• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    april 2021
    M T O T F L S
     1234
    567891011
    12131415161718
    19202122232425
    2627282930  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

    • Utan titel lördag, 6 juni, 2020
        Sedan den 5 maj 2005 har jag ideellt granskat, redovisat, översatt, kommenterat och publicerat ofta unikt material, särskilt miggornas rapportering. Om ni uppskattar texterna, informationen, rapporterna, kommentarerna, stöd gärna via Subscribe med 1 krona om dagen = 30 kronor i månaden, eller med valfritt belopp via Donate, Swish eller Bankgiro.  Alla bidr […]

Jamal, 16/18 år: ”Jag kom hit för att hjälpa min familj och och fixa min framtid”.

p1-morgon-tar-nyheterna-djupareP1 Morgon i Sveriges Radio presenterar sig så här:

P1-morgon bjuder på de senaste nyheterna, men vi nöjer oss inte där. Vi tar nyheterna djupare.

Men P1 Morgon tar inte nyheten djupare. Reportern förklarar och förtydligar inte i sitt inslag om Jamal och andra unga afghaner som fått avslag på sina asylansökningar, att man enligt utlänningslagen i Sverige inte har rätt att invandra för att man söker ett bättre liv, vill ha utbildning och eller vill hjälpa sin familj i hemlandet. I stället låter hela inslaget som om det är hemskt att tusentals hitkomna unga män – påstått och faktiskt minderåriga ”ensamkommande” – främst afghaner, inte får stanna här just av dessa anledningar.

I inslaget intervjuas 16- eller 18-årige Jamal som berättar:

Jag kom hit för att hjälpa min familj och fixa min framtid och att kunna leva som andra på rättvist sätt. Och sedan man behöver skydd också.

Reportern rapporterar helt utan att reflektera det allra minsta över varför Jamal tagit sig till Sverige:

Som äldste sonen blev det Jamals uppgift att ta familjens besparingar och anlita en smugglare för att ta sig till Sverige. Han hade hört att gränserna stod öppna. Tanken var helt enkelt att ta chansen till ett bättre och säkrare liv.
————
Det finns ingen framtid för familjen vare sig i Iran eller Afghanistan, säger Jamal som trodde att det var en självklarhet att han skulle få stanna när han väl kommit till Sverige.

Det var alltså, precis som Jamal säger, Sverige som var målet och det var hit han trodde att han kunde komma och få fri bostad, försörjning och utbildning. Han säger:

Jag tänkte inte på Migrationsverket och att vänta på svar och… Men jag lärde mig det här i Sverige när jag kom.

Frågan om Jamals ålder tas också upp och reportern klargör inte att samma krav på asyl- eller skyddsskäl gäller vare sig en person är under eller över 18 år gammal. I stället ges intrycket att den som är under 18 år har rätt att stanna här på grund av sin ålder, oavsett varför han har kommit hit. Det här är en felaktig bild som inte bara Sveriges Radio förmedlar utan de flesta medier i Sverige.

Sveriges Radios reportrar och programledare måste väl ändå veta att svensk lag inte ger människor rätt att ta sig hit för att bli försörjda och utbildade och för att de söker ett bättre liv och vill hjälpa sina familjer?

svea-rikes-lagSvensk utlänningslag ger möjlighet för personer från länder utanför EU att söka asyl eller skydd i händelse av krig och/eller förföljelse i enlighet med utlänningslagen och de konventioner som reglerar detta område. I övrigt kan man arbetskraftsinvandra om man har fått ett jobb här och har ordnat med bostad och kan försörja sig själv och betala skatt och – som det heter i domar från Migrationsöverdomstolen: ”bidrar till samhällsutvecklingen”. Man kan få tillfälligt uppehållstillstånd för studier och barn som adopteras får permanenta uppehållstillstånd. Men att man från vilka länder som helst i världen kan komma till Sverige för att bosätta sig och bli försörjd, få bostad, sjukvård, tandvård, utbildning etc för att man söker sig ett bättre liv – det stöds inte i utlänningslagen i Sverige och knappast i något annat land heller.

Jamal, som ser det som ett stort misslyckande att återvända till sin familj i Iran, säger:

Om jag åker tillbaka till Iran det är… först det är lite löjligt, jag skäms Jag kan inte titta på min familj. Min familj litade på mig och de betalade min resa till Sverige. Det går inte att skicka tillbaka mig till Afghanistan. det är bättre att gömma sig.

Det är klart att man kan känna med Jamal och många andra av de här unga männen som hoppats kunna ”bättre liv”- invandra till Sverige. Deras och deras familjers drömmar krossas. Men för att inte dra ut på det hela och riskera att de blir desperata, får psykiska problem, gömmer sig här och lever ett miserabelt liv utanför samhället och för att Sverige ska upprätthålla den reglerade invandringen sådan den är stadgad i demokratiskt stiftad lag, så måste återvändandet ordnas så snabbt som möjligt. Det ska stå absolut och otvetydigt klart för varje person som får avslag att:

Du har fått avslag på din asylansökan och du har inte rätt att vistas här, du kommer inte att få rätt att vistas här. Du ska återvända till ditt hemland eller något annat land som kan ta emot dig.

Att inte vara rak och tydlig med vad som gäller är inhumant.

Sverige kunde också lära sig av Finland som har särskilda ”sållningsköer” på asylområdet där vissa ärenden behandlas med förtur, snabbt. Det finns en sållningskö för uppenbart ogrundade ansökningar, dit kanske en hel del av de yngre männens ärenden hör, och en sållningskö för uppenbart grundade ansökningar där id-handlingar och dokument finns, historien är trovärdig och går helt eller delvis att verifiera och det står klart att den här personen eller familjen kommer att beviljas asyl eller skydd. I båda dessa fallen – uppenbart ogrundade respektive uppenbart grundade asylansökningar – är det av stor vikt att beslut fattas snabbt.

Maahanmuuttovirasto logoLäs mer här: Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 1.Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 2. 3 oktober 2016 och Finland. Migri. Om den finländska asylhanteringen. Del 3. 4 oktober 2016).

Sverige måste – måste – bli tydligt och ta ansvar för att dess utlänningslag följs. Och media måste någon gång lära sig att rapportera allsidigt och ta med alla relevanta aspekter i sina reportage och intervjuer. Regeringen och Migrationsverket måste hålla fast vid att utlänningslagen och de beslut som fattats av Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska respekteras. De ska inte komma med allehanda nya rättsliga ställningstaganden och lagstridiga politiska utspel gällande människor som sökt sig hit på falska grunder och/eller för att de lurats hit att skrupellösa smugglare. Och Sverige måste faktiskt också sätta stor kraft på att se till att alla – och särskilt unga – som fått avslag på sina asylansökningar, snabbt lämnar landet och inte invaggas i falska förhoppningar så att de bryts ner och gömmer sig här, vilket får till följd att oron, osäkerheten i landet blir ännu större än idag. Och så att risken för att det ska ske som nedan citeras ur en intern skrivelse från Migrationsverket ökar:

Diskussioner har uppmärksammats där grupper av unga asylsökande män har diskuterat att begå våld, mord, sprängning av Migrationsverkets personal i syfte att få stanna i svenskt fängelse.

Läs också:
En socialtjänstanställd: ”När man går in i vårt verksamhetssystem för dessa unga så kan man läsa att en majoritet av dem har kontakt med sina föräldrar från dag 1.” – 23 november 2016. Utdrag ur texten:

Vi har ca 140 ensamkommande asylsökande unga i vårt system och av dessa bor ett 40-tal på kommunens egna HVB. När man går in i vårt verksamhetssystem för dessa unga så kan man läsa att en majoritet av dem har kontakt med sina föräldrar från dag 1. Handledare och kontaktpersoner på boendet (= kommunala tjänstemän), hjälper ungdomarna att ringa sina föräldrar och sedan görs det journalanteckningar om dessa samtal i verksamhetssystemet.

Låt inte MP sköta flyktingpolitiken igen – Expressen 24 november 2016. Utdrag ur texten:

”Vi har en reglerad invandring och det innebär att ett ja är ett ja men ett nej är ett nej. Det är oerhört viktigt för legitimiteten hos medborgarna.” Så sa Stefan Löfven i början av året.

Ur en intern skrivelse på Migrationsverket: ”Hot om våld, död eller självmord från sökande förekommer flertalet gånger varje vecka mot återvändandeteamet.” – 24 november 2016. Utdrag ur texten:

Under handledning framkom vad som anses vara omfattande brister i säkerhet. Dessa brister har aktualiserats i och med ett förändrat arbetsklimat. I framtiden förväntas fler åldersuppskrivningar och fler negativa beslut, vilket riskerar att medföra en mer hotfull arbetsmiljö. Hot om våld, död eller självmord från sökande förekommer flertalet gånger varje vecka mot återvändandeteamet.”.

Regeringen tråcklar ihop ett lapptäcke av regler på asylområdet – Det Goda Samhället 25 november 2016. Utdrag ur texten:

De här (till allra största delen) pojkarna och männen som är nästan vuxna och vuxna, är heller inga ”flyktingbarn”. De är varken flyktingar eller barn. Hade de varit flyktingar så hade de fått asyl, hade de haft skyddsskäl enligt de två instanser som prövat deras ärenden hade de fått uppehållstillstånd. Hade de varit barn, ofta 17 år, men också yngre, vilket vi inte vet om de är eftersom de inte har tillförlitliga identitetsbevis och mycket få åldersbedömningar görs, så hade deras åldrar ändå inte spelat någon roll. I Sverige prövas alla ansökningar om asyl eller skydd lika enligt utlänningslagen. Asyl- och skyddsskäl ska bedömas lika för alla, helt oberoende av hur gammal man är.
© denna blogg.

Ett ”ensamkommande barn” från Afghanistan berättar

Afghan flightKlicka på bild- och textrutan för att läsa texten (på engelska).

 

 

 

 

 

Afghanistans flaggaUnder rubriken A returning migrant tells his tale of struggle and desillusion berättar 23-årige Hayatullah Hooman från Afghanistan om hur han kom till Sverige och sökte asyl som 17-årigt  ”ensamkommande barn”. I Sverige envisas man med att kalla de faktiskt och påstått minderåriga, oftast unga män och även äldre män allt mellan 18 och 35,  och pojkar som närmar sig 18-årsåldern för ”barn”. I över ett decennium har jag kallat dem ”minderåriga asylsökande”, som man gör i de övriga nordiska och andra länderna dit asylsökande kommer, men det har inte gått hem i Sverige, här är de alla ”barn” om de säger att de är under 18 år.

Hursomhelst, i den här texten berättas det många av oss redan länge vetat (men som många inte velat låtsas om eftersom det stör dem i deras välvilliga godhetsuppsåt), och dessutom direkt, klart och tydligt av ett av de ”barn” som så många här ägnar sin omsorg. Texten börjar:

Det ser kul ut: Hayatullah Hooman har lagt ut selfies av sig i skidbackar, när han spelar fotboll, kopplar av på festivaler och poserar vid stranden av en sjö. Men denne ”låtsas-asylsökande” är nu tillbaka i Kabul igen, efter att ha tillbringat närmare ett år med att försöka acklimatisera sig i Sverige.

Texten fortsätter:

– Jag hade hört att Sverige var bra för flyktingar, sa Hayatullah Hooman i en intervju med  Paiwandgah i Kabul. Folk hade berättat för mig att jag skulle få uppehållstillstånd efter ett eller två år och jag ville åka dit för att jobba och försörja min familj.

Hooman har en examen i historia från universitetet i Kabul. Hans dröm var att skaffa sig en examen utomlands och sedan kanske återvända och slå sig ner i Afghanistan. Om hur han tog sig till Sverige berättar Hooman att han tog ”den långa vägen”. Han betalade 8.000 dollar till en smugglare och via Pakistan togs han genom Iran till Turkiet och sedan över till Grekland. Därifrån kunde han resa friare, eftersom han nu befann sig i EU. Smugglare överlämnade honom till nya smugglare vid gränserna och han tog sig med lastbil, tåg, buss och motorcykel genom Makedonien, Serbien, Ungern, Österrike, Tyskland och Danmark för att till slut, efter flera månader, nå sitt mål: Sverige.

