Första advent

Advent inleds fjärde söndagen före jul och varar till och med julafton. De fyra söndagarna fram till jul benämns vardagligt första, andra, tredje och fjärde advent, eller mer korrekt första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent. När juldagen infaller på en söndag, blir adventstiden lång jämfört med om juldagen infaller en måndag. Tiden fram till julafton räknas ned på olika sätt beroende på tradition. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många hem rymmer under den här tiden en adventsljusstake med fyra, vanligtvis levande ljus, där ett ljus tänds för varje söndag i advent som passerats.

Som förebud inför julen hänger många också upp adventsstjärnor i sina fönster under adventsperioden i december. Någon gång under 1880-talet hängdes den första adventsstjärnan upp i Tyskland. Det tog cirka 50 år för traditionen att nå Sverige. Nuförtiden är de flesta adventsstjärnorna elektriskt upplysta.

Stjärnan symboliserar Betlehems stjärna, den stjärna som visade vägen för de österländska stjärntydarna (de tre vise männen) till det nyfödda barnet Jesus, i ett stalls krubba. I dag används stjärnorna för att sprida julstämning och längtan till julen.

Kyrkoåret börjar första advent och så här skriver Svenska kyrkan bland annat på sin hemsida om sin kalender, kyrkoåret och advent:

Tända ljus lyste upp den mörka vägen

De adventsljusstakar vi har i våra fönster har inte någon koppling till bibeln. De kommer i stället av en gammal tradition, då folk tände ljus i fönstren på juldagens morgon. Det gjorde man för att lysa upp vägen för dem som gick eller åkte till julottan, den gudstjänst som börjar tidigt, innan solen har gått upp.

Så är det, så har det ”alltid” varit, så är traditionen i våra länder här uppe i norr och så gott som i hela Europa. Vare sig vi är aktivt eller passivt kristna, eller inte ser oss som troende alls, så har advents- och julfirandet så långt vi kan minnas hört till de flestas självklara traditioner. En del firar med kristna förtecken, andra tar fram ljus och stjärnor enbart för att lysa upp den allra mörkaste årstiden. Jag önskar alla läsare en riktigt

god och fridfull första advent!

 

”…på uppdrag av Stockholms stad.”

Den 3 november skrev jag en text på Det Goda Samhället: Skattemedel till verksamhet för personer som olagligt vistas i landet. Jag följde upp den här på min blogg den 13 november under rubriken Anna König Jerlmyr, oppositionsborgarråd i Stockholm: ”Där fattades ett ordförandebeslut och ansvarig nämnd meddelades om det i efterhand. Det är oprofessionellt.”

Det handlade om att socialborgarrådet Åsa Lindhagen, Mp, ensam i ett så kallat ordförandebeslut, bestämt att 300.000 skattekronor – i strid med gällande regler – skulle skänkas till Islamic relief och Katarina församling som bidrag till drift av vad hon kallar ”transitboende”, men som är en övernattningsverksamhet för personer som vistas illegalt i Sverige. Läs de två ovannämnda texterna först för att få bakgrunden.

I början av Sveriges Radios program Konflikt den 5 december, presenterar programledaren den här verksamheten så här:

På en vältrafikerad gata i centrala Stockholm är persiennerna nerdragna i fönstren på en hel våning. Därinne brukade det vara fullt av liv. Här fanns mängder av familjer, flyktingar på väg genom Sverige. Barn som överlevt i vattnet på Medelhavet, män som gått genom Europa och kvinnor som lagt alla sina besparingar på en smuggelbiljett. Men nu är det tomt. I lekhörnan sitter några ensamma mjukdjur och dr står ett hopvikt pingisbord i behov av några intensiva forehandslag. Hur skapades denna absoluta tomhet i ett boende för flyktingar? Vad var det som hände?

Inga konstigheter. Det är inte förbjudet i Sverige att hjälpa människor som vistas illegalt i landet. Privat och hjälp av frivilligorganisationer som inte finansieras av skattemedel är tillåten. Trots att det handlar om oregistrerade personer som de facto vistas olagligt i landet och, om de påträffas, enligt lag ska utvisas ur landet. Men cirka 47:30 in i programmet, alltså ganska i slutet, säger programledaren följande:

Jag besökte ett transitboende i centrala Stockholm som drivs av Islamic Relief i samarbete med Svenska kyrkan och på uppdrag av Stockholms stad.

Fortfarande är det helt och hållet Islamic reliefs och Katarina församlings sak om de vill hjälpa människor som inte har rätt att befinna sig i landet. Men, och det är ett stort men – skattebetalarna ska inte tvingas bidra till verksamhet som enligt lag inte ska bekostas av dem:

”…på uppdrag av Stockholms stad.”

Stockholms stad har inget uppdrag att bidra med en enda skattekrona till den här verksamheten eller till andra liknande verksamheter som Lindhagen & Co, i strid med bestämmelserna, beviljat över 3 miljoner skattekronor till från början av nästa år och trots att Stockholms stad samtidigt lånar en miljard (1000 miljoner) kronor varje månad. Så här skriver oppositionspolitikerna i Stockholms stad Åsa Lindhagen m.fl. (MP), Rana Carlstedt m.fl. (S), Alexandra Mattsson m.fl. (V), Anna Rantala Bonnier (FI) själva i ett ett förtydligande med rubriken ”Stöd till organisationer som arbetar med mottagande av flyktingar”, daterat 2015-10-20:

Att tillhandahålla boenden för flyktingar som ej sökt asyl är inte ett kommunalt uppdrag. Men när människor flyr från terror och krig och förföljelse ska Stockholms stad stå upp för mänskliga rättigheter och ta ett medmänskligt ansvar. Vi anser därför att det är viktigt att staden är beredd att vid behov stötta organisationer som arbetar med flyktingmottagandet på ett sätt som ökar frivilligkrafternas uthållighet och förmåga att fortsätta sitt arbete.

Staden har nyligen beviljat ekonomiskt stöd på 0,3 mnkr till Islamic relief och Katarina församling på Södermalm för deras fortsatta arbete med flyktingar som ej sökt asyl, med en prioritering av barnfamiljer. Staden tillhandahåller även en verksamhetslokal.

Vad har hänt med socialborgarrådets och hennes oppositionskamraters självsvåldiga beslut att betala ut pengar till verksamheter som inte har något att göra med kommunen? Oppositionen har ju reagerat och agerat mot missförhållandena, har därmed felaktigt utbetalda pengar återkrävts?

Om det är som det sägs i radioprogrammet Konflikt så står alltså nu 45 övernattningsplatser tomma på Renstiernas gata på Söder i Stockholm. Kommer Islamic relief och Katarina församling att öppna det för Stockholms hemlösa som behöver sova någonstans? Som det dessutom är lagligt för Stockholms stad att bidra med skattemedel till. 

© denna blogg.

Kyrkan ska förhålla sig opolitisk i sin gärning och låta ”världsliga” instanser (myndigheter, domstolar, riksdag, regering) sköta sina uppgifter utan dess inblandning.

  I ett pressmeddelande uttalar sig ett antal trossamfund om Polisens projekt REVA, rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete. Uttalandet är på många sätt både politiskt, märkligt och felaktigt. Det är förvånande att Svenska kyrkans kristna råd tillsammans med Sveriges muslimska råd och Sveriges Buddhistiska samarbetsråd, lägger sig i Polisens arbete som styrs av lagar och regler stiftade av riksdag och regering!

Här följer en del av de här trossamfundens påståenden och de kommentarer dessa föranleder:

T (Trossamfunden): Polisen använder sig av ”en etnisk profilering som går helt emot grundläggande demokratiska principer”. En etnisk profilering som drabbar alla människor med mörkt hår eller mörk hudfärg går helt emot grundläggande demokratiska principer och är även i strid med Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

K (Kommentar): En stor majoritet av de personer som vistas olagligt i landet är av en annan etnicitet. Därför är det givetvis dem Polisen riktar in sig på, inte svenskar. Att många med annan etnicitet är svenska medborgare eller har uppehållstillstånd är förstås ett faktum, och för dem är de bara att styrka sin identitet och att de har medborgarskap/uppehållstillstånd i landet. Det tar högst en minut och är inte på något sätt kränkande utan bidrar till att underlätta Polisens arbete med att spåra och utvisa personer som vistas illegalt i Sverige. Det går ju emot demokratiska principer och har inte stöd i Europakonventionen att människor vistas utan tillstånd (illegalt) i ett land.

T: Vi är också kritiska till att utvisningshotade jagas på platser som borde vara fredade zoner för människor i utsatthet. Skolor, hälso- och sjukvård och religiösa byggnader behöver definitivt vara sådana zoner.

K: Det finns inga ”fredade zoner” där Polisen inte ska göra sitt jobb. Det vet trossamfunden! Det gäller i utvisningsfall och det gäller i alla andra fall där lagbrott befaras komma att ske eller befaras ha skett.

T: Människor utan uppehållstillstånd i Sverige, så kallade papperslösa, är en mycket heterogen grupp. I den gruppen återfinns personer som fått avslag på sin asylansökan men sedan inte vågat eller velat lämna Sverige utan hellre valt att gå under jord. Andra har aldrig sökt asyl utan kommit hit som offer för människohandel eller för att söka arbete.

K: I den gruppen ingår också personer som den tunisiske man som rånade en man på tunnelbanespåret och lämnade honom liggande där. Samme man som misstänks ha begått mord i Frankrike. Och alla andra som tar sig in i Sverige över Öresundsbron enbart i akt och mening att begå kriminella gärningar i Sverige.

T: Som trossamfund med tillgång till internationella nätverk behöver vi bli bättre på att stötta människor som vill ta det beslutet (att självmant återvända till det forna hemlandet hellre än att fortsätta leva som papperslös i Sverige). Som trossamfund med tillgång till internationella nätverk behöver vi bli bättre på att stötta människor som vill ta det beslutet. Utvisningar som genomförs med tvångsåtgärder medverkar vi dock inte till.

K: Det handlar inte om att återvända till ”det forna hemlandet” utan till hemlandet. Och det handlar definitivt inte om att personer som inte beviljats rätt att stanna i Sverige skulle ha rätt att ”ta det beslutet”! Beslutet är fattat av Migrationsverket och en migrationsdomstol, och varken trossamfund eller de, som vistas här illegalt, har någon som helst rätt att ”ta” några egna beslut.

T: Vi behöver också en politisk debatt om vilka arbetsuppgifter som polisen bör prioritera – vi anser att det är orimligt att jakten på redan utsatta människor ska stå i fokus. Sveriges ansträngningar för fredsbyggande och främjande av mänskliga rättigheter runt om i världen behöver stärkas. Och inte minst behöver vi en politisk debatt som bereder väg för en mer rättssäker och human asylpolitik som i sig leder till större acceptans hos alla berörda för ett utvisningsbeslut.

K: Den politiska debatten är väl inte en debatt som trossamfund ska ta? Det är knappast trossamfundens sak att vara med och bestämma vilka arbetsuppgifter Polisen ska prioritera? Och vad har ”Sveriges ansträngningar för fredsbyggande och främjande av mänskliga rättigheter runt om i världen” med utvisning av människor som vistas illegalt i landet att göra? Och apropå acceptans så verkar den redan vara hög för att utvisningsbeslut/domar fattade av Migrationsverket och i migrationsdomstol i enlighet med lagen, ska respekteras. På samma sätt som alla andra beslut (domar) i alla andra sammanhang inom rättsväsendet ska respekteras. Det är grunden för en rättsstat, att demokratiskt stiftade lagar respekteras och efterlevs.

Till slut: Svenska kyrkan är ett trossamfund (inte en politisk organisation) som bland annat hjälper och stödjer behövande, i kristen anda. Mycket av vad kyrkan gör för människor i nöd, är sådant som de allra flesta medborgare gärna stödjer och uppmuntrar. Dit hör också olika sorters hjälp till de kategorier av människor som Svenska kyrkans uttalande (tillsammans med buddhister och muslimer) handlar om: asylsökande och andra som sökt sig till Sverige av olika anledningar. Medmänsklighet, värme, generositet, uppmuntran, praktisk hjälp är aldrig fel. Tvärtom! Men kyrkan och andra religiösa samfund borde förhålla sig opolitiska i sina gärningar och låta ”världsliga” instanser (myndigheter, domstolar, riksdag, regering) sköta sina uppgifter utan deras inblandning.

Vänligen respektera att texten är © COPYRIGHT denna blogg och inte får förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten får givetvis ske, men kopiering av mina texter är inte tillåtet.

”Huvudet har man inte bara fått till att ha hatten på”

”Huvudet har man inte bara fått till att ha hatten på”, sa Maria elementarskolas förra rektor, Märta Franson ofta. Och hon har förstås rätt. Men ibland verkar det som om huvudet hos en del främst fungerar som hattparkerare.

Har det inte slagit lite slint hos Sveriges kristna råd? Jag har respekt för deras goda vilja, men i det här fallet är det inte utan att det finns anledning att förundras, när de i en politiskt färgad kampanj kräver – förutom en massa annat – följande på asylinvandringsområdet:

Kampanjen har haft fyra uppmaningar, nämligen att processen ska gå fort, att även icke-biologiska barn ska inkluderas i uppgörelsen, att lagen också ska gälla nya anknytningar och att särskilda resurser måste avsättas för hantering av alla ansökningar.

När asylsökandeströmmen minskar till alla andra nordiska länder (där man följer sina utlänningslagar, internationella konventioner och direktiv) då ökar antalet asylsökande och ensamkommande minderåriga dito samtidigt rejält i Sverige där man inte alls har samma inställning till lagar och förordningar som i de nordiska grannländerna. I Sverige är det till stor del de starka intresseorganisationerna och en del politiska partier som sätter dagordningen utan större respekt för demokratiskt stiftade lagar. Och i Sverige orkar Migrationsverket inte riktigt stå emot trycket och i Sverige blir migrationsministern utskälld när han hävdar att man ska följa de lagar som i demokratisk ordning stiftats av riksdag och regering. Och i Sverige har kyrkan blivit en mångsysslande organisation som alltmer håller på med saker fjärran från vad kyrkor i andra länder sysslar med, så som Guds ord och kristendom och annat lite opolitiskt och småkyrkligt.

Nu vill – kräver! – alltså den allt mer politiserade Svenska kyrkan via Sveriges kristna råd att t.o.m. ”icke-biologiska barn” som asylsökande vill hämta hit (och kanske få rejält betalt av deras släktingar för besväret) ska få komma till Sverige. Vilken paragraf i utlänningslagen det goda kristna rådet stödjer sig på, anges inte. De bara tycker – kräver – att det ska ske och det utan att man ska bry sig om sådana små detaljer som id-handlingar eller några som helst bevis på någonting. Den asylsökandes ord ensamt ska gälla. Således ställer Sveriges kristna råd krav på att en nästintill oreglerad försörjningsinvandring ska införas och att den utlänningslag som stiftades så sent som 2005 därmed de facto ska skrotas. Inte ens kriteriet att man ska styrka sin identitet ska längre behöva uppfyllas. fast det har det ju inte gjort på decennier heller, så just där blir det ingen större förändring. Svensk asylinvandringshantering = Hej & Hå!

© Denna blogg.