• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    maj 2020
    M T O T F L S
     123
    45678910
    11121314151617
    18192021222324
    25262728293031
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Finland. ”Endast två procent av asylbesluten upphävdes på grund av fel som begåtts av Migrationsverket.”

Maahanmuuttovirasto logoMigri (Migrationsverket) meddelar att endast två procent av asylbesluten upphävdes på grund av fel som begåtts av Migri. Detta efter att Nyheterna under måndagskvällen (24 oktober) gett en felaktig bild av kvaliteten på Migris beslut:

Majoriteten av de asylbeslut som upphävts av förvaltningsdomstolen har upphävts av andra orsaker än sådana som hade koppling till Migrationsverket. Under början av året har endast två procent av alla beslut som upphävts upphävts på grund av fel som begåtts av Migrationsverket.

Under perioden januari-september 2016 har förvaltningsdomstolen behandlat totalt cirka 2.300 besvär över asylbeslut. Av dem förkastades 68 procent, dvs. Migrationsverkets beslut upphävdes inte. Av besluten återsändes 21 procent till Migrationsverket för ny behandling. Återstående 11 procent av besluten förföll, hade registrerats felaktigt eller avvisades utan prövning.

Vidare informerar Migri att:

En annan vanlig orsak till att asylbeslut upphävts har varit att den asylsökandes situation hade förändrats under besvärsskedet. Sökanden kan lägga fram en ny utredning över sin situation eller så kan situationen i hans eller hennes hemland ha förändrats. I dessa fall är det enligt lagen befogat att göra en ny utredning av sökandens situation.

Förvaltningsdomstolen avgör självständigt besvär över asylbeslut och utreder alltid samtliga förutsättningar för beviljande av internationellt skydd eller uppehållstillstånd. Om den sökandes situation förändras i besvärsskedet bedömer förvaltningsdomstolen ärendet enligt den aktuella, dvs. förändrade, situationen när den fattar sitt beslut.

Det är vanligt att ett nytt ställningstagande eller en förändrad situation innebär att ansökan skickas tillbaka till Migrationsverket för behandling. Det viktigaste för Migrationsverket är att hålla koll på de asylbeslut som skickats tillbaka till verket på grund av felaktigheter i tolkningen av lagen eller förfarandet. Vid asylenheten kontrollerar man ständigt lagenligheten och kvaliteten hos asylbeslut och asylsamtal, följer förändringar i den rättsliga praxisen och arrangerar utbildning i anslutning till detta.

Finländska medier serie grön

Det står varje kommun, skola, boende eller annan aktör fritt att genomföra sådana åldersbedömningar redan nu vid misstanke om att ”barn” som placeras hos dem är äldre än uppgiven ålder.

Morgan Johansson– Frågan om en asylsökande är under eller över 18 år är viktig, inte bara när det gäller frågan om uppehållstillstånd utan även när det gäller boende och omvårdnad. Det är inte lämpligt att vuxna asylsökande bor med ensamkommande barn i barnboendena.

Det säger nu inrikesminister Morgan Johansson, bland annat i Svenska Dagbladet i en text med rubriken Medicinska åldersbedömningar i höst.

De fyra moderata kommunalråden, som skrev den skarpa och viktiga artikeln den 14 mars på Brännpunkt – har fått gehör. Det hedrar Morgan Johansson att han reagerat så snabbt. Hans reaktion visar också att det som Migrationsverkets rättschef skriver i sin replik på kommunalrådens debattartikel – ”Vi gör åldersbedömningar” – inte stämmer, vilket såväl kommunalråden som jag och många andra konstaterat för länge sedan.

Vi är alltså många – inte minst bland Migrationsverkets egen personal – som har tagit upp frågan om åldersbedömning av asylsökande minderåriga under många år. Vi har varken lyssnats på av den dåvarande regeringen Reinfeldt eller sedan september 2014 av den nuvarande regeringen. Men antalet påstått och faktiska minderåriga har nu nått sådana höjder att det inte längre går att låtsas att 22- och 26-åringar och äldre är 17, år gamla. Det riskerar att vara alldeles för många vuxna män som hanteras som ”barn” med allt vad det innebär av såväl kostnader som allehanda olägenheter och risker.

I artikeln där Morgan Johansson uttalar sig, kan man läsa att:

Socialstyrelsen logoSocialstyrelsen ska i april presentera en vetenskaplig genomlysning av metoder för åldersbedömningar. Morgan Johansson ser framför sig ett statligt ansvar för bedömningarna med Migrationsverket och Medicinalverket som huvudaktörer.

Men Socialstyrelsen har för bara några år sedan gjort ett ”ställningstagande” som låter som om det kunde ha varit skrivet av någon i Svenska Barnläkarföreningen (en förening som medverkat till att åldersbedömningar inte gjorts i Sverige på många år). Att den nu ska komma med nya uttalanden, ställningstagande, riktlinjer eller rekommendationer eller vad det ska kallas denna gång, är inget som på minsta sätt behöver hindra att åldersbedömningar börjar göras omedelbart. Det är bara att ta efter de nordiska länderna och utföra handledsröntgen och/eller tandröntgen – det är inte alls komplicerat och det finns i Sverige både läkare och tandläkare som kan utföra dessa kontroller/bedömningar, precis som i Norge, Danmark och Finland.

Det står varje kommun, skola, boende eller annan aktör fritt att genomföra sådana åldersbedömningar redan nu vid misstanke om att ”barn” som placeras hos dem är äldre än uppgiven ålder. Det poängterar också Migrationsverket i den konsekvensanalys verket gjorde i oktober 2015, med rubriken Man behöver absolut  inte vänta på Socialstyrelsens  uttalanden, ställningstagande, riktlinjer eller rekommendationer.

Att läsa:
Svenska Dagbladet SvD logoPå Brännpunkt i Svenska Dagbladet
•  Debattartikel från fyra moderata kommunalråd i Stockholms-regionen: ”Bestäm asylsökandes ålder vid ankomsten”– 14 mars
•  Replik från Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer: Migrationsverket: Vi gör åldersbedömningar – 16 mars
•  Slutreplik från kommunalråden:”Sverige måste kunna göra medicinsk bedömning” – 17 mars
Den centerpartistiske riksdagsledamoten Staffan Danielssons debattartikel, också den publicerad på Brännpunkt:

bild-till-header-med-mc3a5tt.pngPå bloggen
•  En migga: ”De kan ju faktiskt bestämma att personen är över 18 utan någon medicinsk åldersbedömning eller liknande.” – 15 mars
•  Migrationsöverdomstolen: ”Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.” – 16 mars

Det Goda Samhället 2På sajten Det Goda Samhället
•  Migrationsverket skjuter över sitt ansvar på kommunerna – 15 mars
•  En migga: ”Jag har själv suttit och tvingats underteckna åldersbedömningar … – 17 mars

Och nu:

Mer att läsa för den som orkar:
•  En migga berättar om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande, konsekvent av Migrationsverket, svenska politiker och medier kallade ”ensamkommande barn”  – 9 februari 2015
I detta inlägg finns länkar till ytterligare 11 inlägg som publicerats här på bloggen i ämnet sedan mars 2012.
© denna blogg.

Migrationsverket ska göra sitt jobb (om åldersbedömning), del 2

Om Socialstyrelsens krumbukter

Läs först Migrationsverket ska göra sitt jobb del 1.

I ett inslag i Aftonbladet TV säger Elisabeth Dahlin, generalsekreterare på Rädda Barnen att:

Elisabeth Dahlin RBVi har ju expertmyndigheten Socialstyrelsen som kommer ut med nya riktlinjer nu i april kring åldersbedömningar. Jag tror att det finns en fara med om man börjar med hemsnickrade och hemkokta metoder ute i kommunerna. Det handlar om rättssäkerheten.

När det gäller ”expertmyndigheten” finns det en del att undra över. Bland annat:

Varför behöver Socialstyrelsen göra ett nytt ”ställningstagande”? Har något revolutionerande hänt på området sedan de lade tid, kraft och pengar på det förra ställningstagandet för knappt fyra år sedan som gör att det måste göras om?

Socialstyrelsen logoAv Socialstyrelsens ställningstagande daterat 2012-06-26 med Dnr 31156/2011 med rubriken Medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren, framkommer att myndigheten anger att den:

…efter diskussioner med Migrationsverket kommit fram till följande ställningstagande avseende medicinska åldersbedömningar för ensamkommande barn i övre tonåren samt barn i anknytningsärenden, när barnet uppger sig vara under 18 år, men där tecken finns att personens verkliga ålder är högre och då det inte är uppenbart att personen är vuxen.

Vad innebär det att Socialstyrelsen tar fram ett ställningstagande efter diskussioner med Migrationsverket? Och vad menas med att Socialstyrelsen gör ”ett ställningstagande”? Mot eller för vem/vilka tar myndigheten ställning? Hur kommer det sig att Socialstyrelsen inte ger råd, riktlinjer, anvisningar eller rekommendationer i den fråga dokumentet anger att det handlar om, nämligen medicinsk åldersbedömning för barn i övre tonåren?

Varför anser statliga Socialstyrelsen i Sverige att den behöver göra en ny utredning i samma fråga nu som den redan gjorde inför sitt ställningstagande i juni 2012? Man kan också ställa en fråga om hur man tänker på Socialstyrelsen när det anges att dess mål med ställningstagandet var:

att minska risken för att barn felaktigt bedöms vara över 18 år.

För det är ju precis tvärtom, risken är betydligt större att påstått minderåriga, som inte är det, inte bedöms vara över 18 år!

I de nordiska grannländerna har åldersbedömningar gjorts i många år. Migrationsverket kan med fördel göra som man gör där: anlita kunniga och erfarna ortopedkirurger och rättsodontologer som kan detta med åldersbedömning. I Finland, till exempel, utförs åldersbedömning genom att man undersöker den asylsökandes tand- och handlovsben genom röntgen och kliniska undersökningar.

© denna blogg.

 

Die Welt: ”Hohe Kosten für unbegleitete minderjährige Flüchtlinge.”

Tysklands flaggaKort rapport från min nytyske (svensk som utvandrat till Tyskland) korrespondent:

I Bayern börjar man också få problem med kostnaden för ”ensamkommande flyktingbarn” så man ska nu börja med fördelning över hela landet.

Kostnaden per ”flyktingbarn” ligger här på 60.000 euro/år, alltså hälften/tredjedelen av i Sverige.

Die WeltI artikeln Hohe Kosten für unbegleitete minderjährige Flüchtlinge i Die Welt den 13 juli, sägs bland annat:

In einem Interview der «Mainpost» (Montag) erläuterte er, für jeden unbegleiteten minderjährigen Flüchtling müssten jährlich rund 60.000 Euro ausgegeben werden.

«Bei aktuell 8500 unbegleiteten Flüchtlingen in Bayern kommt man da auf eine Summe von rund 510 Millionen Euro. Und wir haben erst Jahresmitte.»

Med viss översättningshjälp ser texten ut så här på svenska:

I en intervju med ”Main Post” (måndag), förklarade han (Landkreistagspräsident Christian Bernreiter, CSU) att varje ensamkommande minderårig flykting årligen kostar cirka 60.000 euro (cirka 592.000 kronor).

”Med nuvarande 8.500 ensamkommande flyktingar i Bayern blir summan cirka 510 miljoner euro per år (drygt 5 miljarder kronor ). Och vi har bara kommit till halvårsskiftet. ”

sveriges-flaggaI Sverige kostar 8.500 ensamkommande minderåriga asylsökande långt över det dubbla (nästan tre gånger så mycket), jämfört med i Bayern. Och hit kommer, enligt Migrationsverkets prognos, i år uppåt 12.000.

MIG logo2014 kom 7.049 ensamkommande påstått och faktiskt minderåriga personer till Sverige och sökte asyl. Samma år avgjordes 4.334 ärenden gällande den här kategorin. Av dem fick 3.269 bifall. Endast 509 fick avslag. I 83 fall skulle asylprövningen övertas av annan stat inom ramen för den så kallade Dublinförordningen, det vill säga Sverige prövade inte ansökan i sak. I 473 fall handlade det om

övriga ansökningar Migrationsverket ej prövat i sak, exempelvis avskrivna ansökningar. En ansökan avskrivs bland annat när den sökande avviker eller återtar sin ansökan.

sverigesdomstolarAtt bifallsandelen är så hög är något förvånande eftersom utlänningslagen inte undantar ”barn” från kravet på skyddsskäl och inte anger att de lättare ska kunna beviljas uppehållstillstånd i Sverige enbart för att de är barn. Även Migrationsöverdomstolen (Migrationsöverdomstolen: ”Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig.”) har klart och tydligt i en dom från februari 2014 uttalat sig och konstaterat att:

Det är den asylsökande som har att göra sannolikt att han är minderårig. Denna princip gäller även ensamkommande barn. I första hand är skriftlig bevisning relevant.

Och i texten En migga resonerar om kravet på att asylsökande ska ”göra sin identitet sannolik” anges att:

profileEnligt Migrationsverkets rättschefs rättsliga ställningstagande så ska asylsökande göra sin identitet sannolik, annars beviljas inget PUT. Detta gäller såväl ensamkommande barn som vuxna asylsökande.

En migga undrar, med anledning av ovanstående:

profileVarför bemödar rättschefen sig om att skriva ställningstaganden som blir meningslösa när de sedan inte följs i praktiken?

Det finns väldigt mycket att undra över när det gäller den svenska ”asylindustrin” – som den med rätta torde kunna kallas idag eftersom systemen blivit allt mer industrilika på grund av de stora mängder asylsökande som kommer till Sverige. Men politikerna har abdikerat (eller aldrig på riktigt orkat sätta sig in i hela problematiken); medierna har inte tillräckligt kunnigt folk som skulle kunna ge en allsidig bild. De journalister som är kunniga kan inte tala klarspråk om hur det ligger till eftersom sanningen inte är vad som kallas ”politiskt korrekt” på de redaktioner där de arbetar. Därför får allmänheten inte veta det de i ett fritt land har rätt att få veta: hur det ser ut i verkligheten. Det vill säga hela bilden av asylinvandringen, inte minst vad gäller de ”ensamkommande barnen”, varav 80 % år 2013 var mellan 15 och 17 år (enligt egen utsago), de flesta pojkar/unga män.

Den som vill veta ner om vad främst miggor men öven andra aktörer i ”branschen” (HVB-hemsanställda, familjehem m.fl.) berättar, kan skriva in sökordet ”ensamkommande” i sökrutan här på bloggen, så kommer några hundratal texter upp i ämnet.
© denna blogg.

En migga: ”Det var vår GD som ordnade alltihop, med PUT och trafikstockningar in i kommunerna och internationella huvudskakningar och annat.”

En migga skriver:

profileVår kära ledning på Migrationsverket – som ju kom på att som enda myndighet i hela EU ge PUT på skyddsskäl till medborgare i Syrien – är redan upphovet till att vår lika käre migrationsminister möter kalla skuldror och inget annat bland sina ministerkollegor. Eller att vi nog kommer att möta en ny istid innan övriga EU-stater börjar med PUT (permanent uppehållstillstånd) på skyddsskäl. Vilket de aldrig har gjort. Och vilket inte krävs enligt EU-direktiven.

Det var också så att vår käre operative chef nyligen blev intervjuad i brittiska BBC – med anledning av att Storbritannens premiärminister gett kalla handen till diverse propåer – och försökte få intervjuaren att förstå att den som inte gör som Sverige gör, den är det något fel på.

Ett litet kuriosum är att de nissar som försöker försvara vad som händer i Sverige också försöker gömma sig bakom Tyskland. Nu ger inte Tyskland PUT på skyddsskäl, och Tyskland har redan meddelat att deras glas är fullt. Och deras glas blev fullt vid en lägre nivå än Sveriges. Man ska kanske komma ihåg att befolkningstalet i Tyskland överstiger 80 miljoner…

Nu har i alla fall vår käre GD (generaldirektör) skrivit en flammande appell i tidningen Advokaten. Lägg märke till brösttonerna och darret på stämbanden. Det var vår GD som ordnade alltihop, med PUT och trafikstockningar in i kommunerna och internationella huvudskakningar och annat. Och nu ska återigen och enligt legaldefinitionen någon annan städa upp, för annars kommer framtida generationer att vara hårda i sina domar. Vilket alltså betyder att resten av EU ska städa upp efter svenska Migrationsverkets GD. För det kan ju aldrig vara något fel på megafonen…

Här följer delar av gästkrönikören, Migrationsverkets GD Anders Danielssons text Vi befinner oss återigen vid en tidpunkt då beslutsamhet är avgörande i Advokaten nr 1/2014, hela texten kan/bör läsas här, på sidan 26.

Anders DanielssonInom migrations- och asylområdet finns en rad milstolpar, såväl nationellt som på EU-nivå. Den nya svenska instans- och processordningen för utlänningsärenden som trädde i kraft 2006 hör otvivelaktigt till dessa. Sista byggstenen i det nya gemensamma europeiska asylsystemet som kom på plats så sent som i juni 2013 markerar likaså en viktig inledning till ett nytt skede.
——————–
I snart femtio år har Sverige visat prov på beredskapen och förmågan att finna konkreta och fungerande lösningar för att människors rättmätiga behov av skydd ska tillgodoses. Vid varje kulminerande kurva i statistiken har också röster i samhällsdebatten värderat och betygsatt Sveriges mottagande på skalan från förtjänstfullt till ansvarslöst. Andra har tyckt det har varit i underkant. Någonstans mellan ytterlighetens röster återkommer frågan i en eller annan form, och i mer eller mindre uttalade ordalag. Varför ska Sverige ta så stort ansvar? Senast i versionen: Varför ger Sverige syrier permanent uppehållstillstånd?

Svaret är naturligtvis att vi är skyldiga att ge skydd åt dem som riskerar sitt liv och sin frihet. De människor som flytt från Syrien har gjort det för att överleva. Vare sig om destinationen är Sverige, Tyskland eller övriga Europa är orsaken densamma: att de har gett sig av för att de inte kan vara kvar i regionen där de befinner sig eller återvända till Syrien utan att riskera livet. I förarbetena till utlänningslagen förklaras varför permanent uppehållstillstånd ska ges. Det ger en möjlighet att etablera sig och att bidra till samhället i motsats till att endast förvaras under den tid en långdragen konflikt pågår. Dessutom möjliggör permanent uppehållstillstånd familjeåterförening vilket i sin tur motverkar människosmuggling. Familjemedlemmarna får därigenom en legal väg in i Europa.
——————–
Migrationsverkets kanske viktigaste uppgift är att vara en garant för att människor med skyddsbehov får sina rättigheter tillgodosedda. Det sker dock inte godtyckligt. Inte sällan hamnar Migrationsverket i skottlinjen mellan olika grupperingar där vissa tycker att vi är för generösa och andra för restriktiva. Därför måste vi från tid till annan påminna om att vårt arbete styrs av lagar och förordningar som bestäms av riksdag och regering och att myndigheten har att följa internationella konventioner och folkrättsliga förpliktelser. Detta leder till att tillämpning och tolkning av gängse regelverk ger ett rent praktiskt och faktiskt ansvar för våra bedömningar; bedömningar av personers skyddsbehov och asylskäl, säkerhetslägen och konflikters varaktighet.

Sedan konfliktens början har över 30.000 människor från Syrien sökt sin tillflykt till Sverige. I spåren av det syriska flyktingmottagandet följer ett ansvar för hela samhället för mottagande och etablering. Detta kan aldrig underskattas, lika lite som den tvingande nödvändigheten att agera låter sig bortförhandlas. Men sällan har migrationsfrågorna varit så tydligt kopplade till ideologiska utgångspunkter och politiska värderingar som i dag. Detta samtidigt som behovet för ökad solidaritet inom EU på asylområdet kanske aldrig varit så brännande som nu. För varje dag i våldets tecken synes lösningen på Syrienkonflikten flyttas allt längre bort.

Den verkliga betydelsen av Sveriges ställningstagande, dess inverkan på övriga medlemsstater och dess innebörd för syriska flyktingar låter sig visas först den dagen vi inte längre befinner oss i utmaningens direkta motljus.
——————–
Vad som däremot låter sig konstateras är att framtida generationer kommer att se tillbaka på vår tid och fälla sin dom över alla dem som hade medlen att lindra mänskligt lidande.

Kommentar: Läs hela texten och tänk och begrunda själva! Särskilt kring varför ett enda EU-land skiljer ut sig bland 28 EU-länder. Och om det är 27 länder som agerar felaktigt och ett land som har rätt, eller om det möjligen kan vara tvärtom.

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat och alltid med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa.

Om följderna av EU-domstolens dom den 6 juni 2013 i mål MA, BT och DA mot Secretary of State for the Home Department (mål C-648/11) och om hur svenska medier rapporterar om dem

Att söka asyl, alltså att söka skydd i enlighet med de kriterier som anges i utlänningslagen och FN:s flyktingkonvention (läs mer här) och olika förordningar, är inte detsamma som att att invandra och själv kunna välja vilket land man vill bo i. Som så mycket annat på asyl & migrationsområdet verkar journalister inte förstå skillnaden. Det kanske inte är så konstigt när de själva under minst ett decennium alltmer blandat ihop begreppen, medvetet eller omedvetet, i stället för att vinnlägga sig om att lära sig dem och använda korrekt vokabulär.

Jag vet inte om det är omedvetet som svenska medier så ofta far med osanning och felaktig information, eller om de ”bara” är djupt okunniga eller slarviga i sin rapportering från asyl & migrationsområdet; eller om det är medveten vilseledning av allmänheten (vilket strider mot journalistisk etik i en demokrati). Allmänheten bör kunna kräva att journalister som rapporterar om dessa – och andra – frågor vet vad de talar och skriver om och inte tillåts påstå eller antyda saker som inte stämmer.

SR logoNu senast har bland annat reportrar på Sveriges Radio inte förstått vad en dom i EU-domstolen gällande (faktiskt, inte påstått) minderåriga ensamkommande asylsökande innebär. I ett inslag med rubriken Trots dom i EU-domstolen – flyktingbarn skickas tillbaka  talar Ekot-reportern felaktigt om ”flyktingbarn” när det handlar om minderåriga asylsökande, och påstår också felaktigt att de ”skickas tillbaka” trots domen när så inte är fallet. Sanningen, som tyvärr ganska ofta får stryka på foten i svenska mediers rapportering på asyl & migrationsområdet, är följande:

Minderåriga, ensamkommande asylsökande som redan fått sin sak prövad i ett EU-land kan inte söka asyl igen i ett annat EU-land. Har man redan fått sin asylansökan prövad , så har man. Man kan inte resa runt och söka asyl i olika länder för att man antingen inte befunnits ha asyl- eller skyddsskäl i ett annat lands asylprocess eller när man redan har fått ett positivt beslut, dvs beviljats asyl eller uppehållstillstånd i ett annat land.

Detta borde inte vara svårt att förstå eller på minsta sätt kontroversiellt för journalister på Sveriges Radio eller annorstädes! Det är inte svårt att ta del av de rättsliga ställningstagandena, som redogör för vad som ligger till grund för olika tolkningar. Man kan till exempel ta del av den rättsliga kommentaren till EU-domstolens dom den 6 juni 2013 i mål MA, BT och DA mot Secretary of State for the Home Department (mål C – 648/11) från Migrationsverkets tillförordnade rättschef, Fredrik Beijer. Här är några korta citat (men läs gärna texten i sin helhet!) om målet och domen:

MIG logoMålet rör tre ensamkommande barn som sökt asyl i Storbritannien och som dessförinnan hade sökt asyl i andra medlemsstater. Barnen hade inte någon familjemedlem, i Dublinförordningens mening, som lagligen befann sig i någon medlemsstat.

Kommentar: Det är inte heller svårt – eller borde åtminstone inte vara det – för journalister och andra intresserade, att skaffa sig texten i målet C-648/11 och läsa exakt vad det rör sig om och vad domen anger och innebär. Man kan inte sitta och gissa eller haka sig fast vid någon enstaka mening; det räcker inte för att kunna rapportera korrekt. Domen handlar om följande tre fall:

EU CURIAMålet MA
MA är eritreansk medborgare och född den 24 maj 1993. Den 25 juli 2008 kom hon till Förenade kungariket (alltså Storbritannien, min anm.) där hon redan vid sin ankomst ansökte om asyl. Myndigheterna i Förenade kungariket kunde konstatera att MA redan hade gett in en asylansökan i Italien. I enlighet med tillämpliga bestämmelser i förordning nr 343/2003 anmodade de därför de italienska myndigheterna att överta den asylsökande. De italienska myndigheterna gick med på detta den 13 oktober 2008.

MA skulle ha överförts till Italien den 26 februari 2009, vilket dock inte skedde. Hon överklagade vid High Court of Justice (England & Wales), Queen’s Bench Division (Administrative Court) och gjorde därvid gällande att överföringsbeslutet var olagligt. Med tillämpning av artikel 3.2 i förordning nr 343/2003 beslutade Secretary of State den 25 mars 2010 att pröva hennes asylansökan, varpå hon beviljades status som flykting.  Secretary of State anmodade MA att återkalla sitt överklagande, vilket hon dock inte gjorde.
———-
EU CURIAMålet BT
Även BT är eritreansk medborgare, och hon är född den 20 januari 1993. Den 12 augusti 2009 kom hon till Förenade kungariket där hon redan dagen därpå ansökte om asyl.

Myndigheterna i Förenade kungariket kunde konstatera att BT redan hade gett in en asylansökan i Italien. De anmodade därför de italienska myndigheterna att överta den asylsökande, vilket de italienska myndigheterna gick med på den 28 september 2009.

BT överfördes till Italien den 4 december 2009. Hon överklagade vid High Court of Justice (England & Wales), Queen’s Bench Division (Administrative Court) och gjorde därvid gällande att beslutet att överföra henne till Italien var olagligt. Till följd av ett avgörande som meddelades av High Court den 18 februari 2010 kunde BT återvända till Förenade kungariket den 26 februari 2010. Med tillämpning av artikel 3.2 i förordning nr 343/2003 beslutade Secretary of State den 25 mars 2010 att pröva hennes asylansökan, varpå hon beviljades status som flykting. BT har dock inte gått med på att återkalla sitt överklagande.
———-
EU CURIAMålet DA
DA är irakisk medborgare Den 20 november 2009 kom han till Förenade kungariket där han den 8 december 2009 ansökte om asyl. DA medgav att han redan hade ansökt om asyl i Nederländerna, varpå de nederländska myndigheterna anmodades att överta den asylsökande. De nederländska myndigheterna gick med på detta den 2 februari 2010.

Secretary of State beslutade den 14 juli 2010 att DA skulle överföras till Nederländerna. Han överklagade den 26 juli 2010 vid High Court of Justice (England & Wales), Queen’s Bench Division (Administrative Court), som beslutade att överföringsbeslutet inte skulle verkställas. Secretary of State har sedermera gått med på att pröva hans asylansökan utifrån artikel 3.2 i förordning nr 343/2003.

Efter att ha tagit del av domen har Migrationsverkets tillförordnade rättschef Fredrik Beijer bland annat konstaterat att

MIG logoMed hänvisning till att en asylansökan enligt förordningen bara ska prövas av en medlemsstat och att domstolen uttalat att det inte ska vara möjligt att få sin ansökan prövad i flera medlemsstater måste domstolens dom tolkas som att Dublinförordningen fortfarande kan tillämpas i de fall den sökande redan har fått en materiell prövning i första instans i en annan medlemsstat.

En avslagen ansökan i en medlemsstat torde också falla inom ramen för Dublinförordningens tillämpning om det gjorts en materiell prövning av ansökan. Att den sökande beviljats tillstånd på annan grund än som flykting innebär att han eller hon har fått sin sak prövad. I sådana fall ska ansökan avvisas och den sökande överföras till den medlemsstat som ansvarat för prövningen. Läs mer