Han berättar hur han noggrant dokumenterade hela sin resa och att han har över 600 fotografier i sin mobil. Men hans breda leenden och de vackra scenerierna är bedrägliga,

– Det var inte fantastiskt underbart där, suckar han. Vi afghaner tror att Europa är paradiset. Jag vill berätta för folk att det inte är sant.

Hooman har inga hemska historier att berätta om sin resa och han upplevde inga ohyggliga omständigheter på asylboendet som han kom till i Sverige. Allt var ”cool”, åtminstone till en början.

– Jag såg att boendena för minderåriga var bättre”, säger han med ett flin. De fick bättre mat, det fanns läkare för barnen, man kunde sporta. De gav oss bussbiljetter och skickade oss till skolan.

Så den här företagsamme 23-åringen med universitetsexamen sa till Migrationsverket att han var 17 år gammal och att han inte hade gått ut grundskolan. När han hade lärt sig lite svenska placerades han i årskurs 9.

– Jag lärde mig massor, skrattar han.

Men snart sjönk verkligheten in. När Hooman firat sin ”18-årsdag”, flyttades han till ett vuxenboende där det inte alls var lika bekvämt och bra.

– De gav oss bara 1.000 kronor till tvål, schampo etc, säger han. Maten var inte bra och om man blev sjuk kunde det ta en månad innan man kom till doktorn. På en månad kunde man dö.

Hans dröm om ett snabbt uppehållstillstånd gick också i kras.

– De sa till mig att det skulle ta två år att få uppehållstillstånd. Efter det kunde det ta ytterligare fyra, fem år innan jag kunde få ett jobb. Jag ville inte slösa bort min tid.

Hooman ringde sina föräldrar och bad om råd.

– De sa att om jag kan finna ett sätt att stanna och få en högre examen så gör det. Mera o jag bara skulle gå i skola för att repetera vad jag redan kunde, då skulle jag komma hem.

Han berättade äntligen sanningen för Migrationsverket  — att han i själva verket ville studera historia. De erbjöd honom hjälp men vid det laget hade han tröttnat och ville avsluta sitt experiment i  ”international living”.

– Jag hade svåra depressioner i Sverige, säger Hooman. Jag ville verkligen resa hem.

Det är bristen på jobb som driver människor från Afghanistan att söka sig utomlands, menar Hooman:

– Mer än 90 procent av alla som lämnar landet gör det för att söka jobb. En familjemedlem reser och ska sedan skicka hem pengar.

Hooman viftar helt och hållet bort påståendet att strömmen av migranter skulle bero på att de är förtryckta och och upplever fara.

– Afghanistan har varit i krig i 100 år, vad är problemet?

unhcr-logoMängder av afghaner söker sig till Europa och Hooman vill göra vad han kan för att stoppa dem. Förra året, 2015, lämnade fler än 200.000 afghaner sitt land och tog sig till Europa. I år kommer antalet troligen att bli ännu högre när människor riskerar sina liv för drömmen om ett liv i välstånd och säkerhet. Afghaner är, enligt UNHCR, den näststörsta gruppen migranter/asylsökande efter syrierna.

– Jag sa åt min farbrors söner att inte resa men de ville inte lyssna., berättar Hooman. De tog sig till Tyskland och de kom tillbaka, de också.

Hooman fick 3.000 dollar av Migrationsverket för att återvända till Afghanistan. Det räckte inte för att täcka hans kostnader för resan, men han kom åtminstone hem.

Presiden Ghani 31.3 2016Många försök har gjorts för att stoppa afghaner från att lämna landet. Regeringen har startat en kampanj med namnet “Stay With Me”. Också landets president Ashraf Ghani har gett sig in i kampanjen:

– Ett land överlever inte när de bästa försöker fly, sa han i en intervju i BBC i mars, där han fördömde dem som Afghanistan har spenderat miljoner dollar på och som nu rymmer under minsta stress. Jag har ingen sympati för dem.

Destinationsländerna har också försökt avskräcka potentiella migranter genom affischer och webbsidor med information om argt det inte är en dans på rosor att vara migrant. Men hittills har man inte lyckats stoppa strömmen.

Hooman hoppas att hans raka och tydliga berättelse om hur det är i verkligheten ska bidra till att kunna övertala en del av hans landsmän att inte företa resan till Europa. Han får också ut sitt budskap via Facebook och Twitter och ämnar dessutom skriva en bok om sina resor.

– Jag tog penna och block med mig, säger han, och jag skrev ner allt som hände mig. Jag skulle vilja publicera det. Folk tror att Europa är ett paradis men jag vill berätta sanningen i min bok.

Kommentar: Allt detta är väl känt sedan länge och även dokumenterat i olika rapporter från UNHCR och AREU med flera. Jag har under ett decennium försökt förstå det svenska självbedrägeriet. Jag har undrat över varför så många helt stänger av sina hjärnceller när det kommer till ”ensamkommande barn” – ett stort antal just sådana som Hooman och även betydligt äldre män; män som till och med har egna barn hemma i Afghanistan. Jag har aldrig fått något svar. Och att de åldersbedömningar som vi är många som efterfrågat har fått stoppas av barnläkare (som inte ens har något med saken och göra eftersom det är vuxna eller nästan vuxna som ska bedömas, inte ”barn”) är också helt obegripligt. Jag gissar att inte ens den här berättelsen kommer att rubba ”de troende” en millimeter.

© Översättning Merit Wager.

Finland. Gränsbevakningsväsendet om olagliga inresor.

Kriminella grupper Hbl 8.1 2016Klicka på textrutan för att läsa artikeln på Hbl:s sajt.

Gränsbevakningsväsendet gjorde ovanligt många förundersökningar om ordnande av olaglig inresa i fjol till följd av det växande antalet asylsökande.

Rajavartiolaitos logoUnder fjolåret inledde Finska vikens gränsbevakning 105 förundersökningar om ordnande av olaglig inresa och 20 om den grova formen av samma brott. Motsvarande siffror för 2014 var 76 respektive 15 förundersökningar.

Kari Kettunen, chef för brottsbekämpningsenhetens på Finska vikens sjöbevakning, säger att det är organiserade kriminella grupper, för tillfället 5–15 stycken, som står i bakgrunden till resorna. En del av grupperna leds helt eller delvis från utlandet.

– Arrangörerna hör ofta till samma etniska grupp som resenärerna. Smugglare från till exempel en viss stad eller region ordnar med resor för folk från det egna området.

Kettunen förutspår att både det minskade antalet nya asylsökande och de redan genomförda förundersökningarna kommer att lugna ner läget. Men situationen kan förändras snabbt.

– Vi har lyckats spela ut åtminstone 40 misstänkta aktörer med hjälp av undersökningarna. En del av dem finns i Finland, andra i Sverige.

Kommentar: Det är bra med klar och tydlig information om vad som händer i det förändrade samhället. Folk behöver få – och har rätt – att veta.

Finländska medier serie grön

Destination: Finland, ett visuellt och språkligt välgjort, osentimentalt men berörande och informativt reportage

Destination FinlandEtt av de bästa reportagen jag sett och läst på länge är Destination: Finland, gjort av Jeanette Björkqvist och Karl Vilhjálmsson för finlandssvenska Hufvudstadsbladet. Det bör också sägas, att Hufvudstadsbladet fattade rätt beslut när man gjorde det här viktiga och välgjorda reportaget tillgängligt också för alla dem som inte är prenumeranter!

Här följer utdrag ur texten, men klicka på länken ovan för att läsa alla texter och se bilder och videoklipp!

För de här irakierna (i reportaget finns en bild), två av dem pappor, kommer det som en chock att beskedet om asyl, eller ett avslag på ansökan, med högsta sannolikhet kan dröja närmare ett år och en eventuell familjeåterförening lika länge till.

