Finland. Inrikesministeriet sänkte prognosen för asylsökande som kommer till Finland med flera tiotusen tack vare ”beslutsamma åtgärder”

Klicka på bilden får att komma till text och videoklipp i Helsingin Sanomat (på finska).

Inrikesministeriet publicerade nya siffror: 20.000 färre asylsökande till Finland än man tidigare trott

Inrikesministeriet har avsevärt sänkt sin prognos gällande antalet asylsökande för innevarande år. Enligt en färsk bedömning kan 30.000 asylsökande komma att anlända till Finland 2015. Tidigare uppskattningar har varit uppåt 50.000. Hittills i år har lite drygt 20.000 personer sökt asyl i Finland.

– Antalet personer som söker asyl är nu lägre än 200 per dag, säger inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Enligt ministeriet har antalet nya asylsökande minskat under den senaste veckan då 1.636 anlänt, medan det fortfarande i september under en vecka kunde komma kring 3.000.

Enligt inrikesministeriet är minskningen av antalet asylsökande en följd av regeringens ”beslutsamma åtgärder för att kontrollera invandringen” och att Sverige effektiviserat sin inre utlänningskontroll.

– I Sverige har antalet registrerade asylsökande ökat kraftigt. Till Sverige väntas i år 150.000 asylsökande, säger Päivi Nerg.

I Finland utgjordes den viktigaste åtstramningen av inrättandet av flyktingslussen i Torneå i september. Innan den stod klar kunde människor fritt ta sig in Finland via norra Sverige och sedan resa vidare in i landet som de ville. Nu registreras alla som söker asyl i Torneå och skickas därifrån till mottagningscentraler (i Sverige ”asylboenden”) eller nödinkvarteringar på andra håll i Finland. De flesta asylsökande varit från Irak.

Migrationsverket har fryst alla asylbeslut gällande personer från Irak och Somalia medan det görs nya säkerhetsbedömningar av dessa länder. Finland förhandlar också med Irak om ett återtagandeavtal för att, när det träder i kraft, kunna återsända de irakier som har fått  avslag på sina asylansökningar.

© Översättning Merit Wager.

Finland. Polisen förbryllad – antalet asylsökande från Sverige avstannade plötsligt.

Klicka på bilden för att läsa texten och se videoklippet (på finska) på Ilta-Sanomats sajt.

I artikeln Poliisi aivan ymmällään – Ruotsista saapuvien pakolaisten määrä tyrehtyi äkkiä (Polisen förbryllad – antalet asylsökande från i Sverige avstannade plötsligt) rapporteras:

Under de senaste tre veckorna har det anlänt flera tusen asylsökande från Sverige till Torneå. Under de senaste dagarna har det dock skett ett tydlig nedgång när det gäller antalet.

Enligt kommunikationsexperten Jukka Matikainen vid flyktingslussen i Torneå kunde det  vissa dagar komma så många som 500-600 asylsökande från Sverige till Torneå. Nu har det skett en mycket tydlig vändning.

Enligt polisen uppskattas antalet asylsökande som kommer över gränsen till Torneå idag vara färre än 130, vilket är det lägsta antalet asylsökande på en dag under de senaste tre veckorna.

Polisen är förbryllad och vet inte varför antalet asylsökande har minskat så kraftigt.

– Anledningen kan jag inte ange med säkerhet, det skulle bara bli spekulationer, säger Matilainen. Och jag har ingen lust att spekulera.

Migrationsverket har tidigare lyft fram det allt kallare vädret som en anledning till att strömmen av hitkommande minskar. En annan anledning kan vara att Sverige börjat övervaka asyltrafiken. Och som ytterligare en möjlig anledning ses det faktum att man i Finland fryste all hantering av asylansökningar för irakier och somalier tills man har gjort nya säkerhetsbedömningar av Irak och Somalia.

