helt utan att reflektera det allra minsta över varför Jamal tagit sig till Sverige:

Som äldste sonen blev det Jamals uppgift att ta familjens besparingar och anlita en smugglare för att ta sig till Sverige. Han hade hört att gränserna stod öppna. Tanken var helt enkelt att ta chansen till ett bättre och säkrare liv.
————
Det finns ingen framtid för familjen vare sig i Iran eller Afghanistan, säger Jamal som trodde att det var en självklarhet att han skulle få stanna när han väl kommit till Sverige.

Det var alltså, precis som Jamal säger, Sverige som var målet och det var hit han trodde att han kunde komma och få fri bostad, försörjning och utbildning. Han säger:

Jag tänkte inte på Migrationsverket och att vänta på svar och… Men jag lärde mig det här i Sverige när jag kom.

Frågan om Jamals ålder tas också upp och reportern klargör inte att samma krav på asyl- eller skyddsskäl gäller vare sig en person är under eller över 18 år gammal. I stället ges intrycket att den som är under 18 år har rätt att stanna här på grund av sin ålder, oavsett varför han har kommit hit. Det här är en felaktig bild som inte bara Sveriges Radio förmedlar utan de flesta medier i Sverige.

Sveriges Radios reportrar och programledare måste väl ändå veta att svensk lag inte ger människor rätt att ta sig hit för att bli försörjda och utbildade och för att de söker ett bättre liv och vill hjälpa sina familjer?

Svensk utlänningslag ger möjlighet för personer från länder utanför EU att söka asyl eller skydd i händelse av krig och/eller förföljelse i enlighet med utlänningslagen och de konventioner som reglerar detta område. I övrigt kan man arbetskraftsinvandra om man har fått ett jobb här och har ordnat med bostad och kan försörja sig själv och betala skatt och – som det heter i domar från Migrationsöverdomstolen: ”bidrar till samhällsutvecklingen”. Man kan få tillfälligt uppehållstillstånd för studier och barn som adopteras får permanenta uppehållstillstånd. Men att man från vilka länder som helst i världen kan komma till Sverige för att bosätta sig och bli försörjd, få bostad, sjukvård, tandvård, utbildning etc för att man söker sig ett bättre liv – det stöds inte i utlänningslagen i Sverige och knappast i något annat land heller.

Jamal, som ser det som ett stort misslyckande att återvända till sin familj i Iran, säger:

Om jag åker tillbaka till Iran det är… först det är lite löjligt, jag skäms Jag kan inte titta på min familj. Min familj litade på mig och de betalade min resa till Sverige. Det går inte att skicka tillbaka mig till Afghanistan. det är bättre att gömma sig.

Det är klart att man kan känna med Jamal och många andra av de här unga männen som hoppats kunna ”bättre liv”- invandra till Sverige. Deras och deras familjers drömmar krossas. Men för att inte dra ut på det hela och riskera att de blir desperata, får psykiska problem, gömmer sig här och lever ett miserabelt liv utanför samhället och för att Sverige ska upprätthålla den reglerade invandringen sådan den är stadgad i demokratiskt stiftad lag, så måste återvändandet ordnas så snabbt som möjligt. Det ska stå absolut och otvetydigt klart för varje person som får avslag att:

Du har fått avslag på din asylansökan och du har inte rätt att vistas här, du kommer inte att få rätt att vistas här. Du ska återvända till ditt hemland eller något annat land som kan ta emot dig.

Att inte vara rak och tydlig med vad som gäller är inhumant.

Sverige kunde också lära sig av Finland som har särskilda ”sållningsköer” på asylområdet där vissa ärenden behandlas med förtur, snabbt. Det finns en sållningskö för uppenbart ogrundade ansökningar, dit kanske en hel del av de yngre männens ärenden hör, och en sållningskö för uppenbart grundade ansökningar där id-handlingar och dokument finns, historien är trovärdig och går helt eller delvis att verifiera och det står klart att den här personen eller familjen kommer att beviljas asyl eller skydd. I båda dessa fallen – uppenbart ogrundade respektive uppenbart grundade asylansökningar – är det av stor vikt att beslut fattas snabbt.

Läs mer här: Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 1., Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2. 3 oktober 2016 och Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3. 4 oktober 2016).

Sverige måste – måste – bli tydligt och ta ansvar för att dess utlänningslag följs. Och media måste någon gång lära sig att rapportera allsidigt och ta med alla relevanta aspekter i sina reportage och intervjuer. Regeringen och Migrationsverket måste hålla fast vid att utlänningslagen och de beslut som fattats av Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska respekteras. De ska inte komma med allehanda nya rättsliga ställningstaganden och lagstridiga politiska utspel gällande människor som sökt sig hit på falska grunder och/eller för att de lurats hit att skrupellösa smugglare. Och Sverige måste faktiskt också sätta stor kraft på att se till att alla – och särskilt unga – som fått avslag på sina asylansökningar, snabbt lämnar landet och inte invaggas i falska förhoppningar så att de bryts ner och gömmer sig här, vilket får till följd att oron, osäkerheten i landet blir ännu större än idag. Och så att risken för att det ska ske som nedan citeras ur en intern skrivelse från Migrationsverket ökar:

Diskussioner har uppmärksammats där grupper av unga asylsökande män har diskuterat att begå våld, mord, sprängning av Migrationsverkets personal i syfte att få stanna i svenskt fängelse.

Läs också:
En socialtjänstanställd: ”När man går in i vårt verksamhetssystem för dessa unga så kan man läsa att en majoritet av dem har kontakt med sina föräldrar från dag 1.” – 23 november 2016. Utdrag ur texten:

Vi har ca 140 ensamkommande asylsökande unga i vårt system och av dessa bor ett 40-tal på kommunens egna HVB. När man går in i vårt verksamhetssystem för dessa unga så kan man läsa att en majoritet av dem har kontakt med sina föräldrar från dag 1. Handledare och kontaktpersoner på boendet (= kommunala tjänstemän), hjälper ungdomarna att ringa sina föräldrar och sedan görs det journalanteckningar om dessa samtal i verksamhetssystemet.

Låt inte MP sköta flyktingpolitiken igen – Expressen 24 november 2016. Utdrag ur texten:

”Vi har en reglerad invandring och det innebär att ett ja är ett ja men ett nej är ett nej. Det är oerhört viktigt för legitimiteten hos medborgarna.” Så sa Stefan Löfven i början av året.

Ur en intern skrivelse på Migrationsverket: ”Hot om våld, död eller självmord från sökande förekommer flertalet gånger varje vecka mot återvändandeteamet.” – 24 november 2016. Utdrag ur texten:

Under handledning framkom vad som anses vara omfattande brister i säkerhet. Dessa brister har aktualiserats i och med ett förändrat arbetsklimat. I framtiden förväntas fler åldersuppskrivningar och fler negativa beslut, vilket riskerar att medföra en mer hotfull arbetsmiljö. Hot om våld, död eller självmord från sökande förekommer flertalet gånger varje vecka mot återvändandeteamet.”.

Regeringen tråcklar ihop ett lapptäcke av regler på asylområdet – Det Goda Samhället 25 november 2016. Utdrag ur texten:

De här (till allra största delen) pojkarna och männen som är nästan vuxna och vuxna, är heller inga ”flyktingbarn”. De är varken flyktingar eller barn. Hade de varit flyktingar så hade de fått asyl, hade de haft skyddsskäl enligt de två instanser som prövat deras ärenden hade de fått uppehållstillstånd. Hade de varit barn, ofta 17 år, men också yngre, vilket vi inte vet om de är eftersom de inte har tillförlitliga identitetsbevis och mycket få åldersbedömningar görs, så hade deras åldrar ändå inte spelat någon roll. I Sverige prövas alla ansökningar om asyl eller skydd lika enligt utlänningslagen. Asyl- och skyddsskäl ska bedömas lika för alla, helt oberoende av hur gammal man är.

© denna blogg.

”Words matter”! Om en replik från Migrationsverkets t.f. generaldirektör i Svenska Dagbladet.

Klicka på text- och bildrutan för att komma till texten i Svenska Dagbladet.

Den 14 oktober skrev Lars-Gunnar Lundh, överdirektör vid Migrationsverket åren 2004-2007, en debattartikel i Svenska Dagbladet. Rubriken var ”Migrationsverket arbetar på fel sätt med asyl” och i den skriver han bland annat om det delade ansvaret för asylutredningar som den sökande och Migrationsverket har. Det är dock den som söker asyl som måste presentera och identifiera sig själv och sina skäl till varför han söker asyl eller skydd; varifrån han kommer; varför han kommer samt styrka/göra sin historia sannolik på olika sätt. Lars-Gunnar Lundh konstaterar att:

…den sökande [har] ett stort inflytande över hur långt utredningen kan komma, eftersom det i de allra flesta fall är sökanden som sitter inne med svaren och myndigheten inte kan tvinga fram några svar. Migrationsverkets utredningsskyldighet kvarstår men samtidigt läggs ett stort ansvar på den sökande och hans eller hennes biträde när det gäller att tidigt presentera yrkanden, grunder och eventuell bevisning.

Lars-Gunnar Lundh framhåller också det tämligen självklara:

Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Det är den asylsökande som enligt svensk rätt har bevisbördan, vilket innebär att det är denne som i första hand har att åberopa och till verket komma in med relevanta uppgifter för att verket ska kunna bedöma behovet av skydd. För de fall den sökande inte medverkar eller inte presterar vad som är rimligt i det enskilda fallet ska ansökan avslås.

Vidare tar Lars-Gunnar Lundh upp samma fråga som även Mauricio Rojas tog upp just idag för exakt tio år sedan: den 31 oktober 2006.  Nämligen att det behövs en reformerad asylmottagning, en uppdelning av kolossen Migrationsverket i två (kanske flera) myndigheter:

…en ny myndighet med ansvar för att en riktig process blir verklighet och att Migrationsverket koncentrerar sina resurser till att ansvara för mottagandet av asylsökande.

Klicka på text- och bildrutan för att komma till texten i Svenska Dagbladet.

Migrationsverkets tillförordnade generaldirektör (efter den hastigt avgångne föregångaren Anders Danielsson, i väntan på utnämning av ny generaldirektör) Mikael Ribbenvik replikerar på Lars-Gunnar Lundhs text på ett överraskande stingsligt och defensivt sätt. Lite ”passive aggressive”, så där. Bland annat skriver han – vilket är storligen förvånande:

Låt oss först nämna att sedan Lundh fick lämna Migrationsverket 2007…

Med den ordalydelsen vill Mikael Ribbenvik få alla som behärskar svenska språket att tänka att Lars-Gunnar Lundh fick sparken. Men jag har ingenstans funnit belägg för att så skulle ha varit fallet – Lars-Gunnar Lundh begärde entledigande från sin tjänst hos regeringen som hade anställt honom och att han ”fick lämna” var det inte frågan om. Ribbenvik borde ha skrivit:

Låt oss först nämna att sedan Lundh lämnade Migrationsverket 2007…

Words matter, Mikael Ribbenvik!

Vidare påstår Mikael Ribbenvik att:

Lars-Gunnar Lundh, numera lagman vid Norrköpings tingsrätt, går i lördagens SvD Debatt (22/10) till angrepp mot sin tidigare arbetsgivare…

Också det en osanning eller ett medvetet missförstånd i ”passive aggressive”-anda. Att framföra åsikter och synpunkter på hur Sveriges mest gigantiska myndighet (såvitt jag vet) sköts är knappast detsamma som att ”gå till angrepp”!

Words matter, Mikael Ribbenvik!

Man kan också tycka att Mikael Ribbenvik går till lätt överdrift när han först anger att (här skulle jag kunna skriva ”tvingas medge” eller liknande, om jag var passive aggressive-lagd…):

Precis som Lundh skriver är det den sökande som har bevisbördan och ska göra sin identitet och sitt skyddsbehov sannolika.

Men här ter det sig som om Lars-Gunnar Lundhs och Mikael Ribbenviks syn på vad lagen egentligen anger och kräver skiljer sig åt. Mikael Ribbenvik skriver:

Med det menas att utredningsansvaret omfattar även omständigheter som den asylsökande – av till exempel okunskap – inte åberopat men som kan utgöra skyddsskäl.

Fast å andra sidan skriver ju faktiskt Mikael Ribbenvik också en annan mening som betyder detsamma som Lars Gunnar Lundh har menat:

Migrationsverket har därtill ett ansvar för att utredningen blir ”så fullständig som ärendet kräver”.

För det är ju något helt annat än att Migrationsverket ska utreda och agera ombudsliknande! Det är snarare detsamma som den som beviljar bygglov (!) ska göra: att uppmana den sökande att inkomma med allt som behövs för att beslut ska kunna fattas och upplysa om det är något som saknas. Och det här handlar på intet sätt om att jämföra asylsökande med bygglov utan om att jämföra myndigheters skyldigheter. För Migrationsverket gäller det således att tillhålla den asylsökande samt dennes ombud att sanningsenligt och så väl dokumenterat som möjligt lägga fram allt som är av betydelse i ärendet.

Om jag förstår Lars-Gunnar Lundh rätt så menar han alltså rätt och slätt att det är den som söker en fristad i Sverige med allt vad det innebär, som ska visa vem han är, varifrån han kommer och på vad han grundar sin asylansökan. Till sitt stöd har han ett ombud vars uppgift det är att bidra till att bringa klarhet där den sökande inte själv klarar att framföra sin sak tillräckligt tydligt. Det ska alltså inte vara Migrationsverkets sak att också agera någon sorts ”ombud” åt den asylsökande.

Den tillförordnade generaldirektören visar inte upp sig från en positiv sida i den här repliken, den innehåller en del insinuationer och glidningar förutom det felaktiga påståendet att ”Lundh fick lämna Migrationsverket”. Texten ter sig mer som ett påhopp på en kollega – låt vara att det är nio år sedan de arbetade på Migrationsverket båda två – än som en tillrättaläggande replik från den för tillfället högste ansvarige på Migrationsverket.

Det är tråkigt att en ton liknande den i slaskiga sociala mediesammanhang smyger sig in och tar plats också på en stor dagstidnings debattsida när en högt uppsatt tjänsteman sänker sig till så låg nivå som här har skett. Det är inte bekommande vare sig för Migrationsverket eller för dess tillfälliga generaldirektör.

Jag tror – och det är min tro efter alla år på asylområdet – att Mikael Ribbenvik är kunnig och kompetent på många sätt, men inte att han är rätt person att leda Migrationsverket. Detta har varit min tro redan långt innan den här lågvattenmärkta repliken publicerades i Svenska Dagbladet. Så låt oss hoppas att regeringen hittar och utnämner en generaldirektör för det här stora och viktiga verket så snart som möjligt! Och att Mauricio Rojas och Lars-Gunnar Lundhs förslag blir verklighet! Läs gärna Tillsätt en utredning och gör det nu! nedan.

Och till slut: man får hoppas att Lars-Gunnar Lundh utnyttjar sin rätt till slutreplik och besvarar Mikael Ribbenviks synpunkter och påståenden. Gör han det återkommer jag med en kommentar om vad han i så fall skriver också.

Words matter!

Läs också:
•  Man lyssnade inte på Mauricio Rojas för 10 år sedan, det borde man ha gjort. Man lyssnar väl inte heller på Lars-Gunnar Lundh idag. Det borde man göra. – 22 oktober 2016
•  Tillsätt en utredning och gör det nu! – 24 oktober 2016
Och äldre inlägg som:
•  Är det ingen som kan få ordning på Migrationsverkets verksamhet? – 24 oktober  2009
•  En migga om Migrationsverket: ‘Vi har ingen statistik för det, så vi gissar istället’. – 21 februari 2011

Finland. Juridisk hjälp inte längre en rättighet för asylsökande från den 1 september.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln på Yles sajt.

Det finns också andra förändringar som försvårar möjligheterna för asylsökande att stanna i Finland. Bland annat vill ministeriet förhindra att en asylsökande genom att ständigt lämna in nya asylansökningar kan dra ut på vistelsen i Finland.

Dessutom ska asylsökande berätta vilka de är, varifrån de kommer och varför de söker skydd i landet, de ska inte längre ha rätt till ombud annat än om ”det av särs­kilt vä­gan­de skäl är nöd­vän­digt”.

Det sista är egentligen helt rimligt. Det behövs inte juridisk hjälp för att förklara vem man är, varifrån man kommer och varför man söker skydd! Man söker en ”förmån” (asyl, skydd), man står inte anklagad för ett brott och behöver en försvarare. Var och en som söker skydd i ett annat land känner givetvis till sin identitet, varifrån han kommer och varför han söker skydd – det vara torde vara en absolut självklarhet. Den enorma och mycket kostsamma ”industrin” som vuxit fram på asylområdet i Sverige, med bland annat ombud åt alla asylsökande, är till stora delar onödig och borde även här kunna bantas rejält.

Att asylsysselsatta jurister och andra skulle vilja se en ändring enligt den finländska modellen är inte realistiskt, de tjänar stora pengar på den här – ofta eller åtminstone till stor del – onödiga verksamheten. Men skattebetalarna skulle naturligtvis vara betjänta av att man i Sverige kastade ett öga och ett öra mot Finland som alltså beslutat att endast när ”särs­kilt vä­gan­de skäl gör det nöd­vän­digt” bevilja asylsökande rättshjälp för juridiskt ombud, och av att man också i Sverige såg över den enormt omfattande asylombudsverksamheten.

Läs också: Finland. Från 1 september: Rättshjälp för ombud vid asylsamtal för sökande över 18 år kommer endast att ges om det anses nödvändigt av särskilt tungt vägande skäl.

Finland. Självmordsförsök på nästan vartannat asylboende.

Klicka på den större textrutan för att läsa texten på Yles sajt (på finska).

