En halv miljon invandrare från muslimska länder på bara två år?

Klicka på bilden för att läsa mer på Omnis sajt.

Det här går bara inte! Det går helt enkelt inte, det fungerar inte vad än Löfven och andra sanningsförnekare säger.

I går var prognosen gällande hitkommande människor från länder utanför Europa 160.000. I dag är prognosen 190.000! Etthundranittiotusen människor som ska hysas, försörjas, lära sig svenska, utbildas (de flesta), ges sjukvård och tandvård, behöver tolkar och – i en utopisk svensk politikerdröm – ”integreras” i den svenska (icke)kulturen och svenska (icke)värderingar.

Förra året kom de facto 80.000 personer och sökte asyl. Hur många som bara vandrade in i det gränslösa Sverige och slog sig ner i något utanförskapsområde eller någon no-go-zon, det vet ingen i landet med mycket liten koll, men gissningsvis något tiotusental. Polisen och Migrationsverket beräknar att det i år, åtminstone under senare delen av året som jag förstått det rätt(men ingen vet någonting säkert…), har kommit lika många människor till Sverige som inte ens registrerat som det har kommit personer som sökt asyl. Alltså personer som helt sonika illegalt slagit sig ner här och, i mindre antal, tagit sig till Norge och Finland. Sverige har ingen kontroll alls på vilka främlingar som befinner sig i landet eller varför de är här. faktiskt inte heller när det gäller dem som lämnar in asylansökningar…

Tillkommer gör massor av anhöriga. På två år – 2014 + 2015 – kan enligt dessa beräkningar omkring en halv miljon utomeuropeiska, främst muslimska, människor ha vandrat in i Sverige mer eller mindre okontrollerat. Och mycket ofta helt utan några som helst asylskäl.

Snart får vi höra de sanningsförnekande flosklarna i radio, tv och andra medier:

Vi har kontroll.
Sverige står inför en stor utmaning.
Vi måste vara ödmjuka inför rådande situation.
Just nu är de kanske en kostnad. Men vi får mångfalt igen.
De flesta välutbildade och detta utan att det har kostat oss någonting.
Vi ska ha en generös asylpolitik.
Vi gör den största humanitära insatsen någonsin.
Människor flyr för sina liv undan krig och förföljelse.

Nästa år kan det komma upp till 170.000 nya invandrare som söker asyl plus Gud allena vet hur många som kommer att vandra in illegalt. Plus anhöriga… Det finns ingenstans att härbärgera dem, de kommer inte att bli en del av det svenska Sverige. Rädslan, otryggheten för ursprungsbefolkningen (men också för de hitkomna som faktiskt är i behov av skydd) kommer att öka. Fler asylboenden sticks i brand (sex bara i oktober i år…), fler boenden vandaliseras av missnöjda unga utomeuropeiska män, fler barn rånas på väg mellan hem och skola. Fler granatattacker, fler knivmord, fler skottlossningar och dödsskjutningar. Men alla som svenska politiker med otroligt stor säkerhet tycks veta ”har flytt undan krig och förföljelse” (eftersom de upprepar detta ständigt och jämt) ska givetvis beredas plats och också kunna ta över och terrorisera olika områden i det som en gång var ett lugnt, tryggt och mycket bra land att leva i.

Och svenskarna står maktlösa och tittar på. De har ingen som ger dem skydd.

© denna blogg.

En migga skriver och alla som är ansvariga eller intresserade av frågor kring asylinvandring bör läsa hans text

En migga skriver igen. En av dessa kunniga, välformulerade, oförtröttliga miggor som, liksom jag har gjort men inte längre gör, när en omöjlig förhoppning om att någon ansvarig, någonstans, någon gång ska börja se det stora asyl & migrationsområdet som verkligt viktigt. Som, liksom jag har gjort men inte längre gör, hoppas att de politiker som kan läsa andra texter än enkla Aftonbladet- och Expressen-dito, också ska göra det.

Se helheten – eller sitt kvar i hörnet
För att komma till poängen måste jag ta det från början.

En gång i tiden lärde vi oss om Ondskans Axelmakter. I dag vet vi att djävulen bor i Raqqa (säte för Daesh). Och att alla smådjävlar – filialer, allierade eller bara allmänt inspirerade – hämtar sin energi därifrån. Jag är tämligen förvissad om att Peshmergas på marken – som idag dessutom, trötta på att vänta på den irakiska armén, dragit igång operationen mot Mosul – och Koalitionen i luften kommer att banka Daesh sönder och samman i Irak under detta år. Och de kurdiska försvarsstyrkorna i Kobane har snart i princip bara kvar att utropa den lokala segern. Och många Daesh kommer att modfällda av nederlaget, söka sig någon annanstans. Tillbaka till sina hemländer, som gömda någonstans, eller som asylsökande i falsk identitet. Men Djävulen bor fortfarande i Raqqa, och sprider sitt inflytande till Jemen, Egypten, Libyen, Somalia, Nigeria, Mali. Syrien är en ”failed state”, liksom Afghanistan, Somalia, Sudan. Syrien som började hela inbördeskriget med en befolkning på mer än 20 miljoner. Och för att knäcka den syriska nöten krävs antingen en politisk lösning – som ingen kan förklara hur den skulle se ut – eller en regelrätt markinvasion. Som det inte heller finns stöd för. Så Djävulen kommer att bo i Raqqa i många år. Jag upprepar – i många år. Och människor flyr, Från MENA och till oss. Deras europeiska grannar. Oavsett hur många xenofobiska dårar som gapar och skriker på europeisk mark.

Och konsekvensen kommer till Europa under många år framöver.

1)   Statistiken för asylsökande i EU under första halvåret 2014 ser ut så här: Asylum statistics, Eurostat

2)   Och vägarna ser ut så här: Facts and Figures on the arrivals of migrants in Europe. What is smuggling of migrants?  

3)   Och under detta tryck så är det ingen hemlighet att mottagandet kollapsat i de närmast berörda – Italien, Malta och Grekland – och att Dublinreglerna också kollapsat. Grekland har varit på fallrepet länge och skickar nu tillbaka asylsökande till Turkiet; Malta är på väg att sjunka i Medelhavet; och Italien släpper igenom många asylsökande så att de istället kan söka sig vidare norrut. Så enheten är borta. Som konstateras här: EU refugee policy: every man for himself

4)   Och så här tyckte EU-kommissionären den 13 januari: Recent human smuggling incidents in the Mediterranean

5)   Och så här tyckte en av de ansvariga EU-parlamentarikerna den 21 januari: Europe is in crisis when it comes to migration flows – German MEP

6)   Och så här tyckte Gordon Brown den 20 januari: We are failing the children of Syria and Lebanon. This tragedy is avoidable

7)   Och här intervjuas en smugglare den 9 januari, plus en del om responsen från Turkiet: Turkey Becoming Major Hub for Human Smuggling

8)   Och Sverige? Det ser ut så här enligt statistiken från Migrationsverket

Det finns en del rent panikartade förslag på åtgärder. Ta bort den maritima övervakningen av Medelhavet och lokalt upphäva Schengen (återinföra gränskontroll och för en begränsad tid) genom de temporära reglerna i EU-Förordning 1051/2013 är två. Jag kan nog garantera att ingen kommer att gå igenom: att ta bort den maritima närvaron i Medelhavet är empatilös och dessutom korkad – det är som att tro att vi får bort trafikdöden genom att ta bort bilbälten, eller att vi blir aktsammare med levande ljus utan brandkår – och konsekvenserna av att lokalt upphäva Schengen är så stora att jag inte ser någon som egentligen vill göra det. Och hur mycket fuffens det än må finnas i asylspåret – reglerna om skyddsskäl är orubbliga och ingen får självfallet hindras från att ansöka om skydd.  Och även om vi lägger mer medel till flyktingläger i Kurdistan, Jordanien, Libanon (som nu också är på väg att dras in) och Turkiet så kan vi inte tro att människor i flera år kommer att orka leva i dessa gigantiska läger.

Så vi sitter med Djävulen som bor i Raqqa och som föder smådjävlar, och vi får under många många år framöver ett stort antal asylsökande från MENA. För att lösa detta krävs sammanhållning på EU-nivå, punkt och slut. Och då måste vi för svenskt vidkommande backa bandet en smula.

Det gick inte så bra för Sverige under förra regeringen, med en migrationsminister som återvände med frostskador på kroppen efter att ha försökt övertyga sina ministerkollegor i EU om den svenska modellen för asylprövning.  Den svenska modellen… med PUT direkt och i princip en frånvaro av Dublin-förordningen, och en procedur som betyder lång kö till asylintervju och sedan lång kö till kommunplacering i ett utanförskapsområde i någon förort. Inte precis några poster boys för europeisk asylprövning. Jag väntar i sammanhanget på att bred kritik ska komma mot Sverige för hur lång tid det tar numera. Och hur ser det ekonomiska utfallet ut? Det är inte så himmelens svårt att räkna ut: man tar i princip skatteintäkter minus offentliga transfereringar och detta ger antingen ett plus eller minus. Och i Sverige är det minus. Till skillnad mot åtskilliga andra EU-stater. Hur det ser ut i Sverige har ”the one and only” Tino Sanandaji (Alla dessa kurder! Överallt! Visste ni förresten att Pegida tagit ställning mot den kurdiska saken?) visat.

–    Som här, lokalt om Sandviken den 1 juni 2014:  Invandring lönsam i Sandvikens kommun! (finstilt: ‘om statens och landstingens kostnader exkluderas’…)

–    Som här, om vådan av att bland ihop unionsmedborgare som i laglig mening inte är några migranter överhuvudtaget utan just unionsmedborgare som följer ett medborgarskap, och invandring från tredje land: Invandring från utanför Europa inte ens lönsam i Storbritannien

–    Och som här, från svenska storstäder, 15 augusti 2013: Invandring och ekonomiskt utveckling i Malmö, Botkyrka och Södertälje

Ser inte bra ut. För vi vet alla att teoremet mycket väl säger oss att rörlighet – vare sig det gäller människor, varor, tjänster – är god i teorin men att det praktiska utfallet sedan måste studeras i det enskilda fallet. Svårare än så är det faktiskt inte. Och det svenska asylmottagandet med därpå följande anhöriginvandring går i 19 fall av 20 till ett redan etablerat utanförskapsområde. För oavsett hur orden än må falla – när glaset är fullt är glaset är fullt. Och glaset må vara gjort av polsk kristall – vattnet kommer likförbannat att rinna över och förstöra bordsytan.

Många inser att något måste göras åt helheten. Det som måste göras inom EU är att man tar ett enhetligt grepp om asylmottagandet. Fördelning mellan medlemsstaterna, baserat på bruttonationalinkomst, befolkning och några andra faktorer. Men likväl en fördelning. Det tar inte bort asylströmmarna till de yttre gränserna, och det tar inte bort all lukraktiv smuggling. Men vi får inte ta bort det förstnämnda, alltså måste vi förstå att det sistnämnda också kommer att vara kvar. Och nota bene: alla smugglare är inte profitsugna iglar som lämnar folk i sticket när det blåser upp på Medelhavet. Vi stämmer däremot upp asylshopping, som kommer att ha en viss inverkan på smuggleriet. Och återställa Dublin. Vi fördelar så att mottagandet i vart fall blir bättre än idag. För detta krävs att alla gör lika.

Och där, ungefär, tog det emot igen. ”Alla göra lika” utesluter idag PUT-landet Sverige (med en ignorans för Dublin) från övriga TUT-stater i EU-familjen. För det var just den saken som var stötestenen. PUT eller TUT. Jag såg nyligen ett av Miljöpartiets språkrör uti riksdagskammaren med en bred gest hävda att det är väl klart att PUT är bättre än TUT… Jaså? Så när PUT ger upphov till så många att det är en matematisk omöjlighet att klara av uppgiften på ett bra sätt, då är det fortfarande bra? Men PUT är bättre än TUT. Och så går cirkelresonemanget vidare, ad nauseam, in statu nascendi.

Så min långa och tröttsamma väg till punkten är denna. Vi är vid vägs ände nu. Nu krävs att alla inom EU gör lika och delar. Och det betyder också att antingen gör Sverige som övriga EU-stater, eller så går vi ensamma. Det är första konsekvensen för Sverige – antingen agerar vi tillsammans eller så står vi ensamma. Den andra konsekvensen är att det kanske inte är alla som följer med i statistik och ekonomiska utfall – men statistiken ser så deppig ut att det inte går att göra ner ens den mest extreme xenofob som visserligen har ett inskränkt synsätt och dåliga motiv men som har rätt i sak. För så här ser statistiken ut.

Och samtidigt bor den förbannade djävulen kvar i Raqqa.

Kommentar: Politiker i riksdag och regering, ni som är ansvariga för hur den svenska asylhanteringen sker; journalister som vill veta mer och alla andra som är intresserade men har svårt att hitta information och fakta själva, läs texten ovan noga. Gå in på de länkade texterna och artiklarna. Läs och begrunda och försök skapa er en bild av hur det ser ut på det här framtidsavgörande området. Avgörande för Europa. Avgörande för Sverige, svenska folket och för dem som tagit sig hit med faktiska och sanningsenliga asylskäl.

© denna blogg. Vid ev citat, vänligen länka alltid till den här texten.

 

Yahya Hassan, 18-årig statslös palestinier med danskt pass och poet: ”Jag skriver för att det finns reella problem som jag tycker att det ska göras något åt och som jag vill ska uppmärksammas.”

”Statslös palestinier med danskt pass”, står det i presentationen av Yahya Hassan på baksidan av den bok som bär hans namn. Yahya Hassan är 18 år gammal och har skrivit – vilket väl inte kunnat undgå någon – en bok med dikter om sin uppväxt och sitt liv som just statslös palestinier med, så småningom, danskt pass, i en förort till Aarhus som kallas för – förmodligen för att det är – ghetto.

På hans svenska förlag Norstedts hemsida kan man bland annat läsa:

Yahya Hassan, född 1995, debuterar med en självbetitlad diktsamling om en uppväxt präglad av våld, svek och kriminalitet. Det är en modig och explosiv bok som slagit kritikerna och läsarna med häpnad. Den har kallats en absolut nödvändig beskrivning av ett Danmark av idag – och är därmed på många sätt en beskrivning av dagens Sverige.

Integrationsminister Erik Ullenhag i Sverige, som har tagit sig för att då och då nedstiga i ”utsatta områden” och till och med  jobba från något av dem, har aldrig en enda gång såvitt jag vet (rätta mig gärna om jag har fel, skriv via Info) berättat om att han skulle ha träffat någon ”Yahya”. Han träffar trevliga ungdomar som vet att bete sig, kanske för att de vill få lite skattemedel till olika projekt som de tycker att de som utomeuropeiska invandrare i Sverige, har rätt att få. Integrationsministern tror kanske rentav att det inte alls finns sådana scenarios i Sverige som de som Yahya Hassan berättar om från grannlandet Danmark. Det är väl därför som en tämligen verklighetsfrämmande bild av de hundratals ”utanförskapsområdena” i Sverige och deras asylinvandrade invånare ligger till grund för att det ena löjligare eller mer orealistiska ”integrationsprojektet” än det andra, värks fram på integrationsministerns kansli i arbetsmarknadsdepartementet.

Svenska mediemänniskors handfallenhet och osäkerhet inför Yahya Hassan verkar stor. Särskilt inför hur de nu ska recensera boken och berätta om killen för att hålla sig inom den allra smalaste mittendelen av den redan smala åsiktskorridor som skapats i den så kallade fria demokratin Sverige.

Sveriges Radio, Lundströms Bokradio, hade i programmet den 8 mars en intervju med nämnde 18-årige ghetto-poet (inslaget börjar ca 18:50 in i programmet). Den var delvis pinsam.

Intervjuaren säger bland annat att: Yahya Hassan tycker att han sprider fakta och att han inte ansvarar för hur publiken använder honom. Men jag tolkar ändå som att dikten är politisk, att han vill skapa en diskussion kring bidragsfusk, hyckleri och de patriarkala strukturerna.

Så övermaga! Och så ”typiskt svenskt”! Så obehagligt (men vanligt) att inte respektera vad intervjuobjektet säger om vad han vill och menar, utan försöka pådyvla honom vad jag = intervjuaren, den finkulturella svenska mediemänniskan, ändå anser att han måste ha menat. För det måste ju passa in i den finkulturella svenska mediemänniskans världs- och samhällsbild; inte kan man bara acceptera vad den som faktiskt formulerat något själv säger att han har menat! Särskilt som det inte alls passar in i den offentliga – och därmed förstås också mediala – svenska synen på en ansenlig del asylinvandrade människor som lever i svenska ghetton.

Yahya Hassan: Jag talar om det jag har sett och det jag kommer ifrån. Jag talar inte om allt möjligt annat. Jag tar ansvar för mina dikter, men jag tar inte ansvar för läsarnas tolkning av dikterna. Det är som en ost: du går in och köper en ost men det är inte ostens problem om de används i sås eller på en pizza eller någon annan rätt.

Då säger intervjuaren: Fast det är ju inte vilken ost som helst du kastar ut.

Dock tvingas SR-intervjuaren medge att: Min tolkning går den 18-årige stjärnpoeten inte med på: ”Jag befattar mig inte med politik”, säger han.

Yahya Hassan: Det jag talar om och försöker beskriva, det jag är inte någon hets, inte för att svartmåla en minoritet eller för att tala illa om en religion. Jag gör det för att det finns reella problem som jag tycker att det ska göras något åt och som jag vill ska uppmärksammas.

Det torde finnas tusentals, kanske rentav tiotusentals, ”Yahya Hassan” också i Sverige, i de hundratals (!) ”utsatta områdena” (i Danmark kallade ”ghetton”) runt om i svenska städer. Det ska bli intressant att se om detta faktum tas upp till seriös diskussion i åsiktskorridoren, oddsen torde vara låga… Det finns tusentals, tiotusentals berättelser om bidragsfusk, hyckleri och patriarkala strukturer i ”det nya/andra Sverige”, det som svenska journalister antingen inte har någon faktisk kunskap om eller som de inte vill låtsas om. I Sverige puttrar den här tryckkokaren för fullt och att den kommer att förvandlas till en rejäl krutdurk är det många som förstår, inser och fasar för, både svenskar och invandrare som lever i verkligheten. Men ullenhagarna och mediemänniskorna vägrar se – eller ser helt enkelt inte för att de inte orkar/förmår ta in verkligheten – vad som komma skall. I stället tolkar de det förändrade samhället på sitt eget inskränkta sätt, i sitt eget inmålade hörn och besvärjer katastrofen genom att rapportera aningslöst och att hitta på dyra pilotprojekt. Projekt där man emellanåt kan visa upp att 13 personer av 78.900 har fått ”sysselsättning, eller liknande. OBS! Påhittade siffror; detta sagt bara för att ingen som harvar omkring i åsiktskorridoren och inte förstår sarkasm och ironi kryddad med cynism ska börja leta efter just de här siffrorna och säga att ”så är det inte alls”. För så är det ju, även om just de här siffrorna är gripna ur luften och enbart ska tjäna som en illustration av hur det ser ut i ”integrationsträsket”.

Slutkommentar: I sammanhanget – och för att rätt ska vara rätt – bör nämnas att Erik Eje Almqvist, frilansjournalist bosatt i Köpenhamn, har skrivit en bra text – Yahya Hassans danska skalle – i Svenska Dagbladet den 9 mars. Det känns som att han, frilansjournalisten, har förstått att läsarna inte vill ha hans egna tolkningar av vad den unge poeten ”menat” eller ”velat säga” eller pk-vinklingar av några slag, utan en berättelse med fakta och information. Just en sådan som den han har skrivit!

Vänligen respektera att alla texter är © COPYRIGHT denna blogg. De får inte förvrängas, vinklas eller användas i något syfte som de inte är ägnade för. Hela bloggtexter får inte användas, endast kortare citat och alltid med länkning till originaltexterna är tillåtet. Media och andra som citerar ur texterna ska ange källa.