Vidare berättas att:

Försvarsmakten fortsätter att bistå Polisen vid flyktingslussen, Tullen fortsätter med sin effektiviserade tullkontroll och Gränsbevakningsväsendet utövar skärpt utlänningskontroll. Enligt Migrationsverket har 21.889 sökt asyl i Finland i år.

Polisen informerar om rättssäker inre utlänningskontroll

Apropå mitt inlägg Enligt lagstiftare ska lagar inte följas och Polisen inte göra sitt jobb! Only in Sweden… och Twitterpolisernas  (@YB_Sodermalm) information sedan frågan diskuterats i medierna de senaste dagarna, meddelas följande:

Inre utlänningskontroll betyder att Polisen får, och ska, kontrollera om en person som inte är svensk medborgare har rätt att uppehålla sig i Sverige.

Polisen får göra en inre utlänningskontroll om det finns grundad anledning att anta att personen saknar rätt att uppehålla sig i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll.

Om Polisen således får anledning att stoppa en person som ”plankat” och får indikationer på att personen inte har rätt att vistas i landet ska Polisen göra en inre utlänningskontroll. Något annat vore fel mot Polisens uppdrag. Likaså om Polisen stoppar en bil med anledning av till exempel en nykterhetskontroll och ska fastslå förarens identitet, eller har tagit en person som kört mot rött, ska Polisen göra en inre utlänningskontroll om vi får indikationer på att föraren inte har rätt att vistas i landet. Det finns inget utrymme i Polisens uppdrag att inte göra det och inre utlänningskontroller utförs i hela landet och är en integrerad del av Polisens verksamhet.

Till slut informerar Polisen om det självklara, som gäller i en rättsstat:

Att det krävs tillstånd för icke svenska medborgare att vistas i Sverige är ingen nyhet. Det är ingen skillnad mot de flesta andra länder. Dessutom finns det ett åtagande mellan medlemsländerna i Schengen att utföra kontroller för att motverka illegala vistelser inom Schengen. Det innebär att gränspolisen övervakar att personer inte vistas eller arbetar i landet utan rätt tillstånd och efterspanar personer som fått ett beslut om avvisning eller utvisning. Gränspolisavdelningen bedriver sitt arbete i hela Stockholms län och där människor befinner sig, till exempel i tunnelbanan.

Här följer utdrag ur utlänningslagens 9 kap 9 § som reglerar Polisens skyldighet att kontrollera att människor inte vistas illegalt i landet:

Kontroll under vistelsen i Sverige

9 § En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse.

Kustbevakningen ska medverka i polisens kontrollverksamhet enligt första stycket genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen, ska pass eller andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Kustbevakningen.

Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. Lag (2011:709).

Och här finns de tillämpliga bestämmelserna i Rikspolisstyrelsens författningssamling.

Hoppas nu att informationen också når de ledamöter i Sveriges riksdag som verkar ovetande om ovanstående. Inte ens i Sverige kan man ha riksdagsledamöter som å ena sidan stiftar lagar men å andra sidan antingen inte vet vad de talar om eller rentav öppet motarbetar lagen!

© = COPYRIGHT denna blogg. Min text är min och ska inte förvrängas, vinklas eller användas i syfte som den inte är ägnad för. Länkning till texten kan givetvis ske, men kopiering av mina texter är INTE tillåtet. Jag har inget samarbete med någon annan och skriver mina texter själv. Miggors och andras berättelser återges med deras skriftliga tillstånd. Citat ur olika medier förekommer, med länkar om sådana finns.

Justitiedepartementets skrivelse om 2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Justitiedepartementet presenterade den 14 november en ny skrivelse: 2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Där kan man bland annat läsa:

Enligt lagen ska en utlänning kunna utvisas om det är särskilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet, eller om det med hänsyn till vad som är känt om personens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Det krävs inte att personen i fråga tillhör en viss organisation för att lagen om särskild utlänningskontroll ska kunna tillämpas. Lagen kan tillämpas även vid befarad brottslig gärning i en främmande stat.

I redogörelsen för hur lagen om särskild utlänningskontroll tillämpats under tiden 1 juli 2011 till 30 juni 2012, alltså under ett år, informerar justitiedepartementet att:

Regeringen har fattat ett beslut med stöd av lagen under tidsperioden från och med den 1 juli 2011 till och med den 30 juni 2012. Beslutet innebar avslag på ett överklagande av ett beslut om utvisning. När det gäller detta ärende kan följande nämnas.

Migrationsverket beslutade i december 2010 att en person skulle utvisas från Sverige men beviljade samtidigt personen ett tidsbegränsat uppehållstillstånd eftersom det bedömdes föreligga verkställighetshinder. Beslutet överklagades till regeringen och Migrationsverket överlämnade handlingarna i ärendet till Migrationsöverdomstolen för yttrande. Domstolen yttrade sig i maj 2011. Regeringen avslog överklagandet i december 2011.

Det innebär att det under ett helt år funnits – eller uppdagats – ett enda fall där lagen om särskild utlänningskontroll tillämpats. Mellan åren 1991/1992 och 2010/2011, under 20 år, har lagen tillämpats sammanlagt 36 gånger.

Under rubriken Utvecklingen av den internationella  terrorismen i skrivelsen, berättas bland annat följande:

Bland de mer uppmärksammade islamistiskt motiverade attentaten under det senaste året är attentatet mot den amerikanska ambassaden i Sarajevo i oktober 2011 och den serie attentat som ägde rum i Toulouseområdet i mars 2012 då tre franska militärer och fyra civila med judisk bakgrund dödades. Under samma tidsperiod har personer misstänkta för attentatsplanering gripits i exempelvis Sverige, Danmark, Tyskland och Storbritannien. Fallen påvisar en variation beträffande val av mål och tillvägagångssätt. När det gäller aktörer finns det exempel på såväl grupper som ensamagerande individer.

I Norge utfördes i juli 2011 två omfattande attentat med i första hand anti-islamska förtecken. Gärningsmannen i Norge förefaller ha planerat och genomfört attentaten ensam.

Hösten 2010 höjdes hotnivån avseende terrorism i Sverige från lågt till förhöjt hot, dvs. från två till tre på en femgradig skala. Det förekommer fortsatt terroristrelaterade aktiviteter med bäring på Sverige som föranleder en förhöjd hotnivå varför denna bedömning kvarstår (november 2012). Våldsfrämjande islamistiska extremister i Sverige och utomlands har i högre grad än tidigare pekat ut Sverige som legitimt mål för attentat. Upplevda kränkningar av islam och svensk truppnärvaro i Afghanistan har liksom tidigare använts som motiv för att legitimera attentat i Sverige.

Ytterligare en del om internationell terrorism kan läsas i skrivelsen, som slutar med detta stycke:

Säkerhetspolisens arbete mot terrorism under perioden har i hög grad inriktats på att avbryta attentatsplanering i Sverige. Säkerhetspolisens förebyggande arbete har även bidragit till att avvärja attentat utomlands. Terrorhändelserna i bl.a. Sverige (december 2010) och Norge (juli 2011) har gjort hotet från bl.a. våldsbejakande extremism och terrorism mycket påtagligt. För att ge Säkerhetspolisen möjlighet att vidareutveckla arbetet mot terrorism och genomföra förstärkningar av skyddet för vitala funktioner i samhället gör regeringen ytterligare satsningar på Säkerhetspolisen.

Säkerhetspolisens anslag ökades med 85 miljoner kronor 2012. I budgetpropositionen har regeringen föreslagit att anslaget ska ökas med 42 miljoner kronor 2013. Anslaget beräknas därefter öka med 43 miljoner kronor 2014 och 51 miljoner 2015.

Här finns justitiedepartementets skrivelse 2012/13:43 i sin helhet: 2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll.