• Kategorier

  • Arkiv från 5 maj 2005

  • Kalender

    juli 2019
    M T O T F L S
    « Sep    
    1234567
    891011121314
    15161718192021
    22232425262728
    293031  
  • free counters
  • wordpress visitor counter
  • RSS Merit Wager

Landet vars asylhantering befinner sig i fritt fall, ska hjälpa ett annat land med dess asylsystem…

Alltså. Följande har jag fått mig berättat :

Serbiens flaggasveriges-flaggaPersonal från Migrationsverket – generaldirektören ställde in sin medverkan – och statssekreterare Lars Westbratt,  hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (han flög fram och tillbaka över dagen, ena vägen i regeringsplanet) gjorde vecka 47 ett besök i Belgrad för att inleda ett twinningprojekt om migration med Serbien (hur de nu hinner med det). Och det var en uppgiven skara besökare som anlände. De bekräftade verkligen bilden av ett totalt haveri på Migrationsverket…

Sverige är lead partner i en grupp europeiska länder som ska hjälpa till att reformera Serbiens asylpolitik inför EU-inträdet. En tragikomisk detalj under delegationsmötet med den serbiske inrikesministern var när han sade att:

”Sverige kommer att kollapsa som stat av alla immigranter.”

There was a deafening silence from the Swedish delegation. Den svenska delegationens reaktion var alltså en öronbedövande tystnad.

Under två år ska nu Migrationsverket också ha en person, Katarina Mlekov, stationerad i Belgrad.

Min kommentar: Att Sverige ska delta i ett sådant här projekt ter sig lite som att en blind ska leda en synskadad. Att Sverige, som varken tagit ansvar eller förmått hantera asylsystemet så att det skulle få godkänt om de betygsattes, ska ” hjälpa till att reformera Serbiens asylpolitik”, det är så absurt att man nästan inte tror att det kan vara sant. Dessvärre är det sant, källan som gett en glimt av det pinsamma mötet på hög nivå, är ytterst trovärdig. Dessutom finns det uppgifter om projektet i Migrationsverkets årsredovisning från 2014, bland annat:

Fakta om twinning MIGs årsredovisn 2014 sid 143

MIGs twinningprojekt i Serbien

© denna blogg.

Intelligensnivån i politiken i Sverige är inte överväldigande hög

sapCenterpartiet logoKD logoMP logo SD kortVänsterpartiet Folkpartiet.logo

 

Moderaterna

 

Det är befängt att vuxna människor, tillika sådana som pretenderar på att regera Sverige, i allt de säger och gör, ständigt förhåller sig till ett av åtta politiska riksdagspartier: Sverigedemokraterna!

När jag för cirka fem år sedan, i ett samtal i regeringskansliet med en minister, vederbörandes statssekreterare och politiska sakkunniga i en helt annan fråga, tillfrågades om hur jag tyckte att det partiet skulle ”hantera” SD (som de inte ville skulle komma in i riksdagen), var mitt råd ett råd som de inte följde:

Förhåll er inte alls till SD. Förhåll er till er egen politik, framhåll det ni vill göra, det ni kan lova. Ni är inget företag som konkurrerar med ett annat företag i samma bransch, ni är ett politiskt parti som ska tänka på folkets bästa så som ni ser det. Ta på er skygglappar och hörselproppar när det gäller SD och även andra partier och för enbart fram vad ni vill göra och begär förtroende att få styra Sverige på grundval av det.

Så enkelt! Och om folket vill rösta på SD så röstar folket på SD. Om folket vill ha en annan ordning än SD erbjuder så vill det det på grundval av att ni och andra partier är tydliga med vad ni erbjuder och folket gillar vad det hör.

Men icke! Dumheterna har fortsatt och fortsätter. Och nu hör jag allt fler som tidigare röstat på S, M, C, FP etc säga att de ska rösta på SD den 22 mars när/om det blir extra val. Jaha. Ja, om det är SD och deras politik som allt fler (bevisligen, inte påhittat) vill ha, då växer förstås partiet i omfång och makt, sådana är villkoren i en demokrati. Och övriga partier faller längre ner på maktskalan, sprattlande med sina känslofingrar i luften och sina vändbara kappor flaxande runt sig, undrande vad som hände. Trots att massor av tecken pekat åt det hållet hur länge som helst.

