Låt er inte luras av desinformation, det kan visa sig bli farligt!

Läs först texten (publicerad den 31 maj 2014) om Den Nya Välfärdens nyligen publicerade rapport Utanförskapets karta under rubriken Det hjälper inte att skriva rapporter, ingenting förändras av det! Bland annat:

Utanförskapsområdena fortsatte att växa mellan 2006 och 2012, då det fanns 186 utanförskapsområden spridda runt om i Sverige. Samma år bodde 566.000 personer i dessa områden, en ökning med 16 procent i jämförelse med siffran för 2006!
———————
En signifikant andel av de boende i utanförskapsområden är andra generationens invandrare, alltså inrikesfödda barn till utrikesfödda föräldrar. Endast 26 procent av de boende i utanförskapsområdena år 2006, samt 25 procent av de boende 2012, hade svensk bakgrund, definierat som ”inrikesfödd med två inrikesfödda föräldrar”.

Läs därefter Per Gudmundsons ledarartikel i Svenska Dagbladet den 2 juni 2014, med rubriken Ohederligt om utanförskap. Bland annat:

Folkpartiet följde upp rapporten 2005, 2006 och 2008. Sen slutade utgivningen, vid en tidpunkt som på ett misstänkt sätt sammanföll med att den egna politiken rimligen borde börja ge effekter på utanförskapet.

”Tydligen har FP tappat viljan att belysa utanförskapet”, skrev Sanna Rayman kritiskt här på ledarsidan för ett år sedan (”De har slutat rita utanförskapets karta”, 16 juni 2013).

På detta replikerar den 3 juni 2014 integrationsminister Erik Ullenhag, ansvarig för den havererade integrationspolitiken och för den lätt vilseledande rapporten. Bland annat:

Går det då åt rätt håll när det gäller utanförskap och integration? Ja, när man studerar flera parametrar är det tydligt att utvecklingen är positiv sedan 2006. Över 180 000 utrikes födda har fått jobb sedan 2006, utanförskapet har minskat med 200 000 människor och etableringsreformen för nyanlända invandrare ger bättre resultat än det tidigare systemet. När det gäller de utanförskapsområden som kartan mäter gick de från tre 1990 till 156 år 2006 för att 2012 vara 155. Andelen invånare i utanförskapsområden är oförändrad mellan 2006 och 2012.

Och så här synnerligen tänkvärt skriver Thomas Gür på Facebook (publicerat med hans tillstånd):

Enligt Folkpartiets och integrationsminister Ullenhags rapport om utanförskapsområdena har dessa minskat från 156 år 2006 till 155 år 2012 (i själva verket har de ökat till 186, men det hör inte hit just nu).

Folkpartiet gick till val 2006 med att ha lösningen på att bryta utanförskapet och minska utanförskapsområdena. Partiet har sedan dess innehaft den för detta politikområde avgörande (enligt dess egen retorik) posten som integrationsminister. Under FP:s ansvarsperiod för integrationspolitiken på 6 år har alltså antalet utanförskapsområden minskat från 156 till 155.

Om Ullenhag och FP håller den här takten i att minska utanförskapsområdena, kommer dessa att ha helt försvunnit om 930 år cirka. För att gå tillbaka till den nivå från 2002 när FP första gången mätte de områdena, då de uppgick till 128 stycken kommer det att ta 162 år…

Läs och begrunda själva! Desinformation har regeringar och andra aktörer ägnat sig åt i alla tider, ofta med förödande konsekvenser för folk och länder. Sök egen information! Analysera och kontrollera och låt er inte luras av desinformation!

© denna blogg. Var vänlig länka till detta inlägg vid ev korta citat eller referat ur/av texten.

Det hjälper inte att skriva rapporter, ingenting förändras av det!

Den Nya Välfärden har gett ut en liten (63 sidor) men innehållsrik och rejält skrämmande rapport: Utanförskapets karta, skriven av Tino Sanandaji.  Den har långt ifrån fått den uppmärksamhet den inte bara förtjänar utan rentav kräver.

Den, som inte längre litar på att mainstream media lyfter fram viktiga fakta om den stora förändringen av Sverige, bör skaffa sig kunskap och vetskap på andra håll. Viktiga kunskaper och insikter får man om man läser Utanförskapets karta. Klicka på titeln i förra meningen och ladda ner rapporten gratis i pdf-fomat. Läs och begrunda och tänk själva i stället för att låta journalister, som ofta har egna agendor och tydliga, egna politiska sympatier, och därför inte för fram allsidig information och alla fakta, sätta världsbilden.

Ur förordet – skrivet av Mauricio Rojas – till rapporten:

År 2002 kunde 136 bostadsområden (som i senare rapporter reviderades ner till 128) klassas som ”utanförskapsområden”, i jämförelse med bara tre stycken år 1990.
——————————
Det handlar om tiotusentals människor för vilka den vitala sociala rörligheten har upphört att fungera och om bostadsområden vars liv nästan helt präglas av socioekonomiska villkor som på ett markant sätt skiljer sig från samhället i övrigt.
——————————
En etniskkulturell dimension vidgade på ett radikalt sätt den växande klyfta som skilde utanförskapsområdena från landet i övrigt. Det borde ha fungerat som en mäktig alarmsignal, sm manade till handling innan det blev för sent. Men ingenting gjordes. Utvecklingen mot en klyvning av landet bara fortsatte, såsom det visades i de nya Utanförskapets kartor som togs fram 2005, 2006 och 2008. Kartan 2008 visade att det år 2006 fanns 156 utanförskapsområden!
——————————
Utanförskapsområdena fortsatte att växa mellan 2006 och 2012, då det fanns 186 utanförskapsområden spridda runt om i Sverige. Samma år bodde 566.000 personer i dessa områden, en ökning med 16 procent i jämförelse med siffran för 2006!

Kriterierna för att ett område ska definieras som ”utanförskapsområde”:

•  att färre än 60 procent av de boende i arbetsför ålder förvärvsarbetar
•  att den andel av skolelever som gått ut grundskolan med fullständiga betyg låg under 70 procent eller att andelen röstande i senaste kommunalval låg under 70 procent (eller båda)

Ur rapporten:

Av Sveriges befolkning levde 5,4 procent i utanförskapsområden år 2006. Andelen hade ökat till 5,9 procent år 2012. I absoluta tal handlade det om omkring 488.000 personer år 2006 och omkring 566.000 personer år 2012.
——————————
En signifikant andel av de boende i utanförskapsområden är andra generationens invandrare, alltså inrikesfödda barn till utrikesfödda föräldrar. Endast 26 procent av de boende i utanförskapsområdena år 2006, samt 25 procent av de boende 2012, hade svensk bakgrund, definierat som ”inrikesfödd med två inrikesfödda föräldrar”.
—————————–

Talande tabell ur rapporten: