Sverige gör som Finland – många år och 10.000 tals ”ensamkommande” senare

Regeringen har nu, många år för sent, lagt ett förslag om att det sätt att se på åldersbedömning som jag otaliga gånger fört fram som en bra modell – och som används i Finland – ska användas också i Sverige:

Migrationsverket ska informera den sökande om att konsekvensen av att ett nekat samtycke till medicinsk åldersbedömning utan godtagbar anledning, kan bli att han eller hon bedöms ha fyllt 18 år.

Äntligen, minst tio år för sent, ska också detta självklara införas, som givetvis borde ha gjorts av Migrationsverket under alla år, men som verket underlåtit att göra:

Migrationsverket ska så snart som möjligt efter asylansökan göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om ett ensamkommande barns ålder, om det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år, men det samtidigt inte är uppenbart att han eller hon är vuxen.

Här finns promemorian Åldersbedömning tidigare i asylprocessen (Ds 2016:37) att läsa i sin helhet.

Här är länkar till en bråkdel av mina texter om åldersbedömning och ensamkommande påstått och faktiskt minderåriga asylsökande genom åren :

Finland: Antalet minderåriga asylsökande minskar – 4 januari 2010. Ur texten:

En orsak till att antalet minderåriga asylsökande har minskat är att åldersbedömningen har blivit strängare.

Helsingforspolisen testade i fjol drygt 60 asylsökande som sade sig vara minderåriga. Av dem visade sig två tredjedelar vara över 18 år gamla.

En anställd vid ett HVB för ensamkommande minderåriga asylsökande om Laholms kommuns utvidgade ”barnbegrepp” m.m. – 25 juli 2012. Ur texten:

En migga: ”Jag läste också om en miggas frustration över att personalen på ett boende skrattade åt Migrationsverket då många var äldre än de påstod till handläggaren och att en syster och bror i själv verket var mor och son.”

Hur många ensamkommande barn är vuxna? – 5 oktober 2014, min text i Svenska Dagbladet. Ur texten:

327 av de 637 (51 procent) ensamkommande asylsökande som sade sig vara minderåriga och kom till ett danskt asylcenter under åren 2011 och 2012, visade sig efter rättsmedicinsk undersökning ha ljugit om sin ålder, och var över 18 år. De första fyra månaderna 2013 var tre av fyra (75 procent) testade flyktingbarn över 18 år, enligt Justitieministeriets statistik.

”Erfarenhetsmässigt har det visat sig, att en stor del av de asylsökande som testas, uppskattas vara vuxna. Vi ålderstestar därför, när det finns en misstanke om att den sökande inte är minderårig”, säger kontorschef Bjørn Hørning hos Udlændingeservice.

Replik och slutreplik i Svenska Dagbladet om ”ensamkommande barn” – 8 oktober 2014. Ur texten:

”Asylkommande ungdomar”? Ja, det är ju innovativt och praktiskt att ha en sådan benämning på ett i det närmaste permanent och växande fenomen som i Sverige är stort och framträdande, till skillnad från i, till exempel, de nordiska länder jag jämfört med i artikeln. Där deras barnläkare och andra alltså anser, att det går att göra åldersbedömningar. Men nu är det bara det, att jag i min artikel inte skrev ett ord om åldersbedömningar och hur de går till! Vilket jag påpekar i min slutreplik, som också den har publicerats på Svenska Dagbladets ledarblogg, direkt efter barnläkarnas text.

En migga berättar om totalhaveriet vad gäller minderåriga asylsökande, konsekvent av Migrationsverket, svenska politiker och medier kallade ”ensamkommande barn” – 9 februari 2015. Ur texten:

En migga: Av alla EU-länder är Sverige det enda landet vars läkarkår, politiker, journalister med flera anser att det är fult eller olämpligt att ge en papperslös ensamkommande asylsökande som säger sig vara minderårig en möjlighet att göra detta sannolikt  genom en medicinsk åldersutredning, om det finns tveksamheter om att den sökande faktiskt är minderårig.

Migrationsverket: ”Vecka 30 utgjorde ensamkommande barn 21,5 % av totala antalet asylsökande i Sverige.” – 29 juli 2015. Ur texten:

Är jag verkligen den enda som i åratal tyckt – och fortfarande givetvis tycker – att man i Sverige ska lära sig av övriga Norden när det gäller att hantera asylsökande ”ensamkommande barn” (i de andra nordiska länderna kallade ”minderåriga asylsökande”) lite närmare? I övriga Norden görs ju åldersbedömningar vid tveksamhet kring den asylsökandes uppgivna ålder och i Finland, t.ill exempel gäller att:

Om sökande eller anknytningspersonen vägrar genomgå undersökning utan godtagbar orsak, behandlas han eller hon som myndig.

Finland. I två fall av tre visar sig den asylsökande som undersöks vara äldre än han sagt sig vara. – 28 september 2015. Ur texten:

Rättstandläkaren Vivian Visnapuu:

– Förra året räknade jag att 65 procent av dem som myndigheterna misstänkt var över 18 år också var det.

Det är detta imbecilla förhållningssätt över hela linjen, inte bara vad gäller ”ensamkommande”, som störtat Sverige i det fördärv det nu befinner sig i – 8 november 2015. Ur texten:

15 år, sålde sina får och kor, fixade resan till Europa och Sverige själv och talar klanderfri engelska. Och ser minst tio år äldre ut. Ringer det verkligen inga klockor någonstans?

Tio år för sent, men heder åt de två reportrarna på Sveriges Radio som på riktigt verkar anstränga sig för att försöka att ge en mer nyanserad och sann bild av dem som kallas ”ensamkommande barn och ungdomar” – 14 december 2015. Ur texten:

Hur som helst, inslaget tog för första gångensåvitt jag vet, i Public Service upp problematiken (ja, för det är problem) med den enorma inströmningen av påstått och faktiskt minderåriga asylsökande i Sverige, på ett försiktigt verklighetsbaserat sätt. Heder åt de två reportrarna som på riktigt verkar ha ansträngt sig för att, tyvärr tio år för sent, försöka ge den bild av det här asylområdet som så många av dem som möter verkligheten har. Att det här är en kategori unga män som skickats till Sverige av föräldrar och släktingar i hopp om ett bättre liv för dem själva och för familjerna. Utan asyl- eller skyddsskäl så som de anges i utlänningslagen.”Ett bättre liv”, ”en bättre framtid” är vare sig skyddsgrundande eller – ännu mindre – skäl för flyktingstatus.

Sverige är ett icke rättssäkert svikarland – larm om vuxna ”ensamkommande barn” har ignorerats under många år – 18 februari 2016. Ur texten:

Vuxna män har satts i skolklasser med 14, 15, 16-åriga flickor och i familjehem med ungdomar i den åldern, medan de själva varit vuxna män som till och med frågat efter medel mot håravfall. Vi skattebetalare har i alla år tvingats bekosta oerhört dyra boenden, gode män, skolgång etc åt vuxna män som ljugit om sin ålder och vem vet vad mer de ljugit om. Sina namn? Sin nationalitet? Sina (obefintliga) asylskäl?

Finland. ”Det är viktigt att bestämma den asylsökandes ålder eftersom åldern har betydelse för många lagstadgade rättigheter och skyldigheter t.ex. när det gäller barnskydd, läroplikt, straffrättsligt ansvar, arbetsliv och ingående av äktenskap.” – 17 april 2016. Ur texten:

Finland. Gedigna åldersbedömningar görs alltså vid myndighets eller annans misstanke om att en asylsökande som säger sig vara minderårig, inte är det. Åldersbedömning görs också i de fall där den unge asylsökande inte visar några id-handlingar.

Migrationsöverdomstolen: ”Den asylsökande har emellertid bevisbördan för sin ålder och om han inte kan göra sannolikt att han är underårig ska han betraktas som vuxen.” – 11 september 2016. Ur texten:

Hur många gånger behöver detta upprepas?

Det finns många, många fler texter om dem som endast i Sverige kallas ”ensamkommande barn” på bloggen. Man kan till exempel söka på ordet ”ensamkommande” för att hitta alla texter där det ordet ingår. Eller använda sökord som ”minderårig” ”åldersbedömning”, ”ålderstest”, ”åldersbestämning”. Etc.

Till slut: Jag hör inte till dem som ursäktar att man nu från regeringens håll (minst ett decennium för sent) ska stoppa den katastrofala vanskötseln av det oerhört viktiga och fruktansvärt dyra området ”påstått och faktiskt minderåriga asylsökande” med orden:

Bättre sent än aldrig.

Absolut inte. Jag hör till dem som anser att de, som åsamkat oss alla och landet både skada och mångmiljardkostnader som hade undvikits om man som en självklar del i asylprocessen hade gjort åldersbedömningar, på något sätt borde kunna ställas till svars för det. Men tjänstemannaansvaret togs bort 1974 och varken tjänstemän eller några andra (regeringar, riksdagar, Migrationsverkets generaldirektörer, medier) behöver i Sverige ta personligt ansvar när de gravt misskött sina uppdrag.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka till originalinlägget.

 

Kanske skulle det kunna vara en lösning att Migrationsverket började anlita expertis i de övriga nordiska länderna?

I en op ed-artikel i  Svenska Dagbladet skriver jag idag, den 7 januari, under rubriken Sverige ligger efter med ålderstester bland annat:

Åldersbedömningar har behövt göras under lång tid i Sverige men de har inte kunnat utföras annat än i ett fåtal fall på grund av läkares vägran. Problemen och kostnaderna – både ekonomiska och mänskliga – som den underlåtenheten medfört är stora. Att låtsas som om problemet med oriktiga åldersangivelser bland asylsökande inte existerar är därför oansvarigt.

I en tidigare text – Hur många ensamkommande barn är vuxna? – på samma sida och om samma ämne skrev jag den 5 oktober 2014 om uppgifter från det danska rättsmedicinska institutet och justitieministeriet:

327 av de 637 (51 procent) ensamkommande asylsökande som sade sig vara minderåriga och kom till ett danskt asylcenter under åren 2011 och 2012, visade sig efter rättsmedicinsk undersökning ha ljugit om sin ålder, och var över 18 år. De första fyra månaderna 2013 var tre av fyra (75 procent) testade flyktingbarn över 18 år.

”Erfarenhetsmässigt har det visat sig, att en stor del av de asylsökande som testas, uppskattas vara vuxna. Vi ålderstestar därför, när det finns en misstanke om att den sökande inte är minderårig”, säger kontorschef Bjørn Hørning hos Udlændingeservice.

I den artikeln uppmanade jag anförde jag också att:

Man bör  i större utsträckning lyssna på modersmålslärare, HVB-hemspersonal och verksanställda, och kontroller bör också göras i Sverige i betydligt större omfattning än Migrationsverket hittills gjort. Kan man göra det i våra nordiska grannländer så borde det även gå att göra i Sverige.

På den artikeln replikerade ett antal barnläkare och om det kan man läsa här: Replik och slutreplik i Svenska Dagbladet om ”ensamkommande barn”

En av de replikerande barnläkarna, Anders Hjern*, uttalar sig  i Sveriges Radios specialprogram De desillusionerade humanisterna där reportrarna Jörgen Huitfeldt och Magnus Thorén gör ett försök – och lyckas ganska väl – att göra ett mer objektivt program än man annars är van vid att höra i Public Service, när det gäller ämnet asylsökande och då alldeles särskilt kategoring som så ofta slentrianmässigt felaktigt kallas ”ensamkommande flyktingbarn”. Lyssna gärna på det 42 minuter långa programmet med röster från personer som arbetar med den här kategorin asylsökande som alltså är asylsökande som påstår sig vara eller är minderåriga. För den som hellre läser än lyssnar finns programmet nedtecknat här.

Samma reportrar lyckades också Sveriges Radio få göra en tio minuter lång uppföljning med rubriken Hur kan man bestämma åldern på ett barn på flykt? som sändes den 1 januari 2016. Även här uttalade sig barnläkaren Anders Hjern, delvis tämligen häpnadsväckande och hänvisade till en icke närmare angiven sydafrikansk studie som säger något annat än vad man går efter i de övriga nordiska länderna. Att man i de tre länderna Norge, Danmark och Finland, länder med väl så välutvecklad och högtstående kunnande och seriositet  som Sverige (kanske till och med bättre…) använder sig av vetenskapligt beprövade och väldokumenterade metoder, viftade han bort med orden:

– Idag används åldersbedömningar i många länder som en del i en restriktiv migrationspolitik där man vill visa att ”i vårt land är vi besvärliga så åk någon annanstans”.

Kommentar: Uttalandet är en skymf mot de andra tre länderna vilkas läkare och rättstandläkare under lång tid gjort åldersbedömningar i enlighet med kriterier som anses beprövade och godkända och som även används i andra länder i Europa.

Barnläkaren Anders Hjern säger också i programmet att:

– Det som är problemet just nu det är att Migrationsverket inte accepterar en medicinsk åldersbedömning som tar hänsyn till de ingående metodernas inneboende stora felmarginaler, kan man säga.

Han säger också:

– Vi har en lång erfarenhet av att Migrationsverket tolkar de här resultaten på ett väldigt bokstavligt sätt. Att man helt enkelt saknar den kompetens som behövs för att göra en korrekt bedömning av de här.

Kommentar: På vilket sätt är ”problemet just nu” att Migrationsverket inte tar hänsyn till ”de ingående metodernas inneboende stora felmarginaler”? Vilka ”stora felmarginaler” menas? Migrationsverket har ju knappt ens fått chansen att ta hänsyn till det som barnläkaren hänvisar till eftersom läkarna ju vägrar utföra åldersbedömningar. Vad gäller de få åldersbedömningar som ändå har gjorts, menar barnläkaren Anders Hjern då att svenska läkares utsagor och konklusioner är så otydliga att de inte går att tolka? Det är i så fall riktigt illa. Om Migrationsverket har beställt en åldersutredning så har verket rätt att förvänta sig att den som utför den avlämnar ett tolkningsbart resultat. Om läkarna inte klarar att avge tydliga utlåtanden så kan Migrationsverket knappast lastas för det.

Kanske skulle det kunna vara en lösning att verket började anlita expertis i de övriga nordiska länderna?

Reflektion: Under många år har miggor, HVB-hemspersonal, SFI-lärare, modersmålslärare och familjehem rapporterat om att det i Sverige finns många asylsökande män (och en och annan kvinna) som utger sig för att vara 16, 17 år när de är flera år, ibland riktigt många år, äldre. Det är då inte att undra på att antalet faktiskt och påstått minderåriga asylsökande i Sverige har femdubblats – ja, mer än femdubblats! – år 2015 jämfört med år 2014 och att Sverige år 2014 ensamt tog emot tre gånger fler i denna kategori än de övriga tre nordiska länderna tillsammans! För år 2015 torde skillnaden bli ännu större.

Jag har skrivit många texter om den svenska oviljan och oförmågan att se till att vuxna män inte tas in och behandlas som barn i asylprocessen – ingen har tagit tag i det  och smugglarna har kunnat fortsätta att föra hit vuxna män som till och med själva ibland har egna barn i hemlandet (!) och som kan vara upp till dubbelt så gamla som de angett. Trots att det enligt de övriga ländernas läkarvetenskap inte alls är svårt att göra ålderstester som med ca två års skillnad neråt och uppåt kan visa om en asylsökande, påstått minderårig är betydligt äldre än han uppgett. I Finland erbjuds den som misstänks vara äldre en åldersundersökning och den som vägrar göra en sådan, får automatiskt sin ålder uppskriven och behandlas som vuxen i asylprocessen.

*Anders Hjern anlitas relativt ofta av Sveriges Radio, vilket man kan se och höra här. Någon balans i åsikterna kring åldersbedömningar har Sveriges Radio inte verkat eftersträva, utan samme läkare har ensidigt fått upprepa sina åsikter på området, år efter år. Omdömen som inte stöds i grannländerna; ändå har Public Service inte brytt sig om att vända sig till andra, till exempel experter som utför åldersbedömningar i Norge, Danmark och Finland. Inte förrän i programmet De desillusionerade humanisterna, som sändes i mitten av december 2014, där den danske professorn vid danska Rättsmedicinalverket, Niels Lynnerup, kommer till tals och uppvisar en helt annan syn i frågan än den svenske barnläkaren.

Jag skrev om programmet i texten Tio år för sent, men heder åt de två reportrarna på Sveriges Radio som på riktigt verkar anstränga sig för att försöka att ge en mer nyanserad och sann bild av dem som kallas ”ensamkommande barn och ungdomar” .

© denna blogg.

Danmark: 72 procent av åldersbedömda asylsökande som sade sig vara minderåriga, var vuxna

Hvis der er tvivl om, hvorvidt en ansøger, som har oplyst at være mindreårig, rent faktisk også er det, vil der blive iværksat en aldersundersøgelse. I 2014 har Udlændingestyrelsen truffet 282 afgørelser om alder, heraf blev 72 procent vurderet at være 18 år eller derover. (Udlændingeservice årsrapport).

Översättning:

Om det råder tvivel om huruvida en sökande som har sagt sig vara minderårig, rent faktiskt också är det, ska en åldersundersökning genomföras. År 2014 har Udlændingestyrelsen (det danska Migrationsverket) fattat 282 beslut om ålder, i 72 procent av fallen uppskattades personerna vara 18 år eller äldre. (Udlændingeservice årsrapport).

Vidare:

 Metroxpress skrev om samme problemstilling sidste år – da viste tal for de første fire måneder af 2013, at 31 ud af 43 flygtningebørn var voksne.

Översättning:

 Metroxpress skrev om samma problemställning förra året – då visade siffror för de första fyra månaderna 2013, att 31 av 43 flyktingbarn var vuxna.

Förutom i Danmark görs åldersbedömningar i såväl Norge som Finland när det råder tvivel om en asylsökandes ålder om vederbörande säger sig vara under 18 år. I Sverige görs sådana bedömningar inte. Så hade också Sverige förra året 7049 asylsökande som sade sig vara under 18 år (och i år beräknar Migrationsverket att mellan 10.000 och 15.000 ska komma). År 2014 kom till Danmark 838 minderåriga asylsökande, till Norge kom 1204 och till Finland 196. Varför finns det ingen ansvarig (Anders Danielsson, generaldirektör på Migrationsverket, till exempel?) som funderar över – och drar några några slutsatser av – att det det enorma antalet påstått och faktiskt minderåriga (särskilt ”påstått”…) som kommer till Sverige är så mycket högre här än i de övriga nordiska länderna? Att det kanske eventuellt och möjligen kan ha någon viss betydelse att de övriga länderna inte accepterar åldersbedrägerier medan Sverige gör det och att unga män (oftast) i jakt på ”ett bättre liv” kommer just till Sverige? Hittills har ingen gjort det. Hur skarpt röda siffrorna än lyser.

Läs också:
Danmark: ”Vartannat asylbarn är i själva verket vuxet” – 28 september 2014
Sverige slår Tyskland med hästlängder när det gäller mottagande av minderåriga asylsökande – 20 juni 2015

© denna blogg.