Om man inte förstår det här, ja då ska man nog inte regera landet. Att sju partier visar förakt för och i viss mån vill skuldbelägga (för vad, i en demokrati? För att väljare använder sin lagstadgade rätt att rösta på vilket parti de vill?) de nu uppåt 18 procent av väljarkåren i en nyligen gjord mätning, som säger att de ska rösta på SD, är knappast en värdig väg att gå och kommer inte att få folket att respektera dessa partier.

Mitt råd vid mötet i regeringskansliet för drygt fem år sedan står fast. Men det är nog för sent att börja följa det nu, i elfte timmen. Fem år för sent.

Efter att texten ovan hade legat ute någon timme kom följande kommentar från en asylinvandrad man från ett muslimskt land, som bott i Sverige i 15 år och som har varit min vän i 12, 13 av de åren. Texten är återgiven exakt som den är skriven:

FuadJag läste texten om intelligensnivån i svensk politik (en fantastisk inlägg som gjorts av Merit på sin blogg). Framförallt är den största orsaken till att SD har kommit så pass uppe nu de andra riksdagspartiernas fel (precis såsom framfört i bloggen). Jag vill framföra ett exempel om politikernas grund till problemen.

Allt har sin början med att politikerna gör affärer om vapen med Saudiarabien då man förhandlar med varandra. Vad gör Saudiarabien då när de får sina förhandlingar samt internationella kontakter med Sverige? Jo, de kommer och bygger moskéer i landet, samt börjar med att dra in invandrarna till olika terrorgrupper (med sin grund hos ungdomarna). Media tar inte upp det här heller, då man bör påpeka grunden till allt problem som har framförts i landet och i detta fall att SD har växt. En del av detta problem är medierna alltså.

Om jag återgår till väljarna nu, så är det ingen som talar om varför en stor andel av SDs röstare är just invandrare, att det bara beror på massinvandringen och att till och med vi invandrare vill sätta stopp på den, vilket är SD viktigaste punkt inom partiet. Men vitsen i det här som jag vill framföra är att det är den svenska politiken som påverkar varje människas röst, och att politiken inte har fungerat så väl, och därför plockar SD så många väljare som just har utländska bakgrunder. Vill återigen skriva att det var bra bloggat av dig Merit!

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka till detta inlägg.

Jag städade mitt kontor

När jag storstädade mitt kontor häromdagen – och då menar jag gick igenom alla papper och slängde flera sopsäckar samt strimlade känsliga papper i dokumentförstöraren och fyllde fem plastkassar med pappersflis – så kom en hel del anteckningar och annat fram, som jag inte sett på många år.

Då och nu: 2007 och 2014

En del av punkterna i ett av dokumenten. Statssekreteraren avidentifierad.

Den 9 januari 2007 hade jag ett samtalsmöte inbokat med dåvarande statssekreteraren hos migrationsministern. Inför det satte jag på pränt ett antal punkter som jag tyckte borde diskuteras. Jag hade 13 frågor/ämnen att ta upp, här återger jag tre av dem. Mina frågor då i svart och mina tankar idag,  7,5 år senare, kring samma saker i rött. Alltså:

•  Vad kan göras åt Migrationsverkets balanser, just nu, den 9 januari 2007, nära 18.000? /Hur stora är balanserna idag, den 10 augusti 2014 och vad kan göras åt dem?

•  Vad kommer att göras åt all dokumentlöshet? /Varför har inget gjorts åt all dokumentlöshet? (mellan 90 och 95 procent av de asylsökande styrker inte sin identitet).

•  Är det rimligt att det åvilar Migrationsverket att ta reda på vilket land den asylsökande kommer ifrån? /Är det rimligt att det åvilar Migrationsverket att ta reda på vilket land den asylsökande kommer ifrån? Eller att välja att strunta i det och ”tro” på vadhelst den asylsökande säger för att processen ska gå snabbare trots total rättsosäkerhet när så sker?

—————————————————————————————-

En del av punkterna i ett av dokumenten. Namnen är avidentifierade.

Den 27 augusti samma år, 2007, hade jag ett möte med samma statssekreterare och då var även en politiskt sakkunnig person hos migrationsministern närvarande. Jag hade även denna gång förberett vad jag ville ta upp och fråga resp berätta. Återigen är mina frågor då i svart och mina tankar kring samma saker idag, 7,5 år senare, i rött. De handlade bland annat om:

•  Falska pass. Falska identiteter. Falska nationaliteter. Asylsökande som reser tillbaka till sina hemländer både under och efter asylprocessen. /Samma problem gäller dag fast i betydligt högre grad eftersom det är väldigt många fler som kommer nu. Varför accepterade man allt detta då och varför accepterar man det nu? Enkla kontroller skulle ju visa vilka som inte visade sig ha skyddsbehov eftersom de reser hem och även vistas där långa perioder. Uppehållstillstånden kan dras tillbaka i enlighet med vad som anges i utlänningslagen när inget behov för skydd existerar!

•  Det är förödande att slentrianmässigt/automatiskt låta alla från ett visst land (nu Irak) få uppehållstillstånd, utan att ordentliga kontroller görs! /Det fortgår, nu främst gällande syrier. Med förödande konsekvenser eftersom a) långt ifrån alla som säger sig vara det är syrier, b) de som är syrier ofta redan har uppehållstillstånd och i en del fall rentav medborgarskap i andra EU-länder och c) eftersom alla syrier inte har asyl- eller skyddsskäl. Utlänningslagens intention att varje fall ska bedömas individuellt borde absolut följas!

•  De kristnas situation i Irak kräver speciell uppmärksamhet. /Miggorna och jag varnade redan då för det som pågått sakta men säkert och som nu står i full brand: förföljelsen och fördrivningen av kristna (och andra etniska och religiösa minoriteter). Ingen lyssnade.

•  Om 5 kap. 25 § utlänningslagen (2005:716):
Sveriges regering får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd inte får beviljas skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 eller 3, om det behövs därför att Sveriges möjligheter att ta emot utlänningar har blivit begränsade.

Det upplevdes redan 2007 att inströmningen av asylsökande var alldeles för stor, man fick härbärgera folk på campingplatser och i baracker och det var ett enormt tryck på det svenska samhället. Idag är det ännu fler som kommer och ännu fler som ska härbärgeras och försörjas. Den ”krisparagraf” som finns i utlänningslagen borde ha utlösts för länge sedan. Varför har så inte skett?

Det finns mycket annat i pappershögarna från bortåt tio år tillbaka, som jag ska gå igenom. En del kanske det finns anledning att ta upp på bloggen, i så fall gör jag det. Tydligt – och nedslående – är, att hur mycket miggorna och jag än rapporterar, så är det inga så kallade ansvariga som lyssnar och tar det ansvar de, i och med att de påtagit sig förordnanden/tillsättningar som riksdagsledamöter och statsråd, lovat att de ska göra. Det främsta ”ansvaret” många (inte alla, men många) svenska politiker känner, verkar ofta gälla främst dem själva och deras egna karriärer.

Sedvanlig brasklapp: Självklart kan man inte såga allt som alla politiker eller den svenska regeringen gjort/gör! Det säger sig självt, men för säkerhets skull påpekar jag det så att ingen får för sig att det skulle vara så. På asyl- och migrationsområdet däremot, där har de misslyckats kapitalt med svåra följder för det som en gång var ett folk . Och ett land, en nation. Som därmed också hade mycket att erbjuda dem som sökt sig hit med legitima asylbehov och en önskan om att komma in i samhället.

© denna blogg. Vid eventuella, korta citat vänligen länka till detta inlägg.