 

Yles enkät: Självmordsförsök på nästan vartannat asylboende

Tuffa upplevelser och rädsla inför framtiden kan vara en kombination som leder till självdestruktivitet.

Hälften av de chefer för asylboenden som deltog i enkäten berättar att ingen på deras boenden har försökt begå självmord.

54 ansvariga för asylboenden besvarade frågorna i början av juni. En del ansvarar för flera asylboenden än ett. I början av juni fanns det i Finland 124 asylboenden

Enligt var fjärde person som besvarat enkäten har det funnits mycket god hjälp att få för de asylsökande. Enligt åtta svarande har de som behövt det fått dålig eller mycket dålig hjälp.

Hälften av de svarande, 27 personer, säger att det inte förekommit självmordsförsök på deras boenden. 22  personer berättade att det förekommit ett eller två självmordsförsök. Fyra personer kunde inte besvara frågan och en berättade att det förekommit många självmordsförsök.

Att inte beviljas asyl eller skydd kan vara droppen. Först väntar de asylsökande på att få komma till asylsamtal och därefter väntar de på beslut om ifall de ska få stanna eller inte. Processen tar månader. Så här beskriver en del av dem som besvarat enkäten situationen:

”I bakgrunden ligger huvudsakligen våldsamheter som förekommit i hemlandet eller under resan. När man till det lägger väntetiden i Finland och rädslan för framtiden, är det inte långt till självdestruktivitet. Vårt sociala team, som består av människor med olika yrken, har med stor sannolikhet lyckats förhindra en del självmordsförsök.”

”Självmordsförsöken hänger i allmänhet ihop med att man har fått avslag på sin asylansökan.”

En fråga som väcks är också den om huruvida en psykiskt upprörd asylsökande tas på allvar:

”Det är svårt att få hjälp och vård för psykisk sjukdom. Läkarna verkar ha en tröskel till exempel när det gäller att beställa tolkar och patienterna förblir ohörda. Det kan leda till att man fattar beslut på grund av personens yttre uppenbarelse och att man inte tar behovet av vård på allvar. Att det tar veckor att få vård har lett till ett självmordsförsök. Det förhindrades genom att vi ingrep fysiskt och att vi beställde ambulans.”

Majoriteten upplevde dock att de som behövde hjälp också fick det.

”Personalen känner de boende väl och de boende har lätt för att ta kontakt med personalen. Då märker man i tid hur de boendes sinnesstämning förändras och växlar och kan ingripa och hjälpa direkt.”

Jag har aldrig sett en liknande enkät i Sverige; gör asylsökande på asylboenden inga, eller ytterst få, självmordsförsök här?

© Översättning Merit Wager.

Finland. ”Enbart biologiskt släktskap räcker inte när man ansöker om uppehållstillstånd och åberopar familjeanknytning.”

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

Få ensamkommande minderåriga som söker asyl får sin familj till Finland

Ytterst få asylsökande barns och ungdomars familjer får komma till Finland.

På senare tid har det i offentligheten talats om att ensamkommande minderåriga asylsökandes situation försvåras om den nya utlänningslagen går igenom. Enligt den måste även en minderårig, som bevisats internationellt skydd, ha tillräckliga inkomster för att hans/hennes föräldrar ska kunna komma till Finland.

Migrationsverkets statistik visar dock att barn och unga som kommit ensamma inte heller hittills särskilt ofta fått sina föräldrar till Finland.

Under drygt fyra år har ansökningar gällande anhöriga till minderåriga asylsökande i cirka 8 procent av fallen beviljats, 92 procent har avslagits.

Under de fyra åren 2012-2015 beviljades 21 uppehållstillstånd åt vårdnadshavare till personer som kommit ensamma och sökt asyl i Finland. Samtidigt fattades 243 negativa beslut. Under tiden 1 januari – 30 april i år har fyra positiva och tre negativa beslut fattas.

Situationen är annorlunda åt andra hållet. En vuxen som fått internationellt skydd får oftast sina barn till Finland. År 2012 och framåt har cirka 72 procent av dem fått uppehållstillstånd. När det gäller makar och makor har 55 procent beviljats uppehållstillstånd, 45 procent har fått avslag.

Enligt Migrationsverkets invandringsenhets chef Tiina Suominen fattas varje beslut på individuella grunder. När det gäller minderåriga är orsaken till de negativa besluten ofta att det inte har funnits ett existerande familjeliv eller att familjebanden har brutits.

”Enbart biologiskt släktskap räcker inte när man ansöker om uppehållstillstånd och åberopar familjeanknytning. Det förutsätts till exempel att det faktiskt förekommit ett familjeliv mellan barnet och en eller två föräldrar. Ofta kan de sökande inte visa att så har varit fallet”, konstaterar Tiina Suominen.

Enligt informatören Sanna Rummakko på Flyktinghjälpen har familjeåterföreningslinjen redan länge varit strikt när det gällt minderårigas vårdnadshavare. Lagen skärptes senast åren 2010 och 2012.

”Det har redan under många år varit svårt för ensamkommande minderåriga asylsökandes föräldrar eller syskon att få komma till Finland. Såväl lagen som tolkningen av den är ytterst strikt”, säger Sanna Rummakko.

”När det handlar om familjeåterförening så sprids det mycket felaktigt information och vilda påståenden. Det påstås att varje asylsökande som fått uppehållstillstånd hämtar hit flera familjemedlemmar. Det stämmer inte, enligt statistiken”, säger Sanna Rummakko.

Enligt Tiina Suominen är så kallade ankarbarn numera sällsynta. Med den termen menas barn, vilkas föräldrar skickar sina barn ensamma för att söka asyl för att de ska ordna uppehållstillstånd åt hela familjen.

”Det är inte vanligt. Några enstaka sådana fall om året, bara. Vanligare är skenäktenskap, och i sådana fall fattas 250-300 negativa beslut om året.”

Skenäktenskap misstänks till exempel när makarna inte har ett gemensamt språk och när paren bara har känt varandra en kort tid före giftermålet.

”Någon tidsgräns finns inte; i besluten tas även hänsyn till kulturella skillnader. Det finns kulturer där sällskapande före äktenskapet praktiskt taget inte existerar.”

© Översättning Merit Wager.

En migga skriver, med en dag kvar tills lagändringen träder i kraft: ”Vi får väl se om det kommer några instruktioner i morgon.”

I en text den 2 maj 2016 skrev en migga bland annat:

Och den 1 juni träder ju den nya lagen i kraft som innebär att de vilkas ärenden blivit överlämnande till gränspolisen och som ska utvisas, inte längre får bo i de lägenheter som Migrationsverket hyr. Vi ska alltså avhysa dem och förklara för dem som bott tio år i våra lägenheter (utan att ha rätt att vistas i landet…) att deras bostad nu ska stå till förfogande för någon annan.

Nu skriver en migga följande:

I morgon är det den 1 juni och den nya lagen börjar gälla. Men vi vet fortfarande inte vem som ska sköta avhysningarna, om/hur vi ska skriva eventuella beslut och hur vi ska se på eventuella undantag från den nya lagen. Mängder av andra frågor är också obesvarade med en dag kvar till lagens införande.

Kort sagt: Det är en fullständigt katastrofalt dåligt förberedd implementering av den nya lagen!

Med en dag kvar vet vi alltså verkligen ingenting. Så många rykten som snurrar. Ena dagen är det kronofogden som ska ta hand om avhysningarna med jättelånga väntetider, andra dagen är det polisen som omgående ska avhysa med hänvisning till olaga intrång. Och detta med de eventuella undantagen har man inte heller meddelat oss, så vi arbetar i fullständig ovisshet. Vi  får väl se om det kommer några instruktioner i morgon.

Vi har enbart på vår enhet några hundra som omfattas av regeländringarna, och vi hade ju gärna velat kunna förbereda oss. Typ redan nu, en dag innan (!) börja förbereda oss. Men inget handledningsstöd finns ännu upplagt.

Dessutom är det helt sinnessjukt att vi ska skriva beslut för samtliga att deras rätt till bistånd upphör, trots att det redan står i lagen att rätten upphör när deras tidsfrist för återvändande löpt ut.

Kommentar: De personer det gäller är före detta asylsökande. Det tycks vara mycket svårt för bland annat journalister att rapportera korrekt, särskilt märkligt är det att de tycks vara oförmögna att förstå att man ju inte längre är asylsökande efter att man har fått avslag på sin asylansökan. Varför är det är så oerhört svårt för så många inom medierna att begripa detta?

Dessutom: Det kan också vara bra för journalister och andra (inte minst politiker som ofta är mycket okunniga på området) att har man som hitkommande sökt asyl och i två instanser befunnits inte ha rätt till vare sig asyl eller skydd i Sverige så kan man inte själv välja att stanna kvar och vägra efterleva svensk lag som säger att man ska lämna landet.

Här finns några rapporteringar om det som miggan skriver om ovan:
•  Fler asylsökande kan avvika – Skövde Nyheter 30 maj 2016
•  Nu tas bistånd och bostad bort för personer som nekas asyl – SR P4 Dalarna 30 maj 2016
•  Vägrar flytta – trots hot om avhysning från asylboende – SR 27 maj 2016

Läs också:
•  En migga: ”Jag känner till ett antal personer som suttit på asylboenden i 8 – 10 år nu …” – 29 augusti 2014. OBS! Notera datumet – fenomenet har ju varit känt länge…
•  En migga: ”Vi har mängder med libaneser som stannat kvar här i tio år med utvisningsbeslut.” – 6 maj 2016

© denna blogg.

Finland. Asylsökande kan återsändas till osäkra länder, finländare rekommenderas inte att resa dit.

Klicka på textrutan för att komma till artikeln i Helsingin Sanomat (på finska).

 

 

Asylsökande kan återsändas till osäkra länder, finländare rekommenderas inte att resa dit – det är vad konflikten handlar om.

Den hårdare linjen beror på att uppehållstillstånd inte längre kan fås av humanitära skäl.

Migrationsverkets nya linje gällande Afghanistan, Irak och Somalia har väckt förvåning. Enligt Migrationsverket har säkerhetsläget i dessa länder förbättrats, vilket gör att i i fortsättningen blir det svårare att få uppehållstillstånd i Finland för dem som kommer från dessa länder.

I Utrikesministeriets reseråd uppmanas resenärer dock att undvika att resa till Afghanistan, Irak och Somalia på grund av det svåra säkerhetsläget.

Flora Kuparinen, som leder kris- och biståndsteamet säger, att Migrationsverket och Utrikesministeriet gör bedömningar om två helt olika saker.

– Migrationsverkets bedömningar rör personer som bor eller har bott i länderna, för vilka kulturen är bekant. De talar landets språk och avviker inte från majoritetsbefolkningen.

Utrikesministeriets reseråd riktar sig till vanliga finländska resenärer som inte känner till lokala förhållanden. Det är mot dem vi försöker uppskatta säkerhetsrisker, säger Kuparinen.

Också Migrationsverkets överdirektör Jaana Vuorio påpekar att det riktas andra hot mot västerländska resenärer än mot den lokala befolkningen:

I till exempel Mogadishu kan en somalier utan problem röra sig fritt, men om jag skulle resa dit så skulle jag kunna kidnappas.

Utrikesministeriet nämner också särskilt i sina reseråd till samtliga tre länder att det finns ett kidnappningshot mot västerlänningar.

Jaana Vuorio, Migrationsverket, berättar som exempel att personal vid det svenska Migrationsverket tvingades vidta omfattande säkerhetsåtgärder när de reste till Irak på tjänsteresa.

– I Bagdad tvingades svenskarna betala 10.000 dollar per dag för pansarbilar och beväpnade vakter.

Enligt Vuorio innebär Migrationsverkets riktlinjer inte att verket anser att Afghanistan, Irak och Somalia är trygga länder.

– De är verkligen inte trygga (säkra) ursprungsländer. Ändringen hänför sig till att kategorin ”humanitärt skydd” togs bort i måndags*, klarlägger hon. Nu räcker alltså inte enbart det faktum att en person kommer från Bagdad och inte vill återvända dit. Många irakier framför också individuella skäl till varför de söker skydd och nu ska trovärdigheten i dessa uppgifter bedömas.

Från den här veckan (16 maj 2016) kan en asylsökande beviljas antingen alternativt skydd eller asyl. Vuorio förklarar:

– Asyl beviljas en person som riskerar förföljelse till exempel på grund av etnicitet, politiska åsikter eller religion Alternativt skydd handlar om andra skäl. Skydd kan ges om en stat inte förmår eller inte vill skydda en individ.

I EU:s skyddsgrundsdirektiv talas också om ”urskillningslöst våld” vars nivå är extremt hög.

– Just nu, i denna stund, uppskattar man att våldsnivån i Syrien är så hög att direktivet uppfylls. I Afghanistan, Irak och Somalia däremot är våldsnivån inte i något område så hög att det uppfyller kriterierna som anges i direktivet. Av dem som kommer från dessa länder förutsätts alltså att kriterierna risk för individuell förföljelse eller allvarligt skada uppfylls.

* Läs: Finland. Migrationsverket: Svårare att få uppehållstillstånd.

Finland. Avgifter från den 16 maj 2016 för ansökan om familjeåterförening med person som beviljats internationellt skydd.

Inrikesministeriet meddelar att från och med den 16 maj 2916 införs vissa ändringar i avgifterna för uppehållstillstånd och villkor för beviljande av internationellt skydd. Avgifterna ska bidra till att täcka en del av de kostnader som uppstår för Migrationsverket och Finlands beskickningar i utlandet när antalet ansökningar om uppehållstillstånd för familjemedlemmar ökar.

Ändringar i avgifterna för uppehållstillstånd och villkoren för beviljande av internationellt skydd
Första ansökningar om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till utlänningar som får internationellt skydd är i fortsättningen alltid avgiftsbelagda. Bakgrunden är att antalet ansökningar beräknas öka, varmed behandlingen av ansökningar kommer att kräva allt mer resurser. Statsrådets finansutskott förordade avgifterna för ansökningar den 28 april.

År 2015 tiodubblades antalet asylsökande jämfört med året innan, vilket beräknas leda till att antalet ansökningar om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till personer som beviljats asyl avsevärt ökar från och med sommaren 2016.

Migrationsverket har bedömt att upp till 17.000 ansökningar kommer att lämnas in 2016. År 2015 var antalet inlämnade ansökningar sammanlagt 770.

Med intäkter från behandlingsavgifter kan man täcka åtminstone en del av de kostnader som det ökade personalbehovet medför för Migrationsverket och Finlands beskickningar i utlandet.

Största delen av ansökningar om uppehållstillstånd avgiftsbelagda redan nu
Ansökningar om uppehållstillstånd är i regel avgiftsbelagda redan nu. Avgifterna gäller i princip också ansökningar om uppehållstillstånd för familjemedlemmar. Familjemedlemmar till utlänningar som beviljats internationellt skydd har under vissa förutsättningar utgjort ett undantag. Nu slopas detta undantag.

Asylansökningar samt ansökningar om uppehållstillstånd för utlänningar som tas emot i Finland inom en flyktingkvot, kommer att vara avgiftsfria också i fortsättningen.

Ansökningsavgiften täcker handläggningskostnaderna
Ett första uppehållstillstånd för en vuxen familjemedlem kostar 455 euro (ca 4.500 kronor). Summan täcker de kostnader som föranleds av behandlingen av ansökan. Uppehållstillstånd för ett barn kostar 230 euro (ca 2.300 kronor), dvs. cirka hälften av självkostnadspriset. Avgifterna för ansökningar fastställs i den avgiftsförordning som utfärdas årligen.

Kategorin humanitärt skydd slopas

Den som sökt internationellt skydd i Finland kan i fortsättningen beviljas asyl eller uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd. Det separata nationella uppehållstillstånd som beviljas på grund av humanitärt skydd ska slopas. Riksdagen godkände regeringens proposition utan ändringar. Avsikten är att republikens president stadfäste lagen fredagen den 29 april.

Målet är att Finlands lagstiftning inte ska skilja sig från lagstiftningen inom Europeiska unionen och i de andra medlemsstaterna. I fortsättningen motsvarar begreppet internationellt skydd Europeiska unionens lagstiftning, i vilken internationellt skydd endast avser flyktingstatus och alternativt skydd.

Dessutom effektiviseras indrivningen av behandlingsavgifter. Utlänningslagen preciseras så, att behandlingen av en ansökan görs först när den sökande har betalat den avgift som tas ut för behandlingen av en ansökan om uppehållstillstånd eller annan avgiftsbelagd ansökan.

Kommentar: Om skattebetalarna skulle belastas med kostnaderna om uppemot 17.000 personer ansöker om familjeåterförening, skulle det innebära väldigt många miljoner kronor. Om man till exempel räknar med 7.000 vuxna och 10.000 barn så skulle kostnaden för skattebetalarna ha blivit närmare 55 miljoner kronor. Nu ska alltså den, som vill ansöka om att återförenas med en närstående som fått internationellt skydd i Finland, betala för sin ansökan själv (till viss del subventionerat, dock).

Är det något fel på svenskars förstånd?

Rubriken är något drastisk, säkert även provocerande för en del. Det är meningen. Den ska få läsaren att haja till. Sedan får var och en givetvis tänka, tycka och tro precis vad den vill. Ofta undrar jag – och ofta har jag undrat under de 20 år jag varit engagerad i asyl- och migrationsfrågor – över naiviteten, dumheten, okunnigheten och den rena självdestruktiviteten som präglat och präglar det svenska asyleriet.

Jag får många mejl från olika håll i landet, från miggor men också från andra som kommer i kontakt med asylsökande och med personer som nyligen har fått PUT. Jag slår samman de olika berättelserna till en, men det är alltså flera som berättat samma sak och dessa personer finns i olika delar av landet och känner inte varandra.

Alla syrier är inte syrier och alla syrier har inte skyddsbehov i Sverige

Vi får dagligen samtal från syrier som vill veta om de riskerar att mista uppehållstillståndet om de åker hem till Syrien. De ska gifta sig, hälsa på släktingar, åka på semester. Semester!?

Kommentar: Läs gärna ovanstående meningar en gång till noga och tänk noga på vad som sägs.

Etablerade syrier ringer också och berättar hur upprörda de blir när de hör landsmän berätta att de ska åka hem.

Och – viktigt! – långt ifrån alla ”syrier” är syrier. De är av andra nationaliteter men chansar och uppger sig vara syrier från Syrien eftersom de vet att syrier (märkligt nog) får stanna i Sverige vare sig de har skyddsskäl eller inte.

Och – viktigt! – långt ifrån alla syrier flyr undan krig och förföljelse: de har inte ens bott i Syrien. De bara passar på när chansen till ett svenskt pass ges.

Många syrier flyr från kriget, men ju fler som kommer hit och ljuger om vilka de är och varifrån de kommer och om sina (o)befintliga skyddsskäl, desto färre av dem som verkligen behöver skydd kan vi hjälpa.

Kommentar: Ansvariga politiker och ledningen på Migrationsverket väljer att blunda krampaktigt för det som här berättas.

Vi kan inte hindra någon från att åka till Syrien, men de riskerar givetvis, i varje fall i teorin, att få sin statusförklaring återkallad. Uppehållstillståndet kan vi dock inte återkalla för just syrier eftersom ”alla och envar som kommer från Syrien får UAT på grund av skyddsbehov”. Detta, märkligt nog, trots att grunden för all asylhandläggning är att varje ärende ska behandlas individuellt och utifrån sin beskaffenhet.

Den som har flyktingstatus får medborgarskap ett år tidigare än andra och bättre pension. Alternativ skyddsstatus ger inga sådana fördelar. Sedan blir det förstås också svårare att utvisa den som begår brott om han/hon har en skyddsstatus. Så incitamentet att presentera sig som ”syrier” är stort.

Kommentar: Det här är oacceptabelt. Har man sökt skydd – och fått det – och vill resa hem och hälsa på släkten i det land som man har påstått för svenska myndighetspersoner att man har skyddsbehov gentemot, då begriper till och med en åttaåring med normal intelligens att man inte har haft behov av skydd utan att anledningen till att man tagit sig till Sverige är en helt annan.

Vad säger migrationsminister Morgan Johansson om detta? Är det inte dags att Migrationsverket får i uppdrag att följa utlänningslagen (!!!) och se till att varje ärende behandlas individuellt och att den som inte har skydds- eller asylskäl får avslag på sin ogrundade ansökan? Och dessutom att Migrationsverket ser till att uppehållstillstånden återkallas från dem som reser hem och hälsar på släktingar, firar semester eller gifter sig i landet de lämnat när de ”flytt från krig och förföljelse”?

Sverige har varken råd eller möjlighet att hysa tiotusentals människor från andra sidan jordklotet som inte har något annat skäl att komma hit än att de vill ha ”ett bättre liv”, vilket skattebetalarna här i det här lilla landet ska stå för. Det lilla landet där de egna pensionärerna efter ett långt arbetsliv ofta tvingas leva rejält under existensminimum. En väninnas mamma är ensam och har en pension på 6700 kronor i månaden. Det är ett slag i ansiktet på henne och många andra i hennes situation.

Asylbedragare ska inte premieras och de ska inte kunna skratta bakom ryggen på dumma, fega svenskar. Det är regeringens skyldighet att ”staga upp” det svajande Migrationsverket och se till att utlänningslagen efterlevs och att de som ljugit om sin nationalitet, sitt namn, sin ålder och/eller sitt skyddsbehov fråntas de uppehållstillstånd som erhållits på falska grunder. Och att de utvisas till de hemländer de så gärna vill besöka och inte tycks ha några problem att återvända till. Inte bara Syrien är ett sådant land, Afghanistan är det också. Irakier har ofta inte heller problem med att återvända och gör det i stor utsträckning frivilligt från Finland (i tusental) men också från Sverige.

© denna blogg.

Finland. ”Ryssland är ett säkert land för asylsökande.”

Chefen för resultatområde vid asylenheten, Juha Similä meddelar via Twitter:

Idag fattades första asylbeslutet där ansökan lämnades utan åtgärd eftersom Ryssland är ett säkert land för asylsökande.

99 § (6.3.2015/194)

Säkert asylland

När ansökan avgörs vid asylförfarandet kan som ett säkert asylland för sökanden betraktas en sådan stat

1) som utan geografiska förbehåll har tillträtt och iakttar konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (FördrS 8/1976) samt konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (FördrS 60/1989), och

2) där sökanden har fått och fortfarande kan få skydd som avses i 87 eller 88 § eller som annars är tillräckligt.

Jag vill slippa ha annonser på bloggen,
vilket jag lyckats undvika i snart 11 år).
Vill du bidra med 1 krona per dag –
30 kronor i månaden?
Klicka i så fall här:

© denna blogg.

Finland. Asylsökande: ”Det här skulle jag inte ens ge åt min hund, det är inte ätbart.”

Klicka på bilden för att komma till artikeln i Hufvudstadsbladet.

Det är märkligt. Inte trodde man att människor som – som det alltid heter i Sverige – ”flyr för sina liv undan krig och förföljelse” skulle ha mage att, det första de gör i ett land där de söker ”skydd”, klaga på vad det landets folk ger dem att äta! Inte tror jag att karelarna som evakuerades till Finland för drygt 70 år sedan skulle ha kommit på tanken att klaga när de gavs mat och husrum. Men bland dessa människor låter det så här:

Det här skulle jag inte ens ge åt min hund, det är inte ätbart.

Sagt av en av demonstranterna som petade med ett finger i korngrynsrisotton. För många finländare är det nästan hädelse att göra så med mat…

I Uleåborg marscherade ett sextiotal flyktingar ut i protest när maten inte smakade, läs texten Finland. Asylsökande demonstrerar mot den mat de serveras.

Nog är det som sagt lite märkligt att man som asylsökande och som i varje fall påstått skyddsbehövande, knappt hunnit komma till ett land och ange att man vill stanna där för att man behöver just skydd, innan man börjar klaga och demonstrera! Hur kan dessa människor tro och hoppas bli välkomnande av ett folk som det finska, som vet vad krig är, vad svält är och som är uppfostrade att arbeta hårt och inte klaga i onödan, när de beter sig så här?

Kulturskillnaderna är helt enkelt för stora och det är nog precis som Cyrus Jebraeil, iranier som kom som kvotflykting till Finland för 11 år sedan, säger i en artikel på Yles sajt med rubriken Kiintiöpakolaisena Suomeen tullut väittää: Turvapaikanhakijoiden jopa mahdotonta sopeutua tänne (Kvotflykting i Finland påstår: Det är omöjligt för asylsökande att anpassa sig här):

Många ser den här krisen som pågår just nu. Men det här är bara toppen på isberget. Det är när man vill börja integrera dem som det blir svårt. Finland har haft problem med invandrare redan tidigare, nu bara fördjupas de och det skrämmer.

Cyrus Jebraeil, som är kristen, är övertygad om att hans kristna tro har varit en stark faktor när det gällt hans anpassning till det finska samhället. Han säger:

Att integreras här kräver något som förenar en med Finland och den finländska kulturen. Alla som kommer hit har inte det. Världarna – deras och finländarnas – är mycket långt ifrån varandra. Det kommer att vara fruktansvärt svårt för dem. Många land de asylsökande säger att de har kommit hit på grund av rykten. Deras förväntningar och krav är inte vad de borde vara. De kommer att bli besvikna.

Enligt Jebraeil är den största faktorn att värderingarna är annorlunda.

–För finländarna är förlåtelse en grundvärdering, men i många andra kulturer förstår man inte det alls. Ärlighet och hederlighet, transparens och flit är finländska värderingar. De är kristna värderingar. En liten del av folket går i kyrkan, men värderingarna i samhället har sin grund i Bibeln.

Jebraeil tycker att Finland borde förhandla och hjälpa till att lösa kriserna på plats i stället för att ta emot asylsökande.

Till slut. Maten som bjuds de nyanlända asylsökande är exakt densamma som skolbarn och stadens anställda i Uleåborg äter till lunch. Men de gillade inte korngrynsrisottton, trots att, som sägs i artikeln:

En snabb googling av traditionell irakisk mat ger dock vid handen att vete, korn, ris och dadlar hör till baslivsmedlen. Tillagningen sker givetvis enligt andra recept i Irak än i Finland.

Det framhålls också i texten att:

Alla invånarna i förläggningen var inte lika kräsna. Av de trehundra boende var det bara en femtedel som såg så allvarligt på saken att de gick ut i protest.

Protesten gällde också inkvarteringsförhållandena som inte uppfyllde de nyanländas krav. En del av demonstranterna uppgav att de inte tänker återvända till förläggningen, men alla gjorde det ändå. Största delen av de asylsökande i Hiukkavaara är unga män.

Kommentar: Som sagt, finländarna kommer knappast att acceptera den här typen av bortskämt och krävande beteende. Det är ju ändå de som betalar. Men man ska heller inte dra alla över en kam, bland dem som verkligen behöver skydd och som verkligen kommer från krig och förföljelse är gissningsvis toleransen och kanske också tacksamheten större. Det är de högljudda unga männen som hörs och syns. De har kanske kommit till Finland på grundval av felaktiga rykten, i tron att landet är någon sorts paradis, och blir bittert besvikna.

© denna blogg.

.

Finland. Några rubriker i Helsingin Sanomat med anknytning till situationen på asylområdet

Sammandrag i Helsingin Sanomat

Migrationsverket fryser beslutsfattande gällande personer från Somalia och Irak – ett rutinbeslut som resulterade i gråt och protester

Migrationsverket fattade den 30 september ett rutinbeslut, men det fick människor att gråta och planera en hungerstrejk i Lahtis. Som reaktion på att Migrationsverket fryser allt beslutsfattande gällande irakiska och somaliska asylansökningar. Varför blev det så? Läs här (men bara på finska). Kort ur texten:

De asylsökande har en felaktig uppfattning om att personer som kommer från vissa länder skulle ha lättare att få asyl eller skydd i Finland än i andra EU-länder.

”I media har man haft intervjuer där till exempel irakier berättat att de vill ta sig till Finland eftersom det är mer troligt att de får uppehållstillstånd där. Det här vill vi klargöra och informera om att så är det verkligen inte utan att besluten är enhetliga och fattas oberoende av vilket land man kommer ifrån”, beskriver överdirektör Jaana Vuorio, Migrationsverket.

Asylsökande marscherade i Uleåborg mot dålig mat och dåliga förhållanden på asylboendet. Läs här (på finska). Läs också här (på svenska).

Irak-expert anser att beslutet om att frysa asylbeslut är underbyggt. Somalisk organisation förkastar beslutet. Läs här (på finska).

Asylsökande planerar hungerstrejk i Lahtis på grund av beslutet att frysa asylbeslut. Läs här (på finska).

© Översättning: Merit Wager.

Finland. Beslutsfattandet i fråga om irakiska och somaliska asylansökningar läggs på is.

Migrationsverket i Finland meddelar:

Beslutsfattandet i fråga om irakiska och somaliska asylansökningar läggs på is

I bakgrunden ligger den aktuella uppdateringen av säkerhetsbedömningarna för Irak och Somalia samt kartläggningen av EU-praxis och möjligheterna att återsända asylsökande till Irak och Somalia. Utredningen ska bli klar inom ett par veckor. Riktlinjerna för avgörande av asylansökningar ändras om den information som erhålls visar att det är nödvändigt.

Våra preliminära uppgifter om bl.a. beslutspraxis i andra EU-länder bekräftar vår uppfattning om att riktlinjerna kommer att stramas åt.

Beslutsfattandet läggs på is därför att de ansökningar från irakier och somalier som är anhängiga ska avgöras på ett jämlikt sätt och enligt samma riktlinjer som eventuellt kommer att ändras.

En del asylsökande har beviljats skydd enbart på grund av säkerhetsläget

Hittills har Migrationsverket i sina riktlinjer fastställt att asylsökande från de centrala delarna av Irak samt från södra och centrala Somalia ska beviljas uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd enbart med anledning av säkerhetsläget i det område de kommer ifrån. Nu har det redan kommit fram att sökande från till exempel Bagdad och kringliggande områden samt från Mogadishu inte automatiskt beviljas skydd i andra EU-länder.

Varje asylbeslut fattas enligt de riktlinjer som gäller vid tidpunkten för avgörandet. Tidpunkten då ansökan lämnats in har ingen betydelse.

I år har det kommit 17 350 asylsökande till Finland fram till den 29 september. Av dem är 69 procent (11 898) irakier och 10 procent (1 758) somalier.

Kommentar: Föredömligt tydligt och klart.

I Sverige har man kastat sina egna och andra rättsliga system överbord

I Sverige finns inga kontroller över vilka som – och uttrycket är relevant idag – väller in över gränsen. Här får till och med helt oidentifierade, okända människor från allehanda länder i Mellanöstern resa gratis med tåg genom hela landet så att också Finland och Norge drabbas av den svenska slappheten att inte kontrollera och registrera människor som illegalt tar sig in och sedan vistas illegalt i landet.

I Sverige diskuterar man faktiskt nu om huruvida man ska börja hjälpa (med boende, mat, läkarhjälp etc) också dem som tar sig in i landet illegalt och som Sverige alltså inte alls vet vilka de är. Dem, som Sverige inte duger som asylland åt, utan som tycker Norge eller Finland verkar vara bättre alternativ (nästan som om det handlade om charterresmål).

Senast togs frågan upp i God morgon, världen! i Sveriges Radio, där panelen vacklade i sina svar om huruvida Sverige skulle börja ordna inkvartering och läkarhjälp, mat med mera åt dem som vill ta sig till Finland och Norge. I stället för att skrika högt och kräva att Sveriges regering följer den finska regeringens exempel och ser till att alla som tar sig över gränsen registreras och kontrolleras och vistas i kontrollerbara områden tills det är bestämt om de ska beviljas asyl/skydd eller inte.

I Sverige har man kastat sina egna och andra rättsliga system överbord – utlänningslagen, Dublinförordningen, andra internationella konventioner och överenskommelser – och jag tvekar inte att än en gång använda ord som ”masspsykos” och ”godhetspsykos” för att beskriva vad som tycks vara vad som präglar detta land. Det är aldrig fel att, på ett personligt plan och av egen övertygelse, hjälpa människor i nöd. Men den totala oförmågan hos den svenska regeringen och riksdagspolitiker att tänka längre än näsan räcker och agera för landets och folkets säkerhet och i enlighet med de rättsliga system som man i demokratisk ordning själv skapat och förbundit sig att följa, är oerhört skrämmande och ett stort och direkt överhängande hot nu och i framtiden mot landet Sverige.

Läs också:
PASSPORT TO TERROR: MailOnline reporter buys Syrian papers being sold to ISIS fighters sneaking into Europe hidden among refugees – 17 september 2015

Finlands regering: ”Syftet med flyktingslussen är att på ett kontrollerat sätt registrera alla som reser in i landet.” – 17 september 2015

Finland. Inrikesminister Petteri Orpo: ”Vi kan inte i Finland ha ett läge där hundratals personer rör sig hur som helst.” – 19 september 2015

© denna blogg.

En migga: ”Flera enheter har många nyanställda handläggare och beslutsfattare som inte på långa vägar har den erfarenhet och kunskap som arbetet kräver.”

Det är bra att allt fler äntligen börjar att, på större och djupare och mer mångfacetterat allvar, intressera sig för och vilja förstå mer om det komplicerade asyl- & migrationsområdet i Sverige. En stilla önskan – fåfäng, jag vet, men ändå – är att de här frågorna ska gå att diskutera och debattera på ett civiliserat sätt. Trots stor frustration och i många fall också ilska. Och mycket olika syn.

En del riktar ilska och anklagelser mot miggorna. Ibland välförtjänt, ofta inte. Miggorna är som vilka som helst: bra och mindre bra. Kompetenta och mindre kompetenta. Ohederliga. Ärliga.

Min uppfattning, efter nära 20 års erfarenhet av dem, är att miggorna – i varje fall de som jobbat där en längre tid och som har erfarenhet och den kunskap erfarenhet ger – vill göra ett bra jobb, vill försäkra sig om att beslut som fattas är rättssäkra och att de grundar sig på gällande lagar och ratificerade konventioner. Många är till exempel inte alls överens med verkets ledning när de i rättsliga ställningstaganden beslutar att alla från vissa länder (Syrien, Eritrea) ska beviljas permanenta uppehållstillstånd, PUT. Så är lagen inte skriven, att ledningen i det statliga verket genom ”rättsliga ställningstaganden” de facto kan sätta sig över utlänningslagen som stadgar att varje fall ska prövas individuellt.

Så här skriver Migrationsverket självt på sin sajt:

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention.
Det betyder bl.a. att:
Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl individuellt.

En del miggor med lång erfarenhet och stark vilja att följa lagen och dess intentioner, säger att de struntar i påhitten från cheferna, de följer lagen i stället. De menar att de knappast kan bli anklagade för tjänstefel eller liknande om de gör så. Om inte att följa Sveriges lag blir brottsligt förstås, vilket i och för sig inte skulle förvåna så där alldeles oerhört med tanke på att det till och med stiftats lagar som kontradikterar varandra. Som säger att när personer, som ska utvisas enligt lagakraftvunna beslut, stannar kvar illegalt och – genom en överenskommelse mellan det mycket lilla oppositionspartiet Miljöpartiet och det då rätt mycket större regeringspartiet (!) Moderaterna ändå ska få både viss sjukvård för vuxna och full sjukvård samt skolgång (!) för deras barn. Personer som alltså är här illegalt = olagligt.

Asylsökande som hamnar hos miggor som vet vad lagen stadgar och går efter den, får då en så rättssäker (för individen och för Sverige) prövning som möjligt, medan andra inte får det i lika hög utsträckning. Det blir lite hipp som happ, och särskilt osäkert blir det med alla de många nyanställda handläggarna och beslutsfattarna, som helt enkelt inte klarar uppgiften eftersom det tar flera år att lära sig att någorlunda behärska det snåriga området Asyl&Migration. De ges inte heller en reell chans att skaffa sig nödvändiga kunskaper och erfarenhet genom utbildning och praktik, till det finns ingen tid, vilket flera miggor vittnat om, bland annat så här:

Flera enheter har många nyanställda handläggare och beslutsfattare som inte på långa vägar har den erfarenhet och kunskap som arbetet kräver. Detta, i kombination med en hög arbetsbelastning och resultatinriktade chefer, gör att det är enklast att ”blunda och bevilja”. Det kan man ju, vid en första anblick tänka att ”det gör ju inget”. Men fel är fel och okunskapen kan leda till att man utvisar personer som inte borde utvisas eller att man beviljar personer som vi absolut inte vill ha i landet.

Hela texten kan läsas i inlägget En migga: ”Är det rimligt att en 25-årig jurist eller statsvetare som arbetat som handläggare i sex månader blir beslutsfattare med makt att utvisa människor?” från den 25 juni i år.

En aning märkligt ter det sig, att Migrationsverket i sina jobbannonser alltid börjar med orden:

Vi vill underlätta rörligheten över gränser genom god service och en snabb och rättssäker handläggning.

Det är knappast det statliga verkets sak att, i politiska ordalag, uttrycka att verket ”vill underlätta rörligheten över gränser”. Kanske drar sådana politiska uttalanden – som alltså knappast anstår ett statligt verk som har att följa lagar, intruktioner och regleringsbrev och inte uttala egna ”visioner”- till sig jobbsökande som faktiskt tror att detta är Migrationsverkets primära uppgift när så inte alls är fallet. Det blir lätt lite flummeri över det hela, när Migrationsverket inte uttrycker sig strikt och korrekt i sina jobbanonser.

Men det är svårt också för ”de gamla i gården” att stå emot trycket från ledningen eftersom det finns ett stort antal ”småchefer” och ”teamledare” som kontrollerar och påpekar vad ledningen säger. Att då stå emot, hur mycket man än har rätt och har lagligt stöd för sitt agerande, kan inte vara lätt.

En hel del miggor säger att de tycker att det finns för många chefer, att det är för rörigt och att högsta ledningen är långt ifrån den bästa (ett rejält understatement, enligt en del). Och många miggor skriver och berättar om sitt arbete och vad de upplever, ser och hör. Deras insidesrapporter kan läsas här på bloggen (eller i böckerna som kan laddas ner för 40 kronor per e-bok, se nedan), de uppgår till säkert nära tusen, kanske fler, och omfattar i nuläget en tidsperiod på närmare åtta år. Det som miggorna berättar borde tas på största allvar av såväl Migrationsverkets ledning som av andra ”ansvariga” (tyvärr lyser ansvaret till stor del med sin frånvaro, därav citattecknen) politiker. Det duger helt enkelt inte att ständigt ängslas över vad som ”gynnar Sverigedemokraterna”, man måste prata om – och agera för – vad som är bäst för Sverige och oss alla som bor här, inklusive dem som faktiskt behöver skydd från förföljelse och/eller krig.

Människor flyr och är i behov av skydd. Det ska Sverige ge dem. Människor kommer hit av anledningar som inte berättigar dem till uppehållstillstånd, de ska utvisas omgående – inom två veckor brukade det stå i besluten för några år sedan. Det här ingår i Migrationsverkets uppdrag och det sköter verket inte. Press måste sättas på verkets ledning men också på regeringen, under vilken Migrationsverket lyder. Den förra regeringen misslyckades totalt på det här området; den nuvarande regeringen måste – för de skyddsbehövandes skull och för Sveriges och folket skull – ta sig i kragen och börja agera! Det är deras förbannade skyldighet.

Som sagt: Det vore bra för alla om det gick att diskutera och debattera dessa frågor civiliserat. Låt oss kontrollera uppgifter så långt det går innan vi publicerar våra texter, låt oss respektera att andra kan tycker eller tro annorlunda och låt oss rikta vår frustration och även ilska på ett välformulerat sätt mot dem som försatt oss – och många av de asyl- och skyddsbehövande – i den situation vi nu befinner oss. Inte mot varandra.

Klicka på boksymbolerna för att beställa böckerna i pappersformat eller som e-böcker. Den första finns på sidan 1 i Mummelförlagets shop, den andra finns på sidan 2.

© denna blogg. Korta citat tillåtna; länka alltid till originaltexten.

En migga: ”Men det är väl inget nytt, Migrationsverket har nästan alltid haft långa handläggningstider!”

En migga:

Jag lider absolut med de människor som väntar och väntar på beslut i sina asylärenden, men att asylsökande får vänta är inget nytt. Migrationsverket har nästan alltid haft långa handläggningstider.

Det som är nytt nu är att de syrier som kommer kontaktar media och sina handläggare. Det har asylsökande inte gjort tidigare. Många syrier är välutbildade och många pratar engelska.

Om vi kunde få slippa alla ogrundade ansökningar så skulle handläggningstiderna förkortas avsevärt. Sedan finns det en hel del att göra på lagstiftningssidan också.

Det är inte rimligt med den nuvarande ordningen som gör att vi tvingas bevilja uppehållstillstånd till exempelvis syrier som redan är bosatta i andra länder än Syrien (som alltså inte alls kommer från krig och förföljelse och därmed inte alls behöver skydd i Sverige) bara för att dessa länder inte räknas som ”säkra” på så sätt att vi inte accepterar deras asylsystem. En syrier som är bosatt och arbetar i till exempel Libanon sedan många år tillbaka har ju inte något behov av att söka asyl varken där eller här för att det är krig i Syrien.

Nu nyanställer Migrationsverket för fulla muggar. Det har man i och för sig hållit på med ett tag nu. Tyvärr så skapas det också hela tiden nya överbyggnader av räknenissar och projektmänniskor som ingen begriper vad de ska vara bra för. Att i det kaos som råder börja med allehanda improduktiva försöksverksamheter känns som väldigt dålig timing. Det är ju så att om all tillgänglig personal som har kunskapen satte igång och avgjorde ärenden istället så skulle balansen vara borta ganska snart. Jag tror dock inte man från politiskt håll vill att vi ska ha korta handläggningstider. Det skulle bara öka antalet sökande.

Hur Migrationsverket än gör så får det skarp kritik från utomstående – ofta journalister som ibland nästan blir lobbyister åt asylsökande, men också politiker – som inte alltid tar reda på saker och ting ordentligt.

När Migrationsverket för fyra och ett halvt år sedan lyckades korta handläggningstiderna, klagades det högljutt på det. Lyssna bland annat på detta klipp från SR P1 :

Migrationsverket har med ett nytt arbetssätt halverat handläggningstiderna för asylbeslut. Migrationsdomstolen är rädd att det går alldeles för fort och granskar nu besluten från verket.

Då, 2010, var man på migrationsdomstolarna rädda att undermåliga beslut på migrationsverket skulle komma att innebär merarbete för dem. Nu anser man (främst journalister men också politiker och andra) att väntetiderna är negativa för dem som kommer hit och vägrar inse att när det har kommit 80.000 för att söka asyl under 2014 och det beräknas komma ytterligare 100.000 i år (plus alla anhöriga…) så finns det inte ens några handläggare som behärskar den grannlaga uppgiften att utreda asylskäl, att uppbringa i landet! Det tar tid att utbilda nya handläggare och beslutsfattare. Man kan undra hur de som är högljuddast i debatten tänker. Förstår de inte detta eller tycker de att i princip vilken ny, oerfaren ”handläggare” som helst ska sitta och stämpla PUT på löpande band, utan några som helst utredningar och kontroller?

Läs också:
De godhjärtade (eller bara obegåvade) tror, förbluffande nog, att ”ett generöst och humant asylmottagande” ser ut som det gör i Sverige! – 23 maj 2015

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka till denna originaltext.

En migga: ”Det du skrev om att ställa upp för sina ideal är något som mina utlandsfödda kollegor ofta pratar om. De förstår sig inte på oss svenskar. För dem är det obegripligt hur vi försöker utplåna vår egen kultur.”

En migga  skrev till mig den 9 augusti:

Om det vore så att längre väntetid innebär bättre kontroller så vore det bra men så är inte fallet. Handläggarna är för få och har alldeles för många ärenden. Det beviljas PUT på löpande band och på lösa grunder. När man beslutade sig för att ge syrierna PUT i stället för TUT, så borde man ha insett att det skulle leda till ett ökat tryck. Visst har Migratiionsverket nyanställt men inte tillnärmelsevis så många som behövs.

Det är svårt att uppskatta i närmare tal hur många som verkligen är i behov av skydd, på riktigt. Om man kontrollerade hur många som reser till sina hemländer efter PUT så skulle vi veta det. Bland syrierna så är det inte alls ovanligt att de inte bott i Syrien alls de senaste åren, men att de passar på att använda sig av den möjlighet till PUT i Sverige som nu finns.

Sen är det förstås (Varför? Min undring) så att Migrationsverket och domstolarna är mycket mer generösa med PUT än vad utlänningslagen är.

Om vi bara höll på kravet att det är den asylsökande som ska göra identitet och asyl- eller skyddsskäl sannolika så skulle inte många få UAT alls!

Inledningsvis skulle vi förstås få stora problem med att verkställa utvisningarna men det kanske skulle ha en signaleffekt. Migration är jättebra för ett land som Sverige men migranterna måste försörja sig själva.

Vid krigssituationer som i Syrien så måste det till andra och effektivare lösningar än att de få som tar sig till oss får PUT till mycket höga kostnader för staten. Serber, albaner, ryssar m.fl borde kunna komma som arbetskraft, inte som asylsökande!

Men som du konstaterat: det ser likadant ut idag som för tio år sedan. Om vi kunde diskutera frågan utan att rasistspöket hela tiden poppade upp så kanske vi skulle kunna skapa ett mer hållbart system. Men du läste väl repliken som G. Gomer fick när hon skrev om att ”flyktingar”åker till sina hemländer -rasist!

Det du skrev om att ställa upp för sina ideal är något som mina utlandsfödda kollegor ofta pratar om. De förstår sig inte på oss svenskar. För dem är det obegripligt hur vi försöker utplåna vår egen kultur.

© denna blogg.

”Om situation är som på det boendet vill jag hellre åka till Syrien.”

SR P4 Skaraborg rapporterar om syrier som tagit sig till Sverige för att söka asyl, men som är missnöjda med förhållandena här. Läs och lyssna på inslaget här.

Läs också artikeln Förflyttade mot sin vilja i Skaraborgs Läns Tidning.

Ja, vad ska man säga? Varifrån ska boenden, som motsvarar de asylsökande krav och önskemål och som gör att de vill stanna i Sverige (?), skakas fram när det helt enkelt inte finns bostäder åt alla som kommer? Och hur stort är syriernas behov av permanenta uppehållstillstånd (vilket Sverige är enda landet i världen som beviljar syrier) om de hellre åker tillbaka till Syrien för att boendet här inte uppfyller de krav (!!) de ställer? En av de asylsökande syriska kvinnorna säger:

Om situation är som på det boendet vill jag hellre åka till Syrien.

Det står dem givetvis fritt. Det kommer ju knappast att bli bättre eller lättare för dem att anpassa sig till livet här om de har en verklighetsfrämmande och negativ attityd från början. Sverige är ju inte något turistmål där man som asylsökande, som ju hävdar skyddsbehov och därför söker skydd här, kan ställa krav på vad som ska tillhandahållas och vilken standard de skyddssökandes boende och mat ska ha när de kommer hit.

Med detta sagt behöver det också påpekas att det finns både dåliga och snudd på undermåliga boenden som snabbt smällts upp för att 1) ägarna ska tjäna en rejäl hacka och 2) för att strömmen av asylsökande är så enorm till Sverige, Det finns helt enkelt inte faktisk och praktisk möjlighet att vare sig på kortare eller längre sikt inlemma dem alla i ett litet land med färre än 10 miljoner invånare. Dessutom ett land där det inte ens finns bostäder eller jobb ens åt den egna befolkningen.

Jag upphör aldrig att förvånas, inte ens efter att ha följt asylinvandringsfrågorna i snart 20 år!  Jag upphör inte att förvånas över kraven från dem som söker sig hit – och som lurats tro att de kommer till paradiset – och inte heller över handfallenheten hos svenskarna som tror att alla asylsökande 1) är fattiga och outbildade och 2) har asylskäl.

När ska alla ögon, öron och sinnen öppnas i detta land? När ska myndigheter och andra involverade i asylinvandringen (snart sagt hela folket, på olika sätt) börja förstå att asyleriet är en jätteindustri och att allt sannerligen inte är svart eller vitt utan i allra högsta grad svart och vitt. Samtidigt. Och när ska någon ta krafttag på området för att se till att det blir ordning och reda, att utlänningslagen följs och att alla som inte beviljats rätt att vistas här lämnar landet och inte tillåts bygga upp farliga parallellsamhällen?

När det gäller de människor som omtalas i SR P4 Skaraborgs rapport så måste de ges en realistisk bild av vad som gäller och vad som väntar dem i Sverige. Och få tydlig information om att krav på boendestandard och mat etc inte kan ställas av dem, utan att de måste anpassa sig till det land dit de valt att söka sig.

Till slut: Att Migrationsverket inte klarar av situationen med de stora skaror människor som anländer hit, det har stått klart under lång tid. Ingen – inte heller regering och riksdag – kan påstå sig ha varit ovetande om att läget skulle bli (och nu är) katastrofalt. Personalen på Migrationsverket tvingas hafsa igenom ansökningar om uppehållstillstånd och risken att det blir felaktiga beslut är mycket stor. Någon tillsyn av asylboendena utförs inte, efter att Migrationsverket har godkänt dem. Skolorna klarar inte av alla nya elever, sjukvården belastas, det finns inte bostäder och det finns absolut inte arbete åt alla som kommer, och man kan med fog undra varifrån pengar till att försörja, hysa, utbilda och vårda alla dessa människor ska tas. Legitima frågor, legitim oro.

Vad säger statsministern i den humanitära stormakten Sverige?

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg.

Varför ska människor som lever lagligt i Sverige och som betalar skatt och hyra och försörjer sig själva samt följer rikets lagar, bekosta bostäder och bidrag åt personer som vistas olagligt i Sverige?

I Svenska Dagbladet kan man den 2 januari läsa en kort notis – Fullt bidrag till papperslösa barn – med stora konsekvenser, främst juridiskt men också ekonomiskt:

I Malmö ska barn till papperslösa få socialbidrag enligt full norm och papperslösa barnfamiljer ska få bostaden betald. Malmö gör därmed en annan tolkning av lagen än Göteborg och Stockholm.

När blev det så att en stad (Malmö) fick rätt att fatta beslut som går stick i stäv med lagen om reglerad invandring? Och när blev det möjligt att man i Sverige kunde låta bli att följa sin egen, av riksdag och regering stiftade utlänningslag? När bestämdes att svenska skattebetalare ska betala för människor som vistas olagligt i Sverige? När gick de svenska skattebetalarna med på det?

Är Sverige nu officiellt ett land där lagen ska gälla olika i olika delar av landet? Eller rättare sagt: där man kan bryta mot lagen i olika delar av landet, om man vill? Ska inte längre utlänningslagen gälla hela Sverige? Bland annat inte den del som säger att när man har fått avslag på sin ansökan om asyl eller skydd så ska man lämna landet? Det stadgas ju faktiskt i lagen, det är inget elakt påhitt av några onda och inhumana människor, utan anges i den lag som riksdag och regering i demokratisk ordning stiftat. Ska man i Sverige inte längre hålla lagarna ”heliga”, dvs anse att ”land ska med lag byggas”? Vilka andra lagar ska man inte heller behöva följa i Sverige? Och: varför ha lagar alls om det inte är meningen att de ska gälla i en ”humanitär stormakt” (vilket Sverige enligt Carl Bildt är)?

När blev det här bestämt och av vem? Och varför? Varför ska människor som lever lagligt i Sverige och som betalar skatt och hyra och försörjer sig själva samt följer rikets lagar, bekosta bostäder och bidrag åt personer som vistas olagligt i Sverige? Det måste regeringen (statsministern), under vars styre detta sker, svara på under det som redan döpts till ”supervalåret”!

Ja, men ta då konsekvenserna, Reinfeldt, och se till att utlänningslagen ändras så att all invandring till Sverige blir fri (som ert Alliansparti Centern ju också föreslagit), så att alla som vill komma hit och stanna här, oavsett vilka de är (terrorister, kriminella, personer med onda avsikter gentemot Sverige, sjuka, gamla, fattiga, vilka som helst), får alla rättigheter utan att behöva vare sig integreras, respektera svenska lagar eller – allra minst – försörja sig själva. Så vet svenskarna vad som gäller och kan – om de inte gillar nyordningen – söka sig till vilket annat land som helst i världen där inget liknande det svenska systemet existerar. Det kommer i så fall inte att ta många år innan den humanitära stormakten har kollapsat. Men så långt som fem, tio år framåt tänker regeringsmedlemmar och riksdagsledamöter väl inte just nu. Det räcker med att tänka fram till september 2014…

Hur resonerar svenska folket, ”väljarna”, från vilka all makt utgår i en demokrati? På Twitter resonerar signaturen Migga_X så här.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg.