Liten textkavalkad – 11 texter från lika många år

Här följer länkar ett antal blogginlägg som dels är något av ”det har jag skrivit om i flera år”-texter, dels sådana som helt enkelt bara tål att påminnas om och därför upprepas. Eftersom urvalet inlägg är så enormt har jag valt ut texter från februari månad från alla år jag bloggat. Eftersom jag började blogga i maj 2005 är texten från det året från just maj. Alltså:

•  Brain damage – 30 maj 2005. Ur texten:

Sverige kommer inte att riskera någon brain drain i framtiden! Detta för att svenskarna kommer att stanna i Sverige eftersom de inte kommer att kunna konkurrera med människor från andra länder och ingen kommer att vilja ha dem.

Landets skol- och utbildningsväsende är så svagt och dåligt att de minimala kunskaper som eleverna inhämtar inte kommer att leda till annat än brain damage. I betydelsen ”förstörda hjärnor”.

•  Be my guest 28: Vera Efron – 27 februari 2006. Ur texten:

Sommaren 2003 förverkligade jag min dröm om att bli författare och debuterade med den självbiografiska romanen ”Aktiebolaget Rysk Roulette”. Det var det mest självutlämnande jag någonsin skrivit. Jag skrev om min uppväxt i Sibirien, om min far som övergav mig och om Sovjetunionens hjärntvätt som började redan på dagis. Jag skrev om min kamp mot diktaturen och om att ha jagats av KGB. Jag skrev också om mitt nya liv i Sverige, om hur det var att slitas sönder mellan arbetet, omtanken om barnen och kärleken till en gift man. Fast den största anledningen till att jag, en ensamstående tvåbarnsmamma och småföretagare lyckades förmå mig själv att skriva en bok, var min vilja att belysa hur det känns för en vanlig människa när hon drabbas av myndigheternas makt.
(Flera texter om Vera Efron kan läsas här.)

•  Utländska medier rapporterar om den svenska asylmottagningen – 26 februari 2007. Ur texten:

Det är bra att utländska medier kommer till Sverige och granskar oss och beskriver saker och ting utifrån sina referensramar, sitt sätt att se på saker.

•  Somalier gripna misstänkta för att ha planerat terrordåd – 29 februari 2008. Ur texten:

Vad är det som gör att man i Sverige tror, att så fort någon kommit hit och fått svenskt medborgarskap så är han eller hon ”svensk”? Fråga vem som helst bland invandrare i första generationen – och ofta också i andra – om de upplever sig som ”svenskar”! Och tänk lite själva: om svenskar emigrerar till Australien eller USA eller Thailand – känner de sig då som australiensare, amerikaner eller thailändare så snart de bosatt sig där? Visst inte.

•  Vidare om Migrationsverkets stenvänderi – 28 februari 2009
(mer om Adil Hakimjan kan läsas här och här.) Ur texten:

Efter tillkomsten av Dublinkonventionen och Dublinförordningen blir den s.k. första asyllandsprincipen tillämplig endast när utlänningen har kommit till Sverige direkt från land utanför EU-området. Då måste väl även verkets generaldirektör Dan Eliasson, rättsenhetens beslutsfattare Helene Hedebris och rättschefen Mikael Ribbenvik inse att det inte blir många personer som kommer att utvisas från Sverige med stöd av första asyllandsprincipen eftersom det inte kommer att finns många som Adil som varit inspärrade på Guantánamo i flera år, blivit dumpade i Albanien och har nära släktingar i Sverige.

•  ”Ge mig en bomb så ska jag utplåna förvaren från Sveriges yta” – 28 februari 2010.Ur texten:

Att uttala sig som pjäsförfattaren är förkastligt. Han uttrycker sig samhällsomstörtande när han meddelar att han vill spränga lokaler i luften för att han inte gillar dem och inte accepterar de lagar som gäller i landet. Det han säger skulle i många andra länder anses allvarligt. Hur man ser på det rent juridiskt i Sverige är svårt att veta – polis och rättsväsende är inte de mest väl utvecklade och effektiva i detta land.

•  Röda Korset: ‘Sverige bäst på att ge förutsättningar för lyckad integration.’ – 28 februari 2011. Ur texten:

Vad som däremot inte bara bör utan måste krävas av alla som får en fristad och försörjning i Sverige är att de anpassar sig till det land och det samhälle de kommit till. Att de respekterar det land och det samhälle de kommit till och som ingen tvingar någon att stanna kvar i om han/hon inte vill göra det. Detta är så självklart att det är häpnadsväckande att man inte förstått det i Sverige!

•  Är ”verklighetsfrämmandeskap” ett plus för ministrar i Sverige? – 24 februari 2012. Ur texten:

”Utrikes födda”??? Särbehandlingen ska alltså inte gälla för svenskfödda som anställer svenskfödda, men ska de gälla för utrikes födda som anställer inrikesfödda? Och vad är då ”inrikesfödda”? Är det svenskar eller är det också barn till afghaner, somalier, irakier födda i Sverige? Ska kriteriet vara att alla som bor inom vissa, av Ullenhag definierade gränser, i s.k. utsatta områden, omfattas av hans idéer om ”lägre kostnader för att verka och anställa” i hans ”nystartszoner”? Eller ska det enbart gälla asylinvandrade? Eller ska det bara gälla asylinvandrare som inte behärskar svenska? Hur ska Ullenhag definiera vilka som ska särbehandlas?

•  En migga: ”Inte heller flydde han till Sverige utan han reste hit legalt efter att det första asyllandet beviljat honom både uppehållstillstånd och främlingspass!” – 28 februari 2013. Ur texten:

På frågan varför han låtsades vara minderårig när han kom till Sverige (och varför han sökte asyl i Sverige när han redan hade fått asyl i ett annat land) men inte när han kom till det första asyllandet ville han inte svara, och på frågan om varför han inte stannade i det första asyllandet där han redan ju hade fått tillstånd som alternativt skyddsbehövande, var svaret att så fort man får tillstånd i det landet så måste man lämna förläggningen och då måste man klara sig själv. Man måste försörja sig själv, det finns inga jobb eller bostäder och man får inte hämta dit sin fru om man inte har jobb och bostad…

•  Blandade fakta från de nordiska länderna – 27 februari 2014. Ur texten:

Norge. Asylmottagningn i Bodø har skickat ett bekymrat brev till regeringen om att asylsökande med påstått skyddsbehov reser till sina hemländer på semester. UDI (Udlendingsdirektoratet, motsvarande Migrationsverket i Sverige) har ingen översikt av hur många det handlar om. Så här skriver Beate Klette, återvändanderådgivare vid Bodø Mottagningscenter i brevet till justitieminister Anders Anundsen (Frp):

Hur farligt är det egentligen i hemlandet som gör att man kvalificerar att man får uppehållstillstånd när man bara efter några månader kan återvända dit på semester?

•  En migga: ”Det man inte får glömma bort i detta sammanhang är att på den svarta marknaden säljs även de av Migrationsverket utfärdade resehandlingarna resedokument och främlingspass.” – 26 februari 2015. Ur texten:

Resedokument och främlingspass
Rapportering finns om att personer som sålt sina resedokument och främlingspass har fått upp till 30.000 kronor per styck. Dessa dokument är också mycket eftertraktade på den svarta marknaden.

•  Finland. ”Var femte kan inte läsa och skriva ens på sitt modersmål och engelska talar som mest cirka 10 procent av de asylsökande.” – 12 februari 2016. Ur texten:

– Det är inte särskilt många som har någon yrkesutbildning; de utgör endast cirka 10–20 procent. Andelen högutbildade asylsökande är klart under 10 procent, säger justitie- och arbetsminister Jari Lindströms specialmedarbetare Sakari Puisto. Dessutom kan var femte inte läsa och skriva ens på sitt modersmål och engelska talar som mest cirka 10 procent av de asylsökande.

På bloggen finns idag 8.462 inlägg i mängder av olika ämnen. En stor del av texterna har skrivits av miggor – anställda på Migrationsverket – men också av andra under rubriken Be my guest, bland annat: Krister Thelin, Thomas Gür, Nuri Kino, Nima Dervish, Mirka Kettunen, Karin Dahlström, Evelyn Malzani och många fler.

Det finns texter av utlänningspoliser, familjehemsföräldrar och personal på HVB. Men också av mig. Dessutom finns mängder av texter om och från Finland och en hel del också från övriga Norden.

Jag passar också på att slå ett slag för de böcker som getts ut på Mummelförlaget, skrivna av:

Nima Dervish, David Eberhard, Ilan Sadé, Zulmay Afzali, Katrin Fogelby, SFI-elever, Aniram Niletram och mig själv, Merit Wager.

Samtliga böcker finns i pappersform men också som e-böcker, klara att ladda ner direkt för en billig penning.

 

 

 

 

En vän: ”Dags för våra politiker att utforma en realistisk, humanistisk och principfast strategi för Europa och dess sätt att leva.”

En vän, själv med så kallad ”utländsk bakgrund” från ett utomeuropeiskt land skriver:

2015 är absolut elfte timmen för våra politiker att göra något. Att utforma en realistisk, humanistisk och principfast strategi för Europa och dess sätt att leva. Att bevara dess eld och värme.

Dagens attityd från S, V, Mp, FI är bara att kasta mera bensin på elden.  SD:s strategi kan dessvärre bli att släcka elden helt och skapa ett kallt samhälle.

Svenska folket bör avkräva sina politiker en konkret, detaljerad vision och en långsiktig strategi för att nå den visionen. Varenda skitföretag idag har en vision och en strategi som kommuniceras ner till varje led. Varför kan vi inte ha det för ett land?!

Sverige har blivit som ett företag där cheferna är värdelösa, alltför många anställda har noll respekt för ledningen, de hatar att vara i företaget och drömmer om andra ställen, men de har inte råd och energi att byta jobb. Och förutom några få envisa jävlar är det ingen som höjer rösten för de känner inte att det är nån poäng.

Ankorna i Ankebad

Det som min vän, skriver att ”våra” (inte mina…) politiker bör göra kommer inte att ske! Aldrig att svenska politiker och andra ansvariga (medier, till exempel) kommer att inse, förstå och – än mindre – erkänna och agera! It will not happen in Sweden! Absolut inte och under inga omständigheter. I alla andra länder: ja. I Sverige: nej. Varningarna har duggat tätt i minst ett decennium (inte minst här på bloggen via miggorna), men i Den Humanitära Stormakten, DHS, är det ”öppna era hjärtan”-politik som gäller. Och stenhårda repressalier mot dem som i offentligheten vågar ens andas om varför och vilka det är som har förändrat samhället och hotar tryggheten och säkerheten.

Här ska minst en halv miljon nya, för oss icke kända människor som vi inte vet vad de vill och varför de är här, tas emot som asylsökande de närmaste åren. De ska försörjas, ges bostäder (som redan nu  inte räcker till människorna som bor här och står i kö), utbildning, sjukvård, tandvård etc, medan en del av dem (islamister och terrorister) samtidigt lugnt kan sitta och förbereda terrordåd mot oss som ger dem allt detta!

OBS! Jag talar inte om den tämligen lilla andel av dem som tar sig till Sverige och de facto är flyktingar, jag talar om asylbedragare och personer som redan har PUT i andra länder och överhuvudtaget inte har några asylskäl alls. Dessutom stannar ju en majoritet av dem som fått avslag på sina asylansökningar helt sonika kvar här och det uppstår svarta parallellsamhällen där inga svenska normer eller lagar gäller.

Under januari månad i år inkom 4895 asylansökningar, dvs 158 om dagen, varje dag, hela januari… Vem tror på fullt allvar att Migrationsverket hinner utreda varje enskild asylansökan? Vi har ingen aning om vilka vi släpper in och försörjer, eller varför!