Av de asylsökande i Europa, och Finland, är kring 70 procent män. Bland dem har det florerat livliga berättelser om paradiset Finland – landet som är generösare än Sverige med att bevilja asyl till särskilt irakier, och landet där ens ärende prövas i snabb ordning. Men i motsats till vad många tror finns det ingen automatik i hur Finland avgör irakiernas sak. Och framför allt finns det ingen genväg för dem som trodde att familjen snart ska få följa efter.

Det var inte så Finland presenterades för dem, av de egna landsmännen och av de smugglare de mött på sin väg genom Europa. De falska förhoppningarna om ett generöst land med snabba processer har börjat klarna de senaste dagarna och resultatet har varit att en del av dem som kommit har dragit tillbaka sin asylansökan. De fem män vi träffar, som av säkerhetsskäl väljer att vara anonyma, kommer alla från Bagdad och frågan om vad de ska göra nu lämnar dem tysta. Två har familjer i hemlandet som väntar på att räddas men kan de vänta nästan två år till? Eller borde männen återvända till ett osäkert irakiskt samhälle, när de precis satsat betydande resurser på att fly det? Hur de än gör så är konflikterna ständigt närvarande i många delar av Irak.

Kommentar: I samband med den stora inströmningen av människor i våra länder – och detta är mycket viktigt! – upprepar jag mitt motto: Hjärta & hjärna, och uppmanar alla berörda:

Behåll både hjärta och hjärna, låt inte någondera ta över och överskugga den andra. Bland dem som kommer och söker asyl eller skydd finns personer som inte har någon rätt att begära skydd. Det finns terrorister, kriminella, ekonomiska och bättre liv-”flyktingar. Men det finns också människor som faktiskt flytt från hemska förhållanden, som behöver få skydd och trygghet och ett medmänskligt bemötande. Förfall alltså inte till blåögdhet men inte heller till att förhärda hjärtat mot människor i nöd!

Finländska medier serie grön

Spiegel TV, Tyskland: ”110.000 personer sökte asyl förra året i Tyskland, regeringen förutspår att detta tal kommer att fördubblas i år.”

En bloggläsare har skickat en länk till programmet Bundespolizei gegen Schleuserbanden: Enstation Rosenheim i Spiegel TV som sändes den 31 augusti. Bloggläsaren översatte programmet som ger en glimt av den enorma förflyttning av människor från utomeuropeiska länder till Europa via en sorts tämligen välordnat charterresesystem som pågår:

Endstation Rosenheim 31.8 2014För vissa partier är flyktingströmmen politik, men för polisen i Rosenheim i Sydtyskland är det arbete, mycket arbete och mycket övertid, för det är massanstormning av asylsökande vid gränsen till Bayern. Vi berättar om smugglarna – profitörerna på denna osmakliga hantering.

Kriserna i världen avlöser varandra och miljoner människor flyr – ett växande antal hamnar hos polisen i Rosenheim som är första stationen efter tyska gränsen. Polisbilen har bråttom, de har just hört att ett tåg skall komma och det rapporteras att det innehåller 20 flyktingar. Tåget har just kommit in, polisen borde redan vara på perrongen, ingen skall tillåtas fly över rälsen. Snart står det klart att det är många fler än så: eritreaner, somalier och syrier som har kommit med tåget via Verona och Österrike till Tyskland. Alla har giltiga biljetter, ingen har pass. Polisen säger att de snart inte klarar av fler, en del unga måste sändas till ungdomshem och situation är ohållbar. Polisen räknar till 73 flyktingar. För två dagar sedan landade de i södra Italien och åkte genast vidare – ingen hindrade dem och nu blir det den tyska polisens uppgift att registrera och hantera dem.

Mannen som visiteras säger att han kom över Medelhavet till Italien.

”Hur mycket har du betalat?”, frågar reportern.
”Mycket dyrt”, säger mannen, ”7.000 dollar hittills, ända från Eritrea”.

Rosenheim är flaskhalsen på vägen från Italien eller Balkan – ingen annan ort har så många illegala gränsöverskridanden som Rosenheim. Den växande invandringen av flyktingar är såväl en mänsklig tragedi som en miljardbusiness för smugglarna.

Polisen: ”Upp till juli är det redan 4.000, men den större delen upptäcker vi nog inte.”

Eftersom asylansökningarna från t.ex. eritreaner är fyra gånger högre än de eritreaner som fastnar hos polisen vet vi att i den gruppen är invandringen minst fyra gånger så stor. Man kan anta att det inte förhåller sig annorlunda med andra folkgrupper. Vi kan alltså bara se toppen på isberget, större delen korsar gränsen osedd. Klockan fem på morgonen ger sig poliserna iväg till motorvägen för kontroll eftersom de flesta som smugglas i bil korsar gränsen i gryningen för att inte bli störda av yrkestrafiken. Bara i augusti grep man över 900 illegala flyktingar, ett nytt rekord.

Polisen stoppar en bil och föraren säger att han kommer från Italien.

”Var kommer din passagerare ifrån?”, frågar polisen.
Jag vet inte så noga”, säger föraren. ”Syrien, tror jag. De har inga pass”. Mohammed är taxichaufför från Italien.
”Hur mycket fick du betalt?”
”1200 euro för allt, det var en beställning.”

Han hade sex syrier i bilen. Polisen tar hans pengar ur fickan. Senare konstateras att Mohammed är smugglare, inte taxiförare. Människosmuggling kan ge upp till fem års fängelse.

”Är vi i Tyskland?”,  frågar en syrier.
”Ja”, svarar polisen.

För flyktingarna slutar färden här. Fysioterapeuten Ruba flydde med hela familjen från Damaskus och över havet i en skrotfärdig båt.

”Man är inte säker i något arabiskt land just nu. Vi var i Tunisien ett tag, men det fanns inga jobb. Min man är sjuk han har MS och fick ingen medicin.”

Mohammed inser inte sin prekära belägenhet, han vidhåller att han bara utför taxijobb.

”Jag kör människor till München, till Danmark, överallt.”

Ingen tror på honom, han är en proffssmugglare, det säger också hans kunder.

”Vi fick hans nummer i flyktinglägret”, säger Ruba, ”han hade just kört en familj till Sverige.”
”Visste han att ni var flyktingar?
”Ja så klart!”
säger Ruba.

I München finns en polisenhet speciellt för flyktingsmuggling.

”Det är maffian som tar de stora pengarna – inte chaufförerna”, säger polisen. ”Vinsterna är jämförbara med  dem inom narkotikahandeln, fast med människor som varor.”

I maj sprängde polisen en smugglarorganisation med 20 medlemmar. De smugglade folk med flyg för femsiffriga belopp. En granne som också var misstänkt vill inte uttala sig. Nästa dag stoppar polisen en bil med ungerska skyltar. Föraren säger att ha plockade upp syrierna för 20 km sedan, han skulle ändå till Sverige och då kunde de väl följa med. Polisen tror honom inte. En syrisk kvinna säger att hon betalade 500 euro per familjemedlem. Polisen hittar flera kvittokopior för färjan från Puttgarden till Sverige.

Tillbaka till Järnvägsstationen Rosenheim. Dagens massinvandring ger polisen stora problem, allt är överfullt och dagens flyktingar får inhysas i en gymnastiksal.

110.000 personer sökte asyl förra året i Tyskland, regeringen förutspår att detta tal kommer att fördubblas i år.

Kommentar: Ordet ”flyktingar” har inte ändrats eftersom det är det ord som används mest i reportaget. Ofta kan det förstås handla om annat än flyktingar  – det talas också i reportaget om illegala invandrare.

@ denna blogg.

En migga om en asylsökande som kräver att asylprocessen ska tas om för att han ljög om allt i den första processen och nu kommit på andra tankar…

En migga skriver om hur det inte sällan går till på asylområdet i Sverige. Tidigare migg-berättelser inifrån det illustra Migrationsverket kan läsas här.

AFGHANISTAN ELLER IRAN

profileEn vuxen asylsökande från Afghanistan fick avslag i alla instanser. Därefter kontaktar han verket och  lämnar in sina iranska id-handlingar och kräver nu att asylprocessen måste börjas om. Den asylsökande  fick nämligen ”dåliga råd från en smugglare om att ljuga om identitet och medborgarskap”, främst därför att afghaner lättare får asyl än iranier. Men också därför att den sökande inte hade några som helst asylskäl mot sitt hemland Iran utan bara, helt enkelt, ville bosätta sig i Sverige. Därför lydde den sökande smugglarens råd, tyvärr.

Nu anser alltså den här personen att asylprocessen måste tas om på grund av hans nya identitet (!!!) som han nu kan dokumentera med identitetshandlingar. Det anser  han anser åtminstone måste leda till att han får undantag från att inneha arbetstillstånd och att han kan få ”byta spår”, medan asylprocessen görs om.

Och nu var det ju också så, att den här personen inte ens hade förstått tolken under den tidigare asylprocessen eftersom tolkningen inte skedde på persiska utan på ett annat språk, det påstådda modersmålet  som talas i Afghanistan, som den sökande inte behärskar till fullo, vilket måste vara anledningen till att asyl inte beviljades förra gången…

Kommentar: Förstår ansvariga politiker verkligen inte vad det miggorna berättar, år ut och år in, om bedrägerier på asylområdet, kostar i både pengar och i riskerad främlingsfientlighet grundad på fakta, inte på fördomar?

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!

En migga: Kom gärna ihåg att Migrationsverket med sin LEAN i barnärendena mer eller mindre marknadsför att: ”Kom hit så får ni PUT inom tre månader!”

Med anledning av händelserna med de afghanska pojkarna som dykt upp i Uppsala skriver en migga här nedan. Läs först inlägget Två miggor: ”Om pojkarna verkligen är under 14 år så innebär det att de mycket väl kan vara barn till familjer som redan fått avslag på sina asylansökningar.”

En migga:

profileSex alternativ finns gällande de afghanska pojkarna

1) De är faktiskt dumpade. Smugglaren har fullgjort sitt uppdrag och lämnat dem på en plats där de förr eller senare kommer i kontakt med någon som för dem till Migrationsverket. Smuggling till Sverige är ett ömsesidigt avtal, så ingen ”tjallar”.

2) De är inte alls dumpade. Smugglaren är i själva verket en släkting med PUT i Sverige som hjälpt dem hit. Och om släktingen ger sig tillkänna har Migrationsverket en möjlighet att börja nysta upp var föräldrarna finns. Inte heller här kommer någon att ”tjalla”.

3) De har redan sökt asyl i Sverige en gång, fått avslag och kör nu ett varv till.

4) De har sökt asyl någon annanstans inom EU och gör nu ett försök i Sverige.

5) de har redan uppehållstillstånd i Sverige – som anhöriga – men kör en asylansökan för att få dagbidrag.

6) De har redan uppehållstillstånd någon annanstans inom EU, men kör ändå ett försök här.

Kom gärna ihåg att eftersom Migrationsverket med sin LEAN i barnärendena mer eller mindre marknadsför att: ”Kom hit så får ni PUT inom tre månader”, så bara ökar alla olika varianter. Som det heter i sången: ”Anything goes…”.

Kommentar: Ja. Vilket som helst av ovanstående alternativ kan vara vad som gäller. Eller det sjunde alternativet, det som beskrivs i det inlägg som länkas till i början av inlägget: familjen finns här, har fått avslag på sin asylansökan, gömmer sig och hoppas att deras odaktade unga söner ska kunna ordna asyl eller uppehållstillstånd åt sig och därmed, hoppas man, åt hela familjen.

Tack till denna migga och till de två andra som i det förra inlägget kommenterat fallen med de ”dumpade” (?) afghanska pojkarna!

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis göras, men kopiering av mina texter är inte tillåtet. Vid citat, var vänlig ange källa!