Nej, svenska politiker kommer inte att ta krafttag mot asylbedrägerier! De kommer inte att se Migrationsverket på samma sätt som man ser sina migrationsmyndigheter i andra länder: som en av landets viktigaste myndigheter där agnarna skiljs från vetet, för att uttrycka det illustrativt tydligt. Där den minoritet som är flyktingar och de som har faktiskt skyddsbehov, skiljs från dem som ljuger, har falska handlingar och falska asylhistorier, har PUT och rentav medborgarskap i andra EU-länder etc. Så kommer det aldrig att bli i Sverige. Politiker här säljer ut landet och har nollkoll. Och det faktum att svenskarna fortsätter att rösta på  dem tyder på att en majoritet av folket helt enkelt accepterar det och även de har nollkoll. Så någon förändring kommer alltså inte att ske i Sverige.

Men kanske den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism (suck…) genom sina resor hit och dit och samtal med den ena och den andra, skapa ett bättre och tryggare Sverige? OBS! Frustrerad ironi!

© denna blogg.

Finlands inrikesminister: ”Finland ska prioritera flyktingar som har lättare att integreras här.”

Finland ska prioritera flyktingar som har lättare att integreras här.

Det säger inrikesminister Päivi Räsänen (KD), som ansvarar för migrationsfrågorna, i en intervju i Hufvudstadsbladet den 4 november.

Hon säger vidare:

Kvotflyktingsystemet är en ganska bra mätare för hur beredda vi finländare och kommuninvånare är att ta emot flyktingar. I kommunerna är det verkligen medborgarna som tar emot de här flyktingarna.

Största delen av kommunerna är inte redo att ta emot. Men man måste komma ihåg att det är en svår tid för kommunerna då ekonomin är trängd. Det här är ändå också en fråga om solidaritet, flyktingarna kommer från svårigheter av helt andra proportioner än dem finländarna möter i kommunerna.

Och flyktingar finns det av helt andra proportioner än den finländska flyktingkvoten. Det gäller alltså att prioritera då man väljer ut vilka som får komma till Finland. Linjen är att prioritera särskilt utsatta grupper, som barnfamiljer, ensamma kvinnor, ensamföräldrar med barn och sjuka.

För en vecka sedan hamnade Päivi Räsänen i rubrikerna efter att hon uttalat sig om hur prioriteringen av vilka kvotflyktingar som ska väljas ut och få komma till Finland, ska ske. Hon sa då i Sunnuntaisuomalainen att:

Finland ska prioritera lättintegrerade grupper, till exempel förföljda kristna och vietnameser.

I intervjun i Sunnuntaisuomalainen (här Karjalainen) kunde man läsa:

Suomeen ei haluta terroristeja eikä tahoja, jotka ovat sotatoimissa osapuolina. Tällaisissa sotaoloissa ei saa olla sinisilmäinen, Räsänen sanoo. Sisäministeri arvioi, että islamististen terroristiryhmien värväystoiminta on lisääntynyt myös Suomessa.

Översättning:
Till Finland vill vi inte ha terrorister eller personer som är parter i krig. I krigssituationer får man inte vara blåögd. Inrikesministern tror att terroristgruppers värvningsverksamhet har ökat också i Finland.

På frågan i Hufvudstadsbladet om inrikesministern menar att Finland ska prioritera till exempel kristna flyktingar, svarar hon:

Nej, religion är inte en urvalsgrund. Men Finland bestämmer själv hur vi gör urvalet. Och visst funderar vi i de här övervägandena över vilka som är sådana grupper som har lättare att integreras i Finland.

Utsikterna för integration är en aspekt, och den är viktig. Andra aspekter är utsatthet och säkerhet, att inte personer som är med i extrema rörelser eller part i kriget kommer med.

Jämför man med till exempel Sverige eller Italien är antalet asylsökande i Finland försumbart. Ändå skickar Finland tillbaka till exempel syrier till Italien med stöd av Dublinförordningen. Inrikesministern:

Fördelningen av flykting- och migrantströmmen har diskuterats mycket inom EU, och Dublinförordningen gäller. Det första EU-land som tar emot en asylsökande behandlar ansökan. Visst har Migrationsverket utrymme för egen bedömning. Men de följer ju också lagen och gemensamma spelregler.

Läs hela intervjun i Hufvudstadsbladet.

Finland: Våldsam extremism hotar för närvarande inte statens säkerhet, men på lokal och individuell nivå kan högerextremism och våldsam islamisk extremism likväl medföra hot mot säkerheten.

Risken för våldsam extremism i Finland är liten, enligt en lägesrapport som presenterats av Inrikesministeriet. Våldsam extremism hotar för närvarande inte statens säkerhet, men på lokal och individuell nivå kan högerextremism och våldsam islamisk extremism likväl medföra hot mot säkerheten.

Förekomsten av högerextremism som helhet betraktat är liten. Någon omfattande våldsam verksamhet har inte framkommit. Till sin natur är brotten ofta spontana och saknar planmässighet.

Enligt lägesrapporten är risken för att organiserade radikala islamiska grupper utför terrordåd i Finland fortsättningsvis liten, eftersom våldsamma radikala islamister inte betraktar Finland som något betydande fientligt mål. Eventuella lindrigare uttrycksformer av våldsam islamisk extremism, såsom religiöst motiverade våldshandlingar inom olika sammanslutningar eller gärningar som riktar sig mot barnens frihet, har inte tidigare granskats ur denna synvinkel i Finland. Enligt den uppskattning som presenteras i rapporten är andelen dold brottslighet stor i dessa fall.

När det gäller religiös radikalisering som leder till våldsam extremism utgörs ett särskilt orosmoment enligt rapporten av sådana unga muslimska invandrare i andra och tredje generationen som inte helt identifierar sig med den finländska kulturen men inte heller identifierar sig med föräldrarnas kultur. I fråga om dessa unga ökar utslagning risken för religiös radikalisering. Diskriminering och rasism samt erfarenheter av samhälleligt utanförskap i allmänhet ökar risken för invandrare med muslimsk bakgrund att radikaliseras.

Inrikesministeriet tillsatte den 4 oktober 2012 ett nationellt samarbetsnätverk för förebyggande av våldsam extremism. Nätverket har till uppgift att bl.a. följa upp situationen i fråga om den våldsamma extremismen i Finland och internationellt, förmedla information till olika myndigheter, ta initiativ till effektivisering av det förebyggande arbetet och årligen utarbeta en uppföljningsrapport.

Inrättandet av samarbetsnätverket ansluter sig till programmet för den inre säkerheten.

Källa: Inrikesministeriet

Somalier gripna misstänkta för att ha planerat terrordåd

Enligt uppgift har tre män gripits i Sverige misstänkta för att ha planerat terrordåd och för finansiering av terroristorganisationer. Detta rapporteras om såväl i Sverige som i andra länder. Det märkliga är att man i svenska medier i huvudsak talar om att ”tre svenskar” har gripits och mer i undantagsfall nämner att de har somalisk bakgrund. I andra länders medier (bland annat i norska Verdens Gang och finländska Hufvudstadsbladet) framgår det tydligt och klart från början att det handlar om tre somalier med svenskt medborgarskap. Vilket ju är det mest korrekta.

Vad är det som gör att man i Sverige tror, att så fort någon kommit hit och fått svenskt medborgarskap så är han eller hon ”svensk”? Fråga vem som helst bland invandrare i första generationen – och ofta också i andra – om de upplever sig som ”svenskar”! Och tänk lite själva: om svenskar emigrerar till Australien eller USA eller Thailand – känner de sig då som australiensare, amerikaner eller thailändare så snart de bosatt sig där? Visst inte. Och när en svensk bosatt i Thailand begår ett brott som det skrivs om i Sverige och andra länder så kallas han knappast för ”thailändare, han kallas med absolut största tänkbara sannolikhet för ”svensk”. ”En svensk man/kvinna bosatt i Thailand”. Även om vederbörande har uppehållstillstånd och t.o.m. medborgarskap i Thailand.

Svenskarna måste lägga sin felaktiga uppfattning om att alla i världen vill vara svenskar åt sidan och börja benämna människor korrekt.